Gemensamma planeringsförutsättningar
2018
”Gällivare – en arktisk småstad i världsklass”
6. Integration
6. Integration
6.1. Inledning
Ett bra mottagande och en inkluderande integration av asylsökande och
nyanlända människor är viktigt för att hela vårt samhälle ska kunna utvecklas.
Ett av målen i samhället bör vara att se målgruppen som en resurs som kan bidra till kommunen och länets tillväxt. Viktiga förutsättningar för att detta ska kunna ske är en ömsesidig förståelse och en god samverkan mellan olika aktörer i samhället. Tillgång till bostäder och en social gemenskap i grannskapet är
viktigt. Ett diversifierat boende minskat segregationen och ökar förutsättningarna för etableringen i samhället. En god barnomsorg/skolgång är central. Barns
förutsättningar att lyckas i livet är starkt knutet till skolframgång.
Tillgång till sociala mötesplatser och fritidssysselsättning ökar förutsättningarna för en känsla av sammanhang, självkänsla och självtillit. Människors hälsa är central. Hälsan är i detta fall både kopplat till den situation människorna kommer från och den nya tillvaro de finner sig i. Möjligheten till en god hälsa snabbt är viktigt för att kunna möta denna nya tillvaro i ett nytt land och möjliggöra integration.
Goda språkkunskaper är centrala för delaktigheten i samhället och ett eget arbete är avgörande för individens och samhällets välmående. Inkluderande arbetsplatser och ett aktivt arbete mot alla former av diskriminering är också centrala aspekter i en god integration. En inkluderande integration är en långsiktig process som omfattar alla i samhället. En god integration är en förutsättning för utvecklingen av ett hållbart samhälle.
6.2. Nuläge
Det övergripande målet för Gällivares integration är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En strategisk integrationsplan är antagen och gäller perioden 2016-2020.
Integrationsprocessen handlar om att skapa ett inkluderande samhälle för asylsökande såväl som nyanlända personer. De målområden som prioriterats under planens giltighetsperiod 2016-2020 är:
Gott mottagande. Ett effektivt system för ett gott mottagande och en god introduktion kräver tydliga processer, goda rutiner och riktlinjer. En god samverkan är central. Förståelse, respekt och kunskap utgör viktiga förutsättningar.
Bekämpning av diskriminering. Alla olika former av diskriminering ska motverkas.
Likvärdighet i skolan. Barns förutsättningar att lyckas i livet är starkt knutet till skolframgång.
Goda utbildningsmöjligheter för vuxna. Goda språkkunskaper är centrala för integrationen.
Hög sysselsättning genom arbete. Ett eget arbete är avgörande för individens och samhällets välmående. Tillvaratagande och utveckling av kunskap/kompetens är viktigt. För en god integration krävs inkluderande arbetsplatser.
Diversifierat boende. Tillgång till bostad och en social gemenskap i grannskapet bidrar till etableringen i samhället.
Delaktighet och god hälsa. Sociala mötesplatser och attraktiva
fritidssysselsättningar är viktiga för känslan av sammanhang, självkänslan, självtilliten. Hälsan är kopplad till den situation de kommer från och den de möter och befinner sig i. En god hälsa snabbt är viktigt för att kunna möta den nya tillvaron.
Andelen utrikesfödda i Gällivare är lägre än såväl Kiruna som Norrbotten och riket. Andelen utrikesfödda som inte kommer från EU/EFTA länder ligger på ungefär samma nivå som Kiruna och länet men avsevärt lägre än riket i genomsnitt.
Figur 6.2.2. Andel födda utomlands samt andel födda utomlands exkl. EU/EFTA (%). Källa: RTB/Kolada. Bild:
Gällivare kommun 2016-04-26
6.2.1 Ensamkommande barn
Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige minskar. Från januari till juni 2017 har 593 ensamkommande barn sökt asyl i jämförelse med hela 2015 då siffran var 35 393. Någon ny anvisning av barn har inte kommit efter april 2017. Kommunen har 32 ensamkommande barn. 4 stycken bor på HVB och övriga i stödboende. 14 barn har uppehållstillstånd varav 4 av dessa är över 18 år. 10 barn blir 18 år under året. De barn som fyller 18 år och inte fått beslut flyttas till Migrationsverket. Det finns 12 ensamkommande på annan ort som närmar sig 18 år, dessa barn kommer inte att flyttas till Gällivare. I det fall som de fortsatt efter 18 år har behov av stödboende, erbjuds dem det här i Gällivare.
6.2.2 Nyanlända
2017 har Gällivare Kommun ett kommuntal på 61 stycken för bosättning.
17 stycken nyanlända anvisade 2017 samt 16 anvisade 2016 är bosatta under 2017. 171012 är det 2 personer anvisade 2016 med förlängt mottagande under första kvartalet 2017 som inte är bosatta. Ett fåtal personer från andra orter har fått anvisningar och det har kommit en kvotfamilj under 2017.
Eftergymnasial
Under oktober/november 2017 bosatts nyanlända i slussboenden på Lövberga och Granen 5. 18 ensamstående män på Lövberga samt 2 familjer på totalt 8 personer i Granen 5. Detta har inneburit att kommunen klarar den akuta
situationen av nyanlända som inte varit bosatta inom anvisad tid. Under perioden 2013-01-01-2017-09-07 har 58 personer bosatt sig i Gällivare kommun på egen hand.
Figur 6.2.4. Kommunmottagna i flyktingmottagandet under året med uppehållstillstånd, antal.
Figur 6.2.5. Utbildningsnivå bland skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) med eftergymnasial- eller forskarutbildning. Källa Kolada Bild: Gällivare kommun 2016-04-26
Andelen nyanlända i Gällivare kommun med eftergymnasial eller
forskarutbildning har varit hög i förhållande till länet. Statistiken finns inte könsuppdelad.
Grundskola
Barn räknas som nyanlända i 4 år. Tiden börjar räknas under asyltiden eller när de kommer som anhöriginvandring eller på annat sätt till kommunen.
I förberedelse klasserna är:
29% asylsökande 63% anhöriginvandring 8% kvotflyktingar
I ordinarie undervisningsgrupp är:
35% asylsökande 13% anhöriginvandring 52% övriga
12 st barn har under perioden maj-aug 2017 flyttar från kommunen i samband med att de fått uppehållstillstånd.
6.2.3 Asylsökande
Utöver ensamkommande barn (asylsökande och med uppehållstillstånd) och nyanlända (med uppehållstillstånd) finns i kommunen 320 asylplatser som Migrationsverket ansvarar för. Dessa asylsökande utgörs av familjer med barn par eller ensamstående vuxna.
I mitten av juni började asylsökande som omplacerats från Grekland och Italien att anlända till Sverige. Cirka 1200 anländer till Region Nord där Boden är mottagningsort. Från Grekland kommer huvudsakligen syrier och från Italien främst eritreaner. Migrationsverket prövar de omplacerades skyddsskäl på samma sätt som i övriga asylärende. Samma lagar och regler tillämpas för dem som för övriga asylsökande. De som får uppehållstillstånd kommer därefter att anvisas till olika kommuner i hela Sverige. Gällivare har hittills inte fått någon anvisning från dessa grupper.
6.3. Framtid
Antalet asylsökande till Sverige minskar, gäller även ensamkommande barn.
Anledningen är att framkomligheten på väg till och genom Europa fortsätter att begränsas, bland annat genom EU:s överenskommelse med Turkiet,
gränskontroller i Europa och en mer restriktiv migrationspolitik i enskilda länder.
Till och med september 2017 har 19 222 sökt asyl. Under hela 2016 var siffran 29 000.
6.3.1 Ensamkommande barn
Prognosen för 2018 gällande ensamkommande barn är inte fastställd mer info torsdag kommer 171017. Den årliga promillesatsen knutna till antalet barn som söker asyl i Sverige där Gällivare ska ta emot 2 promille står kvar.
Behovet av HVB och stödboende minskar och en översyn görs. Huvudsakligen kommer de flesta HVB platserna framöver att omvandlas till stödboendeplatser.
För de ungdomar med beslut som bor i stödboendena (2 enheter) är tanken att det skall göras om till 18+ boenden d.v.s. ingen fast personalbemanning.
Migrationsverket beräknar att i princip alla ensamkommande barn som sökt asyl 2015 och 2016 ska ha fått beslut under 2017. Arbetet med att avgöra gamla asylärenden fortsätter dock in på 2018.
6.3.2 Bosättning av Nyanlända
Under år 2018 beräknas att totalt 52 200 nyanlända kommer att bosätta sig i landets kommuner. 37 000 personer beräknas ordna bosättning på egen hand.
Övriga 15 200 personer behöver hjälp med bosättning och anvisas till kommunerna av Migrationsverket.
I regeringens beslut om 2018 års länstal, d.v.s. den länsvisa fördelningen av mottagandet av nyanlända via anvisning, så har Norrbottens län tilldelats 508 av de 15 200 anvisningsbara platserna. Av dessa har Gällivare tilldelats 45 platser.
Under 2018 ska således Gällivare kommun bosätta 45 personer med start januari månad.
Placering sker om möjligt utifrån närhetsprincipen vilket betyder att de anvisade är övervägande personer som redan finns i Gällivare på Migrationsverket.
Särskilda skäl som arbete/arbetserbjudande kan framföras till Migrationsverket och har i flera fall varit grund för anvisning till Gällivare.
När kommuntalen beslutas får kommunernas förutsättningar att tillhandahålla bostäder beaktas utöver att hänsyn tas till kommunens
arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen. Ett minskat antal asylsökande i kommunen förväntas under 2018-2019 vilket innebär en högre tilldelning vad gäller kommuntal och
bosättning för nyanlända för 2019.
Migrationsverket har av regeringen fått i uppdrag att överföra 3 400
kvotflyktingar till Sveriges kommuner under 2017, och för 2018 handlar det om totalt 5 000 personer. För att säkerställa att Sverige uppnår årets flyktingkvot, och för att underlätta inför nästa år, kommer en stor del av årets sista
kommunanvisningar bestå av kvotflyktingar. Spritt över återstoden av året kommer anvisningarna att delas upp så här:
200 kvotflyktingar kommer att anvisas under oktober för tas emot i en kommun i under 2017.
300 kvotflyktingar kommer att anvisas under november för att tas emot i en kommun i januari och februari 2018.
Kvotanvisningarna kommer att ske inom ramen för det totala kommuntalet för 2017-2018. Det rör sig alltså inte om fler personer som blir kommunanvisade.
6.3.3 Asylsökande
Utöver ensamkommande barn (asylsökande och med uppehållstillstånd) och nyanlända (med uppehållstillstånd) finns i kommunen 320 asylplatser som Migrationsverket ansvarar för. Då allt färre söker asyl i Sverige fortsätter Migrationsverket successivt att minska antalet boendeplatser under 2018.
Fem regioner där region Nord ingår har fått i uppdrag att planera för uppsägning av platser. I region nord ska 4 100 platser i lägenheter och 500 platser i
kollektiva boenden avvecklas. Totalt 4 600 platser.
En uppsägning har skett från Top Bostäder vad gäller de 41 lägenheter som Migrationsverket hyr. Utgången av detta beslut är att Migrationsverket och TOP bostäder kommit till förlikning, vilket innebär att 20 lägenheter senast 2018-06- 30 och 21 lägenheter senast 2018-12-31 ska återlämnas till Top Bostäder. Detta rör sig om ca 200 plaster. Från 1 januari 2019 beräknas det vara kvar ca 170 av tidigare 320 platser. 90 av dessa 170 platser är i Porjus (Jokkmokks kommun).
Enligt Migrationsverket nya brandkrav måste 5 villor i Malmberget och 1 villa i Gällivare sägas upp. Antalet asylsökande i Gällivare kommun väntas minska under senare delen av 2018 och ytterligare från 2019. Detta gör att asylsökande kan tvingas byta ort under asyltiden.
6.4. Utmaningar
En inkluderande integration är en långsiktig process som omfattar alla i
samhället. En god integration är en förutsättning för utvecklingen av ett hållbart samhälle och ett systematiskt arbete har inletts. För att detta ska ske står kommunen inför ett antal utmaningar. Det handlar om allt från attityder och förhållningssätt, mottagande och boende till skolgång och utbildning, hälsa och delaktighet och inte minst förutsättningarna för ett eget arbete. För en god och inkluderande integration i samhället krävs ett bra samarbete mellan
förvaltningarna, civilsamhället, myndigheter, företag etc. Arbete med att
implementera Gällivare kommuns Integrationsplan för 2016-2020 i kommunens nämnder och förvaltningar och i samverkansforum med externa aktörer
fortsätter. För en inkluderande integration krävs en bra samverkan med näringslivet och civilsamhället.
Familjernas resurser - villkor och möjligheter - är centrala för möjligheten att inkluderas i kommunen. Generella insatser med riktat fokus till denna grupp utifrån integrationsplanen behöver prioriteras och medel avsättas. Arbete och försörjning (inte minst kvinnors försörjning) och språkkunskaper är centrala
resurser som påverkar hela familjens välmående. Möjligheten till ett boende som stödjer en inkludering i samhället och en social gemenskap är en utmaning då tillgången på bostäder ännu är begränsad.
En ökning av antalet barn i förskole- och skolålder asylplatser och anvisade nyanlända påverkar behoven av platser på förskola, skola och gymnasium. Det är viktigt att stödja och stärka de skyddande faktorer som finns runt alla barn.
Forskning visar att tiden på förskola och i fritidsverksamhet (trots
hemmavarande förälder) är viktigt för bl.a. språkutvecklingen vilket påverkar förutsättningar att lyckas i skolan och sedermera inkluderingen i samhället. Stöd i skolan i form av läxhjälp, lovskola på sommaren är några viktiga åtgärder för de barn och unga som har svårighet att uppnå målen.
Ett arbete krävs för att de ensamkommande ungdomarna ska bli integrerade i samhällt. Behovet av bostäder för att klara bosättning av anvisade samt ge egenbosatta möjlighet till egna permanenta bostäder samt planering och tillgång till eget boende för de unga som får uppehållstillstånd (d.v.s. är över 18 år och inte i behov av stöd från socialtjänsten är av största vikt.)
Från staten erhålls bidrag för integrationsarbetet. Statliga bidrag erhålls både som generella bidrag/schabloner (utan redovisningsskyldighet) och som återsökningsbara medel.
