LIKABEHANDLINGSPLAN STODENE FÖRSKOLA

(1)

LIKABEHANDLINGSPLAN

STODENE FÖRSKOLA

2020

(2)

PLAN

Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan.

RIKTLINJE

Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten.

Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd.

HANDLINGSPLAN

Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser.

Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.

POLICY

Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar.

Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 4

1.1 LAGAR ... 5

1.2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE, ÅTGÄRDANDE INSATSER - SKILLNADEN ... 5

1.3 VERKSAHETSFORM ... 5

1.4 ANSVARIG FÖR PLANEN ... 6

1.5 PLANENS GILTIGHET ... 6

1.6 DELAKTIGHET ... 6

1.7 FÖRANKRING AV PLANEN ... 6

2 UTVÄRDERING ... 7

2.1 UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN ... 7

2.2 DELAKTIGA I UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN ... 7

2.3 RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN SAMT ANALYS AV FJOLÅRETS PLAN ... 7

2.4 UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ... 9

2.5 ANSVARIG FÖR UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ... 9

3 FRÄMJANDE INSATSER ... 9

4 KARTLÄGGNING OCH ANALYS ... 12

4.1 KARTLÄGGNINGSMETODER SAMT RESULTAT ... 12

4.2 OMRÅDEN SOM BERÖRS AV KARTLÄGGNINGEN ... 12

4.3 ANALYS ... 12

5 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ... 13

6 RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION ... 18

6.1 POLICY ... 18

6.2 RUTIN FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ... 18

6.3 ANSVAR FÖR ANMÄLNINGSPLIKT ... 18

6.4 PERSONAL SOM BARN OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL ... 20

6.5 RUTINER FÖR DOKUMENTATION ... 20

7 DEFINITIONER...20

8 BILAGOR ... 21

(4)

4

1 Inledning

Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Därför finns det lagar som säkerställer att förskolor och skolor arbetar både främjande och förebyggande med aktiva åtgärder.

1.1 Lagar som planen grundas utifrån.

Enligt skollagen (2010:800) 6 kap. 8 § ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling.

Enligt diskrimineringslagen 3 kap Aktiva åtgärder Inledande bestämmelser

1 § Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2016:828).

Arbetet med aktiva åtgärder

2 § Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att

1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i

verksamheten,

2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och

4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3. Lag (2016:828).

3 § Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande.

Barnkonventionen är FN:s konvention om barns mänskliga rättigheter och svensk lag.

Barnkonventionens fyra grundprinciper:

1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde 2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn 3. Alla barn har rätt till liv och utveckling

4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad

(5)

1.2 Främjande, förebyggande och åtgärdande insatser – vad är skillnaden?

Främjande arbete – innebär att man förstärker respekten för allas lika värde, arbetet riktas mot alla och bedrivs hela tiden i vår verksamhet. En naturlig del i det dagliga arbetet i barngruppen, vi arbetar utifrån vår Läroplan med fokus på normer och värden.

Förebyggande arbete – innebär att man endast arbetar utifrån de områden som

identifierats som verksamhetens riskfaktorer efter våra kartläggningar. Vi arbetar för att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Åtgärdande arbete – innebär att vi har väl dokumenterade rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Att alla genast

påbörjar arbetet när signaler har kommit om att ett barn känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Att verksamheten dokumenterar och utvärderar för att förhindra att kränkningarna upprepas.

Vi har valt att sammanföra dessa två lagar till en plan ”Förskolans likabehandlingsplan”

Arbetet med att följa planen gäller samtlig personal inom förskola.

Vi vill skapa en verksamhet att trivas, lära och växa i, där ingen diskriminering eller annan kränkande behandling finns.

Jag är värdefull och respekterad för den jag är!

1.3 Verksamhetsformer Planen gäller för Stodene förskola.

1.4 Ansvarig för planen Rektor Annica Åsemark

1.5 Planens giltighet 200201-210201

(6)

6 1.6 Delaktighet

Barnens delaktighet:

- Enskilda samtal och intervjuer genomförs med alla barn om trivsel och trygghet.

- Barnen deltar i olika samtal kring hur man ska vara mot varandra för att alla ska trivas och må bra och om vad man ska göra om/när någon inte får vara med, blir retad etc.

- Barnen uppmuntras att berätta när något händer eller inte blir som man tänkt sig istället för att agera själva.

- Trivselregler/trivselkartor skapas tillsammans med barnen och görs synliga på avdelningen.

- Vi delar barnen i mindre grupper för att alla lättare ska komma till tals.

Vårdnadshavares delaktighet:

- Vi informerar om vårt likabehandlingsarbete på våra föräldramöten och ger föräldrarna möjlighet att komma med förslag och synpunkter.

- Vi samtalar med vårdnadshavarna om barnets trivsel, trygghet och ev. oro vid utvecklingssamtalen varje termin.

- Vi fångar upp vårdnadshavares frågor och synpunkter om vårt arbete i den dagliga kontakten och vid utvecklingssamtalet.

- Vår likabehandlingsplan finns att läsa på våra avdelningssajter, hemsida och på förskolan.

Personalens delaktighet:

- Pedagogerna har gjort kartläggningar och observationer i verksamheten samt analyserat risker och formulerat främjande och förebyggande insatser.

- Förskolechef har tillsammans med likabehandlingsgruppen sammanställt materialet till en plan.

- Planen följs upp kontinuerligt var 5:e vecka på avdelningarnas pedagogiska utvecklingstid.

- Varje avdelning har en representant i förskolans likabehandlingsgrupp som träffas ca var fjärde vecka för att utveckla och reflektera över vårt arbete med likabehandling.

- I styrgruppen som leds av förskolechef deltar representant från

Likabehandlingsgruppen där övergripande diskussioner och beslut kan tas.

- På Apt och Alm kan likabehandlingsarbetet diskuteras

1.7 Förankring av planen

På varje avdelning finns en huvudansvarig pedagog som ansvarar för att

likabehandlingsplanen ”lever” i arbetslaget. Det är allas ansvar att läsa och sätta sig in i planen. Varje vecka har pedagogerna möjlighet att reflektera över sitt arbete utifrån planen på avdelningens gemensamma pedagogiska utvecklingstid. Var 5:e vecka följs de aktiva

(7)

åtgärderna upp och dokumenteras i veckoreflektionerna på varje avdelning. Var 4:e vecka träffas likabehandlingsgruppen på förskolan där en representant per avdelning ingår för att förankra och ha ett kollegialt lärande utifrån planen.

Alla nyanställda ska läsa planen för att få en inblick i hur vi arbetar och vilka regler som gäller vid kränkning och diskriminering.

Planen finns tillgänglig för våra vårdnadshavare på karlstad.se, våra avdelningssajter samt i pappersform på avdelningarnas anslagstavlor.

2 Utvärdering

2.1 Utvärdering av fjolårets plan

En halvårsutvärdering görs i maj/juni och en slutlig utvärdering i dec/jan.

2.2 Delaktiga i utvärdering av fjolårets plan

Alla pedagoger är delaktiga i utvärderingen. I steg ett utvärderar vi planen på avdelningsnivå, steg två på förskolenivå.

2.3 Resultat av utvärderingen samt analys av fjolårets plan Förra årets mål:

1. Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Vi ska utveckla vårt interkulturella förhållningssätt.

2. Barn med Npf-variationer och barn som har svårigheter med koncentration eller samspel, ska få så bra bemötande som möjligt och utvecklande lärmiljöer.

3. En utemiljö som är både lekfull, lärande, spännande och trygg.

Resultat av insatser:

1. Vi har delvis uppnås målet. Vi behöver ta ett omtag och fokus behöver ligga mer på det kulturella än det rent språkliga.

2. Målet är uppnått, men vi måste fortsätta arbeta med det kontinuerligt. Vi arbetar aktivt och föränderligt med lärmiljöer, lärprocesser utifrån barn - och barngrupp för att bemöta och tillgodose allas behov.

3. Målet är uppnått, vi har inga otrygga barn ute, men miljön kan ses över och bli mer inspirerande.

(8)

8 Antal anmälningar ang. signal om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Under året har en anmälning skett ang. signal kränkande behandling.

Analys:

Genom att arbeta med gemensamma mål som följs upp kontinuerligt i likabehandlingsgruppen är en styrka.

1. Flerspråkighet och interkulturellt förhållningssätt;

I utbildningen har pedagogerna tagit ett större ansvar eftersom modersmålslärarna togs bort. Resultatet var då positivt då främst flerspråkigheten blev ett naturligt inslag i undervisningen och förskolans utbildning, trots att vi har få barn med annan kulturell bakgrund. Vi ser överlag i vår utbildning att vi behöver ta ett omtag och se tillbaka på våra goda exempel. Främst ska vi utveckla det interkulturella

förhållningssättet.

2. Förskolan får kontinuerligt nya barn med olika svårigheter. För att vi ska möta alla barn på bästa sätt ska alla pedagoger ha goda kunskaper kring bemötande strategier.

Det innebär att ny personal kontinuerligt får utbildning i Npf.

Om pedagogernas strategier och verktyg inte räcker till för att bemöta barnen på bästa sätt så finns möjlighet att söka handledning från stödteamet vilket är värdefullt.

3. När barnen har material som är inspirerande och har möjlighet till både fantasilek och fysisk aktivitet så blir utemiljön både spännande, lärande och lekfull. Trygghet skapas naturligt genom att pedagogerna sprider sig på gården under dagen. När den sena eftermiddagen/kvällen kommer så är det tryggt för både barn och pedagoger att man kan stänga av och göra vår stora gård mindre.

Det har förekommit en anmälan ang. signal om kränkande behandling. Det är en för mycket, ändå positivt att det inte är fler. Det är viktigt att fortsätta vara observanta och följer upp vad som sker i barngruppen mellan barn-barn och mellan barn-vuxna.

Följande ska lyftas med till årets Likabehandlingsplan:

Arbetet med flerspråkighet och mångkulturellt förhållningssätt är för oss ett område som vi ska fortsätta arbeta och utveckla oss i.

Barn med Npf-variationer och barn som har svårigheter med koncentration eller samspel, ska få så bra bemötande som möjligt och utvecklande lärmiljöer.

Utevistelsen, en lärmiljö som är både lekfull, lärande, spännande och trygg.

(9)

2.4 Utvärdering av årets plan Planen följs upp och dokumenteras regelbundet.

Planen följs upp var 6:e vecka på avdelningarnas pedagogiska utvecklingstid och dokumenteras i veckoreflektionerna på OneNote.

I likabehandlingsgruppen (en pedagog/avdelning) som träffas ca var 4:e vecka på förskolan. Uppföljningarna dokumenteras i Likabehandlingsgruppens mapp i OneNote.

Planen utvärderas:

2.5 Ansvarig för utvärdering av årets plan Likabehandlingsgruppen på förskolan samt rektor på förskolan

3 Främjande insatser

3.1 Vårt värdegrundsarbete

Arbetet med normer och värden är en del av den dagliga utbildningen, hela året. Arbetet med normer och värden ingår i grundverksamheten hos oss på Stodene förskola. Vid ny terminsstart lägger vi extra fokus på vår grundverksamhet. Att alla ska känna sig trygga i gruppen både med varandra, våra rutiner och vilka riktlinjer vi har för lek och samvaro.

I vårt temainriktade arbetssätt vill vi visa exempel på livskunskaper i bemötandet med varandra på ett spännande och lekfullt sätt. Den levande bilden av en gestaltning, där barnen själva kan komma med förslag på ex. hur gör vi när något känns orättvist, när någon känner sig illa behandlad eller känner sig utanför.

Personalen är goda förebilder som ger barnen relationsverktyg i möten med varandra.

Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra för att vi bryr oss om varandra.

Vi använder oss av ”stopphanden” för att visa respekt mot den vi samtalar med. Vi lär barnen att använda ”stopphanden” för att värna om sin integritet.

Vi arbetar för att barnen ska ha förståelse för att vi har olika behov och att rättvist inte alltid är lika för alla.

Vi visar barnen respekt och lyssnar på varandra. Vi är närvarande pedagoger som låter barnen ”förundras” klura, prova, upptäcka, experimentera utan färdiga svar i sina upptäckter och sitt lärande.

Vi sätter ord på det barnen gör för att förstärka det positiva, vi undviker ett nej utan förklaring.

(10)

10 Vi använder oss av temafigurer i lek och aktiviteter för att förstärka arbetet med normer och värden.

I inköp av material har vi ett medvetet tänk runt våra diskrimineringsgrunder och försöker då vara normbrytande.

Vi arbetar utifrån tesen att ”barn gör rätt om de kan ”, ”barn vill om de kan”, det är förskolans uppdrag att hitta rätt förutsättningar för varje barn där intresse, motivation och situation har stor betydelse.

3.2 Kön, könsöverskridande identitet och sexuell läggning Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön.

Främjande arbete

Så här arbetar vi för att främja flickors och pojkars lika rättigheter:

- Vi uppmuntrar alla barn oavsett kön att pröva alla aktiviteter och material som finns på förskolan. Uppmuntra barnen att leka över könsgränserna.

- Påminner varandra om vi bryter mot våra gemensamma förhållningsregler angående bemötande av flickor och pojkar.

- Undvika att uppmärksamma barnen utifrån utseende, kläder och yttre attribut tex. söt-gullig eller tuff-häftig.

- Vi utgår från ett genusperspektiv när vi köper in nytt material till förskolan.

- Läser böcker för barnen som bryter traditionella könsmönster.

- Använder könsneutrala namn på våra rum.

- Tänka på att vi inte alltid ringer samma vårdnadshavare om barnen är sjuka under vistelsetiden på förskolan.

Så här arbetar vi för att främja förståelse för olika familjebildningar och alla människors lika värde:

- Vi synliggör genom bilder, böcker och samtalar om att familjer kan se olika ut.

- Vi använder ordet vårdnadshavare eller förälder, inte tar för givet att det alltid finns en mamma och en pappa till barnet.

- Fångar upp barnens samtal och frågor i vardagen.

Så här arbetar vi för att främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck:

- Vi möter varje barn individuellt.

- Vi har som norm att inte dela upp i flick- och pojkgrupper.

- Vi tilltalar barnen med tilltalsnamn istället för att benämna med deras kön.

(11)

3.3 Etnisk tillhörighet, Religion och annan trosuppfattning Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etnisk tillhörighet:

- Synliggöra andra kulturer genom bilder, böcker och digitala verktyg.

- Alla avdelningar har dockor med olika etniskt ursprung.

Så här arbetar vi för att främja rättighet till sin egen religion eller trosuppfattning:

- Vi respekterar alla religioner och trosuppfattningar som följer mänskliga rättigheter.

- Vid inskolning av nya barn berättar vi för vårdnadshavarna att vi brukar uppmärksamma svenska högtider, vi frågar då om de har några andra högtider som de firar hemma.

- Vi svarar på barnens frågor när de uppstår.

- Visar intresse för andra kulturer och språk.

3.4 Funktionsnedsättning

Så här arbetar vi för att främja allas lika värde och anpassa vår verksamhet till alla barn:

- Under förutsättning att vårdnadshavarna medger är personalen öppen mot den övriga barngruppen om de funktionshinder som finns på förskolan. Berättar om våra olika behov och svarar på frågor och funderingar från barnen.

- Anpassar miljön med hänsyn till barnens olika förutsättningar.

- Alla avdelningar arbetar och gör åtgärder för en god ljudmiljö.

- Att all personal har kännedom och har den information som behövs om funktionshindren som finns på förskolan.

3.5 Ålder

Så här arbetar vi för att främja likabehandling oavsett ålder:

- Vi ser alla barn som kompetenta oavsett ålder utifrån var och ens förutsättningar.

- Vi delar in barnen i grupper utan att namnge ålder.

- Det ska alltid finnas ett syfte till de grupper vi delar in barnen i.

- När vi pratar med barnen om avdelningarna, benämner vi med avdelningarnas namn. (inte äldre- eller yngregrupp).

(12)

12

4 Kartläggning och analys

4.1 Kartläggningsmetoder samt resultat Vår strategi för att upptäcka och kartlägga:

- Vara en kompetent och närvarande pedagog i barngruppen, både inne och ute.

- Samtal med barnen enskilt och i grupp om stämning, trivsel och gemenskap.

- Dagliga kontakter med vårdnadshavare.

- Dagliga observationer som följs upp vid avdelnings pedagogiska utvecklingstid.

- Enkät till vårdnadshavare.

- Samtal om likabehandling i samband med föräldramöten.

- Samtal med vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtal.

- Beakta skada och tillbudsrapportering.

- Beakta signaler om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

- Inför varje nytt år görs en kartläggning av nuläget i barngruppen och verksamheten utifrån en checklista med punkter att utgå från. Där identifieras risker för diskriminering,

trakasserier och annan kränkande behandling samt upptäcka hinder för barnens lika rättigheter och möjligheter. Se bilaga 1. Var 6:e vecka sker ytterligare uppföljningar utifrån dessa punkter och eventuella nya risker och åtgärder dokumenteras i avdelningarnas veckoreflektioner.

4.2 Områden som berörs av kartläggningen

Kartläggningen berör alla diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling.

4.3 Analys

Vikten av likabehandlingsgrupp. För att arbetet med likabehandling ska bli mer levande så är det viktigt att varje avdelning har en representant i likabehandlingsgruppen som tar ett extra ansvar att driva och hålla likabehandlingsarbetet vid liv på avdelningen tillsammans med sina kollegor.

Flerspråkighet och interkulturellt förhållningssätt: Analysen har visat vikten av att pedagogerna på förskolan arbetar medvetet med flerspråkigheten och det interkulturella förhållningssättet. Vi ser att vi inte får tappa vårt arbete med flerspråkighet och

interkulturellt förhållningssätt. Vi måste fortsätta hålla i och utveckla oss för en ökad måluppfyllelse.

(13)

Funktionsnedsättningar

Ny personal som inte fått utbildning genom Specialpedagogiska skolmyndigheten (Spsm) när det gäller Npf, bör få den fortbildningen. Utifrån vår teoretiska kunskap ska vi fortsätta jobba med strategier. När vi ser att barn behöver stöd så ska samtalen om barnet i första hand handla om vilka strategier vi som pedagoger ska prova/förändra för att möta barnet på bästa sätt. Vi ska ta hjälp av kunskaperna vi fått genom erfarenhet, utbildning och ev tidigare handledning. Vi tar hjälp av specialpedagog eller annan extern kompetens, när vi provat de strategier vi själva besitter.

Socialt samspel: Kartläggningen visar vikten av att pedagogerna hjälper barnen med lekkoderna så att ingen blir utanför eller använder sig av nedlåtande uttryck mot varandra.

Pedagogerna blir medlekare och undervisar då på ett naturligt sätt i barnens lek. Vi hjälper barnen att se de positiva sidorna hos varandra och utveckla sin lek tillsammans.

Utevistelsen: När pedagogerna sprider sig på gården och tar ett gemensamt ansvar för alla barn så skapas en trygg utevistelse. Vi ser att vi kan göra gården mer inspirerande med enkla medel, något som lärmiljögruppen kommer fortsätta arbeta med.

5 Förebyggande åtgärder – årets gemensamma mål

Nedanstående åtgärder är gemensamma för hela förskolan under 2020. Eventuella åtgärder som bör vidtas utifrån nya upptäckter för att förebygga diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling sker fortlöpande på avdelningsnivå var 5:e vecka och i

likabehandlingsgruppen. Dessa åtgärder och uppföljningar dokumenteras i One Note.

5.1 Barnkonventionen Motivera åtgärd

Barnkonventionen har blivit svensk lag och vi måste säkerställa att alla som arbetar på vår förskola känner till barnkonventionen och vad den innebär i praktiken.

Mål

Barnkonventionen ska leva på vår förskola. Barnen ska få erfara och uppleva sina rättigheter, de ska även få kännedom om dem och veta vad de har rätt till.

Det ska synas i pedagogernas planeringar och i lärmiljön att vi arbetar utifrån

barnkonventionen. Den ska brytas ner och göras konkret i utbildningen och undervisningen med barnen.

(14)

14 Insats

Alla pedagoger utbildas i Barnkonventionen på Apt och genom föreläsning i februari -20.

Ett kollegialt lärande utifrån arbetet med barnkonventionen ska vara en stående punkt i Likabehandlingsgruppen på förskolan.

Ansvarig

Utvecklingsgruppen likabehandling samt rektor

Uppföljning och utvärdering Planen följs upp regelbundet:

5.2 Etnisk tillhörighet, Religion och annan trosuppfattning Motivera åtgärd

Analysen visar vikten av att pedagogerna på förskolan arbetar medvetet med

flerspråkigheten och det interkulturella förhållningssättet. Vi ser att vi har en del kunskaper men att vi måste hålla i och arbetar mer medvetet med det interkulturella förhållningssättet.

Mål

Vi ska utveckla vårt interkulturella förhållningssätt bland alla barn. Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

(15)

Utifrån nedanstående bild ska vi arbeta och vi ska då fokusera på - Hur gör vi?

Insats

Utvecklingsgruppen - Likabehandling kommer kontinuerligt ha ett kollegialt lärande utifrån ovanstående cirklar och då fokusera på - hur ur arbetar vi på bästa sätt utifrån cirklarna? samt följa upp hur arbetet går på avdelningarna.

Ansvarig

Utvecklingsgruppen likabehandling samt rektor

Uppföljning och utvärdering

Målet följs upp var 6:e vecka på avdelningarnas pedagogiska utvecklingstid och i dokumenteras i veckoreflektionerna på OneNote.

(16)

16

5.3 Funktionsnedsättning

Motivera åtgärd

När vi ser att barn behöver stöd ska samtalen om barnet i första hand handla om vilka strategier vi som pedagoger ska prova/förändra för att möta barnet på bästa sätt. Vi ska ta hjälp av de kunskaper vi bl.a. fått genom erfarenhet, utbildningen och eventuell

handledning

Mål

Barn med utvecklingsvariationer och barn som har svårigheter med koncentration eller samspel, ska få så bra bemötande som möjligt och utvecklande lärmiljöer.

Insats

• Pedagogerna använder sina kunskaper utifrån utbildning och tidigare erfarenheter.

Pedagogerna utgår från sina strategier, vad vi kan förändra i vårt bemötande till barn med utvecklingsvariationer eller andra svårigheter som uppkommer i förskolans miljö.

• Kartläggningar görs över barnets styrkor och vad som blir problematiskt i lärmiljön, vilka situationer blir svåra. Vid ”problemsituationer” som uppstår i förskolans miljöer ses över, förändrar och provar nya strategier.

• Uppföljning över strategier dokumenteras och följs upp kontinuerligt på veckoreflektionerna i OneNote.

• För de barn som har en handlingsplan är det ansvarig förskollärare som tar ansvar för att den följs upp kontinuerligt och kontaktar rektor för uppföljning och

utvärdering av planen.

• Ny personal får Npf utbildning genom Spsm.

• Rektor genomför barnkonferens i samband med grupputvecklingssamtal (GUS), där arbetslaget beskriver sin kartläggning om hur gruppen fungerar som helhet samt kring de barn som särskilt ska uppmärksammas.

Ansvarig

Förskollärarna på respektive avdelning samt rektor.

Uppföljning och utvärdering

(17)

Planen följs upp regelbundet:

5.4 Utevistelsen Motivera åtgärd

För att gården och dess utemiljö ska vara både lekfull, lärande, spännande och trygg är det viktigt att pedagogerna är överens om hur lärmiljön ska användas på bästa sätt för

kreativitet, lek och rörelse. Det är viktigt med bra kommunikation och ett gott samarbete där alla barn är allas och pedagogerna är aktiva och sprider sig på och mellan gårdarna.

Mål

En utemiljö som är både lekfull, lärande, spännande och trygg.

Insats

Lärmiljögruppen ser över vilka förändringar som behöver göras med små medel, och förankrar bland kollegorna.

Planen följs upp regelbundet:

(18)

18

6 Rutiner för utredning och dokumentation

6.3 Policy

Förskolan har nolltolerans för kränkning och trakasserier. Alla signaler tas på allvar och utreds enligt rutin. Alla som är på förskolan, såväl barn som medarbetare och

vårdnadshavare ska känna trygghet, tillit, glädje och lek/arbetsro.

6.4 Rutin för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barn leker, såväl inomhus som

utomhus. Som vuxen befinner man sig där barnen är och är lyhörd och uppmärksam på vad barnen gör och säger. Ett gott samarbete med vårdnadshavarna har stor betydelse för att göra tidiga upptäckter. Vi uppmuntrar våra vårdnadshavare att berätta om barnet säger något hemma som inte känns bra på förskolan.

6.5 Ansvar för anmälningsplikt Kränkningar, trakasserier barn – barn

Pedagogen ingriper omgående och samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta trakasserier eller kränkningar genom att uppmärksamma på händelsen, att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt utan att skuldbelägga.

Den som ser har skyldighet att anmäla.

1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef. Använd blanketten Anmälan till rektor angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. Blanketten finner ni på Solsidan under riktlinjer, blanketter och rutiner.

2. Rektor har anmälningsskyldighet och anmäler signal till huvudman.

3. Utredning görs över händelsen, dokumentera noga. Använd särskild blankett, se bilaga 3.

4. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare om vad som skett.

5. En handlingsplan för åtgärder upprättas, se bilaga 4.

6. Tid för uppföljning planeras in.

(19)

7. Rektor följer kontinuerligt upp och utvärderar de åtgärder som vidtagits

tillsammans med personalen. Om kränkningarna inte upphört måste andra eller kompletterande åtgärder vidtas till situationen är varaktigt löst.

8. När vidtagna åtgärder vidtagits och situationen är varaktigt löst avslutats ärendet.

Viktigt!

Det är av största vikt att pågående utredning eller åtgärder inte diskuteras med barn eller vårdnadshavare som inte är berörda av kränkningarna. De inblandade ska inte ställas till svars eller pekas ut inför kompisar eller andra vårdnadshavare.

Kränkningar, trakasserier, diskrimineringar förskolepersonal – barn

Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet att anmäla. När en vuxen, personal eller vårdnadshavare, diskriminerar/trakasserar eller kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål.

1. Ta den vuxne åt sidan och ställ ”hur-frågor” samt hänvisa till diskrimineringslagen.

2. Informera förskolechef omgående. Använd blanketten Anmälan till rektor

angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling.

Blanketten finner ni på Solsidan under Riktlinjer, blanketter och rutiner.

3. Rektor skriver en anmälan till huvudman, Barn- och ungdomsnämnden.

4. Pedagogen ansvarar för att dokumentera händelsen och använder blanketten se bilaga 3.

5. Rektor utreder omgående signalen om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och vidtar de åtgärder som skäligen kan krävs.

6. Vid behov upprättas en handlingsplan, se bilaga 4.

7. Rektor följer kontinuerligt upp och utvärderar de åtgärder som vidtagits. Om kränkningarna inte upphört måste andra eller kompletterande åtgärder vidtas till situationen är varaktigt löst.

Viktigt!

Det är av största vikt att pågående utredning eller åtgärder inte diskuteras med

vårdnadshavare eller övrig personal som inte är berörda av kränkningarna. De inblandade ska inte ställas till svars eller pekas ut inför kompisar eller andra vårdnadshavare.

(20)

20 6.6 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

Om du som förälder upplever att ett barn kränkt eller trakasserat ditt barn så ska du i första hand ta kontakt med personal på förskolan som tar signalen på allvar och undersöker vad som hänt.

Om du upplever att ditt barn blivit kränkt, trakasserat eller diskriminerat av personalen vänder man sig direkt till förskolechefen.

6.7 Rutin för dokumentation

All dokumentation i samband med anmälan till förskolechef/rektor angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling diarieförs av förskolechef.

7 Definitioner

• Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Endast vuxna kan diskriminera.

• Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha

samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

• Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att det tillämpas en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn utifrån diskrimineringsgrunderna. Man kan i vissa fall

diskriminera genom att behandla alla lika.

• Bristande tillgänglighet innebär att ett barn med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att det barnet ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

• Likabehandling innebär att alla barn bemöts utifrån sina unika behov och har samma rättigheter och möjligheter till utveckling. Det innebär inte att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.

• Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna.

• Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av

diskrimineringsgrunderna.

(21)

• Kränkande behandling innebär ett uppträdande som, utan att ha samband med någon Diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan vara

▪ fysiska (slag, knuffar)

▪ verbala (hot, svordomar, öknamn)

▪ psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).

Diskrimineringsgrunderna:

• Kön; att någon är pojke eller flicka

• Könsidentitet eller könsuttryck; alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. En persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.

• Etnisk tillhörighet; nationellt eller etniskt ursprung och hudfärg eller annat

liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering – samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på

självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter.

• Religion eller annan trosuppfattning; alla som har en religion eller en annan

trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister.

• Funktionsnedsättning; varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga

begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

• Sexuell läggning; innebär homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

• Ålder; innebär upplevd levnadsålder.

8 Bilagor

Bilaga 1.

Kartläggning av nuläget i barngruppen och verksamheten utifrån checklista med punkter att utgå från. Där identifieras risker för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling samt upptäcka hinder för barnens lika rättigheter och möjligheter. Se bilaga

Bilaga 2.

Integritetspolicy Bilaga 3.

Utredning - Kränkningar, trakasserier, diskrimineringar Bilaga 4.

Handlingsplan vid kränkning, trakasserier eller diskriminering

(22)

22 Bilaga 1.

Stöd för kartläggning/undersökning av nuläget

För att veta vad förskolan behöver göra för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling och för att främja barns lika rättigheter och möjligheter krävs en kartläggning/undersökning av nuläget.

Syfte: Syftet med undersökningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling samt upptäcka eventuella hinder för barnens lika rättigheter och möjligheter.

De risker och hinder som identifieras ska ligga till grund för

planering av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten.

Diskrimineringsgrunderna:

Kön

Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet

Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning

Sexuell läggning Ålder

Kartläggningen/undersökningen bör inte bara omfatta förekomsten av trakasserier och kränkande behandling utan även en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och

verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, gruppindelning, schemaläggning och andra inslag oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår. Man måste se över regler och rutiner för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till diskriminering.

(23)

Nedan ges exempel på saker att undersöka i sin verksamhet och sist finns utrymme att lägga till egna punkter

Ja Nej Samtal

- med barn, föräldrar, personal

– dagliga kontakter, intervjuer, utvecklingssamtal, föräldramöten el andra möten.

Vad har kommit fram ang. stämningen i barngruppen, trivsel, kamratskap, finns det barn som riskerar att bli utanför, finns det mönster utifrån

diskrimineringsgrunderna vilka som är impopulära lekkamrater?

Signaler från barn och föräldrar

Ev. Hinder/Risker ni identifierat:

Ge exempel på främjande/förbyggande arbete ni gör idag:

Barnsamtal - pedagog:

tillsammans med enskilt barn Ev. Hinder/Risker ni identifierat

Ge exempel på främjande/förbyggande arbete ni gör idag

Social gemenskap

Var leker barnen inne/ute? Finns det lekmönster utifrån kön som behöver brytas? Är alla barn inkluderade i barngruppen eller finns det barn som står utanför? Finns det en hierarki vad gäller barns popularitet? Förekommer det återkommande konflikter och bråk bland vissa barn? Har alla barn förtroende för all personal på förskolan? Ber de om hjälp spontant till de vuxna för att få hjälp vid konflikter och bråk. Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?

Trygghet.

Finns det ställen/platser ute/inne som inte barnen känner sig trygga?

Finns det platser/ställen ute/inne som vuxna inte har uppsikt?

(24)

24 Språkbruk.

Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som är nedsättande eller respektlöst?

Attityder och värderingar: Vilka värderingar och föreställningar finns hos personalen och i barngruppen angående kön, etnisk tillhörighet,

könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Förekommer det att ett barn blir kränkt eller orättvist behandlat av någon anställd?

Tillgänglighet: Är miljön tillgänglig för alla barn exempel hörsel- och synskador, astma, diabetes eller neuropsykologiska funktionsnedsättningar.

Trygghet och vuxennärvaro Är miljön trygg för alla barn i verksamheten?

Vilka platser upplever barnen som otrygga? Finns det personal med när barnen har fri lek? Är det tillräckligt många vuxna ute på gården? Hur placerar man sig som pedagog på gården?

Mat: Kan alla barn kan äta den mat förskolan serverar oavsett till exempel funktionshinder eller religion.

Barnens delaktighet: Har barnen varit med och skapat trivselreglerna och är trivselreglerna levande hos barnen?

(25)

Trygghet i lokal/gård

Rutiner för akuta åtgärder Vet alla anställda hur de ska agera om de får kännedom om att ett barn blir trakasserade eller utsätts för kränkande behandling av andra barn?

- Känner alla till rutinerna och anmälningsplikten?

- Har personalen en gemensam syn på vad som menas med trakasserier och kränkande behandling

Känner all personal till integritetspolicyn (upprättades juni-17) Ev. Hinder/Risker ni identifierat:

Egna identifierade områden:

Litteraturtips:

Stopp min kropp! Folder som alla avdelningar fått sedan tidigare

Diskrimineringsombudsmannens skrift om förskolans ansvar http://www.do.se/framja-och-atgarda/forskolan-och-skolans-ansvar/

Öhman, M(red) (2017): att BRYTA mönster-relationer, normer och barns rätt. Lärarförlaget.

(26)

26 BILAGA 2.

Integritetspolicy

Stodene förskola och Grindstugans förskola

✓ Ordinarie personal och vikarier som har månadsanställning öppnar och stänger förskolan.

✓ Ordinarie personal eller välbekanta vikarier byter blöjor och hjälper till vid toalettbesök. Vid blöjbyte sätter vi ord på det vi gör och vi frågar barnen hur de vill ha det på toaletten tex. öppen eller stäng dörr, pedagog med eller väntar utanför.

✓ Vid vattenlek har barnen alltid blöja eller trosor/kalsonger på sig.

✓ Ordinarie personal eller välbekanta vikarier tar hand om liggvilan.

✓ Om vikarie som inte är mycket välbekant blir ensam på avdelningen slår vi ihop avdelningarna.

✓ Vi kramar barnen när de själva vill. Vi ”tar” aldrig kramar eller pussar från barnen.

✓ Vi tvingar aldrig barn att kramas som förlåt. Uppmuntrar vi barnen att säga förlåt till varandra så måste vi ha gjort barnen medvetna om ordet förlåts betydelse ex. Jag ångrar mig, jag vill bli vän med dig igen.

✓ Vi frågar med öppna frågor om ett barn uppvisar ett misstänkt beteende.

✓ Vi dokumenterar om ett barn säger/gör något som gör oss fundersamma.

✓ Vi vågar se, vågar fråga, vågar agera – det är vårt ansvar som vuxna. Vi har anmälningsskyldighet!

✓ Kontakta alltid förskolechef om du känner oro över barnets säkerhet.

(27)

Bilaga. 3

BLANKETT FÖR UTREDNING AV SIGNAL/HÄNDELSE

Bilaga. 4

HANDLINGSPLAN VID KRÄNKNING, TRAKASSERIER ELLER DISKRIMINERING