Trygghetsplan
Åkerstorpsskolans 2020-2021
I denna skrift beskriver vi och följer upp vårt arbete kring likabehandling, vårt främjande och förebyggande arbete för en trygg och säker arbetsmiljö samt rutiner för akuta situationer.
Syftet med vårt arbete är att, med stöd av diskrimineringslagen, främja elevers lika rättigheter samt att förebygga och förhindra alla former av kränkningar och trakasserier.
Vår vision är att ingen elev eller personal på Åkerstorpsskolan ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.
Åkerstorpsskolans verksamhet omfattar förskoleklass, grundskola år 1-3 samt fritidshem. Vi har valt att ha en plan som gäller för alla våra tre verksamheter. Planen ska förebygga och förhindra kränkningar.
Innehållsförteckning
1. Trygghetsarbetet på Åkerstorpsskolan 2. Allmänna föreskrifter
3. Främjande och förebyggande arbete 4. Rutin för att agera, utreda och åtgärda
5. Uppföljning av föregående års trygghetsarbete
6. Mål för läsårets trygghetsarbete, och hur vi ska arbeta för att nå dessa mål 7. Delaktighet och förankring
8. Begreppsdefinitioner – diskrimineringsgrunder och hur vi arbetar kring dem 9. Årshjul för trygghetsteamets arbete
10. Händelserapport
1. Trygghetsarbetet på Åkerstorpsskolan
Trygghetsarbetet på Åkerstorpsskolan omfattar skolans arbete med att:
· främja likabehandling och allas lika värde
· motverka diskriminering
· förebygga alla former av trakasserier och kränkande behandling . få en trygg och stimulerande arbetsmiljö
I trygghetsarbetet ingår att tillsammans med elever, personal och vårdnadshavare se över vår arbetsmiljö så den blir och upplevs som trygg och stimulerande.
I trygghetsarbetet ingår också att aktivt agera och utreda när det inträffar olika former av mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling.
Trygghetsteamet ansvarar för att samordna det främjande och förebyggande arbetet kring allas lika värde, trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Tillsammans med övrig personal agerar och utreder vi när eventuell mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling inträffar på skolan eller sociala medier.
Målet är en trygg och stimulerande arbetsmiljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Trygghetsteamet (TT) 2020/2021 består av:
Ulrika Funck, fritidssamordnare Sofia Helgesson, mentor
Signe Öberg, skol- och fritidspersonal Jenny Holm, skol- och fritidspersonal Linda Wigandt, skol- och fritidspersonal
2. Allmänna föreskrifter
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling regleras av tre lagar:
● Diskrimineringslagen kap. 3
● Skollagen kap. 6
● Barnkonventionen
Lagarnas syfte är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet, vilket kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Skolan
skall varje år upprätta en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. För att få en tydlighet och ett helhetstänkande i arbetet med planarbetet väljer vi att skriva ihop dem i en och samma plan.
3. Så här arbetar vi med aktiva åtgärder
“Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder” (Diskrimineringslagen 3 kap 1§).
Enligt diskrimineringslagen 3 kap 2§
innebär arbetet med aktiva åtgärder att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att:
1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder,
3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3.
Lag (2016:828).
“Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår från skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas.” (DO, 2011)
Främja likabehandling av flickor och pojkar
I det främjande arbetet för likabehandling strävar vi efter att inte benämna grupper som
“tjejgrupp” eller “killgrupp”, utan mer vad samtalet/gruppen innebär. Förslag på annan benämning är konfliktlösning/kompissnack, lugnfotboll, mer vuxenhjälp, tisdagsfotboll. I förskoleklass jobbar man med veckans värd, då denna hjälper till i klassrummet med olika saker, går först i ledet till matsalskön, så att det inte blir först till kvarn. Vi använder arbetsmaterial kring programserier som Vara vänner, Värsta bästa vänner, Stopp min kropp och Ugglan och kompisproblemet. Vi läser litteratur som främjar olikheter och genustänk, så som “Barnen i Kramdalen”. Vi uppmuntrar alla barn att prova olika typer av aktiviteter, både
på skoltid, fritidstid och raster. Vi delar in grupper och par på olika sätt, blandar killar och tjejer, då vi ser elever som individer och inte enligt kön. På idrotten varierar vi kullaren genom att välja varannan tjej och varannan kille. Vid speciella tillfällen får eleverna ha önskegympa, där tjejerna och killarna får välja varannan gång. Vi tillämpar “Dra en pinne”
strategin och låta slumpen avgöra vem som får frågan etc.
Funktionsvariation
Vid samling på mattan sitter vissa vid borden. Vi strävar efter att minska det visuella samt det audiotiva så att fler barn får en lugn arbetsplats. Vi använder oss av bildschema/bildstöd för att fler barn ska förstå. Vi går gruppvis till lunchen för att få barnen i ett mindre sammanhang, vi har även mellanmål i fritidslokalen för att få ett mindre antal elever och därmed lugnare för de som har behovet. Vi uppmärksammar olikheter till exempel genom Rocka sockorna. Vi arbetar för tydlig lektionsstruktur med samma schema varje vecka i så hög utsträckning som möjligt. Vi arbetar med begreppet “rättvisa”, att olika barn behöver olika saker. Att bekräfta att vi har olika behov och göra det naturligt med anpassningar och att eleverna litar på att “orättvisor är rättvist”. Vi ser varje individ och lär känna dem. Vi ger eleverna trygghet, närhet, samtal, stöd, pepp. Vi arbetar med “Kompissnack” på fritids. Vi kräver inte samma av alla barn, utan anpassar utifrån elevernas behov.. Extra genomgång för vissa. Bildstöd, punkter med korta instruktioner. Vara lyhörd då vissa elever behöver mer av pedagogens tid. Varierande undervisning så fler elever kommer till sin rätt.
Sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Vi har könsneutrala toaletter på skolan, så att barnen kan gå på vilken toalett de vill. Vi arbetar med jaget, familjen samt olikheter. Vi arbetar även med värdegrunden bland annat genom att konkretisera den genom diskussionsfrågor. Vi väljer arbetsmaterial och högläsningsböcker som tar upp ämnet sexuell läggning och identitet. Vi arbetar aktivt med barnkonventionen, allas lika värde. Personalen är öppen och icke-dömande och uppmuntrande i samtal med elever. Vi ser Lilla aktuellt i åk 3 och diskuterar utifrån de aktuella ämnena. Vi tvingar ingen att duscha på idrotten utan försöker anpassa utifrån varje individ till exempel kan elever få duscha före eller efter de andra eleverna.
Etnisk tillhörighet
Vi uppmärksammar Samernas nationaldag, samt FN-dagen med flaggor och olika länder. Vi läser mycket böcker med olika teman som tar upp olika kulturer och etnicitet, samt boksamtal kring detta. Nyfikenhet och teman/arbetsområden om andra länder och kulturer. Vi arbetar med Barnrättsveckan intensivt och återkommande varje år. Hänvisa från vilket land olika lekar kommer från.
Religion eller annan trosuppfattning
Vi går igenom alla religioner och undervisar kring dom. Vi uppmärksammar högtider och traditioner, så som adventssamling, julkrubba, påskfirande med mera. Vi arbetar med Barnrättsveckan och FN-dagen.
4. Rutin för att agera, utreda och åtgärda
Alla elever och all personal har rätt till en trygg och stimulerande arbetsmiljö. Därför har all personal skyldighet att omedelbart agera om man upptäcker eller får vetskap om att
kränkning sker eller har skett från personal mot elev, elev mot personal, elev mot elev eller personal mot personal.
Oavsett om det gäller kränkning, diskriminering, trakasserier eller mobbning så ska anmälan ske till Trygghetsteamet (TT) på särskild blankett (händelserapport för anmälan till TT, finns att hämta på Google Drive i TT-mappen, i digitala personalrummet eller i den orangefärgade tidskriftssamlaren på hyllan vid skrivaren utanför personalrummet).
Trygghetsteamet tar sedan ställning, under ordinarie veckomöte, om hur vi arbetar vidare i ärendet.
1. Händelserapport kommer i Sofias fack.
2. Sofia kallar till möte vid akuta ärenden och sätter in händelserapporten under flik 2 i TT-pärmen. Händelserapporten får ett ärendenummer (ex. 2019; 1; 1)
3. På det första mötet tar TT beslut om vad som ska hända med ärendet. Ex.
EHT-ärende, TT-ärende etc.
4. Händelserapporten flyttas i pärmen och sätts under rätt flik, samt behandlas utifrån TT´s bedömning.
Trygghetsteamets arbetsgång
1. Utifrån händelserapporten gör TT en bedömning för fortsatt insats.
2. Samtliga händelserapporter arkiveras i trygghetsteamets pärm (finns i plåtskåpet).
3. Varje inkommande ärende får ett ärendenummer och en handlingsplan utformas vid behov.
4. I handlingsplanen finns följande delar med:
- hur man ska gå vidare – det finns olika varianter.
- vad som ska göras och vem som ska göra vad.
- tidsplan för när olika moment i arbetet ska vara klara - när och hur uppföljning ska ske
- när ärendet anses vara vilande eller avslutat
Om TT bedömer att ärendet är en kränkning görs anmälan på särskild blankett (Anmälan om kränkande särbehandling). Finns på Intranätet och i den orangefärgade tidskriftssamlaren på hyllan vid skrivaren utanför personalrummet.
Vid akuta ärenden samordnar Sofia ett TT-möte samma dag. Där beslut om fortsatt agerande tas.
5. Uppföljning av föregående års (2019/20) trygghetsarbete inklusive trygghetsvandring.
Vi har under föregående år fokuserat på dessa utvecklingsområden:
1. Öka känslan av trygghet i omklädningsrummen.
2. Öka känslan av trygghet på toaletterna.
3. Skapa en trevlig stämning på fotbollsplanen samt gagaplan, alla ska känna att de duger och får vara med.
4. Hitta en lösning för hallarna utanför klassrummen så det inte blir så trångt, bråkigt och hög ljudnivå.
Vi har under läsåret arbetat med ovanstående områden på följande sätt.
● Bestämda platser i omklädningsrummen samt en personal i varje omklädningsrum.
● Vi pratar om hur vi beter oss på ett bra sätt i omklädningsrummet.
● Vi pratar om hur vi beter oss på toaletten och utanför toaletten. Vi har även satt upp toalettregler.
● Vi har uppdelad tid på fotbollsplanen. Tjejerna har dessutom fotbollsplanen en egen rast för att i större utsträckning våga ta för sig. Vid gagaplanen sitter det numera regler för hur vi beter oss samt spelregler.
● Vi har dagligen styrda rastaktiviteter för att förebygga trygghet.
● Vi pratar om hur vi beter oss i hallarna.
Alla som arbetar på skolan behöver arbeta vidare kring detta för att stärka ovanstående områden framöver. Detta gör vi på elevrådet, i klassrådet, på föräldraråd och i personalgruppen.
Trygghetsteamet ses en gång i veckan. Fokus har då varit att ta fram nya rutiner för vårt arbete men vi har också hanterat de TT-ärenden som kommit in.
6. Mål för läsårets trygghetsarbete 2020/21, och hur vi ska arbeta för att nå
dessa mål
Kartläggningsmetoder
Vi gör årligen en kartläggning av otrygga/trygga platser i den fysiska miljön på skolan. Detta görs i samtliga verksamheter (förskoleklass, skola och fritids). TT ansvarar för kartläggningen och har utformat en blankett med tillhörande karta där resultatet kan dokumenteras. Antingen förs diskussionen i klassrummet med kartan som stöd eller så besöks de olika platserna på kartan, beroende på barngruppens behov och förutsättningar. När allt material inhämtats görs en sammanställning av resultatet. Områden som berörs i kartläggningen är ute- och innemiljö på och i närheten av skolan samt utflykter som påverkar berörd elevgrupp.
Elevernas, personalens och föräldrarnas delaktighet i kartläggningen
TT genomför trygghetsvandringen tillsammans med eleverna och de pedagoger som arbetar med respektive barngrupp. Eleverna får enskilt berätta för någon ur TT om de olika platserna de upplevde som otrygga. När resultatet är insamlat presenterar TT det för respektive klass.
En sammanställning av skolans samtliga resultat med tillhörande analys och de mål som kartläggningen resulterat i presenteras för elevrådet. Elevrådsrepresentanterna tar det vidare till klassen där målen godkänns. Personalen tar del av materialet från trygghetsvandringen på en arbetsplatsträff och föräldrarna gör det på ett föräldrarådsmöte.
Resultat i tabellform
Nedan följer en sammanställning av alla åldersgruppers och verksamheters svar för de platser som rapporterats som otrygga.
Område Skola/förskoleklass/fritids
Omklädningsrum Eleverna anser att det är en hög ljudnivå i omklädningsrummen.
De anser även att det inte alltid är en vuxen på plats.
Hallar Eleverna anser att det är en hög ljudnivå.
Det är stökigt och mycket konflikter.
Det är även väldigt mycket spring i hallarna.
Toaletterna Det fanns två olika åsikter hos eleverna:
Några av eleverna anser att det är jobbigt när andra knackar på toaletterna.
Några av eleverna anser sedan att det är jobbigt när andra rycker upp dörren utan att knacka innan.
Skolgården Det förekommer fult spel, konflikter och elaka kommentarer främst på fotbollsplanen och på gaggaplan. Eleverna upplever även att många fuskar när de är på gaggaplan. Exempelvis: “Jag blev inte träffad”. Det uppstår konflikter kring detta.
Åtgärder i tabellform
Nedan följer en sammanställning av personalens åtgärder för platser där elever på skolan känner sig otrygga.
7. Delaktighet och förankring
För att vårt trygghetsarbete ska bli ett kraftfullt verktyg för elevernas och personalens trygghetsarbete måste den vara känd hos eleverna, personalen och vårdnadshavarna. Alla i verksamheten behöver veta att det finns en plan för vårt trygghetsarbete och vad som står i den samt hur vi arbetar. Delaktigheten i trygghetsarbetet är viktig och vi arbetar med det på följande sätt.
Områden Skola/förskoleklass/fritids Omklädningsrum - 5 tysta
- Ta tid på eleverna när de byter om, försöka slå det nästa gång.
- Portabla högtalare med lugnande musik - Påminna på klassråd
Hallar - slussa ut och in barnen - vuxennärvaro
- en vuxen som möter upp i matsalen
- regelbundna klassråd och elevråd för att aktualisera ordningsregler och öka barnens medvetande.
Toaletterna - repetera reglerna som gäller vid toaletterna
- se över låskolvarna så att alla fungerar (regelbundet).
- regelbundna klassråd och elevråd för att hålla reglerna aktuella
- det är knackning innan man känner på handtaget och invänta svar som gäller
Skolgården - ökad vuxennärvaro
- förtydligande om vilka regler som gäller både för fotbollsplanen och gagarinken. Få upp regler på insidan av dörren vid boden.
- regelbundna klassråd och elevråd för att hålla reglerna aktuella
Elevernas delaktighet
Elevernas delaktighet och kunskap i trygghetsarbetet sker i det dagliga arbetet inom skola och på fritidshemmet, genom individuella samtal samt mer formellt via klassråd, elevråd, vårens trygghetsvandring och enkäten. Enkäten genomförs varje termin i kommunens alla
grundskolor.
Alla elever deltar varje vår i trygghetsvandringen. Syftet med trygghetsvandringen är att synliggöra hur olika platser och områden på skolan upplevs utifrån ett trygghetsperspektiv.
Trygghetsteamet presenterar resultatet av trygghetsvandringen för elevrådet som återkopplar resultatet till sina klasskamrater. Klasserna kommer tillsammans med mentor med förslag på förbättringar. Dessa förslag tas med till Elevrådet. Elevrådet återkopplar till Trygghetsteamet som tar med dem i utformningen av åtgärderna. Eleverna får i början av läsåret ta del av den nya planen för trygghetsarbetet via klassråd och elevråd. Trygghetsteamet besöker varje år de nya förskoleklasserna och presenterar sig samt berättar vad likabehandlingsarbetet är och hur det går till.
8. Begreppsdefinitioner
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön.
Indirekt diskriminering innebär att en elev missgynnas genom att alla behandlas lika trots att den enskilda eleven är i behov av särbehandling pga. någon av diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier, kränkande behandling och repressalier
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, exempelvis genom slag och knuffar, hot, utfrysning, grimaser. Det kan förekomma på sociala medier eller via tex. sms. Förklaringarna nedan bygger på DO, BEO och Skolinspektionen, 2009.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsgrunderna
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier enligt de sju diskrimineringsgrunderna.
Kön Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet, han hon eller hen. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. Det kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.
Etnisk tillhörighet EXEMPEL: Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Du kan ha flera etniska tillhörigheter.
Religion och annan trosuppfattning EXEMPEL: Undervisningen i skolan ska inte ha religiös inriktning och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning.
Funktionsvariation EXEMPEL Funktionsvariation kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som funktionsvariation räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
Sexuell läggning EXEMPEL. Du själv får välja vem du blir kär i.
Könsöverskridande identitet eller uttryck EXEMPEL. När någon bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck och föreställningar om hur människor förväntas vara och se ut och denna identitet eller uttryck uppfattas av andra.
Åldersdiskriminering EXEMPEL. kan till exempel vara att i klassen bli retad för att vara yngre eller för att ens föräldrar är yngre/äldre än de andra barnens vårdnadshavare.
9. Årshjul för Åkerstorpsskolans trygghetsarbete
Augusti September
TT träffas en halvdag, för att uppdatera likabehandlingsplanen.
Personalgenomgång av Trygghetsarbetet/planen. Genomgång av målen, vårt främjande arbete och diskrimineringsgrunderna.
Eventuell justering.
Elevgenomgång av Trygghetsplanen. Genomgång av målen. På
klassråd och på elevrådet.
Trygghetsteamet presenterar sig för alla elever.
Presentation av Trygghetsplanen på föräldramöte.
Oktober Presentation/genomgång av Trygghetsplanen på föräldrarådet November Elevenkät “Med målen i sikte”
December
Januari Eventuell ny genomgång av vårt trygghetsarbete/planen i personalgruppen. Utvärdering av hur höstens arbete varit.
Återkoppling och analysdiskussion resultatet på “Med målen i sikte”
Februari
Mars Trygghetsvandring på skolan.
April Maj
Elev och Personalenkät “Med målen i sikte”
Sammanställning av trygghetsvandring, analys och förslag till nya utvecklingsområden.
Sker i TT samt på elevrådet och i klasserna och på föräldrarådet.
Juni Vårt främjande och förebyggande arbete diskuteras i personalgruppen.
Nya planen för trygghetsarbetet nästkommande läsår klar.
Juli
10. Händelserapport för anmälan till Trygghetsteamet på Åkerstorpsskolan.
1. Datum för incidenten:
2. Inblandade personer:
Namn:
Namn:
Namn:
Namn:
3. Plats:
4. Beskriv de iakttagelser som gjorts så detaljerat som möjligt: (Tala om vad som är egna observationer och vad som är vittnesmål från personal och barn)
5. Beskriv hur du/ni löste situationen:
6. Har vårdnadshavare kontaktats om händelsen? Om ja, vem, när och hur?
7. Namn:
Datum:
Denna rapport lämnas till Trygghetsteamets postfack snarast möjligt.
TT´s beslut om händelsen är något av följande:
EHT ärende TT ärende
Anmälan kränkande behandling till huvudman Övrigt
