Ekmiljöer vid djurgården(naturreservat hågadalen-nåsten)
Inledning
Ekmiljöerna vid djurgården bjuder på storslagna vyer men det är dock är inte så pass välskött som det skulle kunna vara för den biologiska mångfalden. Vi har valt att inrikta oss på skötselområden på ekarna i skogsmiljöerna. För att områdena har sköts slarvigt, man har låtit många fina ekar bli skuggade av andra träd och man missar då stora möjligheter till att utnyttja dessa maximalt.
Områdespresentation
Ekområdet ligger vid stora djurgården utanför Uppsala i Hågadalen. Området begränsas av hågaån till väster, till öster begränas området av vägen mot gottsunda. Mot norr och söder begränsas området av två stigar. I området finns 3st ekholmar och runtom finns arealer av slåttermark. Träden som finns i vårt område är ek, hassel, björk, ask, inslag av gran, mfl.
Jordmånen är en lerjord som är näringsrik.
Markhistoria
Området har förmodligen varit en beteshage för nötkreatur i dom steniga partierna och i de resterande område har nog varit brukad. För att det är gynsamma förhållande i dalen för jordbruk. Att det är en lerjord gör att det blir goda närings- och vattenhållande egenskaper.
Vegetationstyper
Dels finns det diverse örter och kärlväxter ute på slåttermarken som är viktigt för insekter såsom fjärilar osv, skogen innebär också olika substrat iform av de olika växter och träd som växer där och som alla drar till sig både samma och olika sorters organismer som lever på dem.
Biologisk mångfald
Ett flertal stora äldre ekar som är 200-300 år gamla har höga bevarandevärden och det ser man bland annat genom att ekens bark har en mycket skrovlig och fårad yta när dom börjar bli
Illustration 1: Karta över ekområdet som begränsas av vägen till öster, ån till väster och söder och norr stigar.
barken gör även att många skalbaggar och andra insekter med speciella villkor kan leva på eken. Även arter så som mindre hackspett trivs i äldre ekar.
Även ett stort antal medelgamla ekar som skjuter upp runt omkring som håller på att etablera.
Det gör att dom kan ersätta dom nu gamla ekarna om 100år. Så att arterna som lever på dagens gamla ekar hinner kolonisera till dom något yngre ekarna. Några ekar kunde vi identifiera naturvärda lavar på, så som gul mjöllav, grön spiklav, brun nållav. Indekatorarter på gammelek kan annars vara Lecanographa amylacea gammelekslav och Corticeus fasciatus brokig barksvartbagge.
Hot
Skyddsvärde, hela naturreservatet i sig är unikt och bevarandevärt, men tittar man på ekmiljöerna som dom ser ut nu är dom inte så unika, de skulle kunna vara betydligt mer betydelsefulla. Organismgrupperna som skulle gynnas av en välskött ekskog är väldigt många, bland annat diverse skalbaggar, även många svampar och lavar mfl. Det här området är ännu till stor del outtnyttjat och tillsammans med övriga miljöer i naturreservatet skulle det bli ett bra komplement och potentiellt kunna höja artdiversiteten i naturreservatet.
Negativa saker som vi kunde identifiera i ekmiljön är följande; dels var spridningen av laven väldigt begränsad till några få av ekarna, även fast större delen var gamla nog att erbjuda ett bra substrat för dem. Ett annat problem var det faktum att de äldsta ekarna låg i överhängande risk att bli överväxta av andra träd, och slutligen var det väldigt dåligt med föryngring av ek på plats i form av nya ekplantor, det är antagligen så att problem hänger ihop, alltså tätt vegetation i taket och lite ljus som når ner till marken och alltså leder till att nya ekplantor missgynnas. Betestrycket från rådjur och andra djur missgynnar ekens förynring. Kunde även konstateras dåligt med mulm i de äldre ekarna.
Det är rekreationsområde för friluftsmänniskor och motionärer bland annat, men det finns stigar utmärkt för att påverkan ska bli så minimal som möjligt, det finns vidare några zoner som man inte får träda in på, men det omfattar inte vårat område. Hot mot området skulle vara igenväxning eller motsatt, helt avverkad.
Nuvarande skötsel / markandvändning (skötselplan från länsstyrelsen) referensbild till de olika områdena bilagd.
- Fastställda skötselmål i områdena:
- område A/C: De skogklädda backarna 33a och 33c hålls som skogspark, till större delen med dominerande ädellöv och hassel och med bevarade äldre och vidkroniga hagmarks-träd.
- Område B:Backe 33b hålls som de föregående, eller helst något mer hagartad med hänsyn till bl a gravfältet.
- Område D: Delområdena 33d hålls som skoglösa backar (eventuellt med enstaka lövträd), där snår av slån m m får dominera så länge inte bete kan ordnas. Om det senare kan ske, bör backarna få karaktär av hage med endast strödda snår.
- Område F: Den öppna gräsvallen (33 f) hålls som ogödslad gräsvall för i första hand slåtter. (Bete torde förutsätta att Brukshundsklubbens verksamhet upphör eller i hög grad läggs om; här förutsätts nuvarande förhållanden bestå.) Slåttern ger en successiv utmagring som på sikt förbättrar förhållandena för en mer varierad ängsflora att återetablera sig.
- Fastställda åtgärder i områdena:
- Område A/B/C: På backarna 33A, B och C företas emellanåt försiktiga röjningar och gallringar. Inte minst gynnas ädellöv på aspens bekostnad.
- Område D: I delområdena 33 D röjs flertalet ungträd bort. Endast begränsad buskröjning, så att man kan ta sig fram, såvida inte bete kan ordnas.
- Område F: Gräsvallen får inte gödslas och bör slås årligen i mitten av juli
Konflikter
Naturskyddsområde och det innebär att det är skyddat för framtiden. Eftersom det är ett område som är lokaliserat så pass nära en stad som det är så är både utbyggnation av hus och vägläggning ett hot mot att skogens unika miljö bibehålls och genom att lagstifta och utropa det till naturskyddsområde kan man behålla det som det är.
Förslag på skötselåtgärder
Skötselåtgärder; ta ner träd som blockerar strategiskt viktiga och naturvärda ekar för att se till
konkurrensen om ljus förkortar ekens livslängd. Man skulle även potentiellt sätt kunna öka artdiversiteten av insekter och skalbaggar ytterligare genom att på konstgjord väg se till att
”mulma till ekarna” eller eventuellt göra mulmholkar.
Idén är att göra om tätt igenväxd lövskog till öppen homogen ekskog. Långsiktigt hugga ner alm, sly och asp mfl, införa bete där och hålla ner växtligheten. I det stora hela skulle man få ett mer mångfacetterad naturreservat och områdesspecifikt skulle man kunna gynna ekarna och de ekberoende arterna på ett helt annat sätt än man kan göra idag. Vidare idé är att behålla slåttermarken som den är, samt att på övriga zonerna i det område vi fått tilldelat, endast förhindra igenväxning och inte göra någon större förändring.
Det är väldigt viktigt att vara försiktig vid åtgärder som gallring t.ex då man riskerar att bl.a.
chocka arter och därmed förlora dessa och därmed sänka naturvärdena i området.
Vi hittade ett område i 33b uppe på toppen där antalet unga, till väldigt unga ekar var mycket vanligt förekommande, vi syftar till att gynna det området och se till att en föryngring av ek säkras. Det ska ske genom gallring och nedhuggande av träd som skuggar och konkurrerar med dessa. Nyfällda träd ska i viss mån lämnas kvar till insekter på ett strategiskt vis.
Vidare i 33b så finns det i backen ett större område där det växer många gamla, och
medelgamla vackra ekar som vi avser att gynna. Genom beskärning och gallring av alm och diverse andra konkurrerande träd. Allt över tid för att se till att man inte chockar viktiga organismer och även ekarna i sig, och riskera förminskade naturvärden. Det är även viktigt anser vi, att man ser till det estetiska, och att man tar bort sly och andra växter som tar ner intrycket av en stor och mäktig lövskog, och därmed höja det rekreationella värdet, för motionärer och friluftmänniskor.
Vid område 33a så finns det en längre sträcka med ekar, varav några är de äldsta i vårat område, 250-350 år gamla, som tillfälligt står missgynnade. Vi vill gynna dem och avser att gallra bort konkurrerande träd och friställa dessa, för att säkerställa deras överlevnad och ett högt naturvärde i området.
Möjligheten att genomföra
Möjligheterna att genomföra dessa åtgärder är stora då dom flesta åtgärder är att gallra och ta bort olika träd. Metoden är väldigt ekonomisk och lätt genom förbar. Möjligheter att få dit bete på platsen är kanske svårare då man måste stängsla in och få en bonde att vilja ha sina djur där. Reservplanen är annars att gallra platsen med jämna mellanrum, förslagsvis 10 år.
Figur1- Skötselområde, djurgården ekmiljöer. Zonindelning, samt våra besökspunkter.
