NEUROVETENSKAPLIG TEORI OCH ANPASSNINGAR AV BEHANDLING, UTREDNING OCH INTERVENTIONER VID NPF, BARN OCH VUXNA
(Specialistkurs för psykologer i neuropsykologi, pedagogisk psykologi, funktionshindrens psykologi och psykologisk behandling)
SYFTE Utbildningen riktar sig till psykologer som vill fördjupa sina kunskaper i aktuell neurovetenskaplig forskning med relevans för den neuropsykiatriska patientgruppen samt hur sådan kunskap kan tillämpas vid behandling, utredning och interventioner för målgruppen. Syftet är dels att deltagarna ska erhålla sådan kompetens att de kan göra relevanta avvägningar och anpassningar av
evidensbaserade metoder vid behandling, utredning och interventioner och dels som specialistpsykologer initiera, driva och medverka i metodutveckling av behandlings- och utredningsmetoder samt andra interventioner för målgruppen.
INNEHÅLL Utbildningen innehåller aktuell och relevant neurovetenskaplig forskning som ökar förståelsen för hur olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kommer till uttryck i den kliniska praktiken.
Könsskillnader belyses särskilt. Kunskapen gör det möjligt för psykologen att göra avvägningar och anpassningar förankrade i forskning vid behandling, utredning och interventioner för patientgruppen såväl för vuxna som barn och ökar möjligheten för psykologen att tillämpa evidensbaserad
psykologisk praktik i sin kliniska vardag. Även när evidensläget är lågt kan psykologen ha rimliga hypoteser för behandlingsupplägg och på så sätt bidra till angelägen metodutveckling.
Utbildningen innehåller moment om anpassning av evidensbaserade behandlingsmetoder och konkreta strategier för patientgruppen. Hur utredningar kan anpassas vid olika diagnoser som adhd, autism och IF berörs, hur tydliggörande pedagogik kan användas samt hur lämpligt föräldrastöd utformas och problematiskt skolfrånvaro hanteras.
LÄRANDEMÅL Efter genomgången utbildning ska deltagaren:
Kunskap och förståelse
• Visa teoretisk kunskap om aktuell neurovetenskaplig forskning relevant för patientgruppen avseende:
✓ Perception och homeostas
✓ Interoception, prediktion och upplevelsereglering
✓ Kontrasten mellan ”basic emotions” och dimensionella perspektiv
✓ Stress- och kontrollreglering
✓ Minnesrekonsolidering
✓ Glymfatiska systemet, sömnens och återhämtningens betydelse
• Ha fördjupade kunskaper om vilka kognitiva funktionsnedsättningar som föreligger vid olika diagnosgrupper och hur dessa kommer till uttryck. Särskild hänsyn till könsskillnader ska kunna göras.
• Ha fördjupad kunskap om de evidensbaserade behandlingsmetoder som finns och hur anpassningar av dessa kan göras.
• Ha fördjupad kunskap om lämpliga anpassningar av utredningsförfarande och andra interventioner, hur tydliggörande pedagogik kan användas, lämplig utformning av föräldrastöd och metoder för att hantera problematisk skolfrånvaro.
Färdigheter och förmåga
• Kunna avgöra hur behandling, utredning och andra interventioner kan anpassas till patientgruppen, närstående och nätverket.
• Kunna anpassa och genomföra behandling, utredning och interventioner för patientgruppen, närstående och nätverket.
• Kunna initiera, driva och medverka i metodutveckling av behandlingsmetoder, interventioner och andra insatser för patientgruppen, närstående och nätverket.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
• Kunna kritiskt granska egna och andras behandlings- och utredningsmetoder samt andra interventioner för patientgruppen, närstående och nätverket.
• Avgöra om ett behandlingsupplägg, utredningsförfarande eller andra interventioner är det mest lämpliga för den specifika patienten, närstående eller nätverket.
OMFATTNING Utbildningen består av sju heldagar med föreläsningar (36 undervisningstimmar) och seminarier med diskussioner och praktiska tillämpningar fördelade vid tre tillfällen samt en examinationsdag.
EXAMINATION
Examinationen sker i stegen godkänd/icke godkänd och kräver närvaro på samtliga moment och ett aktivt deltagande. Examinationen består av två delar, dels en skriftlig rapport där deltagaren får tillämpa kunskaperna och visa hur en behandlingsinsats eller annan intervention kan anpassas till en specificerad individ/grupp. Denna rapport ska även redovisas muntligt inför deltagarna. Dels ska deltagaren besvara tre essäfrågor för att visa på en fördjupad förståelse av kursinnehållet. I båda momenten ska deltagaren referera till relevant forskning.
UTVÄRDERING Kursdeltagarna utvärderar utbildningen skriftligt efter examinationens genomförande.
MÅLGRUPP Leg psykologer under specialistutbildning i neuropsykologi, funktionshindrens psykologi, pedagogisk psykologi och psykologisk behandling som önskar fördjupa sig i hur neurovetenskaplig kunskap kan tillämpas vid psykologisk behandling, utredning och andra interventioner för individer med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt erhålla fördjupade kunskaper om föräldrastöd, hur problematisk skolfrånvaro kan hanteras och hur tydliggörande pedagogik kan användas i arbetet med målgruppen. Utbildningen riktar sig till psykologer som arbetar med såväl vuxna som barn.
KURSANSVARIGA Katarina A. Sörngård, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i neuropsykologi och psykologisk behandling Maria Bühler, leg psykolog, specialist i neuropsykologi
FÖRELÄSARE Maria Bühler, leg psykolog, specialist i neuropsykologi Katarina A Sörngård, leg psykolog, specialist i neuropsykologi och psykologisk behandling, leg psykoterapeut Barry Karlsson, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, Katja Klein, leg psykolog Anna Sjölund, beteendevetare Anna PG, föreläsare med egen erfarenhet av autism och adhd
EXAMINATOR Barry Karlsson, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, doktorand.
PRIS 20 000 kr exkl. moms. En avgift på 2000 kronor tillkommer för examination.
LOKAL Finlandshuset konferens, Stockholm city om pandemiläget tillåter, annars kommer kursen ges digitalt.
DATUM Den 30/9-1/10, 25-26/10, 25-26/11, examination 14/1 2022.
ANMÄLAN OCH KONTAKT Anmälan sker via hemsidan www.neurovetenskapligt.se eller till maria.buhler@kogita.se. Ange
namn, personnummer och fakturaadress. Observera att anmälan är bindande. Sista anmälningsdag den 210820.
LITTERATURLISTA Böcker Bühler, M. (2020). Flickor med autism och ADHD. Lund: Studentlitteratur
Sörngård, A.K. (2014). Adhd-hjälpen: för ett liv i balans. Stockholm: Natur & Kultur.
Sörngård, A.K. (2018). Autismhandboken: Strategier för ökad livskvalitet. Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapliga artiklar Helfer, B., Cooper, R., Bozhilova, N., Maltezos, S., Kuntsi, J., Asherson, P. (2019). The effects of emotional lability, mind wandering and sleep quality on ADHD symptom severity in adults with ADHD. European Psychiatriy, (55), 45-51.
Ochi, M., Kawabe, K., Ochi, S., Myiama, T., Horiuchi, F., Ueno, S. (2020). School refusal and bullying in children with autism spectrum disorder. Child and adolescent psychiatry and mental health, 14:17
Munkhaugen, E.K., Gjevik, E., Pripp, A., Sponheim, E., Diseth, T. (2017). School refusal behaviour: Are children and adolescents with autism spectrum disorder at a higher risk? Research in autism
spectrum disorders, 31-38 Gould, J. & Ashton-Smith, J. (2011). Missed diagnosis or misdiagnosis? Girls and women on the autism spectrum. Good Autism Practice, 12, 1.
Sedgewick, F., Hill, V. & Pellicano, L. (2018). ‘It’s different for girls’: Gender differences in the friendships and conflict of autistic and neurotypical adolescents. Autism, 23(139), 1–14.
Dean, M., Kasari, C., Shih, W., Frankel, F., Whitney, R., Landa, R. ”..”, Harwood, R. (2014). The peer relationships of girls with ASD at school: Comparison to boys and girls with and without ASD. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 55(11), 1218–1225.
Goedeke, S., Shepard, D., Landon, J., Taylor, S. (2019). How perceived support relates to child autism symptoms and carerelated stress in parents caring for a child with autism. Research in autism spectrum disorders, 36-47.
Renhorn, E., Nytell, C., Backman, A., Ekstrand, C. & Hirvikoski, T. (2019). Burden sharing in families to children, adolescents and young adults with adhd: Analysis of adhd helpline in Swedish clinical services. Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology, 7, 88–91.
Thorell, L., Sjöwall, D., Diamantopoulou, S., Rydell, A.-M. & Bohlin, G. (2016). Emotional functioning, adhd symptoms, and peer problems: A longitudinal investigation of children age 6–9.5 years. Infant and Child Development, 26(4), 1–13.
Lou, Y., Weibman, D., Halperin, J., Li, X., (2019). A Review of Heterogeneity in Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD). Frontiers in human neuroscience, 13:42.
Li, D., Sham, P.C., Owen, M. & He, L. (2006). Meta-analysis shows significant association between dopamine system genes and attentions deficit hyperactivity disorder (adhd). Human Molecular Genetics, 15, 2276–2284.
Castellanos, X.F., Proal, E. (2012). Large-scale brain systems in adhd: beyond the prefrontal-striatal model. Trends i Cognitive Science, 16 (1), 17-26.
Craig, A.D. (2003). Interoception: the sense of the physiological condition of the body. Current Opinion in Neurobiology, 13, 500-505.
Barrett, L.F., Simmons, W.K. (2015). Interoceptive predictions in the brain. Nat Rev Neruosci, 16 (7), 419-429.
Barrett, L.F. (2017). The theory of constructed emotion: an active inference account of interoception av categorization. Social Cognitive and Affective Neuroscince, 1-23.
LeDoux, J.E., Brown, R. (2017). A higher-order theory of emotional consciousness. PNAS LeDoux, J.E. Semantics, surplus meaning and the science of fear. Article in press.
LeDoux, J.E., Pine, D.S. (2016). Using neuroscience to help understand fear and anxiety: a two-system framework.
LeDoux, J.E., Moscarello, J., Sears, R., Campee, V. (2016). The birth, death and resurrection of avoidance: a reconceptualization of a troubled paradigm. Molecular psychatry, 00, 1-13.
Kleckner, I.R, Zhang, J., Touroutogtlou, A., Chanes, L., Xia, C., Simmons, W.K., Quigley, K.S., Dickerson, B.C., Barrett, L.F. (2017). Evidence for a large-scale brain system supporting allostasis and
interoception in humans. Nature Human Behaviour, 1, 1-14.
Sinha, P., Kjelgaard, M.M.,Gandhi, T.K., Tsourides, K., Cardinaux, A.L., Pantazis, D., Diamond, S.P., Held, R.H. (2014). Autism as a disorder of Prediction. PNAS
Referenslitteratur Baron, M.G., Groden, J., Groden, G., & Lipsitt, L.P. (Eds) (2006). Stress and coping in autism. New York: Oxford University Press.
Barrett, L.F. (2017). How Emotions are made: the secret life of the brain. London: Pan Macmillian Bühler, M., Karlsson, A., Österholm, T. (2018). Lågaffektivt bemötande och problematiks
skolfrånvaro. Lund: Studentlitteratur.
Elvén, B., Sjölund, A. (2018). Hantera, utvärdera, förändra. Stockholm: Natur & Kultur
Gaus, V.L. (2019). Cognitive-Behavioral Therapy for Adults with Autism Spectrum Disorder. New York:
the Guilford Press.
Hesslinger, B., Philipsen, A., Richter, H. Svensk version: Hirvikoski, T., Drott, C., Waaler, E., Alfredsson, J., Larsson, M. Psykoterapi för vuxna med ADHD. Hogrefe.
Howlin, P., Charman, T., Ghaziuddin, M. (2014) The Sage handbook of developmental disorder. Sage Publications.
LeDoux, J. (2015). Anxious: the Modern Mind in the Age of Anxiety. London: Oneworld Publications.
Roslund, B. (2018). Haja ADHD. Stockholm: Natur & Kultur.
Safren, S.A., Perlman, C.A., Sprich, S., Otto, M.W. (2011). KBT vid ADHD, psykologisk behandling vid vuxen-ADHD. Terapeutmanual. Recito förlag.
Sjölund, A., Jahn, C., Lindgren, A., Reuterswärd, M. (2017). Autism och ADHD i skolan om tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.
.
