Hälsofrämjande arbete med levnadsvanor
- kartläggning av levnadsvanearbetet inom Region Skånes
vårdcentraler 2017
Förord
Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention startades under hösten 2016 och arbetar regionövergripande i frågor som rör levnadsvanorna matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol. Vi verkar för att förbättra identifiering och behandling av ohälsosamma
levnadsvanor och utveckla metoder och processer i syfte att göra kunskapen om
levnadsvanornas betydelse till en naturlig och integrerad del av all hälso- och sjukvård.
Inom uppdraget för Kunskapscentrum ingår att följa upp insatser inom levnadsvanor och att återkoppla dessa resultat till Region Skånes verksamheter. Under vintern och våren 2017 skickade vi ut en webbaserad enkät till samtliga vårdcentraler inom Region Skånes hälsoval med frågor om hur vårdcentralen arbetar med levnadsvanor, deras kännedom om
Kunskapscentrum och vilket behov av stöd och kunskap om levnadsvanor som vårdcentralen efterfrågar. Totalt har 100 vårdcentraler besvarat enkäten, vilket motsvarar 68 % av regionens vårdcentraler.
Vi vill passa på att tacka alla deltagande vårdcentraler som tagit sig tid att besvara vår enkät.
Ert deltagande har bidragit med värdefull återkoppling och resultaten utgör en viktig grund både för Kunskapscentrums och vårdcentralernas fortsatta arbete. Ett extra tack även till studentmedarbetare Cornelia Olsérius som har hjälpt oss att bearbeta insamlad data och formulera denna rapport. Tack!
Kjell Olsson Ingemar Götestrand Karin Werner Öhrnberg
Processledare Strateg Strateg
Malmö, november 2017
Sammanfattning
Av totalt 146 vårdcentraler som bjudits in att delta så besvarades enkäten av 100
vårdcentraler. Drygt en tredjedel av svaren inkom från privata vårdcentraler, medan övriga svar inkom från vårdcentraler vid de tre förvaltningarna SUS, Kryh och Sund.
Nästan samtliga vårdcentraler uppgav att de har ett hälsoteam eller annat nätverk där personalens kompetens inom levnadsvanor tillvaratas och används. Samtidigt uppgav två tredjedelar av vårdcentralerna att de regelbundet förmedlar information om
levnadsvanearbetet till övriga medarbetare. Var femte vårdcentral uppgav att levnadsvanor diskuteras under samtliga patientbesök medan majoriteten uppgav att levnadsvanor enbart diskuteras med vissa patientgrupper. En mindre andel, främst inom privat sektor, uppgav att levnadsvanor diskuteras vid särskilda hälsosamtal.
Nästan en tredjedel av vårdcentralerna uppgav att de saknar uppdaterade rutiner och/eller flödesscheman avseende samtliga fyra levnadsvanor. Vanligast är att vårdcentralen har
rutiner/flödesscheman kring tobaksavvänjning medan rutiner/flödesscheman kring riskbruk av alkohol är minst förekommande. Avseende levnadsvanor inför operation så uppgav närmare hälften att sådana rutiner/flödesscheman saknas för samtliga levnadsvanor. Vanligast är att det finns rutiner/flödesscheman för tobaksfri operation, vilket hälften av vårdcentralerna uppgav, medan motsvarande andel för de övriga levnadsvanorna är runt en fjärdedel.
När det gäller förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) så uppgav 70 % att det finns aktuella rutiner på vårdcentralen. Vid bedömning av i vilken utsträckning FaR förskrivs till de patienter som anses vara i behov av ökad fysisk aktivitet så angav vårdcentralerna ett
snittvärde på 2,7, utifrån en femgradig skala.
Över tre fjärdedelar av vårdcentralerna har tillgång till minst en egen tobaksavvänjare, nio tar hjälp av tobaksavvänjare vid annan enhet och 13 vårdcentraler uppgav att de inte erbjuder stöd via tobaksavvänjare överhuvudtaget. För alkohol så finns rådgivare tillgänglig vid enbart 12 % av vårdcentralerna, trots att över två tredjedelar använder sig av screeninginstrument för att upptäcka riskbruk av alkohol. Knappt var sjunde vårdcentral uppgav att de avser utbilda alkoholrådgivare under 2017. Inom matvanor uppgav mer än hälften av vårdcentralerna att de (utöver dietist) har personal med vidareutbildning inom kost och nutrition. De flesta av dessa har vidareutbildning relaterad till diabetes.
Inom samtalsmetodik uppgav 65 % av vårdcentralerna att minst en ur personalen genomgått utbildning de tre senaste åren, 20 % uppgav ingen och 15 % saknar uppgift. Drygt en tredjedel av vårdcentralerna uppgav att personal kommer gå samtalsutbildning under 2017.
En fjärdedel av vårdcentralerna uppgav att ingen i deras personal har genomfört
webbutbildningen i levnadsvanor under de tre senaste åren och närmare hälften har ingen kännedom om huruvida någon genomfört den. Likaså svarade närmare hälften att de inte har någon vetskap om hur många som planeras genomföra utbildningen under 2017.
En stor majoritet av vårdcentralerna (82 %) arbetar inte med levnadsvanor i den utsträckning som de själva önskar. Den absolut vanligaste orsaken till detta uppgav man vara arbetsbördan.
Vårdcentralernas genomsnittliga kännedom om Kunskapscentrum levnadsvanor och
sjukdomsprevention låg på 2,7 på en femgradig skala. Bortsett från ekonomi och resurser, så uppgav de flesta att utbildning och information är det de skulle önska från Kunskapscentrum.
Innehållsförteckning
Innehåll
1. Deltagare och metod... 1
1.1 Inledning och syfte ... 1
1.2 Frågeformulär... 1
1.3 Population... 2
1.4 Datainsamling... 2
1.5 Bearbetning av data ... 2
1.6 Svarsfrekvens ... 2
1.7 Redovisning av resultat ... 3
2. Rutiner kring arbete med levnadsvanor ... 4
2.1 Hälsoteam... 4
2.2 Information... 6
2.3 Rutiner ... 8
2.4 Diskussion ... 15
3. Kompetens och utbildning ... 17
3.1 Samtalsutbildning... 17
3.2 Diplomerad tobaksavvänjare ... 21
3.3 Webbutbildning om levnadsvanor... 21
3.4 Utbildning inom MET och kost & nutrition... 22
3.5 Diskussion ... 24
4. Attityder kring levnadsvanearbete ... 26
4.1 Arbete med levnadsvanor ... 26
4.2 Diskussion ... 32
5. Önskat stöd från Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention... 33
5.1 Kännedom och stöd ... 33
5.2 Diskussion ... 35
6. Avslutande reflektion ... 36
7. Bilagor ... 37
Bilaga 1. Svarande vårdcentraler ... 37
Bilaga 2. Mejlutskick av frågeformulär ... 40
Bilaga 3. Frågeformulär ... 41
1. Deltagare och metod
1.1 Inledning och syfte
Inom uppdraget för Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention ingår att följa upp insatser inom levnadsvanor och att återkoppla dessa resultat till verksamheterna. Således har Kunskapscentrum under vintern och våren 2017 skickat ut ett webbaserat frågeformulär till samtliga vårdcentraler inom Region Skånes hälso- och vårdval. Detta kommer att följas av ett liknande frågeformulär till psykiatrin och till övrig sjukhusvård.
Kartläggningen fyller flera syften som ett led i Kunskapscentrums målsättning att förbättra arbetet med levnadsvanor och sjukdomsprevention inom hälso- och sjukvården i Region Skåne. Dels utgör den en omvärldsanalys i syfte att skapa en överblick över aktuellt
levnadsvanearbete i regionens verksamheter och dels bidrar den till en möjlighet att följa upp det aktuella arbetet genom framtida kartläggningar för att se utvecklingen över tid. Slutligen ger den även en möjlighet för verksamheterna att själv lyfta fram vilket behov man har och vilket stöd man önskar för att förbättra sitt arbete inom levnadsvanor.
Sammanställning av svaren presenteras uppdelade utifrån fyra verksamhetsområden (Privat verksamhet, Skånes universitetssjukvård – SUS, Skånevård Kryh och Skånevård Sund) samt total sammanställning för att kunna jämföra verksamhetsområdena och få en helhetssyn över hur arbetet med levnadsvanor ser ut i dagsläget.
Kartläggningen eftersträvar samtidigt ingalunda att ge en komplett översikt över allt hälsofrämjande och sjukdomspreventivt arbete inom dessa verksamheter. En sådan
sammanställning skulle bli alltför omfattande inom ramen för den aktuella kartläggningen och göra det svårt att jämföra mellan verksamhetsområden och verksamheter. Kunskapscentrum är således medveten om att det inom flera verksamheter pågår ett aktivt levnadsvanearbete som inte nödvändigtvis till fullo återspeglas i denna sammanställning.
Resultaten från kartläggningen kommer att utgöra en vägledning i Kunskapscentrums fortsatta arbete.
1.2 Frågeformulär
Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention utformade ett webbaserat
frågeformulär till vårdcentraler inom Hälsoval Skåne (se bilaga 3). Frågeformuläret bestod av 27 frågor och 9 delfrågor kategoriserade utifrån 4 teman: Rutiner kring arbete med
levnadsvanor; Kompetens och utbildning; Attityder kring levnadsvanearbete samt Önskat stöd från Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention. Utformningen av
frågeformuläret bestod huvudsakligen av fasta alternativ (varav vissa flervalsalternativ) med möjlighet att skriva ett övrigt alternativ. Därutöver fanns några öppna frågor där respondenten skulle svara i skrift.
1.3 Population
Populationen bestod i denna undersökning av samtliga 146 vårdcentraler inom Hälsoval Skåne. Följande verksamhetsområden ingick i populationen: Privat verksamhet, Skånes universitetssjukvård – SUS, Skånevård Kryh, Skånevård Sund samt Hälsostaden. Population i respektive område presenteras i nedanstående tabell.
Tabell 1. Antal vårdcentraler inom hälso- och vårdvalet i Region Skåne 2017.
Total population 146
Privat verksamhet 61
Skånes universitetssjukvård – SUS 37
Skånevård Kryh 21
Skånevård Sund 26
Hälsostaden 1
1.4 Datainsamling
Länk till det webbaserade frågeformuläret skickades via e-post till respektive vårdcentrals verksamhetschef (se utskick i bilaga 2). Därefter skickades påminnelser via e-post till de vårdcentraler som ännu inte besvarat frågeformuläret. Totalt tre påminnelser skickades till de offentliga verksamheterna och två till de privata.
Datainsamlingen påbörjades 15 mars och avslutades 19 maj 2017.
1.5 Bearbetning av data
Inledningsvis överfördes rådata till Excel som sedan bearbetades och sammanställdes.
Därefter framtogs stapel- och cirkeldiagram i syfte att illustrera resultatet. Frågeformulärets öppna frågor kategoriserades utifrån framtagna svarsalternativ anpassade efter inkomna svar.
Därutöver tolkades och kategoriserades otydliga och ofullständiga svar efter passande alternativ (exempelvis kategoriserades svaret ”inte planerat” som ”vet ej” i
sammanställningen).
1.6 Svarsfrekvens
100 vårdcentraler besvarade frågeformuläret, vilket motsvarar 68 % av den totala
populationen på 146 vårdcentraler (se bilaga 1 för lista på svarande vårdcentraler). Högst svarsfrekvens i förhållande till antal vårdcentraler inom respektive verksamhetsområde hade Skånevård Kryh.
Frågeformuläret besvarades i 75 % av fallen av verksamhetschefen, 9 % av enhetschefen, 9 % av ansvarig för arbete med levnadsvanor, 3 % av team för arbete med levnadsvanor och 10 % av ett ”övrigt” alternativ, såsom verksamhetsledare, sjuksköterska och distriktssköterska.
Tabell 2. Population, respondenter och svarsfrekvens.
Population Respondenter Svarsfrekvens
N N
Totalt 146 100 68 %
Privat 61 38 62 %
SUS 37 25 68 %
Kryh 21 17 81 %
Sund 26 20 77 %
Hälsostaden 1 0 0 %
1.7 Redovisning av resultat
Sammanställningen av svaren från samtliga respondenter redovisas i olika kapitel som följer de teman frågeformuläret utformades efter. Under varje kapitel redogörs korta
sammanfattningar av resultatet utifrån diagrammen och exempel på svar under
svarsalternativet ”övriga”. Avslutningsvis i varje kapitel följer en diskussion av presenterat resultat.
Resultatet presenteras i cirkeldiagram samt liggande och stående stapeldiagram fördelat utifrån totalt antal respondenter samt de fyra verksamhetsområden svar inkom från: Privat verksamhet; Skånes universitetssjukvård - SUS; Skånevård Kryh samt Skånevård Sund.
(Hälsostaden har inte besvarat frågeformuläret och finns därmed inte med i
sammanställningen). Respektive verksamhetsområde representeras på samtliga stapeldiagram av en färg och presenterad ordningsföljd av områdena följer genom rapporten. I diagrammen redovisas andelen samt antal svar i parentes. Under varje diagram följer en figurtext med förklaring av vad som redovisas, totalt antal respondenter och om det varit en flervalsfråga i frågeformuläret. Enstaka delfrågor redovisas enbart i löpande text och därmed inte i diagram.
2. Rutiner kring arbete med levnadsvanor
2.1 Hälsoteam
Av totalt 100 respondenter visade sig cirka en tredjedel av vårdcentralerna ha ett hälsoteam (med minst två personer som regelbundet stämmer av det hälsoinriktade arbetet på
vårdcentralen, speciellt med avseende på levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder) (Figur 2.1). Inom privat verksamhet finns högst andel hälsoteam och Skånevård Sund uppgav sig ha lägst andel.
Figur 2.1. Om det för närvarande finns ett hälsoteam eller motsvarande (Hälsoteam: minst två personer som regelbundet stämmer av det hälsoinriktade arbetet på vårdcentralen, speciellt med avseende på levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder).
(N = 100).
Vid de 29 vårdcentraler med hälsoteam (eller motsvarande) är sjuksköterska, fysioterapeut, dietist och distriktssköterska de yrkesgrupper som är vanligast förekommande (Figur 2.2).
Figur 2.2. Yrkesgrupper som ingår i hälsoteam eller motsvarande.
Flervalsfråga (N = 29).
Av resterande 71 respondenter som uppgav avsaknad av hälsoteam (eller motsvarande) har merparten ett samarbete/nätverk inom vårdcentralen där personalens kompetens inom levnadsvanor tillvaratas och används (Figur 2.3). Därmed saknar enbart 5 vårdcentraler av totalt 100 ett hälsoteam/motsvarande eller ett samarbete/nätverk inom levnadsvanor.
Figur 2.3. Vid avsaknad av hälsoteam: Om det finns ett samarbete/nätverk inom vårdcentralen där personalens kompetenser inom levnadsvanor tas till vara och används.
(N = 71).
2.2 Information
Sammanställningen visar att övriga medarbetare får kontinuerlig information om pågående levnadsvanearbete vid två tredjedelar av totalt antal svarande vårdcentraler (Figur 2.4).
Informationsspridningen är vanligast inom Skånevård Sund och därutöver är fördelningen de andra verksamhetsområdena emellan relativt jämn.
Figur 2.4. Om övriga medarbetare får regelbunden information om pågående levnadsvanearbete.
(N = 100).
67 vårdcentraler uppgav att information om pågående levnadsvanearbete förmedlas till övriga medarbetare. Det vanligaste tillvägagångssättet för detta är på arbetsplatsträffar (APT) (Figur 2.5).
Figur 2.5. På vilket/vilka sätt information om pågående levnadsvanor förmedlas till övriga medarbetare.
Flervalsfråga (N = 67).
2.3 Rutiner
Tobaksbruk och fysisk aktivitet uppgavs vara de levnadsvanor inom vilka flest vårdcentraler har beslutade och uppdaterade (2015 eller senare) rutiner och/eller flödesscheman för (Figur 2.6). Riskbruk av alkohol är den levnadsvana verksamhetsområdena i störst utsträckning saknar rutiner för. Resultatet visar därutöver att 30 av 100 medverkande vårdcentraler saknar rutiner för efterfrågade levnadsvanor.
Figur 2.6. De levnadsvanor inom vilka det finns beslutade och uppdaterade (2015 eller senare) rutiner och/eller flödesscheman.
Flervalsfråga (N = 100).
Totalt 70 vårdcentraler uppgav sig ha beslutade och uppdaterade rutiner och/eller
flödesscheman för ovan presenterade levnadsvanor. Huruvida arbetet med levnadsvanor följer rutinerna graderades av respondenterna på en Likertskala mellan 1-5 där 1 motsvarade
”mycket stor” och 5 ”mycket liten” (Figur 2.7). Utifrån ett genomsnittligt värde graderade vårdcentralerna inom privat verksamhet sitt arbete följa rutinerna i högst utsträckning och vid Skånevård Sund i lägst utsträckning.
Figur 2.7. Till vilken grad arbetet med levnadsvanor följer de rutiner som finns.
Genomsnittligt värde (N = 69).
Frågor om levnadsvanor i patientarbetet uppgavs tas upp mest frekvent på vissa patientgrupper inom verksamhetsområdena (Figur 2.8). Inom privat verksamhet är det
vanligare att levnadsvanefrågor tas upp vid samtliga patientbesök i jämförelse med resterande verksamhetsområden. Frågorna är lägst förekommande vid hälsosamtal. Angivna svar under
”övriga” var exempelvis ”då det är relevant”, ”vid nästan samtliga besök” och mer specifika redogörelser för vid vilka patientbesök. På frågeformuläret fanns ännu ett svarsalternativ ”tas inte upp”, vilket ingen av respondenterna angav och alternativet uteslöts därmed från
nedanstående diagram.
Figur 2.8. När frågor om levnadsvanor tas upp i patientarbetet.
(N = 100).
52 respondenter uppgav att vårdcentralen har tillgång till beslutade rutiner och/eller flödesscheman inom något eller några områden inför operation: rökfri, alkoholfri, fysisk aktivitet samt nutrition (Figur 2.9). Av totalt 100 har därmed 48 vårdcentraler inte rutiner/flödesscheman inom något av de fyra områdena. För respondenter med rutiner är emellertid rutiner inför rökfri operation vanligast och därutöver är resterande alternativ jämnt fördelade. Inom privat verksamhet är det fler som saknar rutiner än har tillgång till desamma.
Figur 2.9. Tillgång till beslutade rutiner och/eller flödesscheman inom följande inför operation.
Flervalsfråga (N = 100).
Vid rökfri operation uppgav merparten respondenter att vårdcentralen använder sin egen tobaksavvänjare (Figur 2.10). Detta sker på samtliga deltagande verksamheter inom Skånevård Sund och är likaså vanligt inom Skånevård Kryh. Skånes universitetssjukvård - SUS är det verksamhetsområde som i störst utsträckning hänvisar till annan enhet i jämförelse med resterande tre verksamhetsområden. Resultatet på en delfråga i frågeformuläret visade att de 10 vårdcentraler inom Skånes universitetssjukvård - SUS som hänvisar till annan enhet angav Hälsoenheten Malmö. Övriga verksamheter som hänvisar till annan enhet angav
”Novakliniken Ystad”, ”Novakliniken Borrby”, ”SUS” och ”Vårdcentralen Vilan” (visas inte i figur).
Figur 2.10. De alternativ som används för rökfri operation.
(N = 100).
Av samtliga respondenter använder cirka två tredjedelar screeninginstrument för identifiering av riskbruk av alkohol (Figur 2.11). Detta används till störst del inom Skånes
universitetssjukvård – SUS och till lägst andel inom Skånevård Kryh. Flertalet vårdcentraler har inte kännedom om huruvida screeninginstrument används inom deras enhet.
Figur 2.11. Om screeninginstrument för identifiering av riskbruk av alkohol används.
(N = 100).
Vid de vårdcentraler som uppgav att screeninginstrument används för identifiering av riskbruk av alkohol är det vanligast förekommande att läkare utför screening, därefter sjuksköterska (Figur 2.12). De svar som inkom under svarsalternativet ”övriga” var bland annat distriktssköterska, fysioterapeut med livsstilsmottagning och ”olika yrkeskategorier använder det vid tillfälle”.
Figur 2.12. Vem/vilka som utför screening för riskbruk av alkohol, Flervalsfråga (N = 69).
Relativt få verksamheter har tillgång till utbildad alkoholrådgivare (med exempelvis MET- utbildning) (Figur 2.13). Minst vanligt är det inom privat verksamhet och vanligast på vårdcentraler inom Skånes universitetssjukvård – SUS.
Figur 2.13. Om enheten har tillgång till alkoholrådgivare (med exempelvis MET-utbildning).
(N = 100).
Sammanställningen av de totalt 100 respondenterna visar att majoriteten (två tredjedelar) av vårdcentralerna har beslutade rutiner och/eller flödesscheman, uppdaterade 2015 eller senare, vad gäller användning av fysisk aktivitet på recept (FaR) (Figur 2.14). Fördelningen
verksamhetsområdena emellan är förhållandevis jämn. Skånevård Kryh är dock det verksamhetsområde där beslutade rutiner/flödesscheman gällande FaR är vanligast förekommande.
Figur 2.14. Om det finns beslutade rutiner och/eller flödesscheman, uppdaterade 2015 eller senare, kring användning av FaR.
(N = 100).
I graderingen av i vilken utsträckning FaR ordineras till patienter efter bedömning av behov av ökad fysisk aktivitet är de genomsnittliga värdena verksamhetsområdena emellan relativt lika. Skånevård Sund är emellertid det verksamhetsområde som ordinerar FaR i störst utsträckning och privat verksamhet minst.
Figur 2.15. I vilken utsträckning FaR ordineras till patienter som bedöms ha behov av ökad fysisk aktivitet.
Genomsnittligt värde (N = 100).
2.4 Diskussion
Detta avsnitt vill belysa graden av struktur och systematik i det primärpreventiva och
sekundärpreventiva arbetet med levnadsvanor. Prevention har alltid varit en naturlig del inom primärvården och det finns många exempel på såväl enskilda insatser som på ett mer
strukturerat arbete. Samtidigt har det hänt att detta arbete har fått stå tillbaka p.g.a. brist på tid och resurser. Har man ett strukturerat arbete med rutiner och flödesscheman och ett par medarbetare som håller ihop detta är förutsättningarna bättre för att prevention alltid hinns med. Det förebyggande arbetet synliggörs på så vis.
Den första frågan var om vårdcentralen för närvarande har ett hälsoteam eller motsvarande.
Ett kännetecken för primärvården i Sverige är att den är teambaserad. Det är vanligt med t.ex.
diabetesteam och astma/KOL-team, men frågan här avser ett team för de fyra levnadsvanorna.
29 av 100 vårdcentraler svarade att de har ett hälsoteam. Detta verkar inte vara något som det läggs så pass mycket fokus på. Orsak till detta kan vara arbetsbörda och behovet av utökade resurser vilket framgår av svaren på andra frågor i enkäten.
Eftersom begreppet ”hälsoteam” kanske inte är känt eller används överallt behövde vi ställa en ytterligare fråga, nämligen om det finns ett samarbete/nätverk inom vårdcentralen där personalens kompetenser inom levnadsvanor tas till vara och används. 65 av vårdcentralerna svarade ja vilket ger en mer positiv bild. Trots avsaknad av hälsoteam enligt vår definition är levnadsvanor något som präglar arbetet.
Regelbunden information om pågående levnadsvanearbete sker på 67 % av vårdcentralerna.
Det är viktigt att medarbetare är medvetna om hur arbetet med levnadsvanor ser ut, så att det
kan implementeras i det dagliga arbetet och inte vara koncentrerat till specifika personer.
Information är viktigt och kunskap behöver förmedlas även inom de 33 % av vårdcentralerna där detta inte sker.
De som förmedlar information gör det oftast på APT. Inom privat verksamhet är det även vanligt att informationen sprids via diverse möten. Det är positivt att informationen mestadels sprids muntligen på planerade och strukturerade möten så att det finns utrymme för frågor och förklaringar, vilket kan reducera eventuella missförstånd. Det är även lätt att e-post inte blir noggrant lästa eller uppmärksammade. Det kan tänkas att det läggs större vikt vid
levnadsvanor om det tas upp på möten och inte enbart förmedlas via e-post. Detta är också ett sätt för dem som förmedlar informationen att tillhandahålla eventuell återkoppling eller få reda på hur arbetet med levnadsvanor fungerar i den faktiska kontexten.
En av framgångsfaktorerna i det hälsoinriktade arbetet är om det finns beslutade rutiner och/eller flödesscheman för hur arbetet med levnadsvanor går till. Resultatet visar att det är vanligast med rutiner/flödesscheman för arbete med tobaksbruk, därefter fysisk aktivitet.
Riskbruk av alkohol har lägst resultat. Det kan tänkas att alkohol är ett mer känsligt ämne och därför inte tas upp i lika stor utsträckning. 30 av 100 har svarat att rutiner saknas, vilket utgör ett stort antal. Möjligtvis kan dessa enheter vara i större behov av information och stöd, genom t.ex. besök.
Till vilken grad följer arbetet med levnadsvanor dessa rutiner? På en femgradig skala är det genomsnittliga värdet 3,54 för den totala sammanställningen. Därutöver är det överlag relativt jämnt mellan förvaltningarna. Privat verksamhet har högst genomsnitt på 3,75, de följer således sina rutiner mest. Resultatet indikerar att det finns rutiner, men dessa inte följs i högsta möjliga utsträckning.
En annan intressant fråga är när frågor om levnadsvanor tas upp i patientarbetet. Rutinmässigt på vissa patientgrupper övervägande högst, 67 %. 19 av vårdcentralerna tar upp detta vid samtliga patientbesök, varav 10 från privat verksamhet. Detta är imponerande. Ingen har svarat att det aldrig tas upp, vilket påvisar att samtliga svarande i någon grad arbetar med levnadsvanor – en positiv indikation.
Det är förståeligt att frågor om levnadsvanor framförallt fokuseras på vissa patientgrupper där behovet kan tänkas vara större. Levnadsvanefrågor borde emellertid utgöra ett vanligare inslag i patientarbetet p.g.a. de positiva effekter hälsosamma levnadsvanor kan generera.
Det finns evidens för att rökfrihet och alkoholfrihet inför operation minskar risken för komplikationer. Enligt svaren är rutiner/flödesscheman för rökfri operation vanligast, 51 %.
Alkoholfri operation, fysisk aktivitet samt nutrition inför operation jämnt mellan 22-27 %. 47 vårdcentraler angav att rutiner saknas inom samtliga områden. Av dessa kommer 25 från privat verksamhet. I vissa avseenden påvisas ett omfattande arbete med levnadsvanor inom privat verksamhet, men det verkar sprida sig mycket mellan olika verksamheter. Resultatet på denna fråga indikerar ojämn fördelning inom de privata vårdcentralerna.
3. Kompetens och utbildning
3.1 Samtalsutbildning
Av 100 deltagande vårdcentraler uppgav den största andelen att det är vanligast att 1-3 eller ingen medarbetare i verksamheten genomgått samtalsutbildning om minst tre dagar (t.ex.
motiverande samtal) under 2014-2016 (Figur 3.1). Vissa uppgav att de inte är medvetna om hur många i personalen som genomgått utbildningen.
Figur 3.1. Hur många i personalen som genomgått samtalsutbildning om minst tre dagar under de senaste tre åren.
(N = 100).
Under 2017 planerar flest vårdcentraler att ingen eller 1-3 medarbetare ska genomgå samtalsutbildning om minst tre dagar (Figur 3.2). Inom Skånes universitetssjukvård – SUS planerar en större andel vårdcentraler att medarbetare ska genomgå utbildning jämfört med resterande verksamhetsområden där det är vanligast att ingen planeras delta. Flertalet
vårdcentraler uppgav sig inte veta hur många som planeras genomgå utbildning, alternativt att det ännu inte planerats eller fattats beslut om (dessa har klassats som ”vet ej).
Figur 3.2. Hur många i personalen som planeras genomgå samtalsutbildning om minst tre dagar under 2017.
(N = 100).
Av samtliga respondenter är det färre än hälften som arbetar kring upprätthållande av kompetens inom motiverande samtal eller liknande samtalsutbildning, genom exempelvis regelbunden handledning eller kortare utbildningar (Figur 3.3). Detta följer
verksamhetsområdenas enskilda resultat, med undantag av Skånes universitetssjukvård – SUS där resultatet är omvänt.
Figur 3.3. Om arbete kring upprätthållande av kompetens inom motiverande samtal eller liknande samtalsutbildning genom till exempel regelbunden handledning eller kortare utbildningar sker.
(N = 100).
De vårdcentraler som arbetar kring upprätthållande av kompetens inom motiverande samtal eller liknande samtalsutbildning uppgav att vidareutbildningar, fördjupningsdagar och
självstudier (film, litteratur och liknande) i störst utsträckning används som metod (Figur 3.4).
Figur 3.4. På vilket sätt arbetet med upprätthållande av kompetens inom motiverande samtal eller liknande utbildning sker.
Flervalsfråga (N = 41).
3.2 Diplomerad tobaksavvänjare
Tillgången till diplomerad tobaksavvänjare är generellt stor, oftast genom egen intern tobaksavvänjare (Figur 3.5). Skånevård Sund har störst tillgång till diplomerad
tobaksavvänjare medan det inom privat verksamhet är det mindre vanligt. De vårdcentraler med tillgång till tobaksavvänjare, både internt och externt, skulle i en efterföljande delfråga i frågeformuläret ange antal tobaksavvänjare inklusive deras profession. Vanligast
förekommande är att vårdcentralerna har tillgång till 1-2 diplomerade tobaksavvänjare och att det oftast är en sjuksköterska (redovisas inte i figur).
Figur 3.5. Om vårdcentralen har tillgång till diplomerad tobaksavvänjare.
(N = 100).
3.3 Webbutbildning om levnadsvanor
En stor andel respondenter saknar kännedom om antal godkända medarbetare på
webbutbildningen om levnadsvanor under de senaste tre åren (Figur 3.6). Det är därutöver vanligast att ingen, 1-3 eller fler än 13 genomgått utbildningen. Privat verksamhet har störst andel vårdcentraler där ingen medarbetare genomgått utbildningen.
Figur 3.6. Hur många i personalen som godkänts på webbutbildningen om levnadsvanor under de senaste tre åren.
(N = 100).
När det gäller antal i personalen som under 2017 förväntas genomföra webbutbildningen om levnadsvanor är det återigen en stor andel vårdcentraler som inte vet eller ännu inte beslutat om eller planerat detta (Figur 3.7). Därutöver visas en relativt jämn fördelning över
svarsalternativen. Inom Skånes universitetssjukvård – SUS förväntas flest medarbetare genomföra utbildningen under året jämfört med resterande verksamhetsområden.
Figur 3.7. Hur många i personalen som förväntas genomföra webbutbildningen om levnadsvanor under 2017.
(N = 100).
3.4 Utbildning inom MET och kost & nutrition
Under 2017 är det ett fåtal vårdcentraler där medarbetare förväntas genomgå MET-utbildning (metod för behandling av patienter med lindrigt till måttligt beroende av alkohol) (Figur 3.8).
Som vid tidigare frågor uppgav många respondenter att de inte vet eller ännu inte planerat eller beslutat om detta.
Figur 3.8. Hur många i personalen som förväntas gå MET (metod för behandling av patienter med lindrigt till måttligt beroende av alkohol) under 2017.
(N = 100).
Sammanställningen av de totalt 100 respondenterna visar att det oftast är 1-3 medarbetare som har vidareutbildning inom kost och nutrition (Figur 3.9). Svarsfördelningen
verksamhetsområdena emellan är relativt lika. En efterföljande delfråga avseende vilken kurs/vidareutbildning de med kompetens inom ämnet genomfört visade att av 48 respondenter har 38 angivit olika former av diabetesutbildningar (visas inte i figur). 7 respondenter saknade kännedom om vilken typ av utbildning medarbetarna genomfört och därutöver uppgavs enstaka svar såsom ”dagsutbildning Landskrona”, ”licensierad livsstilsrådgivare”,
”internutbildning Aleris” och ”kvalificerat rådgivande samtal om ohälsosamma matvanor”.
Figur 3.9. Hur många i personalen som har vidareutbildning inom kost och nutrition.
(N = 100).
3.5 Diskussion
På frågan om hur många av medarbetarna som har genomgått samtalsutbildning om minst tre dagar under de tre senaste åren var det vanligaste svaret 1-3. 20 % angav att ingen har
genomgått samtalsutbildning senaste tre åren. Av dessa var de flesta från privat verksamhet vilket kan tyda på att de inte satsar lika mycket på kompetenshöjning inom samtalsmetodik.
En annan orsak kan vara att information och kommunikation kring utbudet av dessa utbildningar inte är tillräcklig. Man kan fråga sig ifall utbildningen är allmänt känd inom vårdcentralerna och huruvida medarbetarna är medvetna om att den erbjuds, så att de själv kan efterfråga den. En annan förklaring kan vara att många medarbetare har gått
samtalsutbildning längre tillbaka i tiden och egentligen är i störst behov av att deltaga i en fördjupningsdag/uppföljningsdag.
Eftersom det är en kostnad både för utbildning och för ersättare måste kanske uppdraget förtydligas, att det är viktigt och nödvändigt med samtalskompetens. Att förbättra
ohälsosamma levnadsvanor är många gånger en radikal förändring för patienten som behöver ta tid. Patientens motivation och tilltro till sin förmåga att förändra behöver ett kompetent stöd hela vägen.
För att Kunskapscentrum ska kunna planera kommande utbildningar hade vi med frågan om hur många i personalen som planeras genomgå samtalsutbildning 2017. En tredjedel svarade 1-3 vilket skulle innebära att behovet ligger någonstans mellan 33 och 99 personer. De utbildningar som genomförs under hösten är fulltecknade vilket är mycket positivt. Om det är de personer som avses i svaren vet vi inte, men slutsatsen bör ändå vara att
utbildningsbehovet ligger på samma nivå även under 2018.
På frågan om vårdcentralen arbetar kring upprätthållande av samtalskompetens svarade 41 % ja. Oftast sker detta genom vidareutbildningar men inom privat verksamhet sker det genom självstudier (filmer, litteratur etc.). För att upprätthålla kompetens behöver man såväl praktisera det regelbundet som få hjälp med fördjupning, handledning och vidareutbildning.
Drygt hälften svarade nej och även om det beror på tidsbrist och resursbrist är det inte bra att detta inte prioriteras. Samtalskompetens behövs i alla patientmöten även om arbetet med att stödja till förändring av ohälsosamma levnadsvanor många gånger är en stor utmaning.
Att patienter har fått hjälp med att sluta röka och använda andra tobaksprodukter har varit givet i många år. Utbildning till diplomering för tobaksavvänjare har funnits i flera år och en av frågorna var om vårdcentralen har tillgång till diplomerad tobaksavvänjare. 78 % har en tobaksavvänjare och 9 % svarade att de hänvisar till extern verksamhet. 13 vårdcentraler uppgav att de inte har tillgång till tobaksavvänjare överhuvudtaget. Kontakt behöver tas med dessa för att hitta lösningar eftersom alla ska ha tillgång till tobaksavvänjning.
Med koppling till implementeringen av Region Skånes vårdprogram "Levnadsvanor" har det tagits fram en webbaserad utbildning. Syftet är att ge all personal inom skånsk hälso- och sjukvård kunskap om hur man arbetar systematiskt med personer som har ohälsosamma levnadsvanor och behov av att förändra dessa. Under 2015-2016 var målet att 20 % av legitimerad personal inom primärvården skulle vara godkända.
På frågan om hur många anställda på vårdcentralen som har godkänts på webbutbildningen om levnadsvanor under de tre senaste åren svarade 24 % ”ingen” och 43 % svarade ”vet ej”.
Detta är ett nedslående men även märkligt resultat då informationen om utbildningen har varit omfattande. Möjligen har respondenten inte förstått vilken utbildning som avses. Det har ju
varit föremål för uppföljning.
I årsredovisningarna har Sund haft ca 25 % godkända, Kryh 16 % och SUS 8 % godkända.
Det finns vårdcentraler där de flesta är godkända och andra där ingen har blivit godkänd. Det kan vara så att informationen om denna utbildning inte nått ut till de privata vårdcentralerna.
Det verkar som att behovet av att marknadsföra denna webbutbildning är stort. Speciellt eftersom 43 % har svarat att de inte vet om anställda förväntas genomföra utbildningen under 2017.
4. Attityder kring levnadsvanearbete
4.1 Arbete med levnadsvanor
Majoriteten av vårdcentralerna arbetar inte med levnadsvanor i den utsträckning de själva önskar (Figur 4.1). Andelen är högst inom Skånevård Sund, samtidigt som det inom samtliga verksamhetsområden är under en tredjedel av vårdcentralerna som arbetar med levnadsvanor i den utsträckning de själva önskar.
Figur 4.1. Om arbete med levnadsvanor sker i den utsträckning som de själva önskar.
(N = 100).
Möjligheten att arbeta med levnadsvanor uppgavs i störst utsträckning bero på arbetsbörda (Figur 4.2). Fördelningen över resterande svarsalternativ är relativt jämn. De svar som angavs under ”övriga” var framförallt hög personalomsättning och chefsbyten, sjukskrivningar och frånvaro, resursbehov samt avsaknad av fast ledning och styrmedel.
Figur 4.2. Vad som påverkar möjligheterna för arbetet med levnadsvanor.
Flervalsfråga (N = 100).
Av 100 respondenter bedömdes distikssköterska och sjuksköterska vara de yrkesgrupper som är mest intresserade av att arbeta med levnadsvanor vid berörd vårdcentral (Figur 4.3).
Fördelningen varierar emellertid verksamhetsområdena emellan. De svarsalternativ som respondenter angav under kategorin ”övriga” bestod huvudsakligen av yrkeskateogin undersköterska samt av enskilda svar såsom psykoterapeut, diabetessjuksköterska och att
”samtliga är intresserade i mån av tid”.
Figur 4.3. Yrkesgrupper intresserade av arbete med levnadsvanor.
Flervalsfråga (N = 100).
Vidare påvisades utökade resurser vara det vårdcentralerna främst anser sig vara i behov av för att utveckla arbetet med levnadsvanor (Figur 4.4). Även tydliga och realistiska mål samt tid för reflektion och utvecklingsarbete angavs som viktigt för fortsatt utveckling. Ökad kompetens hos ledningen angavs i minst utsträckning. Denna fördelning är relativt lika mellan verksamhetsområdena, med Skånevård Kryh som undantag. Inom Skånevård Kryh betonades i synnerhet tydliga och realistiska mål samt delaktighet i målformulering. Under ”övriga”
uppgavs enskilda svar såsom ”naturligt inslag i alla utbildningar”, ”styrning ekonomiskt”,
”ökad prioritering från Region Skåne”, ”splittrat uppdrag”, ”klargöra hur detta ryms inom medicinsk prioritering och korrekt resursanvändning på primärvårdsnivå” och ”utifrån medicinsk prioritering är arbete med levnadsvanor inte högsta prioritet”.
Figur 4.4. Vad som behövs för att arbetet med levnadsvanor jämtemot patienter/befolkning ska kunna utvecklas på arbetsplatsen.
Flervalsfråga (N = 100).
4.2 Diskussion
Vi har i tidigare kapitel gått igenom frågan om man har ett systematiskt och strukturerat arbete med levnadsvanor samt frågor om kompetens och kompetensutveckling. I detta kapitel har vi försökt ta reda på om man upplever att man faktiskt arbetar med levnadsvanor i den utsträckning man önskar. 82 % har svarat nej. Detta visar på en vilja att arbeta med levnadsvanor och fokusera mer på det, men att det finns olika orsaker som förhindrar möjligheten till detta så mycket som man önskar.
Vad är det då som påverkar möjligheterna för arbetet med levnadsvanor? 82 % har svarat att arbetsbördan ligger till grund för att levnadsvanearbetet nedprioriteras. ”Kompetens tillvaratas inte” är det minst använda svarsalternativet, vilket är positivt då det inte satsas tid på
kompetensutveckling som sedan inte utnyttjas. Oklarhet i uppdraget och låg prioritering är andra förklaringar. Möjligen behövs det mer information om vad arbetet med levnadsvanor kan leda till för positiva effekter så att det kan integreras i det dagliga arbetet, utan att det påverkar arbetsbördan i för hög grad.
Vad tror man då behövs för att arbetsplatsen ska kunna utveckla arbetet med levnadsvanor?
Utökade resurser är det vanligaste svarsalternativet, 73 %. Detta korrelerar med den höga arbetsbörda som angivits på tidigare fråga. Några svar skiljer sig en aning från de andra och anger snarare att tydliga och realistiska mål för arbetet med levnadsvanor behövs. Möjligen kan detta uppnås genom att tillhandahålla mer information, tydlighet och därigenom göra arbetet med levnadsvanor realistiskt så att det kan implementeras i arbetet på ett sätt som är möjligt i den nuvarande arbetssituationen. Möjligtvis kan det även bero på att
levnadsvanearbetet inte är tillräckligt integrerat i övrigt hälso- och sjukvårdsarbete. Det är således betydelsefullt att ta hänsyn till kontexten.
5. Önskat stöd från Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention
5.1 Kännedom och stöd
Kännedomen om Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention och dess arbete är förhållandevis låg (Figur 5.1). Kännedomen är högst inom Skånes universitetssjukvård – SUS och lägst bland de privata vårdcentralerna.
Figur 5.1. Kännedom om Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention och dess arbete.
Genomsnittligt värde (N = 97).
När respondenterna fick uppge vilket stöd de önskar från Kunskapscentrum angavs i huvudsak ekonomi & resurser samt utbildning (Figur 5.2). Ekonomi & resurser är mest efterfrågat inom Skånes universitetssjukvård – SUS och Skånevård Sund. Privata verksamheter önskar information i lika stor utsträckning som ekonomi & resurser och
Skånevård Kryh önskar framförallt utbildning. Det var även många som angav att de inte vet vilket stöd de önskar.
Figur 5.2. Vilken typ av stöd som önskas.
(N = 97).
5.2 Diskussion
På frågan om hur väl man känner till Kunskapscentrum levnadsvanor och
sjukdomsprevention och dess arbete är resultatet 2,7 på en femgradig skala. Kunskapscentrum visade sig vara mest kända inom SUS, vilket känns naturligt då deras verksamheter ligger närmst. Resultatet för privat verksamhet är lägst med ett genomsnitt på 2,33. Behovet av mer information till privata verksamheter och arbetet med levnadsvanor är stort. Resultatet är ändå relativt positivt med tanke på att KC endast funnits under ett års tid.
Ekonomi och resurser är det stöd som de flesta vill ha, framförallt SUS och Sund, vilket stämmer överens med svaren på frågan om vad man tror behövs för att utveckla arbetet med levnadsvanor, där utökade resurser angavs i störst utsträckning. Privat verksamhet angav dock
”information” som det stöd de framförallt efterfrågar, vilket kunnat utläsas från deras svar på tidigare frågor då de i stor utsträckning svarat ”vet ej” och saknar rutiner inom olika områden för levnadsvanor. Endast 3 av de 9 privata som svarat vill ha besök i verksamheterna, vilket annars är ett bra sätt att sprida information.
Totalt 13, däribland 7 från privata vårdcentraler, svarade ”vet ej” gällande önskat stöd, vilket kan bero på okunskap och kan tänkas stämma överens med att de inte verkar arbeta med levnadsvanor i lika stor utsträckning. Det kan då vara svårt att veta vilket stöd som önskas.
Vårdcentralerna inom Kryh vill mest ha utbildning och besök i verksamheterna, vilket stämmer överens med deras lite mer avvikande svar jämfört med de andra på frågan om vad som behövs för att utveckla levnadsvanearbetet.
Resultatet visar att det är viktigast att först vända sig till privat verksamhet och Kryh. Behovet av bättre ekonomi och resurser kan Kunskapscentrum inte tillgodose. Många gånger kan man integrera arbetet med levnadsvanor kostnadseffektivt genom att ha en genomtänkt struktur med flödesschema och rutiner vilket ger ett systematiskt arbete i vårdvardagen.
Kunskapscentrum kan erbjuda information och stöd genom besök för att utveckla ett sådant arbetssätt.
6. Avslutande reflektion
Resultatet av enkäten visar att det finns en stor vilja att arbeta med levnadsvanor även om man påtalar att förutsättningarna skulle kunna vara bättre. 82 % arbetar inte med levnadsvanor i den utsträckning de själva önskar. Men att önskan och viljan uttrycks är mycket positivt.
Svaren visar även att det finns regionala skillnader och detta behöver åtgärdas för att vi ska uppnå en mer jämlik hälsa.
Brist på resurser anges som en orsak till att man inte arbetar med levnadsvanor i den utsträckning man vill. Ett sätt att lösa detta med befintliga resurser är att arbeta mer
strukturerat och systematiskt, teambaserat och med hjälp av flödesschema och rutiner. På det sättet integrerar man arbetet med levnadsvanor i det ordinarie arbetet på vårdcentralen.
Arbetet med levnadsvanor bli inget eget ”spår”.
Tydligare och mer realistiska mål efterlyses av många. Här handlar det antagligen om ”Huret”
hur gör man? Det finns exempel på vårdcentraler som har rutiner och flödesscheman och det gäller att dessa exempel sprids.
Behovet av kompetensutveckling finns och Kunskapscentrum planerar för fortsatta utbildningar för levnadsvanor och motiverande samtalsmetodik (MI) men även särskilda utbildningsdagar. Utbildningarna kommer att hållas på olika orter. Det talas också mycket om Personcentrerad vård, egenvård, patienten som medskapare samt patientens rätt till jämlik hälsa och att få information om hur levnadsvanor påverkar sjukdom och sjukdomsförlopp. I detta vill Kunskapscentrum vara en resurs och ge stöd till verksamheterna inom hälso-och sjukvården i Skåne.
Nästa steg för Kunskapscentrum blir att återrapportera till dem som har svarat, dels genom en presentation av varje enhets svar och dels genom denna rapport. De offentligt drivna
vårdcentralerna får redan idag besök enligt speciellt schema och samtliga har en
kontaktperson som kanal till och från vårdcentralen. På det sättet har vi möjlighet att följa upp arbetet med levnadsvanor och sjukdomsprevention och nå ut med all viktig information.
Nätverk för de personer som deltar i Kunskapscentrums utbildningar håller även på att bildas för att skapa förutsättningar för kontinuerlig fortbildning.
Resultatet pekar på att de privata enheterna har ett stort behov av stöd i arbetet med levnadsvanor. Detta är nu möjligt tack vare att Kunskapscentrum har bildats. Nu finns det möjlighet till dialog vid besök i verksamheten och ett nätverk av kontaktpersoner för information om utbildningar med mera till och från verksamheterna kommer att skapas.
7. Bilagor
Bilaga 1. Svarande vårdcentraler
Skånevård Sund
• VC Husensjö
• Vårdcentralen Svalöv
• Vårdcentralen Klippan
• Örkelljunga
• Förslöv
• Centrumkliniken Trelleborg
• Vårdcentralen Åstorp
• Vårdcentralen Råå
• Fagerängen
• Vårdcentralen Laröd
• Ramlösa
• Landborgen
• Rydebäcks VC
• VC Bokskogen
• Vårdcentralen Centrum
• VC Planteringen, Helsingborg
• Vårdcentralen Anderslöv
• VC Närlunda
• Vårdcentralen Söderåsen
• VC Tornet
Skånes universitetssjukvård – SUS
• VC Rosengården
• Löddeköpinge
• Nöbbelöv
• Vårdcentralen Staffanstorp
• Höör
• Vårdcentralen Husie
• Vårdcentralen Kärråkra
• Kroksbäck Vårdcentral
• Vårdcentralen Gullviksborg
• Vårdcentralen Eden
• Linero Östra Torn
• Södra Sandby
• Kirseberg
• Dalby
• Vårdcentralen Oxie
• VC Måsen
• Lunden
• Borgmästargården
• Hörby
• Vårdcentralen Lundbergsgatan
• Vårdcentralen Södervärn
• VC Tåbelund
• Sankt Lars
• VC Lomma
• Kävlinge
Privat verksamhet
• Capio Citykliniken Mariastaden
• Capio Citykliniken Ängeholm
• Solljungahälsan/Soklart Vård i Bjuv
• Tryggakliniken
• Brahehälsan Eslöv
• Capio Citykliniken Västra Hamnen
• Hälsomedicinsktcenter Landskrona
• Blomman VC
• Vårdkliniken
• Örestadskliniken
• Helsa Bromöllan
• Kristianstadskliniken
• Hälsocentralen Näsum
• Novakliniken Rydsgård
• Rosengårdskliniken
• Novakliniken
• Läkargruppen Munka Ljungby
• Kattens läkargrupp
• Familjehälsan Åstorp
• Novakliniken Missunna
• Novakliniken Gärsnäs
• Berga läkarhus
• Hälsomedicinskt center i Lomma
• Novakliniken Borrby
• Novakliniken
• Capio Göingekliniken
• Novakliniken Ystad
• Brahehälsan Ystad
• Sundets läkargrupp
• Privatläkarna Hälsovalet
• Läkarhuset Roslunda
• Capio Citykliniken
• Singelgatan
• Helsa Laurentii
• Hälsomedicinskt Center Hjärup
• Sveakliniken i Svedala AB
• Läkarmottagningen i Bjärnum AV
• Näsets Läkargrupp
• Capio Citykliniken Olympia
Skånevård Kryh
• Vårdcentralen Vilan
• Vårdcentralen Vä
• Åparken
• Näsby
• Knislinge
• Åhus
• Vårdcentralen Sjöby
• VC Perstorp
• Vinslöv
• VC Sösdala
• Vårdcentralen Ystad
• Solbrinken
• Osby
• VC Brösarp
• Vårdcentralen Vittsjö
• VC Skurup
• Östermalm
Bilaga 2. Mejlutskick av frågeformulär
Hej!
Våren 2016 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden att ett kunskapscentrum för prevention &
sjukdomsförebyggande metoder skulle inrättas.
Det finns idag säker evidens för att förändrade levnadsvanor kan minska risken för sjukdom såväl för befolkningen i stort som för specifika riskgrupper till exempel patienter med kronisk sjukdom.
Skånes universitetssjukvård fick i uppdrag att driva detta kunskapscentrum och flera medarbetare från Region Skånes verksamheter är knutna till kunskapscentret.
Det övergripande uppdraget för Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention (namnet är ändrat) är att;
Bevaka, sammanställa och sprida kunskap om sjukdomsförebyggande metoder;
Analysera, utvärdera och kvalitetssäkra resultat av genomförda insatser;
Bidra till kompetensutveckling inom olika delar som rör prevention och sjukdomsförebyggande metoder; samt att
Utveckla metoder och processer för att på ett effektivt och långsiktigt sätt göra kunskapen om levnadsvanornas betydelse till en naturlig del av all hälso- och sjukvård.
Syftet med denna enkät är att genomföra en intern kartläggning av arbetet med levnadsvanor inom Hälsoval Skåne.
Enkäten kommer att utgöra en vägledning i kunskapscentrums fortsatta arbete.
Här följer länken som ni skall fylla i:
https://goo.gl/forms/MRQFcwXejZMWycle2
Skicka in ditt svar senast 2017-03-30 Tack för ert deltagande!
Bilaga 3. Frågeformulär
