2021
Konstnärlig masterexamen i musik 120 hp
Institutionen för folkmusik
Handledare: Olof Misgeld
Einar Zethelius
Hur samspelar text & musik?
En uppsats om sångskapande och prosodi
1
Innehåll
Innehåll ... 0 Inledning ... 3 Frågeställning ... 4 Målsättning... 4 Översikt ... 4 Bakgrund ... 5 Nordisk master ... 5 Inspiration ... 5 Urban Bäverhuvud ... 7 Presentation ... 7Historia och inspiration ... 8
Begrepp ... 10
Accent & Betoning – Tryckmarkeringar ... 10
Tonaccenter, Grav & Akut ... 10
Markeringar ... 11
Prosodi ... 11
Metrisk struktur / Metriska scheman ... 11
Vers/Strof ... 12 Rimschema/Rimflätning ... 12 Litteratur... 13 Pat Pattison ... 13 Paul Zollo ... 14 Annette Bjergefeldt ... 14 Övrig litteratur ... 14 Arbetsmetoder ... 15 Gestaltande metod ... 15 De nya sångerna ... 15 Farandi ... 15
Den nya ensemblen ... 15
Analytisk metod ... 16
2
Tonaccentanalysen ... 17
Resultat & Diskussion ... 18
De nya sångerna ... 18 Farandi ... 18 Himlens Lämlar ... 19 Markeringsschemat ... 21 Läsförklaring ... 21 Tonaccentsanalysen ... 24
Sammanfattning och slutsats ... 27
Konstnärligt resultat ... 27 Analysresultat ... 27 Vidare frågeställningar ... 27 Slutord ... 28 Tack... 28 Källor ... 29 Böcker ... 29 Hemsidor ... 29
E-artiklar, tidskrifter och dokument ... 30
E-böcker och uppsatser ... 30
3
Inledning
Syftet med detta arbete har varit att vidareutveckla och öka min förståelse för mitt eget konstnärliga sångskapande samt inom ramen för detta söka efter nya verktyg och kreativa uppslag inför framtiden. Arbetet har haft sin upprinnelse kring funderingar om sångers kvalité. Vad gör att en sång känns enkel och självklar att sjunga medan en annan känns svår, avig, och tillgjord? Målsättningen för att närma mig detta blev att angripa frågan: Hur samspelar text och musik?
Arbetet har sedan bestått av en gestaltande del; med skrivandet och framförandet av nya sånger, och en analytisk del; en utredning av olika typer av prosodiska företeelser s.k. markeringar (sid. 10). Viktigare litteratur med matnyttig inspiration för min gestaltande del har varit Pat Pattissons böcker (sid. 13) medan jag varit behjälpt av bl.a. Sten Malmströms bok Takt, rytm och rim i
svensk vers och Sven Ahlbäcks skrifter om svensk folkmusik för min mer analytiska del.
Den gestaltande delen har resulterat i skapandet av ett dussin nya sånger varav ett par av dessa blivit föremål för framföranden i musikgruppen Farandi (sid. 18). Huvuddelen av sångerna presenterades dock med den nyskapade ensemblen Himlens Lämlar under en lunchkonsert på KMH den 14-02-2019 och genom inspelningen av albumet Urban Bäverhuvud & Himlens
Lämlar – Muntration nr. 5 följande höst (se bilaga 4).
Den analytiska delen har resulterat i en schematisk översikt av olika prosodiska företeelser s.k.
markeringar och deras släktskap mellan text och musik; samt en tonaccentanalys där språkliga
tonaccenters tonriktning jämförts med musikalisk tonriktning i mina egna sånger.
Utifrån mina analyser landar jag i att det både finns fall av tydliga samspel där text och musik står jämbördiga och måste enas om samma utrymme och typer av samspel där musiken är mer dominerande så att vissa av språkets karaktärsdrag inte lika tydligt lever vidare om inte också musiken tillåter det. Som konsekvens har detta fått mig att vilja skapa fler sånger bygger på mina nyfunna översättningsverktyg och därför potentiellt kan synliggöra de delar av språket som förhåller sig recessivt gentemot musiken med en förhoppning om att både finna oprövade kreativa ramverk och nya nycklar till sångers kvalité.
4
Frågeställning
Hur kan jag vidareutveckla mitt sångskapande utifrån mitt alter ego Urban Bäverhuvuds visioner?
- Genom att skapa nya sånger?
- Genom att musicera ihop med Farandi, forma en ny ensemble samt att arbeta mot konsert och studioinspelning?
Hur kan jag bättre förstå samspelet mellan text och musik med hjälp av olika analysverktyg?
- Genom uppställningen av ett schema som översätter s.k. markeringar (prosodiska egenskaper), från text över till musik?
- Genom en tonaccentanalys som undersöker tonaccenternas överrensstämmelse av melodiriktningen i mina sånger?
Målsättning
Målsättningen med den gestaltande metoden är skapa ett nytt konsertmaterial av sånger på svenska genom att återuppliva mitt gamla alter ego Urban Bäverhuvud och att forma och arrangera detta material dels för Farandi men framförallt för en ny ensemble där texterna lyfts fram och får samverka i nära symbios med musiken.
Den analyserande metoden syftar till att mer handfast dissekera, märka ut de byggstenar jag kan hitta som skapar samspelet mellan text och musik och även att pröva ut någon av dem.
De båda angreppssätten tillsammans syftar att hjälpa mig att förstå samspelet mellan text och musik bättre och hjälpa mig och förhoppningsvis även andra att utvecklas vidare som
sångskrivare.
Översikt
I bakgrunden presenterar jag kort mig själv och den kontext jag befunnit mig i. Sedan presenteras mitt alter ego Urban Bäverhuvud som är viktig att känna till för att förstå denna nyskrivna musiks konstnärliga grogrund. Därefter utreds centrala ord och begrepp, viktigare
litteratur sammanfattas och en beskrivning görs av mina olika arbetssätt för den gestaltande
reps. analytiska metoden. I resultatet presenteras arbetet med gruppen Farandi och den nyskapade ensemblen Himlens Lämlar sedan förklaras, tolkas och presenteras den analytiska delens markeringsschema och tonaccentanalys. I den påföljande diskussionen sätts de båda resultatdelarna i övergripande relation tillvarandra. Avslutningsvis en kort slutsats med några tankar inför framtiden följt av en listning av de källor som varit till min hjälp och inspiration.
5
Bakgrund
Att skapa en sång är att inte veta vad man vill men att jakande jaga både kors och tvärs Ty ibland kan ett tydligt mål hålla tanken still
och man avfärdar allt som vore vers
Urban Bäverhuvud 2020
Jag föddes 1990 och växte upp på landet utanför Norrtälje i en musikerfamilj med två äldre bröder. Jag gick ofta omkring och sjöng improviserade melodier och texter för mig själv, något som jag fortfarande gör ofta. Jag upptäckte vid runt 16 års ålder att jag hade lätt för att skriva sånger och verser och skapade mig under ett par år skämtsamt trubadur-alter ego, Urban
Bäverhuvud. Sedan dess har mycket annat hänt och jag har bl.a. upptäckt folkmusiken och
nyckelharpan och studerat på musikhögskolan i Stockholm. Men så en dag upptäckte jag nya kvalitéter i Urbans gamla sånger och insåg att de fortfarande kunde roa en publik och att musiken hade en stark positiv påverkan på mig själv. Jag bestämde mig då för att ta upp sångskrivandet igen. Det har nu funnits en vilja från min sida att sammanlänka sångskrivandet till min profession som folkmusiker på nyckelharpa för att kunna dra nytta av att äga en större musikalisk och konstnärlig bredd.
Nordisk master
Jag har gått ett tvåårigt utbildningsprogram på KMH som heter Nordisk master i folkmusik (förk. NOFO). Utbildningen består av 1 termin i Sverige och 1 utbytestermin i var och ett utav de nordiska grannländerna Danmark; på Syddanskt musikkonservatorium; Finland, på Sibelius
Akademien och i Norge på Ole Bull Akademiet.
Mellan 2017–2019 var vi 6st studerande detta program och vi bildade tillsammans bandet
Farandi. Utöver en rad gemensamma kurser i de olika ländernas musik och genomförandet av en
examenskonsert ihop ingår också ett personligt mastersarbete. Detta är ett utav dessa arbeten.
Inspiration
Som en del av folkmusikinstitutionens 3-åriga kandidatutbildning på KMH som jag gick innan denna master läste jag Sven Ahlbäcks två häften: Tonspråket i äldre svensk folkmusik och
Karakteristiska egenskaper för låttyper i svensk folkmusiktradition. Denna tydliga metriska
analys av låttyper tilltalade mig när jag funderade kring hur mina egen forskning skulle kunna utformas och kom också att betyda en hel del för min förståelse av del av de begrepp jag stötte på i detta arbetes mer analytiska del.
6
Jag har lyssnat på artister som Lyy, Navarra, Sofia Karlsson och Alla Fagra för att få inspiration till hur man kan organisera eller instrumentera sina sånger för en större ensemble bestående av folkmusiker. Samtliga av dessa band skriver också mycket av sin musik själva, på svenska och tillhör, enligt mig, ett i folkmusiken ganska modernt skikt som tangerar väl med vart jag skulle vilja placera in mig själv.
Jag tog också inför detta arbetes skede del utav tidigare Nofo-studenterna Sunniva Abelli och Jo-Einar Sterten Jansens mastersarbeten; How to become a music super-tool och Performing in
interplay with the audience and the enviroment som båda har gemensamt med mitt arbete att de strävat efter att expandera sitt konstnärskap, erövra fler verktyg för att utveckla sig själva som musiker. Sunniva genom att bli ett ”musical super-tool” genom att lära sig dansa, spela och sjunga samtidigt och Jo-Einar genom att förstå och lära sig påverka kemin med publiken som artist.
Jag har velat utveckla mitt sångskapande via ett alter ego som påminner mig om vikten av lekfullhet i mitt konstnärskap.
Att skapa en sång är att skapa mönster Att minnas det man sa och säga det igen
Att då och då kasta sig ut genom sitt badrumsfönster Men att aldrig riktigt lämna sitt hem
Urban Bäverhuvud 2020
7
Urban Bäverhuvud
Urban Bäverhuvud med medmusiker under kandidatkonserten våren 2017 (foto: Per-Ulf Allmo)
Presentation
Urban Bäverhuvud är mitt jämnåriga alter ego skapad våren 2006. Han är förutom en musiker och trubadur också en hembygdsforskare, uppfinnare av trädgårdssporter, konstsparkåkare, träskvandrare, hattmakare och upptäcktsresande m.m. Han är en person som på något vis lever i en enklare och mindre variant av vår egen värld och för honom är allt mycket mera möjligt. Han lever sina egna drömmar med övertygelse utan att skämmas eller vara rädd för att misslyckas för han låter ingen ställa krav på honom och han jämför sig inte med någon annan. Han drivs heller inte framåt utav kändisskap eller utav att stå på stora scener. Så länge han roar sig själv och de allra närmsta är han nöjd.
8
Urban Bäverhuvud är övertygad om att alla livets stora känslor kan beskrivas av de små tillsynes obetydliga och vardagliga skeendena i människors, djurs och växters liv. Det kan vara t.ex. att skotta snö, hacka lök, eller släppa ut insekter som fastnat i fönster. Han är samtidigt lika övertygad om att några som helst budskap inte alls måste vara centralt i hans musik för att få besjungas. Bara det är härliga ord att sjunga kan han gott sjunga för sjungandets skull! Det är inte säkert att saker vi upplever som allvarliga påverkar honom utan istället finner han allvar i ett mikroperspektiv som han tvärtom tycker att andra helt har gått förbi. Urban
Bäverhuvud har nämligen alltid känt sig annorlunda, starkt velat gå sin egen väg och nöjt sig med att upptäcka världen på sin egen bakgård.
Historia och inspiration
Urban har sedan 2006 släppt fyra album med namnen Muntration 1, 2, 3 & 4 under tidsperioden 2009 - 2013 samt en musikvideo kallad Sparken som han spridit till nära och kära.
Då han var på piken av sin karriär åtog han sig en handfull framträdanden på lokala festligheter inom hans hem i Estuna socknen såväl som utsocknes.
9
Inspiration till delar utav Urban och hans värld och sätta att leva har jag av allt att döma hämtat från mina favoritböcker som liten: Barbro Lindgrens Loranga, Masarin & Dartanjang (1969). Dessa sagor utspelar i vad som verkar vara ett problemfritt långt sommarlov. Farfar Dartanjang är en dement gammal hypokondriker som varje morgon vaknar upp som en ny person och med ett nytt yrke som han tror sig kunna eller vara detta helt utan att minnas något från dagen innan. Pappa Loranga är barnslig och ansvarslös1och han leker i stort sett hela dagarna och Mazarin, sonen, hakar bara på och går förstås aldrig i skolan. Jag upplever att Urban Bäverhuvud delar personlighetsdrag med alla tre.
Bild fr.v. Loranga och Mazarin tillsammans med Dartanjang som här tror sig vara rörmokare.2
1 https://www.junibacken.se/just-nu/vad-vet-du-om-loranga/ hämtad 13 januari 2020
10
Begrepp
En del ord och begrepp i denna uppsats betyder ibland flera saker. De existerar då både inom musik- såväl som prosodi- och språkkunskapsämnet. Eftersom jag rört mig lite i gränslandet följer här en listning av de som kan vara bra att känna till och hur jag använder dessa: Accent & Betoning – Tryckmarkeringar
Jag utgår från musikämnets användning, närmare bestämt Svens Ahlbäcks definitioner:
”En accent är en kort, lätt och spetsig markering av en ton. Accenten utmärks av att ljudets maximala styrka kommer tidigt, varefter ljudstyrkan sjunker snabbt. Tonen låter alltså starkt under kort tid, varför vi upplever markeringen som kort.” (Sven Ahlbäck 1995)
”En betoning är en lång, tung, rund markering av en ton. Att betoningen känns lång hänger samman med att ljudstyrkan bibehålls på en hög nivå under hela tonens förlopp.” (Sven Ahlbäck
1995)
Mest typiska fall av accent tv. och betoning t.h., bild ur Sven Ahlbäcks avhandling: Karaktäristiska egenskaper för låttyper i svensk
folkmusiktradition fr 1995.
Både accent och betoning används dock också för att beskriva tyngdpunkter i språket och kallas då gemensamt för tryckaccenter eller betoningar. Men dessa är förvirrande samlingsnamn som lätt tvättar bort de ovan uppställda nyanserna mellan accenter och betoningar. Jag föreslår istället bruket av begreppet tryckmarkering som ett samlingsnamn för accenter och betoningar som syftar till att beskriva tyngdpunkter inom både språk och musik. De har då alla gemensamt att de skapas genom en kombination av förstärkt intensitet, längd och grundtonsförlopp.3
Tonaccenter, Grav & Akut
Tonaccenterna har inte något att göra med accenterna ovan men är ett så väl invand term att ett nytt namn skulle riskera att komplicera saker i onödan, de är heller inte så nära släkt att de borde skapa missförstånd. Jag klassificerar de som språkmelodiska markeringar i mitt
markeringsschema (se sid. 22) men kommer fortsatt kalla de för tonaccenter.
I svenska språket finns två varianter av dessa: grav och akut. Ibland är de betydelseavgörande och
11
gör att vi skiljer (utöver kontext) ett ord från ett annat. T.ex. är tonaccenter det enda som gör att vi hör skillnad på uttalet av landet Polen och objektet pålen. Tonläget i rösten går uppåt på den markerade stavelsen i akut accent därefter faller den igen: Po´len. I ord med grav accent sjunker tonläget i rösten istället på den betonade stavelsen för att sedan gå upp och slutligen falla igen: på_len. Se fig. 1.
Fig. 1 https://www.ne.se/uppslagsverk/bild/fotografi/prosodi
Markeringar
Markeringar är mitt valda samlingsnamn för olika prosodiska företeelser både musikaliska och språkliga, som lyfter fram något ur en helhet. Se presentation och listning utav olika typer av dessa i markeringsschemat på sid.22 och min tankeprocess kring detta på sid. 16. Enligt NE betyder verbet att markera att ”utmärka med hjälp av tecken el. gest el. annan synlig el. hörbar signal”4 vilket varit min utgångspunkt.
Prosodi
Prosodi är den vetenskapsgren som studerar språkets rytm och melodi5. Eftersom rytm och melodi också är byggstenar inom musik är detta ett begrepp som även i hög grad innefattar relationen mellan sångtexter och musik.
Metrisk struktur / Metriska scheman
”I musik handlar metrisk struktur främst men inte enbart om hur puls organiseras i musik. Puls är ett flöde av pulsslag och ett pulsslag är den minsta periodiska markeringen av tid i musik som vi upplever som en enhet, ett slag. Det kan finnas upplevelser av flera lager utav puls som samverkar och relaterar till varandra, detta kallas pulsöverlagring.” (Sven Ahlbäck 1995)
Mönstret av hur dessa pulsslag i sin tur är organiserade och hur pulslagren är markerade utgör
4 Nationalencyklopedin, markera 5 Nationalencyklopedin, prosodi
12 alltså den metriska strukturen.
Inom verslära är talar man om också om metrisk struktur eller metriska scheman men menar istället hur versens s.k. versfötter är organiserade. Versfötter har dock inte rymts inom ramen för denna uppsats.
Vers/Strof
Två eller flera versrader bildar tillsammans en vers eller en strof. En vers är en ”avgränsad del av (längre) dikt bestående av ett antal rader6”
Ett annat användningsområde för vers är dock den musikaliska beståndsdelen (jfr brygga och
refräng) och här blir ibland missförstånd eftersom man då i princip skulle kunna tala om
refrängens vers etc. I den här uppsatsen väljer jag därför att undvika användningen av den musikaliska definitionen av ordet vers.
Rimschema/Rimflätning
”Rimflätning är det mönster efter vilket rim återkommer i en dikt.”7
Man syftar här oftast på slutrim alltså rim som ligger som sista ord i en versrad. Vanligt är att man ger första rimmet bokstaven A och nästa B och sedan C etc. Rimmar det inte brukar man ibland skriva ett X istället. ABBA eller ABAB är exempel på två enkla
rimscheman/rimflätningar.
(Översättning: Ulf Swedjemark8)
6 Nationalencyklopedin, vers 7 Nationalencyklopedin, rimflätning
13
Litteratur
Pat PattisonJag har läst tre böcker om sångskrivning av författaren Pat Pattison: • Songwriting: Essential guide to rhyming (Pattison, 1991)
• Songwriting: Essential guide to lyric form and structure (Pattison, 1991)
• Writing better lyrics: The essential guide to powerful songwriting (Pattison, 2009) I första boken listar Pattison systematiskt upp alla olika typer av rim och halvrim och ger de olika namn beroende på hur de fås fram. Han beskriver en metod för att arbeta med rimlexikon och går in kortfattat på de olika talljuden: plosiver, frikativer, nasaler och förklarar hur de är besläktade med varandra och varför. Han går igenom assonance och alliteration alltså vokal- resp.
konsonantrim. Jag finner dessa fenomen intressanta och jag har länge varit övertygad om att de verkligen påverkar hur vi upplever en texts helhet och att mycket händer i versraderna mellan slutrimmen som i regel får oförtjänt lite fokus. Men när man börjar gå igenom texter för att söka efter mönster av detta slag inser man ganska snart likt Pattison att "[…]it is hard to escape the
feeling that this stuff happens by accident, or by instinct. In fact, it often does. There comes a point where analysis takes more energy than it deserves." (sid. 62).
Den andra boken handlar mer om övergripande form. Han beskriver hur en vers kan kännas vara obalanserad eller balanserad, alltså om man känner att man landat hemma (avspänning) eller om man tycker sig sakna något (spänning) beroende på längden och organisationen av ens versrader. Pattison går igenom nyttiga principer som t.ex. att långa versrader sänker hastigheten medan korta snabbar på men behåller man samma musikaliska längd (samma antal pulsslag per versrad) och har få stavelser saktar det ned den upplevda hastigheten och fler stavelser snabbar på. Om rim hamnar tätare inpå varandra ökas också hastigheten, jfr. ett rimschema med typen ABBA och AABB.
I den tredje boken ger han generella tips på innehållet i texterna och varnar för vanliga fallgropar. Här kommer två exempel:
1) Principen Produktiv repetition handlar om att försöka skapa mer och mer tyngd i sina verser för varje vers som går. Att inte berätta allt på en gång så att vers 2 och 3 blir likadana. Man kan istället t.ex. använda sig av att skildra samma sak från olika perspektiv i de olika verserna. Ett kraftfullt verktyg är också att försöka skriva en refräng som får ny färg varje gång den
14
2) Principen The balancing act förklarar han med en metafor till en lindansare:
"No doubts she could move smoothly and quickly across, but she is making (or barely making) her aerial journey for our pleasure and excitement. She plays with our emotions, knowing we will remember her trip ong after the lights and noise fade to nothing." (sid. 239). En text blir alltså
lätt tråkig om den är för förutsägbar, balanserad och inte tar några risker. Det måste hela tiden finnas växelvis en spänning och avspänning, dissonans och konsonans.
Paul Zollo
Songwriters on Songwriting
En bok som består av 52 intervjuer med några USA:s största sångskrivare genom tiderna med många intressanta tankar som berör sångers kvalité och om skapandeprocesser. Här kommer två citat som jag personligen känt stämmer in med in egen bild av sångskapande; det spännande utforskandet.
"Does you best work come from active, conscious thinking about what a song should say? About what the song should say? No, not anymore. Not in my writing in recent years. I don't consciously think about what a song should say. In fact, I consoiusly try not to think about a song should say.
Why is that?
Because i'm interested in what ... I find, as opposed to...what I'm planting." / Paul Simon "I just go where the lyrics leads. It leads me. That's how I mean a song writes me more than I write it." / Jay Livingston
Annette Bjergefeldt
Kogebog for sangskrivere – Grovhakket inspriation.
Innehåller många små och enkla tips för att hitta uppslag och inspiration så man inte kör fast i sitt sångskrivande. Att alltid försöka samla på spännande ord och uttryck som man hör i sin
omgivning är ett exempel som jag bär med mig.
Övrig litteratur
Jag har också tagit del av en rad mindre e-artiklar om sångskrivning, rimtyper, prosodi och liknande. För full lista se källhänvisningen på sid 29.
15
Arbetsmetoder
I detta avsnitt beskrivs på vilka sätt jag arbetat fram mina nya sånger och min nya ensemble samt mina båda analysverktyg; markeringsschemat och tonaccentanalysen.
Gestaltande metod
De nya sångerna
Att skriva ny musik för Urban Bäverhuvud har nästan aldrig känts svårt för jag har aldrig velat skriva om något specifikt eller haft storslagna projekt som gjort att jag kört fast. Idéerna till musiken har alltid kommit snabbt och spontant inspirerad utifrån saker jag stött på i livet. Att skriva på det sättet har gjort att jag ofta överraskar mig själv och är van att svara på mina egna impulser. Så blev angreppsättet även denna gång och den konstnärliga idén som binder ihop dessa sånger är då ytterst mitt alter egos visioner. Jag valde alltså att ta med Urban på
mastersprogrammets spännande resor runt om i Norden och låta honom uppleva och berätta om vad helst han ville, på sitt lekfulla sätt.
Under min tid i Danmark blev jag dock utmanad av min kompositionslärare Kristine Heebøll att för skrivandet av sångerna använda en del nya metoder. För första gången skrev jag exempelvis en sång helt utan slutrim och valde att sätta texten till en melodi som jag gjort på nyckelharpan och inte sjungit fram, dessutom i en taktart (5/8) jag inte kände mig hemma i (se bilaga 1, Honung i). För att utmana och vidareutveckla Urbans musik gjöt vi också in en del texter i formen av danstyperna polska, vals och jigg vilket jag aldrig gjort förut. Det gick till så att jag skapade en instrumental del på nyckelharpan i den stil jag ville ha och utifrån det lät mig inspireras till att svara på det instrumentala med en sång.
Ett viktigt verktyg var också att notera sångerna för att snabbt och smidigt kunna förmedla dessa till Farandi och Himlens lämlar (se bilaga 1).
Farandi
Farandi, som jag under studietiden hade en rad konserter med, fick bli min första plattform för den nyskrivna musiken. Jag valde att försöka framföra sångerna i Urbans anda fast i person av mig själv, utan att bära peruk och utan att låtsas vara någon annan. Jag ville se om jag kunde trivas lika bra utan att på något vis dölja mig själv.
Den nya ensemblen
Urban har aldrig varit intresserad av att hålla en enhetlig stil eller skapa ett visst sound så jag var öppen för många typer av konstellationer. Urbans upptäckarglädje och utnyttjandet av det som finns nära tillhands går hand i hand med detta. Texterna är dock något mycket centralt i Urbans sånger och det var viktigt för mig att välja en sättning där alla deltagare kunde känna sig
16
I den nya ensemblen var tanken att vidareutveckla Urban genom att för första gången dela mer på lekfullhelheten av en kreativ process med andra. Metoden jag tillämpat bygger hela tiden på att arbeta för att skapa en bra atmosfär tillsammans såsom jag själv haft då jag arbetat med tidigare material. Detta kunde gå till genom att ta med fika till pauserna, tillåta lite skitsnack på repen eller pröva ut knasiga idéer för skojs skull. Men det har också handlat om att lyssna på alla, att planera och hela tiden succesivt arbeta framåt mot det gemensamma målet.
På jakt efter deltagare frågade jag goda vänner och folkmusiker på KMH som inte är bundna av prestige utan som vågar släppa loss sin lekfullhet och bjuda på sig själva.
Analytisk metod
Skapandet av det s.k. markeringsschemat utgick ifrån funderingar kring släktskapet mellan text och musik (under nästa rubrik). Min grundtanke var att schemat skulle hjälpa mig finna något intressant att analysera i mina sångtexter och gav så också upphov till tonaccentanalysen. Men under vägens gång kom markeringsschemat i sig självt att kännas mer och mer betydelsefullt och har använts för att finna nya idéer till framtida sångskapande.
Notera sålunda att all musik skrevs innan både markeringsschemats och tonaccentanalysen uppkomst och att deras upptäckter inte påverkat den gestaltande processen.
Markeringsschemat
Enligt nationalencyklopedin finns ett antal prosodiska drag som ”används i kommunikativt syfte
för att särskilja betydelser hos och orddelar, för att framhäva och gruppera delar av talet och för att ge talhandling och attityd.” (Nationalencyklopedin, prosodi, 2020-04-07). Med andra ord för
att göra oss förstådda, förmedla känslor osv. Dessa listas som: kvantitet (längd), betoning (accent), ton, intonation och gränser.
Sten Malmström (1974) presenterar en i stort sett identisk lista av s.k. prosodiska företeelser och tillägger att vers skiljs från prosa genom en viss regelbundenhet i förekomsten av dessa. Han listar upp: kvantitet/duration, betoning/tryckaccent, tonhöjdsnivå och klangföreteelser (såsom t.ex. allitteration och assonans).
Om man nu får tro Sten Malmström så är verser alltså skapade genom synliggörandet av mönster i språket. Men för att ett mönster skall kunna skönjas måste det förmodligen bestå av något vi kan uppfatta eller räkna så att vår hjärna kan registrera det. Det är där de prosodiska dragen kommer in eftersom de alla har gemensamt att de särskiljer, framhäver eller markerar någonting. De syns och går att ordna i någon form av regelbundenhet. Här i min uppsats kallar jag alla dessa
prosodiska företeelser med samlingsnamnet markeringar utefter denna idébild.
Vi känner också igen dem från musiken: tonlängd, betoning, tonhöjd, tonhöjdsnivå, intonation, och klangföreteelser är alla bekanta uttryck. Kanske går det här att dra en parallell mellan ljud och musik på samma sätt som Sten Malmström gjort mellan prosa och vers? Att viss
regelbundenhet av dessa byggstenar är det som faktiskt skapar musik?
Åtminstone står klart att texter till musik oftast skrivs på någon form utav vers och inte på prosa. Vad vi också vet är att markeringar i musiken, istället för att hjälpa oss särskilja på ord som i
17
språket, förmedlar mycket av det fysiska i vår omvärld. De talar om för oss något är stort eller litet, tungt eller lätt, nära eller långt bort, rör sig långsamt eller snabbt etc.
Så vilken roll kan markeringarna från en vers antas få när de lyfts in till musikens värld som i sig redan är ett språk där dessa markeringar redan fyller en funktion?
Utgångspunkten i markeringsschemat har varit att kika på några av språkets markeringar som hjälper oss att särskilja ord och fraser från varandra. Efter jag läst diverse ords definitioner i bl.a. nationalencyklopedin har jag namngivit markeringarna efter typ, och succesivt lyft in de i ett schema och satt dem i relation till musiken se sid.22.
Tonaccentanalysen
Utgångspunkten för denna analys har varit mitt eget uttal av texterna till mina egna sånger som jag färdigställt innan analysens påbörjades. Centralt är här indelningen av tonaccenten som antingen G (grav) eller A (akut) i tvåstaviga eller längre ord. Rent språkligt har en grav accent en uppåtgående melodiriktning och en akut accent en nedåtgående melodiriktning mellan de båda
stavelserna i ett tvåstavigt ord (se figur 1 på sid 11 jfr stigande och fallande).
Genom att jämföra den språkliga melodiriktningen med de faktiska skillnaderna i tonhöjd har målet varit att få ett mått på hur ofta de sammanfaller. Undersökningsmaterialet är slumpmässigt utvalt från mina sånger: 3 hela sånger och 5st där bara första versen tagits med.
Nedan exemplifieras hur min uppställning sett ut till sången Honung i:
Vid varje nytt studerat ord har jag gjort en radbrytning men dessförinnan följer det musikaliska intervallet (L3 liten ters etc.) och dess riktning som uppåt-, nedåtgående eller stillastående sinsemellan stavelserna i fokus. Det är alltså bara sista ordet på varje rad som studerats. De musikaliska intervallen är hämtade från mina tidigare gjorda notationer (se fig.1).
Dra på tri´ssor (A) L3 ned se på ma_ken (G) S2 ned Inte (G eller A) prim ha_de (G) L3 ned jag väl trott
Att en dag ku_nde (G) S2 upp bör_ja (G) S2 ned
bät´tre (A) L3 upp
Än vad denna (G eller A) L7 ned gjor_de (G) S2 upp
nyss
fig. 2. Utdrag ur notation av Honung i. Det är alltså enbart de tvåstaviga orden: trissor, maken,
18
Resultat & Diskussion
De nya sångernaSkapandet av en polska, vals och jigg plus sånger i 5/8 och 5/4 samtliga med mellanspel komponerade på nyckelharpan, visar på en typ av vidareutveckling av Urban och som knyter honom närmare till min profession som folkmusiker. Tidigare har nämligen taktarten nästan uteslutande varit jämn fyrtakt och inte innehållit längre instrumentala partier. Ingen av dessa förändringar gjorde heller Urban låst eller obekväm i sitt skapande på något vis.
Farandi
Nofo-ensemblen Farandi bestod utav: Einar Zethelius – Nyckelharpa (& sång) Saana Kujala - Nyckelharpa
Petrus Dillner - Nyckelharpa Thomas Black-Roff – Dragspel Mette Qvist-Jensen – Tvärflöjt Marieke van Ransbeeck – Säckpipor
Fr.v.: Farandi affischbild från Stockholm (foto: Jonathan Bondesson), Gooikoorts festival i Belgien (Pasquello photografy) och nederst ett framförande av låten ’Fram med det nu’ på Sibelius Akademien. (foto: Jorma Airola)
19
Under den tvååriga masterutbildningen arrangerade jag två sånger för Farandi: - Smaka bra
- Fram med det nu
I fram med det nu hade jag skrivit ut stämmor så exakt jag kunde åt varje person för att göra det enkelt för mina medstuderande. I Smaka bra lämnades fler luckor så att några musiker tilläts ha mer frihet över bestämda ramar istället för att bli styrda i detalj. Fram med det nu blev paradoxalt nog ett mer komplicerat arrangemang som krävde mer för att nå framförandenivå.
Jag lärde mig att enkla arrangemang med vissa luckor öppna för kreativ frihet är det som snabbast och bäst fungerar för min musik. Det underlättar också om de som medverkar i
ensemblen trivs med att ibland inte bli styrda i detalj utan själva får möjlighet att skapa något som passar in på just deras instrument.
Smaka bra finns inspelad på Farandis E.P. Farandi finding north part 2 (se bilaga 2) och kommer
troligtvis även att spelas in i Farandis kommande fullängdsalbum VT 2021.
Urban är Einar och Einar är Urban och det sitter inget magiskt i hans brunkrulliga peruk. Under de många konserterna med Farandi kändes nämligen alltid sångerna lika avslappnade för mig, även framförda utan att vara i mitt alter egos skepnad. Detta har en viss symbolisk betydelse för mig eftersom det visade mig att jag inte behöver vara rädd förr att flytta Urbans sångskrivande närmare över till min professionella musikersida ifall jag så önskar.
Himlens Lämlar
Tillsammans med 6 st. helt andra vänner och medmusiker skapade jag ensemblen Himlens
Lämlar. Vi repeterade och arrangerade totalt 9st. av Urban Bäverhuvuds sånger som framfördes
på en eget anordnad lunchkonsert 14/2 2019 på KMH.
Affischbilden till lunchkonserten.
Designad av Amanda Petersson.
20
Konserten gästades av ca 60 personer och finns videodokumenterad (se bilaga 3).
Deltagare:
Anton Larsson - gitarr Johan Lång - nyckelharpa Nina Grigorjeva - flöjter Jonathan Wanneby - elbas Erland Westerström - munspel Santiago Torres – slagverk
Hösten 2019 utnyttjades min resurs för studioinspelning på KMH för en förevigande
skivinspelning av lunchkonsertens låtmaterial. Till denna inspelning tillkom 1 sång så totalt 10 spår finns representerat på albumet: Urban Bäverhuvud & Himlens Lämlar - Muntration nr.
5 (se bilaga 4).
Urban och delar av Himlens lämlar jammar i KMH:s studio HT 2019.
Mycket lärdomar från arbetet med Farandi bars direkt in över till Himlens Lämlar då arbetet med dessa startade längre in i utbildningen. Själva sättningen här var också betydligt enklare med tydliga roller till de flesta deltagarna. En ackompanjerande stomme med el-bas, gitarr och trummor och en andra halva av mer solistiska instrument: munspel, flöjt och nyckelharpa. Notationer av Urban Bäverhuvuds musik har endast gjorts mycket sparsamt tidigare men visade sig nu vara ovärderliga verktyg i arbetet då vi hade begränsat med instuderingstid på ca 4 veckor. Jag är övertygad om att den som lyssnar till det inspelade albumet eller konserten kan förstå hur pass rolig och kreativ arbetsprocessen var. Den konstnärliga slutprodukten hade inte blivit densamma utan all idéinput och engagemang från ensemblens deltagare. Vi gjorde även en hel del spontana pålägg till skivan när vi upptäckte att vi fick mer tid över i studion.
21
Under mixningen valde jag att bevara lite av de spontana skratt som inträffade under inspelningen så att lyssnaren kan få uppleva den glädjen.
Mastraren av skivan, Eric Broyhill, kommenterade senare i ett mejl så här: ”Felt like a live show,
was really fun to work on!”
Markeringsschemat
(Se nästa uppslag) Läsförklaring
- Under kolumnen språkexempel listas fem ordpar och uttryck som har gemensamt att de enbart skiljs från varandra med hjälp av en typ av språklig markering.
- Under förklaring/definition har jag angett vad markeringarna brukar kallas för inom svensk grammatik och språklära samt hur de definieras.
- Under markeringstyp har jag satt nya namn på markeringarna utifrån deras markeringsegenskaper men också på vilken nivå i språket de existerar.
- Under översättning till musiken har jag försökt beskriva dessa språkliga markeringarna med notation eller med musiktermer.
- Under den sista kolumnen har jag diskuterat dessa markeringars samspel samt teoretiserat kring hur man med hjälp av denna kunskap kan skriva sånger med större bevarande av språkets
22
1+5 Nationalencyklopedin, Prosodi, 2+4 Karakteristiska egenskaper för låttyper i svensk folkmusiktradition, Sven Ahlbäck sid.10–11, 3 Takt rytm och rim, Sten Malmström (1974) sid. 2, 6 Learningswedish.se, satsbetoning 7 Nationalencyklopedin, satsintonation.
23 Sammanfattning av mina resultat av markeringsschemat:
- Tryckmarkeringarna skapas på samma sätt som musikens metriska betoningsmönster: med hjälp av förstärkt tonstyrka (intensitet) och längd. Exemplet i markeringsschemat med ’korset – korsett’ illustrerar detta. Det enda som skiljer orden språkligt är placeringen av tryckmarkeringen på antingen första eller andra stavelsen. Om vi nu byter plats på orden i musikexemplet till det omvända så kommer vi fortfarande höra: ’korset’ i ordet som börjar på slaget och ’korsett’ i ordet som börjar med upptakt:
Detta beror på att vi genom deras placering i musikens
betoningsmönster redan bestämt vilken av de båda stavelserna som blir tryckmarkerad. Här måste text och musik därför samspelas. Lättast gör vi det genom att välja ord och ordföljder som passar in i musikens metriska betoningsmönster men det går också att ibland anpassa det efter orden. Om vi t.ex. tonsätter en dikt kan mönstret av tryckmarkeringar i språket avgöra vilket metriskt
betoningsmönster dvs. taktart vi väljer.
Tryckmarkeringarnas mer diffusa tonhöjdskillnader lever dock inte kvar in i musiken i form av tonstegsförändringar. Att ändå ändra tonhöjder för att förstärka och efterlikna vårt tals skiftande melodi kan gissningsvis ha en upplevd effekt på en sång.
Samma resonemang gäller också tryckmarkeringarna på satsnivå.
- Durationella markeringar i form av språkets korta och långa vokaler existerar frikopplat mot musikens tonlängd tack vare att de också består av klangfärgsförändringar.
Det verkar finnas en koppling mellan långa och korta vokalljud med vad vi i musiken uppfattar som betoningar och accenter. Detta blir speciellt synligt när de sammanfaller med en
tryckmarkering eller musikens metriska betoningsmönster, något som de alltså inte behöver göra. De durationella markeringarna är alltså mer subtila och styr inte musiken. Vid långa vokalljud uppfattas inte per automatik en betoning, inte ens då de sammanfaller med en tryckmarkering. Testa t.ex. att accentuera första stavelsen i ordet ’tiga’. Jag upplever att det går även om det känns avigt. Vill man dock minska på avigheten och lyfta fram språkets naturliga karaktär finns här troligtvis möjligheter att samspela dessa markeringar mer med musiken.
- Melodiska ordmarkeringar verkar närmast försvinna i kontakt med musiken men kanske kan effekten av dem återskapas genom synkning av melodiriktning med deras inneboende
melodirikting? Se vidare under tonaccentanalysen på nästa sida. OBS! Tonaccenter och melodiska ordmarkeringar är samma fenomen.
- Satsmelodiska markeringar lever inte heller synligt kvar i kontakt med musik men skulle potentiellt kunna medvetandegöras genom att implementera mer av språkets frasmelodi in i musiken. Intressant nog inte bara med melodiriktning utan troligtvis också med hjälp av dissonans, konsonans och pauser då dessa är andra vägar till att i musik formulera frågor och svar, oavslutade resp. avslutade yttranden.
24
Tonaccentsanalysen
*Siffror inom parentes räknas som osäkra
Intervall Antal med Grav
` tonaccent
Uppåtgående rikt. mellan stavelserna
Antal med Akut ´ tonaccent Nedåtgående rikt. mellan stavelserna Totalt av alla Grava i % Totalt av alla Akuta i % Prim 19 (+2) * 12 28,76 19,67 Uppåtgående L2 + S2 1+16 2+4 (+3) 23,29 14,75 L3 + S3 5+6 2+0 (+1) 15,07 4,92 R4 + Ö4 2 (+2) 2,74 3,28 5 0 0 L6 + S6 0 0 L7 + S7 0 0 8 eller större 0 0
Nedåtgående Antal med Grav
`tonaccent
Antal med Akut ´tonaccent Totalt av alla Grava i % Totalt av alla Akuta i % L2 + S2 3+13 (+1) 1+19 23,29 32,79 L3 + S3 1+2 (+1) 13+0 5,48 21,31 R4 + Ö4 (+1) 1 1,37 1,64 5 0 0 L6 + S6 0 0 L7 + S7 0 (+1) 1,64 8 eller större 0 0
25
Ord med grav accent 73 (varav 5 osäkra) uppåtgående 41,1 % nedåtgående 28,76 % stillastående 30,14 %.
Ord med akut accent 61 (varav 7 osäkra) uppåtgående 22,95 % nedåtgående 57,38 % stillastående 19,67 %.
Osäkerhetsfaktor 11,17 %
41%
29% 30%
Grava tonaccenters melodiriktning
i flerstaviga ord
Uppåtgående Nedåtgående Stillastående 23% 57% 20%Akuta tonaccenters melodiriktning i flerstaviga
ord
Uppåtgående Nedåtgående Stillastående
26
Likt räknandet av betoningar inser man här snart att det inte alltid finns skarpa avgränsningar mellan ett rätt och fel. Ett ords tonaccent är ibland svårt att avgöra och det handlar många gånger mer om hur man säger orden vilket i sin tur hänger ihop med vilken kontext som råder. Jag har som författare av texterna som tur var haft tillgång till exakt kontext men har likväl många gånger upplevt att ord kan ha både grav och akut accent i mitt uttal.
Jag vill därför inte dra för stora slutsatser av denna analys då urvalet inte varit jättestort och jag räknar med en osäkerhet på ca 11 %.
Jag kan ändå utläsa följande:
- Ord med akut accent, som alltså sjunker i vårt tonfall, är i mer än femtio procent av fallen också sjungna med nedåtgående melodiriktning.
- Ord med grav accent, som alltså stiger i vårt tonfall, används också oftare i uppåtgående
melodiriktning. Men skillnaden för de grava accenterna är mycket mindre (41% mot 29%) och
faller nästan inom felmarginalen. Varför det är så vet jag inte men kanske finns förklaringen någonstans i tonaccenternas struktur eller så beror det på att det ibland de gravt accentuerade orden fanns en 10% större andel primer vilket också förändrar statistiken.
Det verkar finnas en trend som pekar på att ju större intervallen blir desto mindre är sannolikheten att tonaccenten går emot melodiriktningen. Många grava och akuta primer existerar, bland L2 och S2 finns båda accenterna representerade i uppåt och nedåtgående melodiriktning, men i de större intervallen L3 och S3 så går endast 10% av melodierna emot tonaccenternas riktning. Detta är fascinerande även då man tar i beaktning att dessa terser endast utgjort en knapp fjärdedel av datatotalen.
Kvarterna var däremot för få för att skvallra något om denna trend vilket istället leder till nästa observation: att enbart 5,22%, en tjugondel, av tvåstaviga eller längre ord innehöll inombords språng över en stor ters. Dessa var i sin tur i samtliga fall kvarter sånär på en enstaka liten septim. Inte ett enda exempel på kvinter, sexter eller oktaver hittades! Den lilla septimen är dessutom från en av mina få sånger där musiken skrevs först och texten tillkom senare vilket kan förklara detta ovanliga drag.
Totalt en fjärdedel, 24,63% av orden, saknade melodiriktning och var primer och hela 47 % alltså nästan hälften av alla intervall i tvåstaviga och flerstaviga ord var sekunder.
Min förklaring till stycket ovan är att det ligger närmre det talade språkets natur att inte mitt inuti ord göra stora tonhöjdsskillnader och därför varit något jag hållit mig från att göra också i mina sånger. Resultatet verkar också peka på att jag skapar sånger som mer ofta än inte följer
27
Sammanfattning och slutsats
Konstnärligt resultatJag har återupplivat mitt alter ego Urban Bäverhuvud och enligt hans visioner format en ny ensemble: Himlens Lämlar, bestående av 6st medmusiker. För och med dessa har jag skapat och arrangerat ett dussintal nya sånger inspirerad av mina resor (se bilaga 1) som utforskar vidare Urbans konstnärskap genom att bl.a. inlemma folkmusikaliska låttyper och udda taktarter. Resultatet av denna musik finns som ett videodokumenterat live-framträdande från en lunchkonsert på KMH (se bilaga 3) men också i det inspelade fullängdsalbumet Urban
Bäverhuvud & Himlens Lämlar – Muntration nr.5 (se bilaga 4).
Utöver detta har jag också framfört sångerna Smaka bra och Fram med det nu under en rad konserter med Nofo-gruppen Farandi. Smaka bra finns inspelad på EPn ’Farandi - Finding north
part 2’ (se bilaga 2).
Analysresultat
Jag har ställt upp ett markeringsschema över några språkliga markeringars roll i musiken vilket gett mig en viss överblick över deras släktskap och samspel som jag förhoppningsvis kan utnyttja för att skapa framtida sånger och sångexperiment:
- Jag har kommit fram till att det både finns fall av tydliga samspel där text och musik står jämbördiga och måste enas om samma utrymme men också de fall av samspel där musiken är mer dominerande så att vissa av språkets karaktärsdrag inte lika tydligt lever vidare om inte också musiken aktivt öppnar upp för det.
Jag har också gjort en studie av tonaccenternas riktning i två- och flerstaviga ord i mina sånger: - Svenska språkets tonaccenter har i analyser med utgångspunkt på mina sångers melodiriktning synliggjort ett visst samspel, nämligen att de i majoriteten av fallen tycks följa samma riktning. Det krävs dock vidare mer genomgående undersökningar i ämnet för att kunna dra större och säkrare slutsatser.
Vidare frågeställningar
Det är min övertygelse att de melodiska ordmarkeringarna (tonaccenterna) och även resten av de språkliga markeringarna uppställda i mitt markeringsschema (sid.21-22) bidrar med att påverka musikens helhet även där de tycks vara musiken underordnad. Det krävs dock mer djupgående, studier i vart och en utav dessa för att förstå om, hur och till vilken grad det utspelar sig. Dessa studier skulle kunna utföras med hjälp av skapandet av nya sånger skräddarsydda efter nya ramverk.
28
Slutord
Även om jag troligen bara gläntat på dörren inom detta kunskapsområde så känner jag att jag skapat mig en bättre förståelse av samspelet mellan text och musik. Nu ser jag därför fram emot att med hjälp av mitt uppställda markeringsschema, mina ensembler och mitt alter ego fortsätta utveckla och utforska mitt sångskapande.
Att skapa en sång är att roa sig själv Att med lekens oförstånd våga Att ro ut i en farofylld virvlande älv
Och att blöta sin egen förmåga
Urban Bäverhuvud 2020
Tack
• Stort tack till min vägledande handledare Olof Misgeld.
Tack också till Susanne Rosenberg, Sven Ahlbäck, Kristine Heebøll, Pauliina, Håkon Asheim och Juulia Salonen.
• Tack alla underbara medmusiker i både Farandi och Himlens Lämlar!
• Tack inspelningstekniker Markus Sjöberg för inspelning och mixning av albumet Urban
Bäverhuvud & Himlens Lämlar Muntration nr. 5. Eric Broyhilll för mastring.
• Tack också till min mamma och pappa som alltid får mig att inse ett och annat om mig själv och som låtit Urban Bäverhuvud bli en del av vår familj.
29
Källor
BöckerAhlbäck. Sven (1995) Karakteristiska egenskaper för låttyper i svensk folkmusiktradition. Norra Stavsudda. S. Ahlbäck.
Bjergfeldt, Anette (2005) Kogebog for sangskrivere. Denmark. Edition Wilhelm Hansen AS. Malmström, Sten (1974) Takt, rytm och rim i svensk vers, Stockholm. Liber AB.
Pattison, Pat (2009) Writing Better Lyrics. 2nd ed. Cinncinatti, Ohio. Writer's Diggest Books. Pattison, Pat (1991) Songwriting: Essential Guide to Lyric Form and Structure. Boston. Berklee Press.
Pattison, Pat (1991) Songwriting: Essential Guide to Rhyming. Boston. Berklee Press. Rosenberg, Susanne (2013) Kurbits ReBoot : Kurbits-Reboot : Svensk folksång i ny scenisk
gestaltning. Hesingfors, Finland. SibeliusAkademin.
Zollo, Paul (1991, 1997) Songwriters on Songwriting. Cincinatti, Ohio. Da Capo Press.
Hemsidor
https://www.junibacken.se/just-nu/vad-vet-du-om-loranga/ (hämtad 2020-01-15) Learning Swedish, satsbetoning
https://learningswedish.se/courses/1/pages/2-dot-4-satsbetoning (hämtad 2020-05-02) Nationalencyklopedin, ordbok, sökord: vers.
https://www.ne.se/ordböcker/#/search/ne-ordbok-sv-sv?q=vers (hämtad 2020-04-07)
Nationalencyklopedin, rimflätning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rimflätning (hämtad 2020-04-08)
Nationalencyklopedin, markera. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/markera (hämtad 2020-04-08)
Nationalencyklopedin, prosodi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/prosodi (hämtad 2020-04-07)
30 Nationalencyklopedin, ordbok, sökord: stavelse
https://www.ne.se/ordböcker/#/search/ne-ordbok-sv-sv?q=stavelse hämtad (2020-04-07)
Nationalencyklopedin, betoning. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/betoning (hämtad 2020-04-08)
Nationalencyklopedin, tonlösa konsonanter.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tonlösa-konsonanter (hämtad 2020-04-08) Nationalencyklopedin, tonaccent. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tonaccent (hämtad 2020-01-15)
Nationalencyklopedin, svenska. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/svenska
(hämtad 2020-04-08)
Nationalencyklopedin, satsintonation.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/satsintonation (hämtad 2020-05-02)
E-artiklar, tidskrifter och dokument
Jansson, Henrik
.
Åh voj, älska mig! – om rocktexter. Publikationen ej återfunnen.http://www.lundbykoren.se/om_oss/Stabat_mater.pdf (hämtad 2020-04-08) Prosody in Songwriting 101 by Ed Bell | Nov 7, 2017
Rodgers, Jeffrey Pepper (2005) A Songwriter's Guide to Rhyme. Acoustic Guitar; Oct 2015; 26, 4; Music Periodicals Database pg. 57.
Samlaren - Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 133 2012. Lilja, Eva.
Rytm och betydelse - En analys av Ingemar Gustafsons diktsvit ”Förföljd av Mitten”. Printed in
Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2013.
Sommar, Anna (2011) Svensk prosodi - en möjlighet för alla?! - A study of the effect of
pronunciation exercises and increased linguistic awareness on adult learners of Swedish as a second language. A C-degree essay. University of Karlstad, supervisor: Moira Linnarud
Thorén, Bosse (2006) Begrepp inom prosodi. (hämtad 2018-05-12)
E-böcker och uppsatser
Abelli, Sunniva (2016) How to become a musical super-tool. Kungl.musikhögskolan i Stockholm.
31
Sterten Janson, Jo Einar. (2015) Performing in interplay with the audience and the enviroment. Ole Bull Akademiet.
Teleman, Ulf. Svenska för danskar. Naryanna Press, Gylling. Roskildes universitetsforlag.
https://books.google.fi/books?id=KAUtMy8dEe4C&pg=PA33&lpg=PA33&dq=svensk+språ kmelodi&source=bl&ots=rqOPKJrYsa&sig=Pg7k4Hoti_v4HoLnyh9MmJN7FXU&hl=sv& sa=X&ved=2ahUKEwihgt3xkv7eAhWOtYsKHZLcDzw4ChDoATAJegQIBxAB#v=onepag e&q=svensk%20språkmelodi&f=false (01-12-2018) Bilder http://bastetsspinneri.blogspot.com/2009/07/loranga-dartanjang-och-masarin.html (hämtad 2020-04-08) Animation: Happy Life Animation AB, Stúdó Baestarts Film & Video Kft.
