• No results found

Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Handlingsplan mot mobbning,

diskriminering och kränkande behandling

En beskrivning av vårt proaktiva arbete och aktiva åtgärder

Centrumskolan i Helsingborg AB

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

(2)

Innehåll

1. Grunduppgifter

2. Vad är mobbning, kränkande behandling och diskriminering?

3. Förebyggande och främjande arbete – aktiva åtgärder 4. Vad säger lagen?

5. Hur vi gör för att upptäcka kränkande behandling?

6. Anmälningsplikt och handlingsplikt

7. Rutiner för akuta situationer vid mobbning, kränkning och diskriminering

8. Trygghetsteamet

(3)

1. Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem

Ansvariga för planen

Mats Carlsson, Elisabeth Carlstedt, Cecilia Karlsson och Jenny Källkvist Vår vision

Vår vision är att samtliga inom Centrumskolans verksamhet, såväl vuxna som elever,

kontinuerligt ska verka för ett arbetsklimat där alla respekterar varandras likheter och olikheter.

Alla i verksamheten ska, så som det står fastställt i diskrimineringslagen 1 kap 1§ DL,

”…motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.”

Lag (2014:958).

På Centrumskolan vill vi att alla som vistas i skolan ska känna både trygghet, gemenskap och arbetsglädje.

Senast reviderad 2020-08-14

(4)

2. Vad är mobbning, kränkande behandling och diskriminering?

Mobbning som är en form av kränkande behandling innebär upprepade negativa handlingar som avsiktligt och medvetet utförs av en eller flera personer med avsikten att skada eller skapa obehag.

Diskriminering har sin grund i diskrimineringslagen och syftar till då en elev blir negativt behandlad på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

3. Förebyggande och främjande arbete – aktiva åtgärder

Hur arbetar vi med att förhindra att mobbing, kränkningar och diskriminering uppstår:

Att få vara en del av det sammanhang man tillhör, att få känna sig sedd och bli bekräftad är grundläggande mänskliga behov. Vi vill att alla barn på Centrumskolan ska få dessa behov tillgodosedda varje dag.

Inom alla grupper, såväl i vuxna sammanhang som i barns och ungas sammanhang pågår en ständig kamp för att få erkännande. Denna kamp om erkännande förhåller sig till de normer som råder i just den gruppen eller på den skolan.

I en klass där mobbning pågår är det ofta så att nästan alla, på ett eller annat sätt, är deltagande - aktivt, som påhejare eller som tysta medhållare. Dock finns det de som är mer pådrivande. Dessa personer har inte sällan förmågan att kunna läsa av sociala sammanhang, och är därför duktiga på att räkna ut vem de ska gå på och hur de ska bära sig åt för att själva skaffa sig en bättre position i gruppen. De flesta av barnen vet att det är fel att utsätta andra för mobbning men behovet av att få erkännande i gruppen kommer ofta före. Det kan leda till att man som elev följer den starka i gruppen och utför handlingar som man annars inte skulle göra. Därför är det av yttersta vikt att varje vuxen i skolan bidar till att identifiera de som är drivande i mobbningen.

För att förebygga mobbning, diskriminering och kränkande behandling har vi på Centrumskolan vidtagit flera olika aktiva åtgärder.

Hög vuxennärvaro – på lektioner, i hallen när man går ut och in från raster, utomhus på raster och på fritids, vuxna som är delaktiga i barnens lekar, vid fotbollsplan osv. Detta tror vi motverkar mobbning och kränkande behandling och gör det lättare att upptäcka begynnande mobbning på ett tidigt stadium.

Överenskommelser i klasserna – om hur man ska behandla sina klasskompisar och alla andra på skolan. Upprättas varje läsår i alla klasser vid höstterminens start.

Gemensamma aktiviteter över klassgränser och över stadiegränser – som t.ex. temadagar, utflykter och ”Skoljoggen”.

Storsamling – Varje måndag har vi en gemensam sångsamling där samtliga barn i åk F-6 deltar.

Återkommande teman och arbetsområden – om t.ex. ”Barnkonventionen - Alla barns rätt”,

(5)

Kartläggning av skolans fysiska miljö – Barnen fyller i på kartor över miljön inom- och utomhus där de markerar var de känner sig trygga respektive otrygga. Om de känner sig otrygga på någon eller några platser anger de även varför. Enkäten genomförs med elever från åk F till 6.

Elevenkät kring skolans aktiva åtgärder – Det som berörs i enkäten är om eleverna anser att skolans aktiva åtgärder kan minska risken för mobbing, diskriminering och kränkande behandling.

Enkäten genomförs med elever från åk 1 till 6.

Elevenkät kring mobbning och kränkning – Det som berörs är om eleverna, under läsåret som gått, har utsatts mobbning, diskriminering eller kränkande behandling på skolan eller på internet.

Enkäten genomförs med elever från åk 1 till 6.

Elevenkät kring skolans normer – Det som berörs i enkäten är frågor om vad som är viktigt för att bli accepterad/omtyckt i klassen, märken på kläder och telefoner och elevernas inställning till skolan och skolarbete. Enkäten genomförs med elever från åk 4 till 6.

Helsingborgs kommuns attitydundersökning – genomförs en gång per läsår med samtliga elever åk F-6 och tar upp frågor som trivsel, trygghet, delaktighet, mobbning etc.

Resultatet finns att läsa här:

https://helsingborg.se/wp-content/uploads/2018/06/attityd2018-elever-gr-grsar.pdf

Lärarledda samtal i klasserna - om mobbning, diskriminering och kränkande behandling.

Observationer av elevernas samspel i den dagliga verksamheten – vuxna som arbetar i verksamheten observerar kontinuerligt elevernas samspel och ingriper vid behov.

(6)

4. Vad säger lagen?

Förutom att förbjuda diskriminering av barn och elever innehåller diskrimineringslagen också bestämmelser om att den som bedriver utbildning eller annan verksamhet

(utbildningsanordnaren) enligt skollagen ska arbeta proaktivt för att på olika sätt förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter i verksamheten (aktiva åtgärder). Här följer några utdrag ut diskrimineringslagen som vi stödjer oss på i arbetet mot diskriminering på Centrumskolan.

I diskrimineringslagen 1 kap. 1 § kan man läsa att:

”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.”

Lag (2014:958).

Aktiva åtgärder definieras i 3 kap. 1 § DL som ”…ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.”

Vidare står det i 3 kap. 2 § DL:

Arbetet med aktiva åtgärder

2 § ”Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att:

1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten,

2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder,

3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3.” Lag (2016:828).

Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande.

3 § ”Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt.” Lag (2016:828).

Utbildningsanordnarens arbete med aktiva åtgärder

16 § ”Utbildningsanordnaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3 §§.” Lag (2016:828).

18 § ”Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier.”

”Utbildningsanordnaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket.” Lag (2016:828).

(7)

Samverkan

19 § ”I arbetet med aktiva åtgärder ska utbildningsanordnaren samverka med dem som deltar i sådan utbildning som avses i 15 § och med anställda i verksamheten.” Lag (2016:828).

Dokumentation

20 § ”Utbildningsanordnaren ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 16 och 18 §§. För en sådan utbildningsanordnare som avses i 15 § 2 och 3 avser

dokumentationsskyldigheten de områden som anges i 17 §.”

Dokumentationen ska innehålla:

1. en redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3 §§

2. en redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 18 §, och

3. en redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 19 § fullgörs.” Lag (2016:828).

5. Hur vi gör för att upptäcka diskriminering och kränkande behandling?

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Rastvaktschema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid.

Rastvakterna cirkulerar på skolgården för att kunna se alla barn och upptäcka eventuella kränkningar tidigt.

Observationer av det sociala samspelet under skoldagen och på fritids.

Vi bedriver ett aktivt förebyggande arbete, se 3. Förebyggande och främjande arbete – aktiva åtgärder.

6. Anmälningsplikt och handlingsplikt

Det är huvudmannen (ägaren) som bär ansvaret för att skolan arbetar mot diskriminering och kränkande behandling. Skolpersonalen har anmälningsplikt, vilket innebär att all personal är skyldig att anmäla diskriminering och kränkningar av elever till rektorn, som på Centrumskolan även är huvudman. Skolan har ansvar att bedriva utredningar kring all diskriminering och

kränkande behandling, och skolan har dessutom handlingsplikt. Handlingsplikt innebär att skolan har skyldighet att stoppa diskrimineringen/kränkningen och se till så att den inte upprepas.

Diskriminering och kränkningar ska utredas och det ska tas fram åtgärder som får diskrimineringen/kränkningarna att upphöra på både kort och lång sikt.

(8)

7. Rutiner för akuta situationer – vid mobbning, kränkning och diskriminering

Policy

Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i vår skola.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till

Om det uppstår diskriminering/kränkningar vänder eleverna och vårdnadshavarna sig till elevens klasslärare eller en annan vuxen på skolan.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev diskrimineras/kränks av andra elever

Om diskrimineringen/kränkningen bedöms som ringa samtalar den vuxne med den/de som utsatt någon om det olämpliga i detta beteende.

Vid allvarligare kränkning/diskriminering kontaktas klasslärare och en utredning görs av klassläraren i samråd med skolans trygghetsteam. Frågor som bl.a. bör besvaras är:

• Vad har hänt?

• Hur har det gått till?

• Vilka är inblandade?

• Hur länge har det pågått?

Klassläraren samlar in fakta genom samtal med t.ex. klasskamrater, annan personal, den/de som blivit utsatta, den/de som utsatt någon annan för diskriminering/kränkning, samt deras målsmän.

Det som hänt analyseras och dokumenteras.

Klassläraren och rektorn gör en bedömning om arbetslag ska informeras alternativt tillkallas.

Enskilda samtal hålls med den/de som utsatt någon annan för diskriminering/kränkning, där det görs klart att ingen fortsatta diskriminering/kränkning tolereras.

Vid enklare fall informerar klassläraren vårdnadshavare till alla inblandade om vad som hänt.

Vid allvarligare fall informerar rektorn vårdnadshavare till alla inblandade om vad som hänt.

Rutiner för dokumentation

Vid alla fall av inrapporterad/anmäld diskriminering och kränkning dokumenteras det som har hänt. Om fallet bedöms som allvarligt kallas vårdnadshavarna till dem som utsatt någon annan för diskriminering/kränkning till ett samtal på skolan med rektor och/eller ytterligare

skolpersonal.

En handlingsplan utarbetas och dokumenteras och eventuellt skrivs en plan för vilka åtgärder som skall vidtas. Särskilda formulär för dokumentation ska användas. Dokumentationen förvaras i ett låst brandsäkert skåp på skolan och endast behörig personal har till gång till denna.

Rutiner för uppföljning när elev kränks av andra elever

Uppföljningssamtal efter en vecka med den/de som utsatts och den/de som utsatt.

Uppföljningssamtal med alla inblandade elever inom en månad. Om inte

diskrimineringen/kränkningarna har upphört kontaktas skolhälsovården och skolans

(9)

Vid kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa ska anmälan till sociala myndigheter göras.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev diskrimineras/kränks av personal

Misstanke eller besked om kränkning skall alltid tas på allvar och rektor ska informeras.

Rektor ansvarar för att utredning görs t.ex. genom samtal med:

• eleven

• elevens föräldrar

• andra elever

• vuxna som funnits runt eleven

• den vuxne som misstänks för diskriminering/kränkning

Rektor vidtar eventuella åtgärder.

Alla samtal dokumenteras. Dokumentationen förvaras hos rektor i ett låst brandsäkert skåp. (Se

”Rutiner för dokumentation”.)

Klassläraren samlar in fakta genom samtal med t.ex. klasskamrater, annan personal, den/de som blivit utsatta, den/de som utsatt någon annan för diskriminering/kränkning, samt deras målsmän.

Det som hänt analyseras och dokumenteras.

Klassläraren och rektor gör en bedömning om arbetslag ska informeras alternativt tillkallas.

Enskilda samtal hålls med den/de som utsatt någon annan för diskriminering/kränkning, där det görs klart att ingen fortsatt diskriminering/kränkning tolereras.

Vid enklare fall informerar klassläraren vårdnadshavare till alla inblandade om vad som hänt.

Om fallet bedöms som allvarligt, kallas den personal som utsatt någon annan för

diskriminering/kränkning till ett samtal på skolan med rektor och/eller ytterligare skolpersonal.

En handlingsplan utarbetas och eventuellt skrivs en plan för vilka åtgärder som skall vidtas.

Rutiner för uppföljning när elev diskrimineras/kränks av personal

Uppföljningssamtal efter en vecka med den/de som utsatts och den/de som utsatt.

Uppföljningssamtal med alla inblandade elever inom en månad. Om inte

diskrimineringarna/kränkningarna har upphört kontaktas Skolhälsovården och skolans Trygghetsteam och ny handlingsplan utarbetas, gärna i samråd med föräldrar och elev.

Rutiner för dokumentation när elev diskrimineras/kränks av personal

Klassläraren eller annan vuxen på skolan dokumenterar händelsen. (Se ”Rutiner för dokumentation”.)

Hur vi når ut till alla berörda med information

Vid fall av diskriminering/kränkning på skolan måste informationen och dokumentationen nå alla berörda parter. Dessa kan vara elever, vårdnadshavare, lärare och annan skolpersonal. Vi har som policy att inte skicka känsliga uppgifter med e-post och därför kontaktar vi vårdnadshavarna per telefon och sedan får de ta del av dokumentationen i pappersformat. Dokumentationen får vårdnadshavarna hämta på skolan eller så skickar vi den med brev.

(10)

Berörd personal måste också få rätt information och rektor ansvarar för att berörd personal får ta del av informationen. Vi har även en stund på varje personalmöte då lärarna kan dela viktig information med berörd personal om diskriminering och kränkande behandling har ägt rum.

Personalmöten har vi varannan vecka.

8. Trygghetsteamet

Trygghetsteamets första uppgift är att omgående göra en utredning. Utredningen ska utföras objektivt och från alla synpunkter. Skolan måste bilda sig en uppfattning om vad som har hänt eller inte hänt för att sedan ta ställning till hur man ska gå vidare. Utifrån det som kommer fram under utredningen ska berörd personal i samråd med trygghetsteamet skapa en plan för hur man ska åtgärda och förebygga att det inte upprepas. De som ingår i trygghetsteamet är: rektor, skolsköterska och lärare.

References

Related documents

Könsöverskridande identitet eller uttryck – att bli sämre behandlad på grund av hur en person uppfattar sitt kön eller hur en person uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i

1 § Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och

3 kap 15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker

Om du misstänker att ditt, eller någon annans barn på skolan, utsätts för kränkande eller negativ särbehandling så kontakta någon av skolans personal3. Klasslärare,

Enskilda samtal med berörd vuxen och berört barn genomförs när barn, förälder eller annan anser att kränkning har ägt rum..

Enskilda samtal med berörd vuxen och berörd elev genomförs när elev, förälder eller annan anser att kränkning har ägt rum.. Ansvar: Rektor

Personalen får inte heller utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling och ska förebygga och förhindra att eleverna utsätter varandra för trakasserier

Personalen får inte heller utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling och ska förebygga och förhindra att eleverna utsätter varandra för trakasserier