Bilaga 1 Kommunstyrelsen
2014-10-20 Sidan 1 av 3
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2014/0355 KS-3 Diariekod: Diariekod: 439
Yttrande över Länsstyrelsens förslag till strategi för Stockholms län gällande ekosystemtjänster i en expansiv region.
Länsstyrelsens diarienummer 22475- 2014
Generella synpunkter
Strategin är väldigt allmän vilket gör att det är svårt att läsa ut vad som är strategi och vad som är information. Sollentuna kommun efterslyser tydliga strategiformuleringar som ger konkret vägledning för hur miljömålen ska uppnås.
Strategin innehåller många åtgärder, det behövs en prioritering. Sollentuna kommun arbetar idag, som alla andra kommuner, med dessa frågor. Flera av de åtgärder som vi arbetar med finns upptagna i strategin. Med en så
översiktlig strategi med många möjliga åtgärder utan prioritering eller med vem som ska göra vad, blir risken att inga eller få åtgärder utförs.
De tre strategierna har alla olika struktur och de bör vara uppbyggda på samma sätt. Den mest stringenta och tydliga startegin är giftfri miljö.
Med tanke på strategins korta tidsram är det viktigt att beskriva vilka åtgärder som ger resultat på kort sikt och vilka åtgärder som kräver mer tid för att ge önskat resultat. Strategins tidsram på sex år är kort med tanke på att många praktiska naturvårdsåtgärder bör göras etappvis för att
förändringar i positiv riktning görs på ett sätt som efterliknar de
förändringar som har orsakats av naturförutsättningar eller människans bruk av marken under lång tid.
Detaljerade synpunkter Inledning
Att skydda gröna värdekärnor och värna spridningsvägar är viktigt för att bevara de värden vi har idag. Men för framtiden är det också viktigt att se vilka naturområden som idag inte har högt skyddsvärde men som med rätt skötsel får viktiga funktioner för att förstärka den gröna infrastrukturen långsiktigt. Kunskapen om vilka områden och funktioner som kan förstärka dagens grönstruktur behöver ökas. I vissa fall kanske det inte är bäst att skydda de områden som har enskilt högsta värden utan istället
Brev
2014-10-20
Dnr. 2014/0355 KS-3 Sidan 2 av 3
skydda/utveckla områden som knyter ihop redan skyddade områden med viktiga spridningsvägar.
Måluppfyllelse Stockholms län
När det gäller viktiga landskapsekologiska samband med underlag för att bedöma spridningsvägar behövs en satsning på att utveckla metoder och samla relevant fakta. Flera utvecklingsprojekt pågår idag och de kan förhoppningsvis ge ökad kunskap.
Mång kommuner har utfört praktiska naturvårdsåtgärder genom LONA- anslaget och Landstingets miljöanslag. På lokal nivå har de stor betydelse. I ett regionalt perspektiv är det viktigt att med ett landskapsperspektiv värdera dessa åtgärder tillsammans med behov av flera åtgärder på regional skala, tex genom att kartlägga områden där nya åtgärder kan komplettera de redan utförda åtgärderna.
”BEVARA, ÅTERSKAPA OCH NYSKAPA ARTRIKEDOM”
Idag när vi får mer och mer kunskap om viktiga samband och strukturer så måste vi arbeta med att nyskapa artrikedom och miljöer i nya områden som kan knyta samman och förstärka befintliga områden med höga värden.
Grön infrastruktur och markens historia
De senaste 10-15 åren har Sollentuna samverkat med grannkommuner både i Rösjökilen och i Järvakilen. Det blir mer och mer tydligt med behov av underlag som beskriver ekologiska landskapssamband i naturen utanför den egna kommunen. Att bedöma spridningssamband inom den egna kommunen är svårt, även med ett ganska omfattande kommunalt underlagsmaterial. Att bedöma spridningssamband genom flera kommuner är näst intill omöjligt idag, då det saknas underlag.
En länstäckande biotopkarta är ett viktigt underlag för att utveckla en grön infrastruktur i länet. Den ger förutsättningar för att jobba vidare med ekologiska landskapssamband som berör större områden. Själva
biotopkartan är dock inte slutprodukten i detta i denna analys. Materialet måste analyseras. Strategin bör tydliggöra vem som ansvarar för
utvecklingen av dessa analysverktyg.
Det skötselunderskott som beskrivs i strategin bygger på att all jordbruksmark eller skogsmark arealmässigt inte längre brukas för
produktion av jord- och skogsbruksprodukter. Om naturvården ska bära en kostnad för skötsel för att bevara landskapets naturvärden måste skyddet av ett rikt växt- och djurliv kopplas samman med de värden en rik biologisk mångfald ger kommunens invånare.
Ekosystemtjänster
I urbana delar kan ekosystemtjänster och biologisk mångfald i många fall gå hand i hand. Samtidigt finns det risk för konflikter mellan olika
Brev
2014-10-20
Dnr. 2014/0355 KS-3 Sidan 3 av 3
ekosystemtjänster samt mellan ekosystemtjänster och enskilda naturvärden.
Alla vattendrag och vattenområden är tex inte lämpliga för dagvattenrening.
Odlingslandskap och jordbruk
Tätortsnära jordbruk producerar också andra tjänster än det konventionella jordbruket. Flera områden i kommunen sköts av jordbruksarrendatorer med syfte att bevara upplevelsevärden för kommunens invånare. Arrendatorerna får ersättning för dessa insatser. En väl avvägd skötsel med tanke på
upplevelsevärden, naturvärden och kulturmiljövärden ger bra förutsättningar för biologisk mångfald där de enskilda arterna blir kvitton på ett lyckat arbete.
Skogar och skogsbruk
Många skogar nära storstaden har brukats med andra långsiktiga mål än skogsproduktion. Naturvärdena i länets skogar är därför betydligt större än i skogar längre från storstaden. Tätheten av nyckelbiotoper i länets skogar är ett tydligt bevis på detta. För framtiden är det nu viktigt att se hur dessa skogar fungerar för landskapsekologiska funktioner. Sannolikt behöver strukturen förstärkas med skydd av skogar som knyter ihop viktiga samband. Denna analys måste göras där olika markägares marker knyts samman. Erfarenheter från kommunens naturvårdsarbete de senaste åren visar att det inte alltid är de områden med enskilt högsta naturvärden som bör skyddas. Om mindre värdefull natur mellan redan skyddade områden tas bort kan viktiga samband brytas. I dessa fall kan det därför vara bättre att skydda mindre värdefull natur som har eller kan få viktiga funktioner i grönstrukturen.
Vatten, övergödning och skadliga ämnen
Påverkan på sötvattenmiljöerna kommer enligt strategin från historiska utsläpp, från bebyggelse och jordbruk. Många av åtgärderna för att
långsiktigt förbättra vattenmiljöerna sker genom att åtgärda dessa utsläpp.
Mer snabba och specificerade praktiska naturvårdsåtgärder kan gynna ett rikt växt- och djurliv på kortare sikt, i naturreservat genom beslutad skötselplan eller på annan mark som åtgärder kopplade till något
exploateringsprojekt. Åtgärder som gynnar den långsiktiga förbättringen som text dagvattenrening i våtmarker, muddring för att ta bort näringsrika sediment mm måste vägas mot de negativa effekter åtgärderna kan ha på ett rikt växt- och djurliv.
Strategins genomförande och uppföljning
Den biotopkarta som tas fram ger en lägesbild vad gäller fördelning av biotoper. För att den ska kunna användas för bedömning av kvaliteter och brister i landskapet måste biotopkartan kompletteras med beskrivningar av ekologiska strukturer inom biotoperna och med analyser av
spridningssamband. En länstäckande biotopkarta är ett viktigt steg i detta fortsatta arbete. Arbetet med analyser av spridningssambanden måste sedan genomföras.
