2013-01-24
Halvtidsutvärdering av Program för byggnader med mycket LÅG
energiANvändning - LÅGAN
Mid-term evaluation of a programme for building having very low energy use
Tommy Jansson, Miriam Terrell
Faugert & Co Utvärdering AB
Halvtidsutvärdering av Program för byggnader med mycket LÅG energiANvändning - LÅGAN
Mid-term evaluation of a programme for building having very low energy use
Faugert & Co Utvärdering AB, januari 2013
Tommy Jansson, Miriam Terrell
Innehållsförteckning
Sammanfattning 3
Executive summary 5
1. Inledning 7
1.1 Utvärderingsuppdraget 7
1.2 Genomförande 7
1.3 Rapportens struktur 8
2. LÅGAN 9
2.1 Bakgrund och programmets tillkomst 9
2.2 Programmets syfte och mål 9
2.3 Organisation 10
2.4 Verksamheten 10
3. Tidiga resultat och effekter i LÅGAN 13
3.1 Tre stödformer – resultat och effekter för deltagande aktörer 13 3.2 Externa aktiviteter – resultat och effekter i övriga samhället 17
3.3 Vilka känner till LÅGAN? 19
4. Effektivitet 20
4.1 Programkoordinering och administration 20
4.2 Styrelsen och medlemsgruppen: roller och arbete 20
4.3 Resultat- och informationsspridning 21
5. Programstrategi 22
5.1 Vilket är ”mervärdet” med LÅGAN? 22
5.2 LÅGANs roll i Energimyndighetens planering för näranollenergibyggnader 23
6. Måluppfyllelse 24
6.1 Övergripande mål för LÅGAN 24
6.2 Konkreta mål för programmet 25
7. Reflektion: förbättringsmöjligheter 26
Bilaga A Intervjupersoner och deltagare vid delrapportering 28
Sammanfattning
LÅGAN är ett femårigt nationellt program för byggnader med mycket LÅG energiANvändning. Programmet beviljar stöd till utvärdering/uppföljning och informationsspridning av demonstrationsprojekt, regionala/lokala samverkansinitiativ samt stöd för framtagning av hjälpmedel för implementering vid ny- och ombyggnation. Programbudgeten uppgår till 54 240 000 kronor, av vilken Energimyndigheten finansierar 40 % och bl.a. Formas, Västra Götalandsregionen och industrin resterande del. Programmet administreras av Sveriges Byggindustrier.
Denna utvärdering har genomförts på uppdrag av Energimyndigheten då halva programtiden har avlöpt. Syftet med föreliggande rapport är att genom att utvärdera vad som åstadkommits under pågående programperiod skapa ett underlag för LÅGAN och Energimyndigheten om hur insatser inom programmet kan utvecklas under den kvarstående programperioden.
LÅGAN bidrar med stöd till tre olika typer av insatser: demonstrationsprojekt, implementeringsprojekt och nätverks- eller samverkansinitiativ. Totalt har 34 projekt beviljats inom programmet och minst nio har avslutats. Enligt både programledning och projektdeltagare ligger satsningarna inom programmet i linje med de behov som finns inom branschen.
Demonstrationsprojekten lyfts fram som mycket viktiga. Stödet är i sig inte avgörande för att projekten alls kommer till stånd, men stödet från LÅGAN möjliggör en strukturerad uppföljning på en hög ambitionsnivå som annars inte hade varit möjlig. Det upplevs som drivande att resultaten även kommer till nytta för andra.
Implementeringsprojekten avser fördjupningsstudier eller projekt för att ta fram hjälpmedel och verktyg inom energieffektivt byggande. Stödformen ger möjlighet att fördjupa sig i fokuserade frågor på ett sätt som det är svårt att få anslag för på annat håll. Utan medel från LÅGAN hade inte projekten kunnat hålla samma höga kvalitet. En del projekt hade heller inte blivit av utan stöd från LÅGAN.
Samverkansinitiativen delfinansierar redan existerande nätverk för energieffektivt byggande på olika orter i landet. Nätverken anges vara regionalt viktiga eftersom de samlar branschen och involverar aktörer i hela ”byggkedjan”.
Samverkansinitiativen utgör en bra plattform för samarbete och kommunikation mellan olika lokala och regionala aktörer, och LÅGAN får genom att delfinansiera dessa en god uppväxling av begränsade insatser.
LÅGAN fokuserar även starkt på kommunikations- och spridningsfrågor. Givet programmets syfte och målsättning är detta klokt och naturligt. Hemsidan är huvudsakligen väl uppdaterad, och i takt med att fler projekt avslutas och avrapporteras kommer värdet av den att öka än mer. Marknadsföringen av projekten inom programmet lyfts ofta fram som värdefull då detta ger spridning till en vidare krets. De regionala nätverk som delfinansieras genom programmets stöd till samverkansinitiativ utgör en viktig kanal för kommunikation regionalt och lokalt.
Trots det goda kommunikationsarbetet har LÅGAN potential att nå en vidare krets än vad det gör idag, både geografiskt och bland fler aktörstyper. Programmet är främst känt bland personer som arbetar inom energiområdet, och aktörer som deltar i någon av programmets insatsformer känner ofta inte till andra aktiviteter inom programmet.
En sådan aktivitet är marknadsöversikten LÅGANbygg. Denna databas, som innehåller demonstrationsprojekt genomförda inom och utanför programmet, är ännu relativt obekant för många och relativt få uppges ännu använda den som inspiration eller för benchmarking av den egna verksamheten.
Grundtonen i denna rapport är mycket positiv. LÅGAN är ett uppskattat program som fyller ett behov, och många aktiviteter har startats under dess ännu korta levnad.
LÅGAN är ett välbehövligt program, och det enda i sitt slag eftersom det vänder sig till både bygg- och bostadsbranschen. I jämförelse med andra av Energimyndighetens program är LÅGAN öppet för flera olika typer av aktörer. Utförarna har med LÅGAN fått en plats i Energimyndighetens programutbud man tidigare saknat. Programmet tillfredsställer behov på flera håll inom branschen, dels vad gäller olika typer av aktörer, dels vad gäller aktörer av olika storlek. LÅGAN innebär en resursbesparing genom att programmet möjliggör en effektiv omvärldsbevakning och en överblick av vad som pågår på marknaden.
Utvärderingen visar vidare att LÅGAN är ett välskött program. Koordinering och administration av verksamheten fungerar utmärkt, och såväl programstyrelsen som den rådgivande medlemsgruppen karakteriseras av engagerade ledamöter och konstruktiva möten.
I Energimyndighetens arbete rörande näranollenergibyggnader kan LÅGAN bidra med referensprojekt med geografisk spridning. Marknadsöversikten har en bra redovisning, med möjlighet till geografiska särredovisningar. Även LÅGANs arbete med småhus kan utgöra ett bra bidrag. Det är troligt att flera av projekten i LÅGAN kan matcha näranollkraven och därmed bli referensprojekt i underlaget till regeringen, men viss osäkerhet finns kring hur konkurrenskraftiga vissa av projekten är ur ekonomisk synvinkel.
Samverkan med andra program, projekt och nätverk förekom tidigare i högre utsträckning än nu. LÅGAN deltar dock vid de av Energimyndigheten ordnade sammankomsterna, och har utbyte av program och nätverk som BELOK (Beställargruppen Lokaler), BeBo (Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus) och nätverket HyLok (Statliga Hyresgäster för energieffektivisering av Lokaler).
LÅGAN har tre övergripande mål: att stimulera till energieffektiv ny- och ombyggnad, att synliggöra en nationell marknad för byggnader med mycket låg energianvändning, och att bidra till ett brett nationellt utbud av leverantörer av produkter och tjänster och trygga beställare av sådana. Även om målen är något oskarpt formulerade förefaller uppfyllandet av dem vara god, om än med viss tveksamhet vad gäller det sistnämnda målet. De konkreta och kvantifierade mål som satts upp har redan i halvtid uppnåtts och överträffats.
Flera av de brister som har identifierats i utvärderingen, som till exempel otydliga mallar för projektansökningar, har programledningen redan börjat åtgärda. Det finns dock utrymme för ytterligare förbättringar i vissa avseenden. Dessa redovisas i slutkapitlet till denna utvärdering.
Executive summary
The five-year national programme for buildings with very low energy use LÅGAN grants aid to evaluation/follow-up and dissemination of demonstration projects, regional/local cooperation initiatives and support the development of tools for implementation of new buildings and redevelopments. The Swedish Energy Agency funds 40 % of the programme budget of 54 240 000 SEK; the Swedish Research Council Formas, Region Västra Götaland and industrial actors supply the remainder.
The programme is administered by the Swedish Construction Federation (BI).
This assessment has been commissioned by the Swedish Energy Agency. The purpose is to evaluate achievements during the current programme period, in order to create a basis for how the programme may be developed in the remaining programme period.
LÅGAN contributes with support for three types of action: demonstration projects, implementation projects, and networking initiatives. This far, a total of 34 projects have been granted and at least nine have been completed. According to both programme management and project participants the activities carried out in the programme are in line with the needs of the industry.
The demonstration projects are considered very important. The LÅGAN support is not in itself decisive for these projects to be started, but it makes for a structured follow-up at a high level of ambition which otherwise would not have been possible. This is seen as conductive in the results also to be of benefit to others.
The implementation projects offer the opportunity to focus more in-depth on questions in a way that it is difficult to get funding for elsewhere. Without the support from LÅGAN these projects would not have been able to maintain the same high quality, and some projects had not been carried out at all.
The networking activities finance already existing networks for energy-efficient construction in various locations throughout the country. The networks are considered to be regionally important since they gather industry and involve stakeholders throughout the "construction industry". These initiatives provide a good platform for cooperation and communication between various local and regional actors, giving good leverage to the limited co-funding from LÅGAN.
LÅGAN focuses strongly on communication and dissemination issues. Given the programme´s purpose and objective this is sensible. The home page is well updated, and as more projects are completed and reported the value of this will increase even more. The regional networks that are co-financed by the programme are an important channel for communication regionally and locally.
Despite good external communication, LÅGAN has the potential to reach a wider audience than today. The program is best known among people working in the energy field, and players involved in one form of activities often do not know other activities within the programme. One such activity is the market overview LÅGANbygg. This database, which contains demonstration projects conducted within and outside the programme, is still relatively unknown to many and relatively few report to use it as inspiration or to benchmark their own activities.
The programme meets a need, and many activities have been started during its short existence. LÅGAN is the only programme of its kind, designed for both the construction and housing sectors and open to several different types of players. It satisfies needs in several parts in the industry, regarding different types and size of actors. It enables effective business intelligence and an overview of what is going on in the market.
The evaluation shows that the LÅGAN is a well-run programme. Coordination and management of the activities work very well, and the Programme Board and the advisory member group are both characterized by active members and constructive meetings.
LÅGAN may provide reference projects with a geographical distribution to the Energy Agency's work on ‘nearly zero-energy buildings’. It is likely that several of the LÅGAN projects can match the conditions for such buildings, but some uncertainty remains how economically competitive some of these projects are.
Coordination with other relevant programmes, projects and networks was more intense earlier on in the programme, although there is an organized exchange with some other programmes funded by the Energy Agency.
LÅGAN has three broad objectives: to encourage energy efficient construction and renovation, to give visibility to a national market for buildings with very low energy use, and to contribute to a comprehensive national set of suppliers of products and services and guarantee the clients of such. Although the objectives are formulated appears slightly blurs the fulfilment of them be good, albeit with some hesitation with regard to the latter objective. The specific and quantified targets have already been achieved and exceeded by halftime.
The Programme Board have already begun to address some of the shortcomings identified in the evaluation, such as unclear templates for project applications.
However, there is room for further improvements in some respects. These are accounted for in the final chapter of the report.
1. Inledning
1.1 Utvärderingsuppdraget
Denna utvärdering fokuserar på det femåriga nationella programmet för byggnader med mycket LÅG energiANvändning (LÅGAN). Syftet med föreliggande rapport är att genom att utvärdera vad som åstadkommits under pågående programperiod skapa ett underlag för LÅGAN och Energimyndigheten om hur insatser inom programmet kan utvecklas under den kvarstående programperioden. Huvudsakliga mottagare av utvärderingsrapporten är Energimyndigheten och programansvariga, men rapporten riktar sig även till aktörer som deltar i de aktiviteter som LÅGAN bedriver.
Utvärderingen analyserar LÅGAN i relation till de för programmet uppsatta målen.
Mer precist har uppdraget konkretiserats i följande utvärderingsfrågor:
1. Vilka resultat och effekter har satsningen givit upphov till, eller förväntas den ge upphov till, för deltagande aktörer?
2. Används marknadsöversikten på avsett vis och av avsedda aktörer?
3. Uppfattar inblandade företag att samverkansinitiativen skapar gynnsamma incitament för utveckling?
4. I vilken utsträckning och på vilken nivå sker samordning eller samverkan med andra program, projekt och nätverk?
5. Hur känt är LÅGAN, och vilket anseende har programmet bland dess målgrupper?
6. Hur pass ändamålsenliga är de administrativa processerna, innefattande programkoordineringen, ur aktörernas perspektiv?
7. Hur fungerar programstyrelsens arbete och dess rutiner?
8. Följer programmet uppsatta mål i programbeskrivningen? Fyller exempelvis samverkansinitiativen den funktion de syftar till att göra, och är målsättningarna för dessa tydliga nog för att kunna mätas?
9. Vilka fördelar och nackdelar finns med programmet, och på vilket vis kan verksamheten i LÅGAN förbättras?
Utvärderingen är vidare tänkt att tjäna som underlag för att identifiera en tänkbar roll för LÅGAN i Energimyndighetens planerade satsningar på demonstrationsprojekt och näranollenergibyggnader.
1.2 Genomförande
Faugert & Co Utvärdering AB har under perioden oktober 2012–januari 2013 genomfört det arbete som redovisas i denna rapport. Utvärderingen har genomförts av Miriam Terrell och Tommy Jansson, där den sistnämnda agerat projektledare. Göran Melin har varit kvalitetssäkrare.
Datainsamlingen har bestått av:
Dokumentstudier, bl.a. av Energimyndighetens beslut, programbeskrivning, läges- och slutrapporter, programmets kommunikationsstrategi samt protokoll från styrelsens och medlemsgruppens möten
Tre sonderande intervjuer med programmets koordinator samt nuvarande och tidigare ansvarig handläggare vid Energimyndigheten
19 djupintervjuer med styrelseledamöter, representanter i medlemsgruppen samt projektdeltagare (se bilaga A)
Enkät till totalt 103 medlemmar i Sveriges Byggindustrier (BI), där urvalet gjordes av BI. 63 personer besvarade enkäten, motsvarande en svarsfrekvens på 61 %. I syfte att höja svarsfrekvensen skickades flera påminnelser ut.
Enkät till ett urval av 73 deltagare i samverkansinitiativen. 22 svar inkom, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 30 %. I syfte att höja svarsfrekvensen skickades ett antal påminnelser ut.
Diskussion och återkoppling vid delrapportering till styrelsen av tidiga resultat i samband med styrelsens möte i Göteborg 2012-12-06, vid vilket utvärderingsteamet redovisade sina observationer och preliminära slutsatser. Vid mötet deltog koordinatorn för LÅGAN samt ytterligare fem styrelseledamöter.
1.3 Rapportens struktur
Denna rapport börjar – efter detta inledande kapitel 1 – med en översiktlig beskrivning av programmet LÅGAN i kapitel 2. Kapitel 3 fokuserar på tidiga resultat och effekter av satsningen, medan kapitel 4 diskuterar programmets effektivitet och kapitel 5 programstrategin. I kapitel 6 görs en avstämning av vår empiri mot programmets mål, medan vi i kapitel 7 reflekterar kring utvärderingens resultat och förbättringsmöjligheter.
Intervjupersoner och deltagare i på styrelsemötet då tidiga resultat från utvärderingen presenterades och diskuterades återges i bilaga A.
2. LÅGAN
2.1 Bakgrund och programmets tillkomst
I mars 2006 lades regeringens proposition 2005/06:145 om ett nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande. Målsättningen enligt denna är att energianvändningen i byggnader ska minska med 20 % till 2020 och 50 % till 2050, jämfört med år 1995. Flera studier visar dock att en energieffektivisering på 20 % enligt de nationella målen till 2020 är svår att nå; för att klara målen krävs kraftfulla åtgärder både vid ny- och ombyggnation och effektivisering av de byggnader som under perioden varken byggs om eller byggs nya.
I Europaparlamentets och Rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda finns krav på att ”nära nollenergibyggnader” skall vara nybyggnadskrav för alla offentliga byggnader 1 januari 2019 och för alla byggnader 1 januari 2021.1 Sveriges nationella mål fastslås i direktivet att vara i enlighet med 2006 års regeringsproposition. För att det ska vara möjligt att nå ovan nämnda mål till 2020 i Sverige behövs ett antal främjandeåtgärder och skärpt regelverk vid nybyggnation och ombyggnation.
För att öka takten på marknaden och möjliggöra att nå de nationella målen uppnås initierade Sveriges Byggindustrier (BI) tillsammans med Energimyndigheten 2010 ett femårigt nationellt program för byggnader med mycket LÅG energiANvändning, LÅGAN.
2.2 Programmets syfte och mål
LÅGAN beviljar stöd till utvärdering och informationsspridning av demonstrationsprojekt, regionala/lokala samverkansinitiativ samt stöd för framtagning av hjälpmedel för implementering vid ny- och ombyggnation. LÅGAN bidrar vidare till utvecklingen genom att samla och synliggöra goda exempel på lågenergibyggnader i en webbaserad marknadsöversikt.
Enligt hemsidan ska LÅGAN:
stimulera till energieffektiv ny- och ombyggnad.
synliggöra en nationell marknad för byggnader med låg energianvändning och
bidra till ett brett nationellt utbud av leverantörer av produkter och tjänster och trygga beställare av sådana.
Enligt programmets kommunikationsplan (daterad 2011-04-07) ska det efter avslutad programperiod vara naturligt för byggsektorns aktörer runt om i landet att bygga lågenergihus enligt den inriktning som drivits och med de stödverktyg som utvecklats i programmet. Väl utvecklade nätverk ska i fortsatt samverkan med Energimyndigheten planera vidare för ett uthålligt byggande och driva utvecklingen mot de nationella miljömålen.
Programmet startade 2010 och är femårigt. Enligt Energimyndighetens beslut 2010- 02-01 finansierar myndigheten 40 procent av LÅGAN. Resten finansieras av bl.a.
Formas, Västra Götalandsregionen och industrin. Programmet administreras av Sveriges Byggindustrier. Budgeten för programmet uppgår enligt beslutet till 54 240 000 kronor.
1 Definitionen på ”nära nollenergibyggnader” bestäms nationellt för varje medlemsstat, och regeringen väntas inom kort lämna i uppdrag att utreda hur en definition bör se ut för Sverige.
2.3 Organisation
LÅGANs uppbyggnad och organisation utgår till stor del från de svagheter som belystes i utvärderingen2 av det program för passivhus och lågenergihus som föregick satsningen på LÅGAN.
Programmet administreras av Sveriges Byggindustrier. Programmets koordinator och sekreterare kommer från CIT Energy Management i Göteborg, och hon är även adjungerad till programstyrelsen.
Programstyrelsen för LÅGAN leds av en ordförande från Sveriges Byggindustrier. I övrigt består den av representanter från Energimyndigheten, SBI i Danmark, Bostad AB Poseidon i Göteborg, Västra Götalandsregionen, Boverket och Formas. Styrelsen möts fyra gånger per år, och dess roll är att fatta beslut om stöd till olika projekt samt att följa upp pågående projekt med avseende på ekonomi och innehåll. Styrelsen har vidare ett ansvar i att sprida kunskap från programmet i sina nätverk.
Som rådgivande till styrelsen finns en medlemsgrupp för implementering bestående av åtta företagsrepresentanter. Huvudsyftet med medlemsgruppen är att få in aktuella frågeställningar från bygg- och fastighetsbranschen och få en direkt implementering av resultaten i branschen. Medlemsgruppen är också rådgivande till styrelsen när det gäller ansökningar till demonstrationsprojekt och samverkansinitiativ, och gör en första bedömning av inkomna ansökningar utifrån deras relevans och hur pass intressanta och nyskapande de är i relation till vad som redan görs inom området.
2.4 Verksamheten
Programmet fokuserar således på byggnader med mycket låg energianvändning.
Lågenergibyggnader är ett samlingsbegrepp för en rad begrepp och definitioner:
Passivhus, Green Buildings, Minergie, A-klassad byggnad, plushus, nära nollenergibyggnader m.m. Gemensamt för dem är att de är byggnader som använder mindre energi än sådana byggda enligt gängse praxis eller enligt vad byggnormen kräver. Verksamheten i programmet består av ekonomiskt stöd till olika projekt och övriga aktiviteter som kommunikations- och spridningsfrågor.
För att beviljas stöd till demonstration inom LÅGAN har en definition tagits fram som ska passa alla typer av byggnader från bostäder till komplicerade lokaler. En lågenergibyggnad ska:
vid nybyggnation kunna visa på en energianvändning som är 50 procent lägre än krav i Boverkets nybyggnadsregler (BBR 16) eller
vid ombyggnation minska energianvändningen med minst 50 procent och ge en energianvändning som är 40 procent lägre än krav i Boverkets nybyggnadsregler (BBR 16) eller minska energianvändningen med 75 procent.
Det stöd som LÅGAN bidrar med sker genom tre olika insatsformer:
demonstrationsprojekt, implementeringsprojekt och nätverksinitiativ.
2.4.1 Demonstrationsprojekt
Demonstrationsstöd erbjuds byggprojekt som vill gå före och visa på utvecklingsmöjligheter för byggnader med låg energianvändning. Stödet ges främst till uppföljning och utvärdering av demonstrationsprojektet samt informationsspridning som är relaterad till byggnadens låga energianvändning. Projekt som beviljas stöd ska uppfylla en lång rad kriterier:
angivna krav på maximal energianvändning vid nybyggnation,
2 Utvärdering av Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus 2005 – 2008
angivna krav på maximal energianvändning vid ombyggnation och/eller vid ombyggnation en betydande minskning av energianvändningen,
ha ett nyhetsvärde jämfört med tidigare genomförda demonstrationsprojekt,
ha en tydlig miljö- och energiprofil för hushålls- och verksamhetsenergianvändning,
vara ett betydande bidrag till erfarenhets- och kunskapsspridning,
ha tekniska lösningar och koncept som är repeterbara och möjliga att sprida,
innehålla utvärdering av energianvändning och inomhusmiljö,
innehålla informationsspridning,
rapporteras i LÅGANs marknadsöversikt (utvärderingen ska ha tillräcklig kvalitet och vara tillräckligt omfattande för detta ändamål),
projektet och dess resultat ska vara offentligt och
uppfylla normkrav vid nybyggnation eller ändring av byggnad.
Stöd kan sökas av byggherre, projektledare, entreprenör eller annan aktiv aktör inom byggprojektet och utgår med högst 25 % av projektets merkostnad.
2.4.2 Implementeringsprojekt
Stöd erbjuds projekt som syftar till att ta fram olika hjälpmedel som behövs för att ställa om aktörer från att jobba med demonstrationsprojekt mot en mer ordinarie och utökad implementering av lågenergihus. Här medverkar företag (till exempel byggherrar, entreprenörer, produkttillverkare m.m.) med naturaresurser och finansiella medel.
2.4.3 Nätverksinitiativ
LÅGAN erbjuder även stöd till regionala/lokala samverkansinitiativ som genom nätverkande har en tydlig avsikt att gå före och främja utvecklingsmöjligheter för byggnader med låg energianvändning. Samverkan ska skapa gynnsamma affärsmöjligheter eller incitament för de företag som deltar och vill ligga steget före.
För att motta samverkansstöd inom LÅGAN ska följande kriterier vara uppfyllda:
Projektet driver tydligt en avsiktsförklaring med syfte att få till stånd flertalet ny- eller ombyggnationer av lågenergibyggnader.
Projektet har en tydlig mätbar målsättning eller avsiktsförklaring som svarar mot målen i LÅGAN.
Resultatet av samverkan leder till att skapa gynnsamma affärsmöjligheter/incitament för de företag som är med och vill ligga steget före.
Stöd lämnas främst till etablerade initiativ, och utgår med högst 25 % av projektets totala kostnad.
2.4.4 Övriga aktiviteter
Programmet har stort fokus på kommunikations- och spridningsfrågor. Programmets hemsida har en central roll för detta, men LÅGAN arbetar även medvetet med medieaktiviteter och deltagande vid seminarier och dylikt. En viktig kanal för kommunikation är även de sedan tidigare existerande regionala nätverk som anslutits till programmet (se avsnitt 2.4.3).
Marknadsöversikten LÅGANbygg är en databas initierad inom programmet LÅGAN som avser att innehålla demonstrationsprojekt genomförda inom och utanför programmet. Ambitionen är att databasen ska ha nationell täckning och vara till nytta för alla intressenter inom energieffektivt byggande. Marknadsöversikten presenterar
goda exempel för att stärka marknaden för lågenergihus, visar vad som händer nationellt och vilka aktörer och regioner som jobbar aktivt med energieffektivisering och gör en kvantitativ bedömning av hur mycket ny- och ombyggnaden av lågenergihus bidrar till minskningen av energianvändningen nationellt.
I juni 2012 genomfördes en seminarieserie i Västra Götaland för att samla olika aktörers syn på den framtida utvecklingen inom energieffektivt byggande, hur behovet ser ut och vilket stöd som behövs. Tre seminarier inklusive workshops hölls i Uddevalla, Borås och Skövde med totalt nästan 90 deltagare. Seminarierna riktade sig till både offentliga och privata aktörer såsom fastighetsägare, förvaltare, entreprenörer och konsulter samt ansvariga för fastighetsfrågor inom kommunen. Varje seminarium inleddes av en lokal aktör och genomfördes med utgångspunkt i den lokala situationen, vilket bland annat inkluderade regionala förhållanden, behov och framtida utmaningar. Vid seminarierna presenterades även samhällsplanering, goda exempel och lokala stödmöjligheter och närliggande kompetens för lågenergibyggande.
3. Tidiga resultat och effekter i LÅGAN
Vid författandet av denna rapport har hälften av programtiden gått, och detta kapitel redovisar främst de resultat och effekter som hittills kan skönjas till följd av de projekt och aktiviteter som bedrivits inom LÅGAN. Redovisningen rymmer även deltagarnas förväntningar och förutspådda resultat. Kapitlet syftar till att besvara utvärderingsfrågorna 1–5:
1. Vilka resultat och effekter har satsningen givit upphov till, eller förväntas den ge upphov till, för deltagande aktörer?
2. Används marknadsöversikten på avsett vis och av avsedda aktörer?
3. Uppfattar inblandade företag att samverkansinitiativen skapar gynnsamma incitament för utveckling?
4. I vilken utsträckning och på vilken nivå sker samordning eller samverkan med andra program, projekt och nätverk?
5. Hur känt är LÅGAN, och vilket anseende har programmet bland dess målgrupper?
Först redovisas de tre stödformerna och resultat från respektive typ av projekt. Sedan redovisas de externa aktiviteterna och till sist hur pass känt programmet är för tilltänkta målgrupper och intressenter.
För att få reda på hur känt LÅGAN är och vilket anseende programmet har skickades en webbenkät till medlemmar i Sveriges Byggindustrier. Urvalet gjordes av BI, och kontaktuppgifter tillhandahölls av LÅGAN. Sammanlagt 63 personer besvarade enkäten, och respondenterna bestod av både projektdeltagare (medelsmottagare inom LÅGAN) och externa med en jämnt fördelad geografisk spridning över landet. Enkäten innehöll frågor om samtliga tre stödformer samt programövergripande frågor. På grund av en relativt låg svarsfrekvens och för att bättre kunna besvara utvärderingsfråga 3 skickades även en separat webbenkät till deltagare i samverkansinitiativen. Den geografiska spridningen av urvalet för enkäten till nätverksdeltagare ser ut på följande sätt. Växjö: 16 mottagare, sex svar; Umeå: 15 mottagare, fem svar; Norrbotten: 4 mottagare, tre svar; Dalarna: 21 mottagare, sex svar; Uppsala: 17 mottagare, tre svar.
Inom ramen för utvärderingen har även intervjuer genomförts med flera projektdeltagare (se bilaga A) inom de olika stödformerna som beskrivs nedan. Enligt resultatet av nämnda webbenkäter och intervjuer har LÅGAN motsvarat de svarandes förväntningar, och för vissa även överträffats.
3.1 Tre stödformer – resultat och effekter för deltagande aktörer
LÅGAN bidrar med stöd till tre olika typer av satsningar: demonstrationsprojekt, implementeringsprojekt och nätverksinitiativ (se avsnitt 2.4). Totalt har 34 projekt beviljats inom programmet och av dessa har minst nio avslutats.
Enligt både programledning och projektdeltagare ligger satsningarna inom programmet i linje med de behov som finns inom branschen. De synpunkter som framkommer handlar främst om att programmet med fördel skulle kunna vara större (ha större budget) och bevilja medel till fler projekt av en viss typ. Det är tydligt att LÅGAN som program tillfredsställer behov på flera håll inom branschen, dels vad gäller olika typer av aktörer, dels vad gäller aktörer av olika storlek. Enligt intervjuutsagor är det en fördel att LÅGAN möjliggör medel och stöd till mindre projekt och aktörer. LÅGAN är en plattform varigenom man kan inspirera andra och visa på vad som går att göra.
3.1.1 Demonstrationsprojekt
Tolv demonstrationsprojekt har hittills beviljats sammanlagt 4 479 000 kronor inom ramen för LÅGAN, vilket utgör 44 % av det totala anslaget för samtliga stödformer.
Dessa projekt är relativt jämnt fördelade geografiskt; med Sveriges Byggindustriers regionindelning fördelar sig projekten enligt följande: BI Väst 4 projekt, BI Syd 3 projekt, BI Mellan och BI Norra Norrland 2 projekt var samt BI Öst ett projekt. Av de anslagna medlen har ungefär 30 % gått till de fyra projekten i BI Väst och 29 % till de tre projekten i BI Syd.
Demonstrationsprojekten går ut på att utvärdera och följa upp energianvändning i lågenergibyggnader, och flera av projekten visar på resultat som har kommit mycket längre än de krav som ställs för att få medel från LÅGAN, alltså halvering av BBR (Boverkets byggregler). Något projekt handlar om uppföljning avseende ett hus som producerar mer energi än vad det gör av med och därmed kan sälja energi vidare till andra.
Enligt programmets koordinator har en hel del arbete ägnats åt att stötta de sökande med information och hjälp vad gäller formulering av ansökan och vilka regler som gäller för medfinansiering. Kriterierna för att kunna beviljas medel har också förbättrats och förtydligats under programmets gång.
Enligt de projektdeltagare som beviljats medel för dessa projekt möjliggör stödet från LÅGAN en strukturerad uppföljning på en hög ambitionsnivå som annars inte hade varit möjlig. Det upplevs som drivande att resultaten även kommer till nytta för andra och resultaten är av rent marknadsföringsvärde för företagen.
Bidraget från LÅGAN skapade en trygghet att kunna följa upp det här projektet med avseende på energisystemet, ventilation och inomhusmiljö.
Ur ett ekonomiskt perspektiv är stöd från LÅGAN inte helt avgörande för att kunna genomföra den här typen av projekt. Stödformen bidrar dock med struktur och spridning av information och resultat, vilket medelsmottagarna ser som värdefullt. De försöker även så ofta de kan förmedla och visa på att de har stöd från LÅGAN i kontakt med kunder och samarbetspartners.
Demonstrationsprojekt som stödform lyfts i intervjuerna fram som mycket viktig.
Flera intervjupersoner efterfrågar större sådana projekt och några tycker att LÅGAN framöver borde fokusera mer på detta. Enligt enkätsvaren är kriterierna för beviljat demonstrationsstöd rimliga eller till och med för generösa; någon tycker att särskilt stöd borde avsättas till de som kommit betydligt mycket längre än en halvering av BBR.
3.1.2 Implementeringsprojekt
Stödformen implementeringsprojekt, som avser fördjupningsstudier eller projekt för att ta fram hjälpmedel och verktyg inom energieffektivt byggande, tillkom senare än de andra två typerna av stöd. Den ursprungliga tanken var att dessa främst skulle initieras av företagsrepresentanterna i medlemsgruppen. Då detta inte infriades som önskat förtydligades möjligheten för externa aktörer att söka medel för sådana projekt.
Hittills har 16 implementeringsprojekt beviljats sammanlagt 3 469 000 kronor, vilket utgör 34 % av det totala anslaget för de tre stödformerna.
Två av implementeringsprojekten har genomförts internt av LÅGAN. Denna verksamhetsform uppvisar en viss slagsida åt Västra Götalandsregionen, då åtta av de övriga 14 projekt som beviljats medel har genomförts i denna region. Dessa åtta projekt har tillsammans beviljats ungefär 56 % av de medel som sammantaget allokerats till implementeringsprojekten. Två projekt vardera har genomförts i BI Öst och BI Syd, medan ett projekt har genomförts i BI Norra Norrland och BI Mellan.
Enligt intervjuerna ger stödformen implementering möjlighet att fördjupa sig i fokuserade frågor på ett sätt som det är svårt att få anslag för på annat håll. Det anges också som positivt att mindre projekt har möjlighet att beviljas anslag inom LÅGAN.
Exempel på implementeringsprojekt som genomförts eller pågår inom ramen för programmet är bland annat framtagning av ett kriteriedokument för passivhus som är
till för att definiera vad ett lågenergihus är. Ett annat projekt, Lätt att bygga rätt, syftar till att ge byggsektorns aktörer ett kunskapsunderlag inför val av teknik- och systemlösningar för en effektivare produktion av flerbostadshus med lågenergi. Inom ett av projekten har man undersökt hur ca 400 hushåll använder el, värme och inomhustemperatur och hur det hänger ihop (energibalansen). Ett projekt gick ut på att ta fram ett utbildningsmaterial om vad som behöver gälla på en byggarbetsplats får lågenergibyggande.
De intervjuade som beviljats medel för implementeringsprojekt anger att utan medel från LÅGAN hade inte projekten eller fördjupningsstudierna kunnat hålla samma höga kvalitet. En del projekt hade heller inte blivit av utan stöd från LÅGAN.
Begreppet implementering är för övrigt något som diskuterats av programledningen, då det upplevs vara otydligt vad stödformen innebär och vilken typ av projekt den avser. I intervjuer med medelsmottagare för de andra stödformerna är det få som vet vad som menas med implementeringsprojekt och att man kan söka medel för sådana.
Förslag på andra begrepp är ”utvecklingsprojekt” eller ”hjälpmedel och verktyg”.
Bland de som mottog webbenkäten till medlemmar i Sveriges Byggindustrier var det få som tagit emot stöd för denna stödform.
3.1.3 Samverkansinitiativ
Hittills har stödformen samverkansinitiativ beviljats till fem nätverk för energieffektivt byggande på olika orter i landet. Anslaget beviljas för två år i taget och efter det finns en möjlighet att ansöka om anslag för ytterligare två år. Nätverken finns i Norrbotten, Uppsala, Växjö, Dalarna och Umeå. Det pågår även en förstudie om att etablera ett nätverk i Örebro. Den tredje utvärderingsfrågan i denna rapport är formulerad i syfte att ta reda på vilka effekter deltagandet i nätverken har inneburit för företagen vad gäller gynnsamma incitament för utveckling och i så fall på vilket sätt detta har skett.
Frågan lyder som följer: Uppfattar inblandade företag att samverkansinitiativen skapar gynnsamma incitament för utveckling?
Hur nätverken är organiserade och drivs varierar; något drivs av ett kommunalt bolag ett annat drivs i form av en nystartad förening. Inom samtliga nätverk bedrivs projekt och aktiviteter i samverkan mellan olika typer av aktörer. Ett av nätverken har till exempel bidragit till att en professur tillsats vid det närliggande universitetet, där man också med hjälp av resurser inom nätverket bedriver uppdragsutbildning. Inom ett annat nätverk har man tillsatt mindre fokusgrupper som har till uppgift att hantera en avgränsad fråga eller ett ämne inom energieffektivt byggande. Samtliga nätverk har nära kontakt med omgivande kommuner och lokala/regionala lärosäten.
Hittills har de fem samverkansinitiativen tillsammans med förstudien i Örebro beviljats 21 % av den totala summan för de tre stödformerna. I samtliga initiativ deltar många olika typer av regionala och lokala aktörer inom både bygg- och andra branscher såsom kommuner, regionförbund, småföretagare, större företag och universitet och högskolor. Även banker, förvaltare, bostadsrättsföreningar och mäklare deltar. Antalet medlemmar varierar mellan nätverken och är som flest ca 70 stycken, och de betalar en medlemsavgift som oftast grundas på antal anställda och typ av aktör. De av LÅGAN beviljade medlen går till att administrera och koordinera nätverken.
Nätverksledarna vittnar i intervjuer om att anslaget från LÅGAN är nödvändigt för att kunna driva nätverket, även om storleken på den beviljade summan är begränsad till just en kanslifunktion. Nätverken bedöms troligtvis ha existerat även utan stöd från LÅGAN – de existerade också innan stödet beviljades, fullt i enlighet med programmets egna stödregler – men man hade inte befunnit sig i samma situation som i nuläget utan anslaget från LÅGAN. Nätverken anges vara regionalt viktiga eftersom de samlar branschen och involverar aktörer från hela ”byggkedjan”.
För att ta del av nätverksdeltagarnas erfarenheter och synpunkter skickade vi en webbenkät till deltagare i de fem nätverk som pågår. Enkäten gick ut till 73 personer
varav totalt 23 svar inkom från 3-6 personer i respektive nätverk. Svarsfrekvensen är i sig fullt tillräcklig för att kunna diskutera programformens förtjänster och eventuella brister, men kräver en viss försiktighet i tolkningen av eventuella skillnader mellan nätverken.
Nätverken har således till stor del existerat och bedrivit verksamhet innan programmet LÅGANs tillblivelse. En fråga vi ämnade få svar på var om deltagarna i nätverken känner till LÅGAN och att nätverket de deltar i har anslagits medel inom programmet. En klar majoritet av de svarande känner till LÅGAN och har vetskap om anslaget, enligt de allra flesta genom sitt eget deltagande i nätverket men även genom kontakt med Energimyndigheten och för att de är aktiva inom branschen. Svaren skiljer sig inte när vi kontrollerar för företagens/organisationernas storlek. Vi kan däremot inte kontrollera för om det i högre utsträckning är de som sedan tidigare känner till LÅGAN som valt att besvara enkäten än några andra.
Enligt 65 % av de som besvarat enkäten har deltagandet motsvarat deras förväntningar, lika stora delar av resterande anger att deras förväntningar antingen överträffats eller inte har motsvarats. Resultatet är detsamma oavsett storlek på företaget/organisationen, men det är värt att notera att flertalet av de som är mer nöjda utgörs av representanter för offentliga aktörer (kommuner och ett landsting).
Som framgår av Figur 1 nedan, bedömer de som besvarat enkäten att deltagandet främst inneburit en förbättring av rykte och image för den egna organisationen, både nya och förbättrade samarbeten med forskningsutförare (universitet, högskolor och institut) samt kompetensutveckling av befintlig personal (i mindre utsträckning gäller detta för nätverket i Dalarna). Tillgång till ny teknik har varit av större betydelse för nätverken i Växjö och Umeå än de andra nätverken.
Främst för nätverken i Norrbotten, Växjö och Umeå har deltagandet även lett till nya och förbättrade samarbeten med andra företag. När vi kontrollerar för företagens/organisationernas storlek har resultaten ovan varit av större betydelse för mindre företag (10–99 anställda) än för stora företag (över 250 anställda). I mindre utsträckning men dock för några har nätverksdeltagandet inneburit möjligheter till att skapa nya affärer som i något fall även realiserats. Som figuren visar är dock inte en utökad personalstyrka en följd av deltagandet i något av nätverken.
Figur 1 Resultat av samverkansinitiativ för deltagande företag och organisationer (1:
"inte alls"; 4: "i högsta grad”)
I intervjuer med projektdeltagare och i enkätsvar framkommer tydligt att samverkansinitiativ utgör en bra plattform för samarbete och kommunikation mellan olika lokala och regionala aktörer. Ett par av nätverksdeltagarna uttrycker sig så här:
1 2 3 4
Kompetensförsörjning Skapat nya affärer Skapat möjligheter till nya affärer Nya samarbeten med företag Förbättrade samarbeten med företag Tillgång till ny teknik Kompetensutveckling av befintlig personal Nya samarbeten med FoU-utförare Förbättrade samarbeten med FoU-utförare Förbättring av rykte och image
”Att vi skapat ett nätverk av kunskap i länet som nu prestigelöst kan arbeta på flera fronter och på ett öppnare sätt”; ”Nätverket är en neutral part som kunnat samla många intressenter kring ett bord och där vi kan skapa långsiktiga gemensamma visioner för Umeås utveckling av befintliga och nybyggda bostäder”. Nätverken beskrivs som ett neutralt forum där alla kan få sin röst hörd och där alla har samma rätt att tala och tycka till.
Mycket bra att medel finns för att skapa denna typ av forum där alla är jämbördiga och där ingen är gäst eller värd på mötet. Bra även för att åskådliggöra att kommunen måste samordna sina insatser på området.
I nätverket kommer sådant upp på bordet men på ett konstruktivt sätt.
Att ha en kontinuerlig, neutral arena kan förebygga konflikter och låsningar mellan aktörer.
I enkäten beskriver flera personer att erfarenhetsutbytet varit till stor nytta och att deltagandet varit inspirerande och utmanande. Man har lärt sig om nya tekniker och om vad som ligger i framkant vilket varit till hjälp i riskbedömningar. Nätverken har delvis fungerat som en plats för förmedling av arbete på så vis att man kommit i kontakt med kompetens som man tidigare inte visste fanns. Deltagandet har även fungerat stärkande för företagens/organisationernas energiprofil och det har underlättat i arbetet med att påverka omgivningen om en mer uthållig samhällsutveckling.
En universitetsrepresentant beskriver att de genom nätverket kommer i kontakt med regionala små- och medelstora företag inom byggbranschen. Detta är värdefullt i det att de därigenom kan erbjuda sina studenter en möjlighet att utföra examensarbeten i nära samarbete med industrin och studera ämnen med relevans för densamma. De har även kunnat erbjuda företag sina tjänster som till exempel produktverifiering och uppföljning som en del av sin egen forskning.
I enkäten till nätverksdeltagarna ställde vi frågan om hur väl de bedömer att nätverket uppfyller kriterierna för att motta samverkansstöd inom LÅGAN (se avsnitt 2.4.3). En klar majoritet anger att så är fallet i hög eller i högsta grad. Det finns i detta avseende inga signifikanta skillnader mellan nätverken.
Inom LÅGAN finns en ambition att nätverken även ska ha kontakt med varandra och därmed kunna verka på nationell nivå. Två gånger per år arrangeras nätverksträffar där ett av nätverken agerar värd och en eller två personer från samtliga nätverk kommer på studiebesök. I dessa träffar deltar även koordinatorn och programledaren för LÅGAN samt energimyndighetens representant. Det är ett tillfälle som uppskattas av både deltagare och central programledning, där man delar erfarenheter och får inblick i verksamheten och aktiviteter hos varandra. Samverkan mellan nätverken fungerar resursbesparande på så vis att man kan undvika dubbelarbete och det ger en effektiv omvärldsbevakning av vad som pågår i andra delar av landet. En synpunkt som framkommit i samtal med nätverksledare är att medel för att resa och delta i nätverksträffarna önskas tillkomma utanför anslaget för att driva nätverket. I nuläget upplevs kostnaderna för sådana resor ta upp för stor del av anslaget.
Programledningen meddelar att det fortsättningsvis ska framgå tydligare i beslut vilka kostnader anslaget avser att täcka.
3.2 Externa aktiviteter – resultat och effekter i övriga samhället 3.2.1 Marknadsöversikt – LÅGANbygg
I denna utvärdering har vi bland annat haft i uppdrag att ta reda på om databasen och marknadsöversikten LÅGANbygg har använts på avsett vis och av avsedda aktörer.
Marknadsöversikten har utvecklats och förbättrats under programmets gång och arbetet med att fylla på och uppdatera projekt fortgår. Det ska även bli enklare att söka och filtrera för att hitta rätt och relevant information i marknadsöversikten. Syftet är att databasen ska ha en nationell täckning och kunna användas av alla som har intresse. Synpunkter som vi har tagit del av handlar just om brister i uppdatering och
avsaknad av relevant information. Någon av de intervjuade önskar från den information som finns i marknadsöversikten till exempel kunna utläsa vad energibesparingen vid ett visst objekt beror på (vilken metod/teknik som har använts) vilket hittills inte varit fullt möjligt. Någon annan anger att de för en god tid sedan rapporterat in uppgifter för sitt projekt men att det ändå inte finns med i marknadsöversikten. Några intervjupersoner menar att marknadsöversikten är mindre användbar då nivån på projekten inte alltid är tillräckligt hög.
Till en början fanns en norsk förlaga som inspiration till den svenska marknadsöversikten. Den norska finns inte längre kvar, vilket tros kunna bero på ett alltför omfattande arbete med att hålla den uppdaterad. Att uppdateringen i LÅGANbygg ska fungera bättre med tiden är något man strävar efter och i nuläget arbetar aktivt med. Inom programmet har man även tagit fram en rapport som sammanställer lågenergibyggnader uppförda under 2000-talet i Sverige. Rapporten utfördes av CIT Energy Management. Marknadsöversikten har också annonserats i Dagens Industri.
I enkäten till medlemmar i Sveriges Byggindustrier frågade vi om de i sin verksamhet använt sig av marknadsöversikten för att finna inspiration för nybyggnation eller ombyggnation. De flesta svarade nej eller vet ej och de som svarade ja (30 % av de som besvarade frågan) har bland annat använt sig av marknadsöversikten för att lägga in sina demonstrationsprojekt, ta del av andras projekt, som utbildningsmaterial till studenter, benchmarking och omvärldsbevakning.
I enkäten till nätverksdeltagare frågade vi om det företag eller den organisation de representerar känner till att marknadsöversikten finns och om de använt sig av den.
Majoriteten känner till den men har inte använt sig av den. Drygt en tredjedel känner inte till att den finns och ingen kunde heller ange att de har använt den. Det är ingen skillnad i resultatet för denna fråga vad gäller företagets/organisationens storlek.
3.2.2 Seminarieturné – Bygg för framtiden
Syftet med seminarierna som genomfördes i Västra Götaland i juni 2012 var att främja energieffektivt byggande (ny- och ombyggnad) lokalt och att informera om möjligheter till stöd. Med denna insats hoppades man vidare kunna öka de lokala aktiviteterna och skapa nya kontakter mellan olika aktörer. LÅGAN som arrangörer hoppades kunna förmedla kunskap om nödvändiga stödformer och information om möjligheter och eventuella hinder.
Seminarieserien var enligt arrangören LÅGAN mycket lyckad och högt uppskattad av deltagarna. Detta bekräftas av resultatet av den webbenkät som skickades ut till samtliga deltagare varav drygt hälften inkom med svar; de allra flesta var mycket nöjda och seminariet gav deltagarna nya kunskaper och kontakter att använda sig av i sitt vardagliga arbete. En klar majoritet av de som besvarade enkäten om seminarieserien önskade ytterligare lokala aktiviteter för ökad samverkan mellan aktörer.
Seminarieseriens utfall finns även att läsa samlat i en rapport på LÅGANs hemsida.
3.2.3 Samverkan med andra projekt och program
Den fjärde utvärderingsfrågan handlar om i vilken utsträckning och på vilken nivå samordning eller samverkan sker med andra program, projekt och nätverk.
Energimyndigheten ordnar flera sammankomster per år för de program och nätverk som arbetar med och stödjer projekt och aktiviteter inom energieffektivisering.
LÅGANs koordinator och programstyrelsens ordförande deltar vid sammankomsterna, där de delger vad som görs inom LÅGAN och tar del av vad som görs inom andra program och nätverk. Utbytet upplevs dock ha kommit att bli mindre givande med tiden då antalet deltagare har ökat och större delen av tiden vid mötena går åt till att beskriva verksamheterna vilket lämnar lite tid till diskussion och erfarenhetsutbyte.
Utifrån LÅGANs perspektiv och behov uppskattas särskilt samverkan med program som BELOK (Beställargruppen Lokaler) och BeBo (Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus) vilka bedöms ligga närmast den verksamhet som bedrivs inom ramen för LÅGAN. Andra program med relevans för LÅGAN är HyLok och BeLivs. Förutom de av Energimyndigheten ordnade träffarna har personer inom LÅGAN tät informell kommunikation med andra program vilket upplevs vara till stor nytta i arbetet.
3.3 Vilka känner till LÅGAN?
I både intervjuer och enkäter ställdes frågan om LÅGAN är tillräckligt känt och bland vilka. Från deltagare och programledning får vi en uppfattning om att målgruppen för programmet är något oklar, även om det finns nedskrivet i programbeskrivningen och detaljeras i kommunikationsplanen.
Enligt intervjuutsagor kan LÅGAN bli mer känt, både vad gäller nationell spridning och bland fler aktörstyper – programmet har potential att nå en vidare krets än vad det gör idag. I sitt vardagliga arbete upplever intervjupersonerna att programmet främst är känt bland personer som arbetar inom energiområdet och anger andra målgrupper och intressenter som skulle ha nytta av att känna till programmet, till exempel byggnadsentreprenörer och fastighetsägare. Vi kan från flera håll se signaler på att man inom programmet arbetar med ambitionen om att uppnå nationell spridning och fördelning av projekt. Detta är även något som kan visualiseras genom en uppdaterad och underhållen marknadsöversikt.
Enligt intervjuutsagor är det först nu man kan förvänta sig att programmet ska börja bli mer känt. Att allt fler har kännedom om programmet märks även på att nya aktörer ansöker om medel och vill delta i programmet på ett eller annat sätt.
Det framkommer även att programmet kan uppfattas som västkustorienterat vad gäller både projekt och centrala funktioner. Göteborgsföretag anges till exempel ha en lättare ingång till programmet i och med redan etablerade kontakter. Man har dock för avsikt att ha en nationell spridning i både medlemsgrupp och styrelse.
Som beskrivs mer utförligt i avsnitt 4.3 är nästa steg att sprida de resultat som uppnåtts under första delen av programmet. En intervjuperson belyser att begränsade resurser gör det än mer viktigt att ha en strategiskt utformad kommunikationsplan.
4. Effektivitet
Detta kapitel rymmer beskrivningar av hur programmet koordineras och administreras samt vilka roller styrelsen och medlemsgruppen har och hur deras arbete upplevs fungera av dem själva såväl som av sökande och medelsmottagare.
Kapitlet syftar till att besvara utvärderingsfrågorna 6 och 7, vilka handlar om hur ändamålsenliga de administrativa processerna är ur aktörernas perspektiv samt hur programstyrelsens arbete och rutiner fungerar. För att kunna besvara dessa har vi bland annat intervjuat både programledning och projektdeltagare samt ställt frågor om detta i enkäterna till medlemmar i Sveriges Byggindustrier.
4.1 Programkoordinering och administration
Koordinering och administration av LÅGAN och dess verksamhet bedöms fungera utmärkt, vilket såväl styrelsen som medlemsgruppen och projektdeltagare vittnar om.
En noggrann och professionell hantering av protokoll och förberedelser uppskattas högt och den goda tillgängligheten (där allt kan nås via hemsidan) av dokument och handlingar är något som många nämner som positivt.
Bland projektdeltagare finns varierande upplevelser av hur de administrativa processerna kring ansökningsförfarandet fungerar. Den övervägande delen kommentarer är av positiv karaktär, men också några mer negativa erfarenheter framkommer. Något som lyfts fram är önskan om en tidigare dialog i ansökningsprocessen, samtidigt som många nämner just möjligheten till dialog som något positivt.
Programorganisationen upplevs vara öppen på så vis att det inte finns något hinder att be om stöd och råd i utformandet av ansökan. En del av kritiken tros dock kunna bero på att man trots ett första besked om att ansökan ligger i linje med programmets inriktning ändå kan få avslag av styrelsen när de ska fatta ett slutgiltigt beslut, vilket fullt naturligt kan skapa besvikelse.
En annan omständighet som lyfts fram är att LÅGAN främst riktar sig till mindre vana författare av projektansökningar. Det finns inom programmet en medvetenhet kring detta, varför man arbetar med att skapa en så bra dialog som möjligt samt erbjuder möjligheten att komplettera en ansökan.
Projektdeltagarna anger vidare att kraven på rapportering är rimliga i relation till projektens storlek vad gäller både tid och anslag. Några intervjuade upplever att kriterierna för att ansöka om medel och ansökningsmallarna har varit otydliga. Detta är dock något som har förbättrats under programmets gång.
4.2 Styrelsen och medlemsgruppen: roller och arbete
Det framhålls av många att styrelsen är väl sammansatt och drivs av ett starkt engagemang. Mötena beskrivs också över lag som konstruktiva och givande. Efter att medlemsgruppen fört vidare projektansökningar tar styrelsen hänsyn till medfinansiering och rimlighet att kunna genomföra projektet som det beskrivs i ansökan. Styrelsens beslut ligger oftast i linje med medlemsgruppens förslag, men som nämnts ovan har det hänt att projektförslag har fått avslag först när de nått styrelsens bord. För att undvika att sådant sker kan tiden mellan medlemsgruppens möten och styrelsens sammanträden, på förslag av styrelsen, vara längre än nu. På så vis hinner koordinatorn bättre gå igenom inkomna ansökningar och vid behov tidigare kunna be om och få in kompletterande uppgifter.
Enligt de intervjuade fungerar modellen med en medlemsgrupp som bereder vissa styrelseärenden och i övrigt är rådgivande till denna utmärkt. De deltagare i gruppen vi talat med är alla mycket positiva till hur gruppen fungerar och det arbete den utför.
Medlemsgruppen bedöms av de intervjuade ha rätt och tillräcklig kompetens för sitt uppdrag, och att programmet på detta sätt har en närhet till branschen är något som många upplever som en styrka. Det underlättar för att nå ut till rätt målgrupper och
medlemmarna upplevs som starkt engagerade och kunniga. Det kan noteras att sammansättningen av medlemsgruppen är tämligen starkt västkustorienterad, då sex av du nuvarande åtta ledamöterna är verksamma i Västra Götalandsregionen.
Energimyndighetens ansvarige handläggare sitter med i programstyrelsen.
Myndighetens aktiva deltagande upplevs som positivt, och ger både stabilitet och styrka åt programmet.
4.3 Resultat- och informationsspridning
En kommunikationsstrategi formulerades under 2011 och innehåller bland annat tilltänkta primära och sekundära målgrupper och planerade aktiviteter för kommunikation. Programmets primära målgrupper utgörs av byggherrar, fastighetsägare och förvaltare (beställare), bygg- och installationsentreprenörer, leverantörer och projektörer (tekniska konsulter och arkitekter) samt näringslivs- och exploateringskontor i kommuner och landsting. Sekundära målgrupper är högskolor, universitet och institutioner, energi- och klimatrådgivare, beslutsfattare (lokalt, regionalt och nationellt) samt byggnadsprogram och nätverk kopplade till Energimyndigheten (exempelvis BELOK, Cerbof, Uthållig kommun och nätverket energieffektiva myndigheter).
Hittills har ca 10 % av programmets förbrukade medel avsatts för kommunikation och information. Ett stort antal aktiviteter har genomförts och man är inom programmet mån om att sprida att och var LÅGAN finns.
Programmets viktigaste kanal för informationsspridning är hemsidan. Där beskrivs programmets organisation och verksamhet och där finns också information till sökande samt information om pågående och avslutade projekt. Hemsidan planeras även framöver att innehålla mer av de resultat som nu framkommit, hittills har det dock funnits ett större behov av att rikta hemsidan mot de ansökande. De flesta av samverkansinitiativen har även en egen hemsida med omfattande information om sin verksamhet. På LÅGANs hemsida finns även utredningar och studier att ladda ner och ta del av.
Ett stort antal kommunikationsaktiviteter har genomförts – deltagande och presentationer vid konferenser, studiebesök, föredrag och seminarier, pressreleaser med mera. LÅGAN syns även vid många olika tillfällen i mediaklipp och publicerade artiklar i olika branschtidningar såsom till exempel Byggbrevet, Energivärlden och Ny teknik.
I oktober 2013 hålls den sjätte konferensen med namn Passivhus Norden.
Konferensen äger rum i Göteborg och arrangeras av LÅGAN och aktörer verksamma inom och i nära koppling till programmet. Inför detta har en informationsbroschyr tagits fram.
Flertalet projekt har avslutats och rapporterats i och med årsskiftet 2012/2013 vilket innebär att man först nu har en större mängd resultat att visa och sprida. En uppdatering av kommunikationsstrategin kan, på förslag av styrelsen, vara lämpligt att genomföra under våren i samband med det planerade nyhetsbrevet.
I intervjuer uttrycks att det inom LÅGAN är dags att ta nästa steg vad gäller kommunikation av verksamheten och dess resultat. Det upplevs oklart hur den samlade bilden ser ut och hur de samlade resultaten ska föras ut. Ett förslag är att ta hjälp av en kommunikatör för att ta ett samlat grepp kring vad man hittills åstadkommit. Som beskrivs ovan är det inte brist på genomförda aktiviteter och information att sprida, det handlar snarare om hur man på lämpligast sätt bör gå till väga. Då LÅGAN har ett stort fokus på kommunikations- och spridningsfrågor med Energimyndigheten har en viktig och sammanhållande roll i samverkan med anslagsmottagaren torde ett ökat bistånd i form av en kommunikatör från Energimyndigheten vara en möjlig förstärkning.
5. Programstrategi
I detta kapitel redogörs för i vilken utsträckning den logik som styr programmet LÅGAN kan förväntas leda mot eftersträvade mål. Detta ger underlag för att bedöma om det valda arbetssättet (programstrategin) är ändamålsenligt för att nå programmets syften och mål.
5.1 Vilket är ”mervärdet” med LÅGAN?
Föregående kapitel beskriver LÅGAN som ett välbehövligt och väl fungerande program. Intervjupersoner menar att LÅGAN är det enda programmet för energieffektivisering i byggnader som vänder sig konkret till byggbranschen; CERBOF är främst ett program för forskare, medan BeBo och BELOK är för beställare.
Utförarna har inte tidigare haft någon plats i Energimyndighetens programutbud, men har fått det i och med LÅGANs införande. Flera intervjupersoner pekar på en generell brist på satsningar på området. En person påpekar att ”sådana här program behövs för att det ska hända något över huvudtaget”. Programmet tillfredsställer behov på flera håll inom branschen, dels vad gäller olika typer av aktörer, dels vad gäller aktörer av olika storlek. Vår bild är att det bidrar med ett tydligt mervärde till branschens aktörer.
Som framgått av tidigare kapitel fokuserar LÅGAN starkt på kommunikations- och spridningsfrågor. Givet programmets syfte och målsättning är detta både klokt och naturligt. Hemsidan är per definition ett centralt kommunikationsredskap, och LÅGANs hemsida är innehållsrik och huvudsakligen väl uppdaterad. I takt med att fler projekt nu avslutas och avrapporteras kommer värdet av hemsidan att öka än mer.
Marknadsföringen av projekten inom programmet lyfts ofta fram som av stort värde då detta ger spridning till en vidare krets; ”annars hade det varit som vanligt i branschen, med lokala projekt”, påpekar en intervjuperson. Även marknadsöversikten kan vara ett bra verktyg för att sprida kännedom om programmet, även om den är känd i mindre utsträckning.
De regionala nätverk som delfinansieras genom programmets stöd till samverkansinitiativ utgör en annan viktig kanal för kommunikation regionalt och lokalt. Deltagarna i de regionala nätverken har genom stödet från LÅGAN fått kännedom om programmet, och LÅGAN kan här genom att stödja dessa redan tidigare existerande och fungerande regionala nätverk åstadkomma en gynnsam uppväxling av begränsade medel.
Några intervjupersoner och enkätsvar menar att LÅGAN innebär en resursbesparing genom att programmet möjliggör en effektiv omvärldsbevakning och en överblick av vad som pågår på marknaden. För deltagande företag (och organisationer) utgör detta potentiellt ett underlag för benchmarking för den egna utvecklingen.
Omvärldsbevakningen och överblicken möjliggör för branschens aktörer att koppla ihop aktiviteter och erfarenheter och se var det finns luckor. Värdet av att identifiera och sprida goda exempel är resurseffektivt också i den meningen att branschens aktörer, som en intervjuperson uttrycker det, inte uppfinner hjulet gång på gång. Flera intervjupersoner framhåller det personliga mervärdet i att bli insatt i vad andra aktörer (och även konkurrenter) jobbar med.
Programmet förefaller väl strukturerat, och de olika insatsformerna verkar mot ett och samma mål. LÅGAN samlar och fokuserar, även om det är något inte alla håller med om (oftast därför att de inte har en tillräcklig överblick över eller insikt i programmet).
Programmet har även ett gott anseende bland de intervjuade och de som besvarat enkäten, även om man ofta sätter likhetstecken mellan ”sin” del av programmet och helheten. LÅGAN är känt bland de som har anledning att känna till det – men man känner som regel till det man själva kommit i kontakt med, inte nödvändigtvis programmet i dess helhet.
Det är vidare värdefullt att Energimyndigheten står bakom programmet. Det ger tyngd åt satsningen, och för vissa även ett mått av prestige till deltagandet.
5.2 LÅGANs roll i Energimyndighetens planering för näranollenergibyggnader Enligt EU-direktiv 2010/31/EU skall alla offentliga byggnader uppnå näranollenerginivå 2019 och övriga byggnader 2021. Enligt villkoren för anslag 1:3, Insatser för uthållig energianvändning, i Energimyndighetens regleringsbrev för budgetåret 2013 får anslagsposten användas till demonstration av nybyggnation, ombyggnation och renovering till näranollenergibyggnader.3 Energimyndigheten har börjat jobba i ett projekt med målsättningen att ta fram underlag för näranollenergi byggnader i Sverige.
Regeringen har uttryckt önskemål om ett gediget underlag av näranollenergiprojekt, och LÅGAN – såväl som andra program, som BELOK och BeBo och dess ”halvera mera”-projekt – kan här bidra med referensprojekt. Det underlag regeringen vill ha handlar om bevis på att man ”inte förtar sig” (dvs. att man ser även till lönsamheten, och inte bara till prestanda). Det är, enligt ansvarig handläggare på Energimyndigheten, troligt att flera av projekten i LÅGAN kommer ner till och matchar näranollkraven och därmed kan bli referensprojekt i underlaget. Det finns dock en viss osäkerhet kring ekonomin i vissa av LÅGAN-projekten, och i vilken utsträckning man kan visa på lönsamhet.
LÅGANs bidrag till Energimyndighetens arbete kan bestå i att hitta en volym på projekt, även med geografisk spridning. Marknadsöversikten är en bra redovisning, med möjlighet till geografiska särredovisningar. LÅGAN jobbar med småhus, vilket Energimyndigheten har mindre erfarenhet av, så även detta kan utgöra ett bra bidrag till myndighetens arbete.
3 Näringsdepartementet: Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens Energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi, publicerat 2012-12-20.
