SCANDIACONSULT SVERIGE AB Säte i Stockholm Org. nr 556133-0506 Kapellgränd 7
Box 4205
102 65 STOCKHOLM Tfn 08-615 60 00 Fax 08-702 19 25
Regionkontor finns i Göteborg Malmö Stockholm Sundsvall Örebro
Riskanalys avseende farligt gods
Upprättad: 2002-08-19 Reviderad: 2002-10-18
SCC Sverige AB Per Båge
Antal sidor: 19
Dokumentinformation
Uppdragsnummer 201198-12
Uppdragstitel: Förbifart Norrtälje
Dokumenttitel: Riskanalys avseende farligt gods Dokumentnummer: 201198-12
Uppdragsgivare: -
- -
Tel.
Fax.
Uppdragsgivarens refe- rens:
-
Handläggare: Torkel Danielsson Kontrollerad av: Ulf Nygren Nyckelord:
bostadshus, nybyggnad, riskanalys, farligt gods
Rapportstatus: Konfidentiell Intern Öppen
RA-3 2002-10-18 Rev tabell 4/5 Torkel Danielsson -
RA-2 2002-09-10 Utkast Torkel Danielsson Ulf Nygren
RA-1 2002-08-28 Utkast Torkel Danielsson Ulf Nygren
Version Datum Anmärkning Handläggare Kontrollerad av
Sökväg:: O:\16FSD\162\201198-12 RA Norrtälje\TXT\RA Förbifart Norrtälje 020911.doc
INNEHÅLL
1 Sammanfattning ... 5
1.1 Nuläge...5
1.2 Konsekvenser...5
1.3 Åtgärder ...5
2 Projektbeskrivning ... 5
2.1 Omfattning och syfte ...5
2.2 Beskrivning av förutsättningar...5
2.2.1 Västra vägen ...5
2.2.2 0-alternativet ...5
3 Riskinventering ... 6
4 Kriterier för att bedöma brandpåverkan... 7
5 Transporter med farligt gods på väg ... 8
5.1 Allmänt om farligt gods ...8
5.2 Mängd och typ av transporter ...8
5.3 Sannolikhet för olyckor med farligt gods ...10
5.3.1 Västra vägen ...11
5.3.2 0-alternativet ...11
5.3.3 Beräknade sannolikheter...11
5.4 Konsekvenser av olyckor med farligt gods...12
5.4.1 Allmänt om konsekvenser vid farligt gods olyckor ...12
5.4.2 SRV konsekvensmodell, människa...13
5.4.3 Konsekvenser för miljön...14
6 Acceptanskriterier för stora olyckor... 14
7 Resultat... 15
7.1 Sammanfattning risk ...15
8 Åtgärder för att reducera risker... 16
9 Felkällor ... 16
10 Referenser ... 17
Bilaga 1, sannolikhetsberäkningar ... 18
Olycka med farligt gods...18
Bilaga 2, rekommenderat skyddsavstånd ... 19
TABELLER
Tabell 1 Riskinventering... 6
Tabell 2 Strålningspåverkan... 7
Tabell 3 Klassificering av farligt gods ... 8
Tabell 4 Flöden sista kvartalet 1998 i Norrtälje, i antal 1000 ton... 9
Tabell 5 Uppskattat flöde av farligt gods under 1998 i Norrtälje, antal transporter ... 10
Tabell 6 Sannolikheter för farligt godsolyckor, Västra vägen ... 11
Tabell 7 Sannolikheter för farligt godsolyckor, 0-alternativet... 12
Tabell 8 Gruppering av ämnen... 13
Tabell 9 Konsekvenser för människor ... 14
FIGURER Figur 1 FN-kurva samhällsrisk... 15
Figur 2 Skyddsavstånd till bostäder längs Västra vägen ... 19
1 Sammanfattning
1.1 Nuläge
En stor andel av alla transporter med farligt gods som färdas norrut via Norrtälje passerar de centrala tätbebyggda delarna vilket medför att de rekommenderade skyddsavstånden enligt länsstyrelsens rapport, ”Riskhänsyn vid ny bebyggelse”, Rapport 2000:1, Länssty- relsen i Stockholms län., /5/, inte uppfylls för stora delar av vägsträckningen.
1.2 Konsekvenser
Västra vägen kommer att ge acceptabla skyddsavstånd till befintliga bostäder, kontor och personintensiva verksamheter. Ett fåtal villor hamnar dock inom 75 metersgränsen för bostäder. Analysen visar att sannolikheten för en farligt gods olycka utmed Västra vägen ökar jämfört med 0-alternativet, främst på grund av högre hastigheter. Konsekvenserna av en olycka minskar på grund av att området närmast Västra vägen är mindre tätbebyggt.
Risken för utsläpp till vattendrag minskar något eftersom exponeringen mot Norrtäljeån minskar.
1.3 Åtgärder
De bostäder som hamnar inom 75 metersgränsen bör utredas separat, skyddsbarriärer i form av bullerskydd och höjdskillnader kan reducera riskerna avsevärt.
2 Projektbeskrivning
2.1 Omfattning och syfte
Syftet med riskanalysen är att uppskatta risken för en farligt godolycka utmed Västa vä- gen samt att jämföra den risken dels med de acceptans kriterier som Räddningsverket re- kommenderar dels med risken i 0-alternativet. Utgångspunkten är de transportförhållan- den som kommer att råda efter att Västra vägen står färdig, år 2020 med Lv3 exploaterat.
2.2 Beskrivning av förutsättningar
2.2.1 Västra vägen
Området har klassificerats som ett tätbebyggt område och vägtypen som trafikled i enlig- het med de definitioner som används i ”Farligt gods, riskbedömning vid transport”, SRV, 1996, /1/. Hastigheten på aktuell vägsträcka är begränsad till 70 km/tim.
Vägen utgör en primär transportled för farligt gods enligt /6/.
2.2.2 0-alternativet
Området har klassificerats som ett tätbebyggt område och vägtypen som gata enligt /1/. I 0-alternativet är hastigheten begränsad till 50 km/h på hela sträckan, med undantag av en sträcka på ca. 200 meter förbi ett daghem i Storsten där det är 30 km/h.
Vägen utgör en primär transportled för farligt gods enligt /6/.
3 Riskinventering
Riskinventeringen är gjord med utgångspunkt från syftet med analysen. Syftet är att stu- dera om de aktuella avstånden mellan väg som transporterar farligt gods och olika skyddsobjekt kan accepteras.
Uppgifter om antalet transporter har hämtats från rapporter från Länsstyrelsen, /6/, Väg- verket, /18/, en tidigare utförd riskanalys för 0-alternativet, /19/.
Identifierat riskscenario Tänkbara konsekvenser Studeras vidare:
Ja/Nej
1. Olycka med farligt gods, innehållande brandfarli- ga vätskor.
Kan leda till stora konsekvenser för om- givningen med enstaka dödsfall och svårsläckta bränder i intilliggande bygg- nader. Skador på miljön, speciellt vid vattentäkt.
Ja, se kap. 5
2. Olycka med farligt gods, innehållande giftiga el- ler frätande vätskor.
Mindre troligt att människor kommer till skada. Kan leda till materiella skador och skador på miljön, speciellt vid vat- tentäkt.
Ja, se kap. 5
3. Olycka med farligt gods, innehållande giftig eller brandfarlig gas.
Kan leda till stora konsekvenser för om- givningen med flera dödsfall, explosio- ner och svårsläckta bränder i intilliggan- de byggnader. Mindre troligt att miljön påverkas.
Ja, se kap. 5
4. Olycka med farligt gods, innehållande explosiva ämnen och föremål.
Kan leda till stora konsekvenser för om- givningen med flera dödsfall och svår- släckta bränder i intilliggande byggna- der.
Ja, se kap. 5
5. Olycka med farligt gods, innehållande radioaktiva eller smittförande äm- nen.
Kan leda till stora konsekvenser för om- givningen med flera dödsfall och kon- taminering av miljön. Denna typ av transporter förekommer inte eller i ringa mängd enligt Räddningsverkets statistik, /21/.
Nej
Tabell 1 Riskinventering
4 Kriterier för att bedöma brandpåverkan
Konsekvenserna vid en större brand kan jämföras med den värmestrålning som drabbar de objekt som studeras. Vad som kan anses acceptabelt varierar en del men följande vär- den har använts i tidigare fall, /4/, och finns angivna i handböcker /2/ och /14/:
Påverkan av människor och material Mottagen strålningseffekt, kW/m2
1. Rodnad på hud och brännskada efter lång
exponering 0,7
2. Smärta på bar hud efter 60 sekunder 1,75
3. Smärta på bar hud efter 15 sekunder. Mot-
svarar en temperatur på 230°C 5,0
4. Smärta på bar hud efter 8 sekunder. Andra
gradens brännskador efter 20 sekunder. 6,4
5. Trä antänds vid lång exponering med pilot-
låga. 12,5
6. Motsvarar en temperatur på 390°C 15,0
7. Svåra brännskador efter 5 sekunder 16,0
8. Trä antänds vid lång exponering 25,0
9. De flesta brännbara material antänds 30,0
Tabell 2 Strålningspåverkan
Boverkets byggregler anger värdet 15 kW/m2 under 30 minuter som ett kriterium för när åtgärder behöver vidtagas för att förhindra brandspridning mellan byggnader.
Förutom värmestrålning produceras även stora mängder mer eller mindre giftig rök. När det gäller begränsade bränder utomhus brukar dock inte risken för rökförgiftning vara av någon större betydelse.
Risken för att omkomma vid en brand beror på en mängd olika faktorer, bl.a. hur lätt det är att utrymma byggnaden, när man får larm och vilka möjligheter man har att förflytta sig utan hjälp.
5 Transporter med farligt gods på väg
5.1 Allmänt om farligt gods
Farligt gods klassificeras enligt det internationella ADR-reglerna. Exempel på ADR- klasser som finns upptagna i regelverket:
Klass Typ av ämne Exempel på ämnen
1 Explosiva ämnen och föremål Dynamit, ammunition 2.1 Brandfarliga gaser Gasol, acetylen 2.2 Icke brandfarliga gaser Kväve, syre, koldioxid
2.3 Giftiga gaser Klor, svaveldioxid, ammoniak
3 Brandfarliga vätskor Bensin, diesel 4.1 Brandfarliga fasta ämnen Fosfor, svavel 4.2 Självantändande ämnen Vit fosfor 4.3 Ämnen som utvecklar brand-
farlig gas vid kontakt med vatten
Natrium
5.1 Oxiderande ämnen Väteperoxid, kaliumbromat 5.2 Organiska Peroxider Härdare vid plasttillverkning
6.1 Giftiga ämnen Bekämpningsmedel
6.2 Smittförande ämnen Laboratorieavfall
7 Radioaktiva ämnen Kärnkraftavfall, medicinisk utrustning
8 Frätande ämnen Starka syror och baser
9 Övriga farliga ämnen och fö- remål
Asbest, lithiumbatterier Tabell 3 Klassificering av farligt gods
5.2 Mängd och typ av transporter
I en rapport från Länsstyrelsen i Stockholm, /6/, anges flöden av farligt gods för det sista kvartalet 1998 i Norrtälje kommun, se Tabell 4.
Tabell 4 Flöden sista kvartalet 1998 i Norrtälje, i antal 1000 ton
I denna analys antas att dessa mängder utgör ca. en fjärdedel av antalet transporter per år.
I klass 1 redovisas inga transporter men en tidigare riskanalys, /19/, redovisar att det före- kommer ca. 40-70 transporter per år, bl.a. till Väddö skjutfält samt till en del militärför- råd, i denna rapport antas att dessa uppgifter stämmer.
Tabell 5 redovisar flödet av farligt gods under ett år på väg 76.
Klass Typ av ämne Trans- porterad mängd, ton
Antal trans- porter
Kommentar
1 Explosiva ämnen och föremål - 40-70 Källa, /19/.
2.1 Brandfarliga gaser
2.2 Ej brandfarliga eller giftiga gaser
2.3 Giftiga gaser
40-800 2-40
Undergrupperna sär- skiljs inte i underlaget, /6/. Det antas att varje transport rymmer ca. 20 ton, /1/.
3 Brandfarliga vätskor
1000-
40000 30-1100
Källa, /6/. Det antas att varje transport rymmer ca. 35 ton, /1/.
4.1 Brandfarliga fasta ämnen 4.2 Självantändande ämnen 4.3 Ämnen som utvecklar brand-
farlig gas vid kontakt med vatten
40-400 2-16
Undergrupperna sär- skiljs inte i underlaget, /6/. Det antas att varje transport rymmer ca. 25 ton.
5.1 Oxiderande ämnen
5.2 Organiska Peroxider 0 0
Transporterna går ej via aktuell del av väg 76 utan ansluter från Upp- sala via väg 282/280 enligt /6/.
6.1 Giftiga ämnen 40-800 2-23
6.2 Smittförande ämnen
0 0
I underlaget anges att det rör sig om trp. till Holmens bruk, så klass 6.2 är ej aktuell, /6/.
Det antas att varje transport rymmer ca. 35 ton, /1/.
7 Radioaktiva ämnen
0 0 Inga mängder angivna,
/6/.
8 Frätande ämnen
200-4000 6-115
Källa, /6/. Det antas att varje transport rymmer ca. 35 ton, /1/.
9 Övriga farliga ämnen och fö-
remål 0 0 Inga mängder angivna,
/6/.
Tabell 5 Uppskattat flöde av farligt gods under 1998 i Norrtälje, antal transporter
5.3 Sannolikhet för olyckor med farligt gods
Sannolikheten för en olycka med farligt gods beräknas med utgångspunkt från sannolik- heten för en ”vanlig” trafikolycka med personbil. I detta fall används en modell som Räddningsverket (SRV) tagit fram, ”Farligt gods, riskbedömning vid transport”, /1/. För att beräkna sannolikheten enligt modellen krävs följande indata:
1. Uppgifter om rapporterade olyckor eller förväntad olyckskvot för vägtypen 2. Genomsnittligt antal fordon per dygn, se kap. 5.1
3. Uppgifter om antal fordon skyltade med farligt gods, se kap. 5.1 Följande indata till beräkningarna har använts:
5.3.1 Västra vägen
· Olyckskvot för trafikled i tätbebyggt område med hastighet 70 km/h är 0,80, /1/
· Andelen singelolyckor: 0,25, /1/
· Index för farligt gods olycka: 0,11, /1/
· Vägsträckans längd: 3,3 km
· Antal fordon per dygn, medeltal per delsträcka: D1=13000, D2=6500, D3=11500, D4=16000.
· Skyddsobjekt: Bostäder inom 75 meter och kontor o.dyl. inom 40 meter från vägen samt ytvatten vid Norrtäljeån inom 75 meter från vägen.
5.3.2 0-alternativet
· Olyckskvot för gata i tätbebyggt område med hastighet 50 km/h är 1,20, /1/
· Andelen singelolyckor: 0,15, /1/
· Index för farligt gods olycka: 0,03, /1/
· Vägsträckans längd: 3,6 km
· Antal fordon per dygn, medeltal per delsträcka: D1=13000, D2=21500, D3=23500, D4=17000, D5=16000.
· Skyddsobjekt: Bostäder inom 75 meter och kontor o.dyl. inom 40 meter från vägen samt ytvatten vid Norrtäljeån inom 75 meter från vägen.
5.3.3 Beräknade sannolikheter
Identifierad risk Skyddsobjekt Sannolikhet
Västra Vägen Per år År per olycka
Bostäder/kontor 5,6 ´10-04 1 800
1. Olycka med farligt gods, innehållande
brandfarlig vätska Ytvatten 2,5 ´10-05 40 000
2. Olycka med farligt gods, innehållande giftiga eller frätande vätskor.
Ytvatten 3,2 ´10-06 310 000
3. Olycka med farligt gods, innehållande giftig eller brandfar- lig gas.
Bostäder/kontor 6,8 ´10-07 1 500 000
4. Olycka med farligt gods, innehållande explosiva ämnen och föremål.
Bostäder/kontor 3,6 ´10-05 30 000
Tabell 6 Sannolikheter för farligt godsolyckor, Västra vägen
Identifierad risk Skyddsobjekt Sannolikhet
0-alternativet Per år År per olycka
Bostäder/kontor 2,6 ´10-04 3 800
1. Olycka med farligt gods, innehållande
brandfarlig vätska Ytvatten 3,3 ´10-05 30 000
2. Olycka med farligt gods, innehållande giftiga eller frätande vätskor.
Ytvatten 4,1 ´10-06 240 000
3. Olycka med farligt gods, innehållande giftig eller brandfar- lig gas.
Bostäder/kontor 3,2 ´10-07 3 100 000
4. Olycka med farligt gods, innehållande explosiva ämnen och föremål.
Bostäder/kontor 1,7 ´10-05 60 000
Tabell 7 Sannolikheter för farligt godsolyckor, 0-alternativet
Beräkningar av sannolikheten för en olycka med farligt gods finns i Bilaga 1, sannolik- hetsberäkningar.
5.4 Konsekvenser av olyckor med farligt gods
5.4.1 Allmänt om konsekvenser vid farligt gods olyckor
Konsekvenserna för olyckor med farligt gods redovisas ofta med det värsta tänkbara sce- nariot. I de sannolikhetsberäkningar som gjort i kap. 5.3 anges sannolikheten för en olycka med farligt gods. Där definieras olycka av att det blir ett utsläpp av den transpor- terade varan vilket i sin tur inte automatiskt leder till att värsta tänkbara situation uppstår.
Enligt uppgifter från olika svenska studier, /4/ och /8/, förekommer allvariga olyckor med dödsfall ytterst sällan: Under åren 1950-94 har det inträffat ett dödsfall i samband med transporter med farligt gods (Råckstarondellen, 1987, tankbilschauffören omkommer då lastbil med släp välter och fattar eld.). Under samma tid har det dödats ca. 45 000 per- soner i ”vanliga” trafikolyckor och ca. 7500 personer i byggnadsbränder.
Värsta tänkbara scenario i detta fall torde vara en liknande olycka som den som inträffade i Herborn, Tyskland 1987. I det fallet kör en lastbil med släp som har fel på bromsarna i hög fart in stadens centrala delar och välter. Efter 4-5 minuter antänds utsläppet och får ett explosionsartat förlopp inledningsvis, 6 personer omkommer och 39 skadas svårt.
SRV-modellen, /1/, grupperar de olika ämnena i sex grupperingar som sedan används vid beräkningar av konsekvenser. Det antas att förhållandet inom klass 2, gaser fördelas en tredjedel per underkategori, d.v.s. 1/3 brännbara, 1/3 giftiga samt en tredjedel som varken är brännbara eller giftiga.
Beskrivning Typämne Liknande ämnen Svaveldioxid
Klorgas Etylenoxid Giftig kondenserad gas Ammoniak
Explosivt ämne*
Vätgas Brandfarlig kondenserad gas Gasol
Svavelväte Aceton etanol Isopropanol Mycket brandfarlig vätska Bensin
Dietyleter
Brandfarlig vätska Eldningsolja Fotogen
Giftigt ämne Fenol Koltetraklorid
Saltsyra Salpetersyra Starkt frätande vätska Svavelsyra
Hydrazin Tabell 8 Gruppering av ämnen
* SRV-modellen tar inte upp konsekvenser för explosiva ämnen. För att kunna göra en grov uppskattning av hur transporterna av explosiva ämnen påverkar de olika vägalterna- tiven antas de ge likartade konsekvenser som en olycka med brandfarlig gas.
5.4.2 SRV konsekvensmodell, människa
I den modell som beskrivs i SRV’s handbok, /1/, används en konsekvenstabell för påverkan av människor vid olika typer av olyckor. Tabell 9 anger konsekvensen per olyckstillfälle:
Transport slag
Ämne Befolknings- typ
Befolkning- stäthet
Antal döda
Antal svårt skadade
Antal lätt skadade Lastbil
utan släp
Gasol Stad 2500 0,65 1,06 1,42
Lastbil utan släp
Gasol By 300 0,06 0,11 0,15
Lastbil utan släp
Ammoniak Stad 2500 0,32 1,04 45
Lastbil utan släp
Ammoniak By 300 0,05 0,36 22
Lastbil med släp
Svavelsyra Stad 2500 0 0,5 1,5
Lastbil med släp
Svavelsyra By 300 0 0,5 0,5
Lastbil med släp
Bensin Stad 2500 0,02 0,03 0,07
Lastbil med släp
Bensin By 300 0,02 0,03 0,07
Lastbil med släp
Eldnings- olja
Stad 2500 0 0 0
Lastbil med släp
Eldnings- olja
By 300 0 0 0
Tabell 9 Konsekvenser för människor
För de olika alternativen görs en grov indelning av befolkningstätheten:
Västra vägen antas bestå av ca. 70 % glesbebyggt område (300 personer/km2) och 30 % tätbebyggt område (2500 personer/km2).
0-alternativet antas bestå av ca. 25 % glesbebyggt område (300 personer/km2) och 75 % tätbebyggt område (2500 personer/km2).
Denna modell lämpar sig inte för att studera individrisk utan ger ett medelvärde på samhällsrisken per olycka. Problem med metoden är bl.a. att det inte går att utläsa risken för att flera personer omkommer. I figur 1 har det antagits en linjär ökning av sannolikheten med ökande antal omkomna för att grafiskt kunna jämföra metoderna.
I rapporten “Värdering av risk”, /7/, föreslås att risken baseras på en sträcka av 1 km för att kunna jämföra olika typer av risker med varandra, t.ex. en industri och en vägsträcka.
5.4.3 Konsekvenser för miljön
I beräkningarna har det antagits att utsläpp av miljöfarliga ämnen påverkar ytvattnet i Norrtäljeån på ett avstånd av 75 meter från ån. Exponeringen gentemot Norrtäljeån mins- kar från ca. 450 meter till 150 meter. Hastigheten på Västra vägen ger dock högre sanno- likhet för utsläpp per km. Totalt minskar dock sannolikheten för ett utsläpp till Norrtälje- ån med ca. 20 %.
6 Acceptanskriterier för stora olyckor
I Räddningsverkets FoU rapport: ”Värdering av risk” /7/ presenterar Det NorskeVeritas förslag till acceptanskriterier för samhällsrisk. Kriterierna formuleras i dessa samman- hang ofta i form av en s.k. ”FN-kurva”, vilket är ett sätt att grafisk presentera sambandet mellan sannolikheten för att en olycka skall inträffa och antalet omkomna som en konse- kvens av denna olycka. Enligt rapporten, /7/, bör individrisken ligga under intervallet 10-5 till 10-7 och samhällsrisken bör ligga under intervallet 10-4 till 10-6 för anses acceptabel.
Inom intervallen kan risken under vissa förutsättningar accepteras.
7 Resultat
7.1 Sammanfattning risk
De erhållna sannolikheterna och konsekvenserna för samhällsrisk har åskådliggjorts i ett FN-diagram tillsammans med de tidigare föreslagna acceptanskriterierna, se figur 3. Re- sultaten visar att värdena hamnar över den undre gränsen till det s.k. ”ALARP-området”, vilket innebär att man erhåller en risknivå som bör reduceras så långt det går.
FN-kurva Samhällsrisk
1,E-11 1,E-10 1,E-09 1,E-08 1,E-07 1,E-06 1,E-05 1,E-04 1,E-03
1 10 100 1000
Antal döda Frekvens, händelse per år
Övre gräns Undre gräns Västra vägen 0-alternativet
Figur 1 FN-kurva samhällsrisk.
Västra vägen-alternativet ligger något över den undre gränsen vilket medför att riskerna bör reduceras så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt. En fördjupad analys som mer i detalj granskar de byggnader som kommer att hamna inom 75 från den nya vägen kommer att ge bättre underlag för relevanta åtgärder.
8 Åtgärder för att reducera risker
De flesta riskerna som redovisats har stora osäkerhetsmarginaler när det gäller både san- nolikhet och konsekvens. Följande åtgärder bör vidtas för att uppnå acceptabel risknivå:
1. Minska sannolikheten för antändning av byggnader genom att:
a) undvika brännbart material i fasader och taktäckning i nya byggnader.
b) utforma bullerskydd för befintliga och nya byggnader så att de ger ett ökat skydd mot antändning av fasaderna
2. Underlätta utrymning genom att:
a) förse nya byggnader med utrymningsvägar som inte påverkas av värmestrål- ningen från en eventuell brand på Västra vägen.
b) förse nya byggnader med tilluftsfläktar som stoppar vid brandgasdetektion i ventilationssystemet
3. Se till att dagvattenbrunnar och ledningar från vägen inte flödar mot brunnar som kan påverka nya eller befintliga byggnader.
4. Utforma vägbanan så eventuella spill inte rinner mot befintliga eller nya byggnader.
9 Felkällor
Följande felkällor har identifierats:
· Analysen har inte i detalj studerat sannolikhetspåverkande faktorer som påverkar grundsannolikheten för en trafikolycka som t.ex. korsningar, rondeller etc. för de oli- ka alternativen.
· Analysen har inte i detalj studerat konsekvenspåverkande faktorer som t.ex. nivå- skillnader, skärmar etc. för olika skyddsobjekt.
· Det statistiska underlaget är bristfälligt när det gäller antalet transporter av farligt gods. Analysen beaktar inte heller hur mycket risken ökar om antalet transporter ökar eller om andra ämnen transporteras i framtiden.
10 Referenser
/1/ ”Farligt gods, riskbedömning vid transport”, SRV, 1996
/2/ ”Brandskydd i teori och praktik”, LTH och Brandskyddslaget, Stockholm 1994.
/3/ ”An introduction to Fire Dynamics”, D.Drysdale 1985.
/4/ ”Konsekvenser vid tankbilsolycka med bensin i Stockholms innerstad”, Pontus Sko- getun, Stockholms brandförsvar, 1998.
/5/ ”Riskhänsyn vid ny bebyggelse”, Rapport 2000:1, Länsstyrelsen i Stockholms län.
/6/ ”Olycksrisker i Stockholms län”, Rapport 2001:17, Länsstyrelsen i Stockholms län.
/7/ ”Värdering av risk”, FoU rapport, Räddningsverket, Karlstad, 1997.
/8/ ”Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn transporter av farligt gods”, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, 1997.
/9/ ”Transport of dangerous goods” VTI Rapport 380A, 1992
/10/ ”A method of assessment of risks of transport of dangerous goods”, Brockhoff, Danmark Tekniske Höjskole.
/11/ ”Vägtransporter med farligt gods” VTI Rapport 387:3, 1994
/12/ ”Riskanalysmetod för transporter av farligt gods på väg och järnväg”, VTI Rapport 387:1, 1994
/13/ ”Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg”, VTI Rapport 387:4, 1994
/14/ ”Introduktion till konsekvensberäkningar”, Berit Andersson, LTH, 1992 /15/ Statistik över räddningsinsatser, Räddningsverket, 1999
/16/ ”Fire Protection Engineering”, SFPE, 1988 /17/ ”Lag om brandsäkerhet”, SRV P21-086/94, 1994.
/18/ ”Kartläggning av transporter med farligt gods i Stockholms län 1998”, Vägverket rapport 1999:0375, Maj 1999.
/19/ ”Riskanalys för exploatering inom detaljplaneområde kv. Gustavslund 1 och Vinden 7 i Norrtälje stad”, Tyréns på uppdrag av Stadsarkitektkontoret, Norrtälje Kommun, 2002-03-04.
/20/ ”Bostadsbränder och sprinkler – en koppling till brandteknisk dimensionering”, Rapport 3108, Lunds Tekniska Högskola 2001.
/21/ Statisk avseende flöden av farligt god på väg. Räddningsverkets hemsida, www.srv.se, 2002-08-27.
Bilaga 1, sannolikhetsberäkningar
Olycka med farligt gods
Formel enligt sid 27 i /1/:
Antal förväntade farligt godsolyckor per år = I
*
O( (
X*
Y) ( + 1 -
Y) ( 2
X-
X2) )
Ingående parametrar:
I = index för farligt godsolycka (erhålls ur SRV’s matris)
O = antal förväntade eller rapporterade olyckor per år (erhålls ur olyckskvoten multiplice- rat med trafikarbetet eller antal rapporterade olyckor)
Y = andel singelolyckor på vägdelen (erhålls ur SRV’s matris) X = andel transporter med farligt gods
Bilaga 2, rekommenderat skyddsavstånd
Figur 2 Skyddsavstånd till bostäder längs Västra vägen - Blått anger bostäder
- Magenta anger andra byggnader
- Röd skaffrering visar rekommenderat avstånd till bostäder, 75 meter, enligt /5/.
