Finspångs kommun 612 80 Finspång
Telefon 0122-85 000 • Fax 0122-85 033 - ost omm n ns n s
nt rn t ns n s
Text:
Hans Lindberg, Charlotta Claesson, Christer Öjring Foto:
Jan-Erik Pettersson, Hans Lindberg, Jernkontoret, Olof Backström, Bo-Göran Backström, Torsten Althin, Lars Ekelund,
Eric Larssons bildsamling, Curt Andersson Illustrationer
Ordförklaring, Wivianne Bondesson; Storgruvan, Jan-Erik Karlström,
193
Kulturmiljöprogram för Finspångs kommun Folkström
Folkström bruk är anlagt på Norra allmänningen och utbrutet ur denna någon gång på 1640-talet. Första note- ringen är från 1646.
Sedan bergsmännen år 1646 lagt ned sin hammare vid Simonhult byggde de tillsammans med Norrköpings- borgaren Hans Larsson i hälftenbruk en ny ”i en ström som heter Folkströmmen”. Men redan året efter sålde såväl Larsson som bönderna sina delar till en annan norrkö- pingsborgare, troligen Johan Carlsson. Detta blev upp- rinnelsen till Folkströms bruk. Folkströmshammaren
Folkström
Parti av hammarsmedjan och stålugnen omkring 1875
KAPITEL
10
Folkströms kapell
Folkström
Herrgårdens
flyglar Järnbod Mjölnarbostad
Kvarn
Smedbostad
Magasin Övre brukets läge
Gravplats
Nedre smedbyggningen
Folkströms bruk 1724.
1 Masugn med järnbodar, 2 Mjölkvarn,
3 Såg,
4 Hammarpatronens byggnad, 5 Masmästarens stuga, 6 Bruksbokhållarens bostad, 7 Kol- och slaggbacke, 8 Pensionärsbostäder.
Punkterade områden är åkertäppor.
Den genom dämning uppkomna sjön
195
Kulturmiljöprogram för Finspångs kommun Folkström
fick privilegier 1685.
1651 flyttades Hökebäckens masugn till Folkström och blåsning skedde första gången år 1654, den fick pri- vilegier 1659. Tydligen har staten i alla tre fallen, Hö- kebäcken, Simonhult och Folkström, avsatt mark för bergsnäringen. Fallen vid Simonhult och Hökebäcken konstaterades dock snabbt vara för små och anläggning- arna flyttades till det bättre läget vid Folkström. Mas- ugnen låg bakom nuvarande ladugårdshuset ut mot ån, men inga rester finns kvar, förutom en större slaggföre- komst.
Hyttan ägdes första tiden av bergsmän, men bruket sy- nes snart ha blivit medintressent. Från år 1688 trädde bergsmännen helt ifrån och hyttelaget delades upp på Grytgöls- och Djuckeröhyttorna. Brukshyttan kvarstod länge i ägogemenskap mellan Folkströms och Skönnar- bo bruk. Tackjärnsmärket var då CIS.
På grund av vattenbrist flyttades hammaren 1685 en ki- lometer norr ut i strömmen. Här, vid det övre bruket, bedrevs stångsjärnssmide fram till hammarens nedlägg- ning 1884, då fanns där tre stångjärnshamrar. Idag finns få spår kvar från denna verksamhet.
Ägandeförhållandet har skiftat. Bruket tillhörde år 1700 Jakob Ekebom. Under större delen av 1700-talet var Folkström i en släkts ägo som började 1704 med borg- mästaren i Norrköping Carl Johansson, som 1705 även anlade Skönnarbo bruk. Bruket gick efter honom i arv på
den kvinnliga sidan tills det såldes av Carl Johanssons Rester av övre bruket vid Folkström, stenlager till axel från ett vattenhjul
Smeder och förvaltning vid Folkström omkring 1875 Sittande fr.h. Malmlöf, Stenqvist, Björn, inspektor ?, okänd, okänd, Allard?
Sittande till vänster, förvaltare Andersson
Stående fr.h. stålbrännare Jonsson, Beckman, smed- dräng Pettersson, Svartling, okänd, Nyström
dotterdotters gemål Fredrik Lagersvärd.
Under åren 1773 - 1797 ägs Folkström av Daniel Burén som även ägde Grytgöls bruk. Vid Folkströms bruk, Ne- dre bruket, drevs masugnen fram till 1773. Fyra år sena- re, den 20 mars 1777, fick brukspatron Burén privilegier att starta ett manufakturverk och den 17 april samma år privilegier på ett vals- och skärverk.
1797 säljs Folkström till P. Wassrin som då ägde även Skönnarbro bruk och från 1811 även Lämneå bruk. Hans son P.A. Wassrin sålde bruket 1857 till löjtnant Tigerklou m. fl. Bruket bestod då av tre stångjärnshamrar med oin- skränkt smidesrätt, två stålugnar, skär- och valsverk samt tre manufakturhamrar. Från 1874 ägs Folkström av Friherre H.J. Hamilton på Boo i Närke.
Nedläggningen av Folkströms bruk började 1879 då de båda brännstålsugnarna lades ner. 1884 lades de övriga delarna av bruket ner. Här fanns då två manufaktur- verk, en spikhammare och två brännstålsugnar. I sam- band med nedläggningen revs en stor del av bruksbygg- naderna vid Folkströms bruk.
1893 säljs marken tills staten av Hamilton på Boo och Folkström är alltjämt i Domänverkets ägo.
Den bergsindustriella verksamheten är relativt sen i Folkström, som ligger relativt långt norrut. Avståndet till Norrskatens gruvområden är inte stort rent geogra- fiskt, men vägar och vattenleder för transporter därifrån saknas. I gengäld fanns tillräckligt med vattenkraft för att orten skulle utvecklas till ett livskraftigt bruk under 1700- och 1800-tal. Folkström var därför snarare oriente- rat mot Lekeberga och Lerbäcks bergslag i Närke.
Vad som finns kvar idag vid bruket är flyglarna till bruksherrgården, några bruksarbetarbostäder, magasin, kvarn och en f.d. järnbod.
Bruksmiljön
Folkströms bruk ligger i socknens norra del. Befolk- ningen hade väldigt långt till skolan och kyrkan i Häl- lestad. Genom ett initiativ av Folkströms brukspatron
Magasin
Herrgårdens flygelbyggnader
Herrgårdens flygelbyggnader
197
Kulturmiljöprogram för Finspångs kommun Folkström
ske i samråd med sakkunniga i byggnadsvård.
Herrgårdens yglar
Rek 2Av Folkströms herrgård, från 1800-talets början, revs hu- vudbyggnaden 1918 och byggdes upp som ordenshus i Ljusfallshammar.
Kvar idag finns flygelbyggnaderna, varav den ena ur- sprungligen var brukskontor och den andra bostadshus.
Uppförda av timmer och reverterade med spritputs.
Hörnkedjor och lisener består av vitmålad slätputs.
Fönstren har mittpost och två rutor i varje båge. Bågar, spröjs och omfattningar är vitmålade. Flygelbyggnader- na har sadeltak i rött tegel.
Kvarnen
Rek 2Den f.d. kvarnen från första hälften av 1800-talet är upp- förd av liggande timmer och reverterad med vit sprit- puts. Huset är i gott stånd, men inredningen är borta.
Byggnaden är i tre våningar. Fönster är småspröjsade med åtta rutor i varje båge. Fönsteromfattningar och hörnkedjor är slätputsade och vitmålade.
Mjölnarbostaden
Rek 2Den f.d. mjölnarbostaden är från första hälften av 1800-talet. Det är en vit timrad byggnad i ljus spritputs.
Hörnkedjor är slätputsade. Den f.d. mjölnarbostaden har tvåluftsfönster med mittpost och tre rutor i varje båge. Huset har ett sadeltak i rött tegel samt en takkupa.
Smedbostad
Rek 2Den f.d. smedbostaden från tidigt 1800-tal är uppförd av liggande timmer med stående faluröd locklistpanel.
Smedbostaden har tvåluftsfönster, i gaveln har fönstret två rutor i varje båge och på nedervåningen har fönstren tre rutor i varje båge. Bågar, spröjs, omfattningar, vind- skivor och knutar är vitmålade. Smedbostaden har ett sadeltak i rött tegel och en skorsten.
Nedre smedbyggningen
Rek 2Den f.d. smedbostaden från tidigt 1800-tal är uppförd av liggande timmer och reverterad med vit spritputs. På långsidan är det stora kvadratiska fönster med tre rutor i varje båge. På gavelsidan är det tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. Bågar, spröjs och omfattningar är vit- målade. Hörnkedjor har vitmålad slätputs. På långsidan finns en gulmålad dörr.
Magasin
Rek 2Spannmålsmagasinet är en pampig byggnad från 1700-talet. Byggnaden är uppförd i slaggsten med kalk- puts målat i en ljusare färg. Magasinet har flera min- dre fönstergluggar som är försedda med galler, dessa
är svartmålade. Även vindskivor, luckor och dörrar är Nedre smedbyggningen Mjölnarbostaden
Smedbostad
svartmålade. Magasinet har ett mansardtak som är be- lagt med tvåkupigt tegel.
Järnboden
Rek 2Järnboden, magasin från tidigt 1800-tal. Byggt av tim- mer, senare brädfodrad med faluröd stående locklist- panel. På gavelsidan finns två svartmålade portar med vitmålade omfattningar. Vindskivorna är vitmålade och dekorativt utformade. Sadeltak belagt med rött tegel.
Kyrkomiljö
Folkströms kapell
KMLFolkströms kapell uppfördes ursprungligen som skola för Folkströms bruk år 1841-1844 på initiativ av brukspa- tron P.A. Wassrin. Skolbyggnaden inreddes med skolsal i bottenvåningen och en utvändig trappa på västgaveln till lärarbostaden på övervåningen. Den förste läraren anställdes 1844, han hette J.M. Björling och kom från Stockholm. I början av 1850-talet tillbyggdes skolan och fick en invändig trappa i ett trapphus på södra sidan.
Befolkningen i Folkström hade väldigt långt till sin för- samlingskyrka i Hällestad och genom en kunglig resolu- tion 1869 blev det tillåtet att utdela nattvard i Folkströms skolhus. Brukspatronen skänkte året därpå bland annat en nattvardskalk och en orgel för att brukas under guds- tjänsterna. Orgeln hade han inköpt på auktion i Vinner- stad kyrka. Den var ursprungligen byggd år 1700 i Sö- derköping av orgelbyggaren Johan Agerwall för S:t Lars kyrka i Linköping.
År 1874 köptes bruket av H.J. Hamilton, som skänkte mark och byggnad för att inrätta en ny skola. Sannolikt utnyttjades därefter den gamla skolbyggnadens botten- våning enbart som gudstjänstlokal. Eventuellt fortsatte skolundervisningen i något av de två rum som fanns inredda på gavlarna. Först 1953 tillkom en klockstapel med en klocka skänkt av en privatperson. Församlingen har under alla år haft rätten att disponera kapellet och marken gratis mot att de har stått för underhållet. På 1980-talet köpte dock Hällestads församling kapellet. En renovering utfördes, då bland annat det ursprungliga
Folkströms kapell Järnboden
