S\-1 Be65 Sverige Be
P3/7 Be65 1999/1 Ex 2
99-05-14
Beställningsnummer
SCB:s bibf iotek Box 24 300
S-1 04 51 STOCI<rOLM Be 65 SM 9901
/llllllf/lll/lll/1/
0000061930Il IIIII/II
Asylsökande och beviljade uppehållstillstånd 1998
Asylum-seekers and residence permits awarded, 1998
•
INVANDRARVERKBeställningsnummer
Be 65 SM 9901
Asylsökande och beviljade uppehållstillstånd 1998
Asylum-seekers and residence permits awarded, 1998
Sammanfattning
Under 1998 kom 12 844 asylsökande till Sverige. Detta var 3 182 fler än under 1997.
De flesta asylsökande kom från följande länder; Irak (3 843), FR Jugoslavien (3 446), Bosnien-Hercegovina (l 331), Iran (613), Afghanistan (330), Colombia (303) och från Turkiet (280). Andelen kvinnor var 38 procent.
Uppehållstillstånd enligt Utlänningslagens olika paragrafer (flyktingkonventionen, skyddsbehov och humanitära skäl), var 7 066. Dessutom fick l 127 personer uppe- hållstillstånd på flyktingkvot. Antalet uppehållstillstånd till flyktinganhöriga var 4 612. Andelen kvinnor i denna grupp var 61 procent.
Under 1998 fick 39 433 personer uppehållstillstånd av olika skäl:flykting-, anhörig-, arbetsmarknadsskäl, gäststuderande samt enligt EES-avtalet och p.g.a. adoption.
Av de personer som fick uppehållstillstånd var 21 procent flyktingar och 55 pro- cent anhöriga. Resterande 24 procent fick sitt tillstånd p.g.a. gäststudier, arbetsmarknadsskäl, adoptioner och enligt EES-avtalet.
- - - SVERIGES OFFICIELLA ST ATISTIK - - - -
•
INVANDRARVERKInvandrarverket 600 06 NORRKÖPING
Förfrågningar: Hans Nidsjö. tfn 011 -15 61 32 Fra n trycket den t O maj t999 · Serie Be - Befolkning ISSN 0082- 0245 Ansvarig utgiva re for s tatistiska meddelanden ar Gösta Gutelanci .SCB.
2
Innehåll
Contents
Sida/
page l 3 3-4 4-6 6-9
9-11 11-12 12- 13 13-14 14 14 14-15 15-16 16 16 17 18-21
Sammanfattning Inledning
Beviljade uppehållstillstånd 1989 - 1998 Asylsökande och flyktingar
Beviljade uppehållstillstånd av flykting- eller humanitära skäl
Beviljade uppehållstillstånd av anhörigkäl Arbetskraftsinvandring
Beviljade uppehållstillstånd för studier Adoptivbarn
Bakgrund
statistikens omfattning Insaml ing av data statistikens kvalitet Specialbearbetningar Övriga publikationer Sammanfattning på engelska Ordlista
Tabeller
22 23 24
25
26 27 28 29
l Beviljade uppehållstillstånd 1980-1998 2 Asylsökande till Sverige under 1984-1998 3 Beviljade uppehållstillstånd 1980-1998 enligt
Genevekonventionen, krigsvägrare, de facto- flyktingar, skyddsbehov och humanitära skäl
4 Beviljade uppehållstillstånd till nära anhöriga (familjeanknytning) efter medborgarskap 1980-
1998
5 Beviljade uppehållstillstånd av arbetsmarknads- skäl efter medborgarskap 1980-1998
6 Beviljade uppehållstillstånd till gäststuderande efter medborgarskap 1980-1998
7 Beviljade uppehållstillstånd till adoptivbarn efter medborgarskap 1984-1998
8 Antalet uppehållstillstånd en ligt EES-avtalet 1998
30-33 9 Beviljade uppehållstillstånd till flyktingar, nära anhöriga, gäststuderande, adoptivbarn och av arbetsmarknadsskäl efter medborgarskap 1998
Summary lntroduction
Residence permits 1989 - 1998 Asylum-seekers and refugees Residence permits:refugee or humanitarian reasons
Residence permits: familyties Labour-market immigration Student immigration Adopted children Background Scope of statistics Collection of data Reliability of statistics Special analyses Other publications Summary in English Glossary
Ta b les
l Resident permits granted 1980-1998 2 Asylum-seekers in Sweden 1984-1998 3 Residence permits granted to Convention-
refugees, war refugees, de facto refugees, in need ofprotections and on humanitarian grounds, 1980 - 1998
4 Residence permitsto close Relatives (family ties) 1980- 1998, by citizenship
5 Residence permits granted to labour-market immigrants 1980-1998, by citizenship 6 Residence permits granted to guest- students
1980-1998, by citzenship
7 Residence permits granted to adopted children 1984-1998, by citizenship
8 Residence permits granted in 1998 to persons from member states of the EU
9 Residence permits granted in 1998 to refugees, close relatives, guest- students, adopted children and labour-market immigrants, by citizenship
Inledning
1967 infördes den reglerade invandringen. Reglerna innebär att utomnordiska med- borgare ska ha uppehållstillstånd klart före inresan till Sverige. Nordbornas rätt att utan tillstånd bo och arbeta i de nordiska länderna berörs däremot inte. Enligt EES- avtalet, som trädde i kraft l januari 1994, kommer ett antal anhöriga, studeranden och arbetstagare till Sverige. Även EES-avtalet innebär större möjlighet till rörlighet i detta fall för medborgare i huvudsak ED-länderna
Invandringen har sedan 1967 förändrats väsentligt. Nordborna, som tidigare domi- nerade är nu i minoritet och den utomnordiska arbetskraftsinvandringen har praktiskt taget upphört. Numera är de vanligaste skälen för att få uppehållstillstånd flykting och anhörigskäL Varje år får drygt ettusen personer tillstånd för studier i Sverige och ca 700 adopteras.
1 Beviljade uppehållstillstånd 1989-1998
Beviljade uppehållstillstånd 1989-1998
40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000
- - - -- - - -
10 000 -
5 000
o - -- --- --- l --.... .,·
••
_ _ _ _ _ _ _ _..<il'-.-
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998
*
Arbetsmarknadsskäl , gäststuderande, adoptivbarn och EES-avtalet.Anhörigskäl och humanitära skäl dominerar. Under 1989-1998 beviljades 437 194 uppehållstillstånd för bosättning i Sverige av olika skäl.
Ar Flyktmgar m.fl. Hum. Skal Anhonga Övnga Samtlrga
1989 10 840 14 039 18 029 1 775 44 683
1990 7 563 5 276 22 221 2 323 37 383
1991 6 970 11 693 21 230 2 355 42 248
1992 6 468 6 323 19 662 2 364 34 817
1993 5 964 30 518 19 796 2 650 58 928
1994 11 288 33 587 25 975 8 137 78 987
1995 3 506 2 136 19 707 7 137 32 486
1996 3 408 1 424 18 816 8 016 31 664
1997 3 229 6 367 18 910 8 059 36 565
1998 3 213 4 980 21 598 9 642 39 433
TOTALT 62 449 116 343 205 944 52 458 437194
Andelen beviljade uppehållstillstånd av flykting- och humanitära skäl under 1989- 1998 var ca 41 procent och av anhörigskäl ca 47 procent. Andelen barn till flyktingar var under perioden ca 30 procent
3
-
Ryktingarm.fl.l
- - - -Anhöriga
J
_ . _ . _ övriga*
Fördelning av grunder för tillstånd 1989-1993 5%
47%
D Flyktingar m.fl.
•Hum. skäl D Anhöriga D Övriga*
Fördelning av grunder för tillstånd 1994-1998 11 %
22%
48%
o
Flyktingar m.fl.•Hum . skäl
o
Anhörigao övriga*
*
Arbetsmarknadsskäl, gäststuderande, adoptivbarn och EES-avtalet2 Asylsökande och flyktingar 2.1 Asylsökande
Människors flykt till Sverige återspeglar krig, politiskt förtryck och oroligheter, ekonomisk utannning och naturkatastrofer i världen samt att vissa flyktinggrupper är etablerade i landet och resvägar hit fungerar.
De senaste årens oroligheter och krig i Europa, speciellt på Balkan, har orsakat att flera miljoner människor är på flykt.
Antalet asylsökande 1989-1998 100 000
80 000 60 000 ' 40 000 20 000
o
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Under 1989-1998 har 264 651 asylsökande kommit till Sverige.
Statistiken visar stora variationer av antalet asylsökande till Sverige per år under en tioårsperiod. Under 1984-1986 var antalet 12 000-15 000, men steg under åren 1987-1991 till 20 000-30 000 och nådde sin kulmen under 1992, då antalet asylsökande var 84 000. Under de fyra efterkommande åren minskade antalet asylsökande. 1997 och 1998 ökade åter antalet asylsökande. Detta beror främst på en ökad inströmning från Irak och Förbundsrepubliken Jugoslavien. Under 1998 kom ca 57 procent av de asylsökande från dessa länder.
Man kan konstatera att etniska konflikter och inbördeskrig i europeiska närområden har varit orsaken till att närmare femtio procent av alla asylsökande kommer från Europa. Asylsökande från Polen, Bulgarien (s.k. bulgarienturkar) och från Rumänien (ungrare) var på 1980-talet offer för etniska trakasserier och sökte därför skydd i Sverige och i andra europeiska länder. Men det utan jämförelse största antalet asylsökande kom från f.d. Jugoslavien. Från 1984-1991 sökte några hundra personer per år asyl. Fr.o.m. 1991 ökade antalet kraftigt. Under 1992 kom ca 69 400 asylsökande främst från Förbundsrepubliken Jugoslavien och Bosnien- Hercegovina.
Under 1984-1998 har 139 763 personer från f.d.Jugoslavien sökt asyl i Sverige motsvarande 41 procent av totala antalet asylsökande. (Se tabell 2!)
19S9
T otalt asylsökande 30 335 29 420 27 300 84 000 37 600 därav:
F.d. Jugoslavien 2 184 2 276 13 200 69 400 29 000
- FR Jugoslavien * 59 070 3 200
- Bosnien-H. 10 000 25 100
- Kroatien 90 660
- Makedonien 180 35
- Slovenien 60 5
*
De flesta från KosovoAsylsökande från 5 största länder 1998
26%
Iran 5%
Bosnien H.
10% 27%
18 600 9 000 5 800 10 600 2 400 1 030 2 750 1 000 640 2 650 1 100 260 5 200 300 11
o
16 10 20
7 2
Under år 1998 kom asylsökande framför allt från Irak, Förbundsrepubliken Jugoslavien, Bosnien-Hercegovina, Iran och Afghanistan.
-- - - -- - -- ----.
s
9 700 12 800 3 090 4 862 2 155 3 446 742 1 331
155 55
74 27
2 3
6
Asylsöka n de 1998 efter kön
Kvmnor !>Jo
F.d. JugoslaVlen 4 862 1 393 29
- Bosnien Hereegovina 1 331 636 48 - Förb.rep. Jugoslavien 3 446 1 528 44
- Kroatien 55 23 42
- Makedonien 27 7 26
- Slovenien 3 1 33
Irak 3 843 1 081 28
Iran 613 299 49
Afghanistan 330 84 25
Colombia 303 130 43
Turkiet 280 87 31
Ryska Federationen 229 93 41
0\ifiga 2 384 1 676 70
Totalt 12 844 4 843 38
2.2 Beviljade uppehållstillstånd av flykting eller humanitära skäl
Asylsökande får som regel uppehållstillstånd enligt Utlänningslagen på följande grunder:
- Skyddsbehövande. De skyddsbehövande indelas i flyktingar och övriga skydds- behövande. Övrigt skyddsbehov kan grunda sig på fruktan för omänsklig behandling, den skyddssökande inte kan återvända till sitt land p.g.a. inre eller yttre konflikt eller förföljelse p .g.a. kön eller homosexualitet.
- Humanitära skäl. Tillstånd kan ges på humanitära skäl.
Enligt den utlänningslag som gällde fram till 111 1997 gavs tidigare tillstånd som:
- Flykting enligt Genevekonventionen (motsvaras delvis av flyktingbegreppet i nya utlänningslagen)
- krigsvägrare - de facto-flykting
Antal och andel uppehållstillstånd av olika flyktingskäl och humanitära skäl under 1989-1998 Ar Kvot Konvention Krigsvägrare De facto Skyddsb Hum.skäl Totalt antal
1989 8% 16% 1% 32% 42% 24 879
1990 11 % 17% 31% 41% 12 839
1991 9% 8% 20% 63% 18 663
1992 27% 5% 19% 49% 12 791
1993 3% 3% 11 % 84% 36 482
1994 17% 2% 6% 75% 1) 44 875
1995 34% 3% 25% 38% 5 642
1996 34% 3% 34% 29% 4 832
1997 12% 14% upphört! upphört! 8% 66% 9 596
1998 14% 13% upphört ! upphört! 12% 61% 8 193
Sedan 1950 har Sverige genom organiserad överföring, tagit emot flyktingar inom ramen för en särskild flyktingkvot. Flyktingkvoten var länge l 250 personer, men p.g.a. den akuta krigssituationen i Jugoslavien, speciellt i Bosnien-Hercegovina, ökades kvoten under budgetåret 1993/94 till 7 800, varav 6 700 för personer från f.d. Jugoslavien och l 100 för personer från övriga världen. Under senaste budget- året 1998 togs ca l l 00 kvotflyktingar emot.
Invandrarverket har från 1987 i samverkan med UNHCR tagit ut ca 25 300 kvot- flyktingar till Sverige. Kvotflyktingarna får uppehållstillstånd främst som konven- tionsflyktingar.
Under 1980-1998 har ca 251 000 uppehållstillstånd beviljats av flykting eller humanitära skäl. Andelen humantiära skäl har vissa år varit den dominerande grunder för tillstånd. Detta förklaras i huvudsak av olika praxisbildande beslut av regeringen som tagit hänsyn till den sökandes vistelsetid i Sverige, om familjen har barn samt särskilda omständigheter för vissa grupper som t.ex. somalier (1992/93) och bosnier (1993).
Några årsvisa eller medborgarskapsvis sammanställningar av hur många som får stanna i Sverige i slutändan efter det att hela asylprocessen med överklagande till Utlänningsnämnden mm är slutförd redovisas inte.
Andelen avslag i första instans hos Invandrarverket var för samtliga nationaliteter 1996 46%, 1997 48% och 1998 63%. Då ingår fr.o.m. 1998 även avvisningar till tredje land i enlighet med Dublin-konventionen som reglerar vilken EU-stat som har ansvar för att pröva asylansökan. Invandrarverket gör i Dublin-ärenden i de flesta fall ingen prövning av de asylsökandes skäl utan de skickas tillbaka till den avtalsstat till vilken de först kom.
Under 1998 har endast ca 7 procent har fått uppehållstillstånd enligt Geneve- konventionen och 66 procent som de facto-flyktingar eller enligt humanitära skäl.
Under 1998 beviljade Invandrarverket och Utlänningsnämnden 8 193 personer uppehållstillstånd, jämfört med 9 596 år 1997. Av de som beviljades tillstånd år 1998, var 2 595 personer från Irak, jämfört med l 802 år 1997. Antalet beviljade tillstånd till personer från f. d Jugoslavien var 3 067. Av dessa var l 249 från Förbundsrepubliken Jugoslavien, 940 från Bosnien-Hercegovina och 876 från Kroatien.
Andelen kvinnor bland de som fick uppehållstillstånd var ca 41 procent.
7
Grunder för tillstånd för flyktingar m. fl. år 1989-1998 13%
64%
o
Kvot• Konvention
16°1' 1o
o
Flyktingliknande skäl• Humanitära skäl
Uppehållstillstånd flyktingar 1998 efter kön
Äntal Kvmnor "lo
F.d. Jugosla111en 3 067 1 363
44
- Bosnien Hereegovina 940 462 49
- Förb. rep. Jugoslavien 1 249 460 37
- Kroatien 876 441 50
Irak 2 595 786 30
Iran 1 018 497 49
Peru 180 94 52
Afghanistan 173 65 38
Somalia 124 63 51
Övriga 1 036 505 49
Totalt 8 193 3 373 41
Beviljade uppehållstillstånd världsdelsvis 1989-1998 50000
40000 30000 1
20000 10000
l
o
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998• EUROPA D AFRIKA D LATINAMERIKA D A SIEN DÖV RIGA.
*Oceanien, f.d. So'-1etunionen och Statslös/okänd
De tio största medborgarskapsgrupperna av de 178 792, som fick uppehålls- tillstånd av flykting- och humanitära skäl under perioden 1989-1998, var följande:
F.d. Jugoslavien 81 583
Irak 23 009
Iran 15 201
Somali a 7 595
Statslösa/okänt 7 059
Chile 5 986
Libanon 5 068
Etiopien 4 976
Turkiet 3 104
Soc.rep.Vietnam 3 079
Enligt Invandrarverkets uppskattning, har sedan 1950-talet, drygt 300 000 personer fått uppehållstillstånd av flykting- och humanitära skäl. Hur många av dessa som fortfarande är bosatta i Sverige är osäkert. En del har flyttat från Sverige och en del har avlidit.
3 Beviljade uppehållstillstånd av anhörigskäl
Den svenska utlänningslagen ger möjlighet för utomnordiska medborgare, med nära anhöriga i Sverige, att få uppehållstillstånd. I första hand kan makar och minderåriga barn återförenas i Sverige. Totalt fick under åren 1989-98 205 944 stanna av anhörigskäL Merparten av denna anhöriginvandring är en följd av den stora flyktingrelaterade invandringen som skett under de senaste 10 åren.
Men alla anknytningsfall handlar inte om familjeåterförening. Anknytnings- ärendena kan också gälla personer bosatta i Sverige - svenskar eller utlänningar med uppehållstillstånd - som vill gifta sig eller sammanbo med en utomnordisk medborgare.
I dessa fall görs en s.k. uppskjuten invandringsprövning. Det innebär att den sökande får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, som kan förlängas . Ett förhållande måste i regel vara i två år innan den sökande kan få permanent uppehållstillstånd.
Om förhållandet tar slut innan de två åren gått, upphör anknytningen till Sverige och då beviljas normalt inte något nytt uppehållstillstånd.
I statistiken över tillstånd för anhöriga ingår också tillstånd till barn födda Sverige vars föräldrar är utländska medborgare.
Under 1998 beviljades 21 673 uppehållstillstånd av anhörigskäl jämfört med 18 910 år 1997. 3 695 var från Irak, 2 498 från F.d. Jugoslavien, l 025 från Tur- kiet och 972 från Iran. Andelen kvinnor var 57 procent.
9
lO
Uppehållstillstånd till anhöriga 1998 efter kön
Änfal Kvmnor 11lo
F.d. Jugosla\tlen 2 498 1 227 49
- Bosnien Hereegovina 959 492 51
- Förb. rep. Jugoslavien 1 214 580 48
- Kroatien 155 68 44
- Makedonien 150 77 51
- 20 10 50
Polen 740 487 66
Ryska Federationen 626 472 75
Somalia 939 477 51
Irak 3 695 2 223 60
Iran 972 645 66
Thailand 593 463 78
Turkiet 1 025 480 47
USA 615 267 43
statslösa/okända 608 316 52
Övriga 9 362 5 308 57
Totalt 21 673 12 365 57
Beviljade uppehållstillstånd världsdelsvis 1989-1998 35000
30000 25000 20000 15000 10000 5000
o
1989 1990 1991 1992 1993. EUROPA .AFRIKA
DLATINAMERIKA .ASIEN
1994 1995 1996 1997 1998 ONORDAMERIKA
DOVRIGA *
·oceanien, f.d . Sovjetunionen och statslös/okänd
Under 1989-1998 beviljades 205 944 tillstånd av anhörigskäL De tio största grupperna var följande:
F.d. Jugoslavien Irak
Iran Turkiet Polen
statslösa/okända Somalia
Sovjetunionen (f.d.) Thailand USA
28 851 15 246 13 846 13 398 10 887 9 214 8 391 6 326 6 128 5 633
EES-avtalet
Under 1998 fick l 270 personer uppehållstillstånd av anhörigskäl i Sverige (se tabell 8!) inom ramen av EES-avtalet.
Största medborgarskapsgrupper var följande :
1997 1998 därav kvinnor
Tyskland 474 363 66 %
Storbritannien 250 240 70 %
Frankrike 87 131 68 %
Nederländerna 84 115 73 %
Irland 25 46 67 %
4 Arbetskraftsinvandring
Permanent uppehålls- och arbetstillstånd för bosättning i Sverige av rena arbetsmarknadsskäl beviljas i princip bara om arbetskraftsbehovet inte kan tillgodoses inom Sverige. Exempel på grupper som får tillstånd är sådana som har nyckelfunktioner inom näringslivet.
Under 1998 beviljades 363 uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl jämfört med 433 år 1997. Andelen kvinnor var 24 procent
Uppehållstillstånd arbetskraftsinvandring 1998 efter kön
v_
Äntal Kvmnor "lo
Polen 19 6
32
Ryska Federationen 44 6 14
Indien 23 4 17
Japan 8 3 38
Kina 70 21 30
USA 35 11 31
Australien 19 4 21
Övriga 145 33 23
Totalt 363 88 24
Il
12
Beviljade uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl värdsdelsvis 1989-1998
j<,
500 T 400 i
300
l
200 + 100
o 1989 1990 1991
• EUROPA 1!11 LATINAMERIKA
1992 1993 .AFRIKA DASIEN
1994 1995 1996 1997 ONORDAMERIKA D ÖVRIGA*
·oceanien , f.d . Sovjetunionen och statslös/okänd
Under 1989- 1998 beviljades 2 491 uppehållstillstånd av arbetsmarknadskäL De flesta personer kom från industrialiserade länder.
EES-avtalet
Under 1997 fick l 975 och under 1998 2 527 arbetstagare, egna företagare m.tl.
uppehållstillstånd för bosättning och arbete i Sverige (se tabell 8). Största medborgarskapsgrupper var följande:
1997 1998 därav kvinnor
Tyskland 577 691 34 %
Storbritannien 499 615 16 %
Frankrike 256 351 24 %
Nederländerna 164 226 27 %
Italien 110 163 25 %
Grekland 86 114 38 %
1998
5 Beviljade uppehållstillstånd för studier
Under 1998 kom 2 665 gäststuderande till Sverige, jämfört med 2 376 år 1997.
Andelen kvinnor var 46 procent.
Uppehållstillstånd till gäststuderande 1998 och kön
Äntal Kvmnor "lo
Estland
87
51 59Lita u en 93 47 51
Polen 117 62 53
Ryska Federationen 195 84 43
Japan 91 46 51
Kina 203 90 44
Canada 129 59 46
USA 590 325 55
Australien 148 81 55
Övriga 1 012 391 39
Totalt 2 665 1 236 46
Beviljade uppehållstillstånd till gäststuderande världsdelsvis 1989-1998
1!H3 1!Rl 1001 1 ffi2 1 003 1004 1 005
• B..RPA •AFRKA
D LAlli"WvmKA DASIB\J D ro/JEn.NQ\B'.J (f.d)
Under 1989-1998 har Invandrarverket beviljat 15 179 uppehållstillstånd för utom- nordiska studeranden. Fr.o.m. 1994 ingår inte sökande från länder som har skrivit under EES-avtalet i denna statistik. Många kom från:
USA 2 425
Folkrep.Kina l 178
F.d. Sovjetunionen l 116
Estland 602
Tyskland 584
Canada 548
Polen 537
EES-avtalet
Enligt EES-avtalet fick 1997 l 278 och under 1998 l 700 personer uppe- hållstillstånd för studier i Sverige (se tabell 8).
De största medborgarskapsgrupperna var följande:
1997 1998 därav kvinnor
Tyskland 447 578 53 %
Frankrike 189 301 39 %
Italien 125 177 38 %
Spanien 97 174 42%
Nederländerna 139 145 60 %
Österrike 74 110 57 %
6 Adoptivbarn
Invandrarverket har uppgifter om beviljade uppehållstillstånd till utländska adoptivbarn fr .o.m. 1984. Från denna tidpunkt har verket fattat positiva beslut i ca 13 800 adoptionsärenden.
Under 1998 beviljade Invandrarverket 804 adoptivbarn uppehållstillstånd i Sverige jämfört med 694 år 1997. Många adoptivbarn kom från Vietnam 210, Kina 130 och Indien 95 .
13
14
Beviljade uppehållstillstånd till adoptioner världsdelsvis 1200
1000 800 600 400
200
o
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 .EUROPA AFRIKA C LATINAMERIKA .ASIEN D SOVJETUNIONEN (F.D.) Colombia l l 04Soc.rep .Vietnam l 089
Indien l 039
Rep . Korea 689
F.d. Sovjetunionen 536
Polen 525
Folkrep. Kina 517
Sri Lanka 372
Rumänien 320
Thailand 316
Bakgrund
Statens invandrarverk publicerar för femte gången officiell statistik om asylsökande och beviljade uppehållstillstånd efter medborgarskap i statistiska meddelanden (SM).
Syftet med statistiken är att redovisa för olika användargrupper hur antalet asylsökande och beviljade uppehållstillstånd varierar från år till år och vilka medborgar-skapsgrupper som kommer till Sverige.
statistikens syfte i vidare perspektiv är att ge beslutsunderlag och information.
statistikens omfattning
statistiken omfattar utlänningar, som enligt Utlänningslagen SFS 1989:529, nya Utlänningslagen SFS 1996:1379 och Utlänningsförordningen SFS 1984:933 är asyl- sökande eller fått uppehållstillstånd av asyl-, nära anhörig-, arbetsmarknadsskäl eller p.g.a. studier eller adoption. statistiken omfattar alltså beslut för bosättning i Sverige. Detta beslut är ett villkor för att en utlänning skall kunna folkbokföra sig.
Insamling av data
Beslut om uppehållstillstånd fattas av Invandrarverket och Utlänningsnämnden (sedan 1992-01-0 l) .
Statens invandrarverk beslutar om uppehållstillstånd enligt EES-avtalet.
Inkomna asylansökningar och beslut om uppehållstillstånd registreras i Invand- rarverkets datasystem STAMM, system för Tillstånd, Asyl, Mottagning och Medborgarskap.
statistikens kvalitet
Den definitiva statistiken ges ut årsvis.
statistikuppgifterna om as y l sökande från 1980-1987 har vissa brister. A v landets 118 polisdistrikt rapporterade endast 22 om asylsökande. Enligt Invandrarverkets och Rikspolisstyrelsens bedömning, motsvarade förstagångsansökningarna från dessa 22 polisdistrikt, 90 procent av det totala antalet förstagångsansökningar (inkl. barn).
Uppgifterna om antalet flyktingar m.fl. och anhöriga 1980-1985 är inte helt jämförbara med senare år. I antalet beviljade uppehållstillstånd saknas ett okänt antal barn.
Uppgifter om uppehållstillstånd, som redovisas i denna publikation är första- gångstillstånd. En del utlänningar, som gifter sig med en svensk eller med en utlänning bosatt i Sverige, får i regel ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Ett förhållande skall vara i två år innan den sökande kan få ett permanent uppehållstillstånd (PUT). Detta innebär att en utlänning inte behöver arbetstillstånd och har rätt att resa in och vistas i Sverige utan tidsbegränsning och utan pass.
Tillståndet gäller så länge man är bosatt i Sverige.
En del asylsökande kan i vissa fall få tidsbegränsade uppehållstillstånd med varaktighet under l år i avvaktan på att situationen i hemlandet förbättras. Dessa uppehållstillstånd finns inte redovisade i denna publikation.
Jämförelse mellan antalet SIV: beslut om uppehållstillstånd och folkbok- förda utomnordiska medborgare, som är registrerade som invandrare 1980-1998.
Ar SIV beslut Folkbokförda (SCB)
1980 13617 18192
1981 13 104 17 421
1982 14 055 17 828
1983 10 925 14 828
1984 13 861 17 645
1985 16 206 19 511
1986 23 039 25 168
1987 28 649 28 261
1988 33 333 32 970
1989 44 683 39 977
1990 37 383 37 368
1991 42 248 36 070
1992 34 817 33 136
1993 58 928 49 234
1994 72 947 68 038
1995 27 837 29 212
1996 26 664 23 267
1997 32 009 27 815
1998 33 698 35 701
Totalt 578 003. 571 642
Källa: Statens invandrarverk och statistiska centralbyrån
15
16
Invandrarverket redovisar beslut om uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring. Vilka som får folkbokföras regleras av folkbokföringslagen (SFS 1991:481)
Invandrarverkets uppgifter om beviljade uppehållstillstånd är inte direkt jämförbara med SCB:s uppgifter om folkbokförda utomnordiska medborgare. Vid årsvisa jämförelser framkommer skillnader som kan förklaras av bl a:
- U n der 1980-1986 avsåg beslut om uppehållstillstånd enbart vuxna personer, d. v. s.
16 år och äldre.
- Kvotflyktingar och anhöriga som får tillstånd i sitt hemland reser inte alltid in i Sverige samma år som tillståndet ges. Folkbokföring sker annat år än året för tilståndsbeslutet.
Det bör noteras att barn födda i Sverige, vars föräldrar är utländska medborgare, skall ha ett giltigt uppehållstillstånd. Dessa ingår i Invandrarverkets redovisning över beviljade uppehållstillstånd för anhöriga.
*
26 144 personer, som fick uppehållstillstånd enligt EES-avtalet, ingår inte i denna jämförelse eftersom många får sitt uppehållstillstånd på kortare tid än ett år, som är ett villkor för folkbokföring i Sverige.Specialbearbetningar
Statens invandrarverk publicerar förutom den officiella statistiken
- ett antal tabeller om asylsökande, uppehållstillstånd mm s.k. "SJV.·s Statistikblad" 1998
- Beställningar av specialbearbetningar och Statistiska meddelanden BE 65 SM 9801 kan göras till
Statens invandrarverk, Distributionen, te! 011 -15 63 77 eller 011-15 62 79-fax 011-15 66 91, adress, 600 06 NORRKÖPING .
Övriga publikationer
- Inrikes och utrikes flyttningar 1998, del 1-2 av statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges officiella statistik (SOS), juni 1999.
- Folkmängden efter kön, ålder och medborgarskap m.m. /998, del 3 av statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges officiella statistik (SOS), sept 1999.
Beställningar av publikationer kan göras till Statistiska centralbyrån, SCB, Publik- ationstjänsten 701 89 ÖREBRO, te!. 019-17 68 00.
Asylum-seekers and permits awarded, 1998
Summary
12,844 asylum-seekers came to Sweden in 1998. This was 3,182 more than in 1997.
Most of the asylum-seekers came from the following countries: Iraq (3,843), FR Yugoslavia (3 446), Bosnia-Hercegovina (1,331), Iran (613), Afghanistan (330), Colombia (303) and Turkey (280). 38 per cent of the total number were women.
7,066 residence permits were issued under various sections of the Aliens Act (in need of protection and humanitarian g rounds) . In addition, l , 127 persons obtained residence permits through the refugee quota. 4,612 residence permits were awarded to next-of-kin of refugees under Chap. 2, Section 4 of the Aliens Act.
About 61 per cent of the total number were women.
During 1998 a total of 39,433 persons obtained residence permits on various grounds: as refugees, as secondary immigrants, as migrant workers, as guest- students, under the EEA Agreement and by adoption.
21 per cent of the persons obtaining residence permits were refugees and 55 per cent next-of-kin. The remaining 24 per cent were awarded permits as visiting students, as migrant workers, as adoptions and under the EEA Agreement.
17
18
Ordlista
List of terms
Term/begrepp Term/concept Asylsökande
Asylum-seeker
Adoptivbarn
Adopted chi/d
Arbetstillstånd
Work permit
De facto flykting (ej giltig fr.o.m.
1997-01-0 l)
De facto refugee (not valid afier 1997-01-01)
Familjeanknytning
Family ties
Förklaring Explanation
Utlänning som i ansökan om uppehållstillstånd åbe-ropar att han är flykting, krigsvägrare eller inte kan återvända p.g.a. de politiska förhållandena i hemlan-det
Alien who, in an applicationfor a residence permit, states t hat he is a refugee, refuses war or can not return to the country of his citizenship due to the political situation there
Uppehållstillstånd kan beviljas till utländska barn som adopterats av personer bosatta i Sverige Residence permils may be granled to children who are aliens and who have been adopted by persons resident in Sweden
Krävs tör utomnordisk medborgare, som vill arbeta i Sverige. Tillståndet beviljas i regel av SIV Required of non-Nordie citizens who want to work in Sweden. Permils are generally granled by the Swedish Immigration Board
Utlänning som utan att vara flykting inte vill åter- vända till sitt hemland p.g.a. de politiska förhållan- dena där och kan åberopa tungt vägande omstän- digheter till stöd för detta
A lien who, though not a refugee, does not wish to return to the country of his former habitual residence due to the political situation there and who can c i te convincing reasons f or so do i ng
Med familjeanknytning- som grund tör ett uppe- hållstillstånd- menas oftast att den sökande vill förena sig med nära anhöriga som är bosatta i Sverige, eller att den sökande tänker gifta sig eller sammanbo med någon som är fast bosatt i Sverige Family ties as a basis f or the granting of a residence permit generally entail that the permit applicant wishes to be united with members of his/her immediate f amily who is resident in Sweden, or that the applicant intends to marry or cohabit with someone who is a permanent resident ofSweden
Källa/hänvisning Sou rce/reference 3 kap l § utlän- ningslagen SFS 1989:529
S. 3 ss. l , A liens Act, Swedish Code of Statutes 1989:529
4§ utlännings- lagen SFS 1989:529 ss. 4, A liens Act, Swedish Code of Statutes 1989:529
2 kap 6 och 7§ § utlänningslagen SFS 1989:529
S. 2 ss. 6 and 7, Aliens Act, Swedish Code of Statutes 1989:529
3 kap l § utlän- ningslagen
1989:529
S. 3 ss. l , A liens Act, Swedish Code of Statutes 1989:529
2 kap 4§ utlän- ningslagen SFS
1989:529
S. 2 ss. 4, A liens Act, Swedish Code of Statutes 1989:529
19
Term/begrepp Förklaring Källa/hänvisning
Term/concept Explanation Source/reference
Flykting "Med flykting avses i denna lag en utlänning som 3 kap 2§ utlän- befinner sig utanför det land, som han är ningslagen medborgare i, därför att han känner välgrundad SFS 1996:1379 fruktan för förföljelse på grund av sin ras,
nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd.
Vad som nu har sagts gäller oberoende av om förföljelsen utgår från landets myndigheter eller dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse från enskilda.
Som flykting skall även anses den som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han tidigare haft sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit."
Refugee The term refugee as used in this Act refers to an 3 ss.2, A lien Act, alien who is outside the country of his nationality Swedish Code of owing to a we/1-founded fear of be i ng persecuted Statutes /996: 13 79 for reasons of race, national ity, membership of a
particular social group, or religious or political opinion, and who is unab/e or, owing to such fear, is unwilling to avail himself of the proleetian of t hat country. This ap p lies irrespective of whether persecution is at the hands of the authorities of the country or !hese cannot be expected to offer proteet i on against perseeuti on by private individuals.
A stateless person who for the same reason is outside the country of hisformer habitual residence and who is unab/e or; owing to such fear; is unwil/ing to return there, shall a/so be deemed a refugee. "
Gäststuderande En utomnordisk studerande vid universitetet eller 3 kap 4§ utlän-
högskola i Sverige n ingsförordn ingen
SFS 1989:547 Guest- student A non-Nordie student at a univers ity or other S. 3 ss. 4, Aliens
institution of hi g her learning in Sweden Ordinance, Swedish Code ofStatutes 1989:547 Humanitära skäl En utlänning kan av humanitära skäl fä uppehålls- 2 kap 4§ utlän-
tillstånd i Sverige. Humanitära skäl kan vara svår ningslagen
sjukdom, handikapp m.m. 1989:529
Humanitarian Analien can be granled a residence S. 2 ss. 4, A liens Act, g rounds permit in Sweden on humanitarian grounds. Swedish code of
Humanitarian grounds can inc/ude serious il/ness, Statutes 1989:529 disab/ement, etc.
Krigsvägrare Utlänning som övergett en krigsskådeplats eller 3 kap 3 § utlän- Ej giltig fr.o.m. som har flytt från sitt hemland för att undgå ningslagen
1997-0 1-0 l) förestående krigstjänstgöring SFS 1989:529
War refusal A lien who has lejt a theatre of war or fled the S. 3 ss. 3, A liens Act, (not valid after country of his former habituta/ residence to avoid Swedish Code of 1997-01-01) service in the armedforces in a war Statutes 1989:529
20
Term/begrepp Term/concept Kvotflykting
Quota refugee
Permanent uppehållstillstånd
Permanent residence permit
Uppehållstillstånd
Residence permit
Övriga skydds- behövande
Förklaring Explanation
Utlänning som Invandrarverket, i regel i samarbete med flyktingkommissarien (UNHCR) i Geneve, beslutar överföra till Sverige, huvudsakligen från olika internationella flyktingläger i världen A alien whom the Swedish Immigration
Board, generally in cooperation with the United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) in Geneva, decides to transfer to Sweden, primarily from various international refugee camps around the world
Invandrare får permanent uppehållstillstånd. Den som har permanent uppehållstillstånd behöver inget arbetstillstånd och har rätt att resa in och vistas i riket utan tidsbegränsning och utan pass. För inresa i Sverige krävs dock alltjämt pass. Tillståndet gäller så länge man är bosatt i Sverige
Immigrants are granled permanent residence permits. A person who holds a permanent residence permit does not require a work permit, and is entitled to trave! into and stay in the country without limit of time and without a passport. A passport is still required, however, for entry in to Sweden. The permit is valid as Iong as the person is a resident ofSweden
En utlänning som vill stanna i Sverige mer än tre månader måste ha uppehållstillstånd. Normalt ska tillståndet vara ordnat och infört i passet före inresan i Sverige. Man kan fä ett tidsbegränsat eller ett permanent uppehållstillstånd. Båda ger rätt till återinresa i Sverige efter besök i utlandet. Den som har ett uppehållstillstånd behöver inte något visum
Analien wishing to stay in Swedenfor more than three months must have a residence permit. This permit is normal/y to have been granled and stamped in the passport before arrival in Sweden.
Permils are granled either for a limited period of time or in the form of a permanent residence per mit.
8oth allow re-entry into Sweden after visits abroad.
A person holding a permanent residence permit does not need a visa
"Med skyddsbehövande i övrigt avses i denna lag en utlänning som i andra fall än vad som avses i 2§
lämnat det land, som han är medborgare i, därför att han
l . känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
Källa/hänvisning Sou rce/reference
2 kap 2§ utlän- ningslagen SFS 1989:529
S. 2ss. 2, A liens Act, Swedish Code of Statutes /989:529
2 kap 2§ utlän- ningslagen SFS 1989:529
S. 2 ss. 2, A liens Act, Swedish Code of Statutes 1989:529
3 kap 3 § utlän- ningslagen SFS 1996:1379
Term/begrepp Term/concept
Other persons in need of proteet i on
Förklaring Explanation
2. på grund av en yttre och inre väpnad konflikt behöver skydd eller på grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland, eller
3. på grund av sitt kön eller homosexualitet känner välgrundad fruktan för förföljelse."
The term alien in need of protection otherwise used in this Act refers to an alien who in cases other than those referred to in Section 2 has lejt the ocuntry of his nationality because he
l. has a we/1-foundedfear ofbeing sentenced to death or c arporal punishment or of be in g subjected to torture or other inhuman or degrading treatment or punishment,
2. due to an externa/ or interna/ arrned conflict he needs proteet i on or, on account of an
environmental disaster, he cannot return to his country of origin, or
3. because of his/her sex or homosexuality, helshe has a we/1-grounded fear of persecution.
A stateless person who for the same reason is outside the country of his former habitual residence and for the reasons given in paragraph l cannot return to t hat country or, owing to fear, is unwi/ling to return, s hall a/so be deemed to be an a/ien in need of protection.
Källa/hänvisning Sou rce/reference
S. 3 ss. 3, A liens Act, Swedish Code of Statutes 1996: 13 79
21
N N
Tabell1 Beviljade uppehållstillstånd 1980-1998 Residence permits 1980-1998
Ar Samtl. F ly k t. d ä ra v: --- Anhöriga därav Arb. Gäst Adopt. EES-
eller Flykt. FN:s Krigs- De Skydds- Hum. flykt. mark stud. barn avtalet
mots v. kvot kon- väg r. facto be hö- skäl an h.
ven- (up ph flykt vande
tio n tom (upph (tom
1/1-97) f om 1/1-97) 1/1-97)
1980 13 617 4 062 7 786 948 821
1981 13104 3 857 7 938 918 391
1982 14 055 6 266 6440 983 366
1983 10 925 3 668 6 149 632 476
1984 13 861 5 413 829 6 561 237 509 1 141
1985 16 206 7 314 868 6 944 498 98 478 1 372
1986 23 039 11 486 2 198 9670 1 491 171 467 1 245
1987 28 649 14 042 1 457 2 326 1 679 5 374 3 206 12 387 2 503 222 678 1 320
1988 33 333 16125 1 476 3 698 1 170 5 984 3 797 15 093 3 692 257 855 1 003
1989 44 683 24 879 1 559 3 079 136 6 066 14 039 1) 18 029 5430 167 821 787
1990 37 383 12 839 1 455 2 167 14 3 927 5 276 22 221 5189 263 1 143 917
1991 42 248 18 663 1 732 1 404 18 3 816 11 693 21 230 6 869 300 969 1 086
1992 34 817 12 791 3402 615 4 2447 6 323 19 662 7 112 215 1 233 916
1993 58 928 36 482 937 1 025 2 4 000 30 518 19 796 7 553 159 1 611 880
1994 78 987 44 875 7 431 785 12 3 060 33 587 2) 25 975 13 508 127 1 086 884 6 040
1995 32 486 5 642 1 956 148 1 1 401 2 136 3) 19 707 8 040 190 1 504 794 4 649
1996 31 664 4 832 1 629 128 1 651 1 424 18 816 3 908 274 1 771 807 5164
1997 36 565 9 596 1 180 1 310 739 6 367 18 910 3 785 433 2 376 694 4 556
1998 39 433 8 193 1 127 1 099 987 4 980 21 673 4 612 363 2 665 804 5 735
TOTALT 603 983 251 025 25 341 17 784 3 036 37 726 1 726 127 241 284 987 74190 6 957 20 220 14 650 26144 Källa: Statens invandrarverk, tillståndsstatistik
.. Uppgifter saknas!
1) 6 056 beviljade i enlighet med regeringens beslut om ändrad asylpraxis 1989.
2) 17 951 beviljade enligt regeringsbeslut om familjepraxis, våren 1994.
3) 614 beviljade enligt regeringsbeslut om tamiljepraxis, våren 1995.
Tabell2 Asylsökande till Sverige under 1984-1998 Asylum seekers to Sweden during 1984-1998
Medborgarskapsland Bulgarien
Jugoslavien (f.d.) därav:
Bosnien-Hercegovina Förbrep. Jugoslavien Polen
Rumänien Etiopien Somalia Uganda Togo Kuba Chile Peru Afghanistan Bangladesh Folkrep.Kina Indien Irak Iran Libanon Pakistan Sri Lanka Syrien Turkiet
Sovjetunionen (f.d.) statslös/Okänd ••
Övriga länder
TOTALT därav:
Kvinnor Män
1984 269
919 152 227 84
653
340
113 1 177 1 723 1 630 407
174 861
1 249 761
10 739 12 ooo·
1985 340
919 399 530 136
1 629
65
92 1195 4 524 995 332
178 404
974 428
13 140 14 soo·
1986 348
604 329 953 64
1 825
38 60 3 45 290 6 282 439 22
211 317
291 1 041
13 162 14 6oo·
1987 362
389 610 1 245
4 033
14 67 2 30 673 5477 617 43
311 387
629 3 225
18114
1988 54 614
609 862 1 090 109 87
2 3 384 76 54 258 16 77 1 147 5 022 760 89 42 363 869 160 1 453 2 398
19 595
1989 5 013 2184
448 827 2 111 865 126 16 2 153 252 150 233 103 121 1 909 4 573 3 129 100 92 915 1 259 518 2 005 3 231
30 335
1990 355 2 276
273 2 721 2 028 2 391 148 27 11 30 293 166 247 74 113 1 956 4 323 3 569 80 182 1175 2106 741 2 106 2 029
29 420
1991 113 13 226
1 465 454 495 1 355 223 52 66 113 532 73 201 60 62 2 236 1 266 340 74 228 313 362 1 159 605 2 278
27 351
1992 194 69 396 9 658 59 359 96 514 172 2 699 476 38 145 98 787 106 291 26 108 3 220 753 238 38 503 298 384 725 537 2176
84 018
*Siffrorna avser förstagångsansökningar från 22 av landets 118 polisdistrikt och motsvarar ca 90 procent av det totala antalet första- gångsansökningar. Räknar man upp antalet asylsökande med 1 O procent, får man uppskattat antal förstagångsansökningar (in kl. barn) för alla polisdistrikt.
•• De flesta palestinier.
Källa: Rikspolisstyrelsen (RPS) 1984-juni 1987. Statens invandrarverk (SIV) juli 1987-1998.
1993 149 28 816 25110 3 339 40 333 81 738 469 286 208 22 462 60 160 32 84 2 323 339 94 47 253 134 256 506 264 1 425
37 581
1994 24 10 593 2649 2 742 54 252 45 934 104 162 1 150 14 309 304 102 47 34 1 668 382 170 71 66 72 305 473 240 1 065
18 640
1995 14 2 355 1 059 1 012 84 84 31 869
18 9 277 35 354 324 92 39 49 1 783 451 56 81 54 134 269 580 204 801
9 047 3 532 5 515
1996 15 1 034 262 636 73 54 58 434 6 5 11 33 109 148 32 40 28 1 557 401 44 34 42 102 186 414 136 757
s 753
2178 3 575
1997 31 3 088
742 2 115 179 37 62 364 16 3 8 24 36 176 55 50 24 3 057 356 75 67 34 131 208 606 203 772
9 662 3 643 6 019
1998 17 4 862 1 331 3 446 21 22 50 228 7 2 9 21 45 330 63 19 20 3 843 613 125 122 41 226 280 497 289 1 092
12 844 4 843 8 001
Summa 5 979 139 763 40 811 72 649 6 173 7 650 g 178 10 986 1 964 600 1 889 12 067 3 255 1 943 2 266 511 1 000 28 034 36 485 12 281
1 607 1 537 4 737 8 453 6 379 11 185 23 479
343 460 Andel
2%
41%
2%
2%
3%
3%
1%
0%
1%
4%
1%
1%
1%
0%
0%
8%
11%
4%
0%
0%
1%
2%
2%
3%
7%
100
