2009–2012
Innehåll
4 Varför KomAn?
6 Syfte & mål
8 Målgrupp
10 KomAn:s insatser & stöd 13 Mobiliseringskurser
16 Anpassad vuxenutbildning 20 Supported Employment 28 Socialt företagande
32 Projektets parter & organisation
36 Samverkan – kraft som toppar allt
38
40 Måluppfyllelse & resultat
50 Jämställdhet & tillgänglighet
54 Att påverka strategiskt
56 KomAn:s framgångsfaktorer
58 Reflektioner om ESF-projekt
60 Tips till andra projekt & ESF
62 Samordningsförbunden banar väg
66 Kontakt
Produktion Stockholms kulturbyrå Foto Mauro Rongione omslag, baksida & sid 12, 21, 22, 25, 35
Martin Nauclér sid 10, 14, 27, 29 Irene Bergqvist sid 46, 56, 64 Tryck EO Grafiska, 2013
Förord
Det har varit en fantastisk förmån att få vara med och utveckla insatser och samverkan som bidrar till nya möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att komma ut i arbete eller studier. Vi som har arbetat i KomAn har haft utvecklande, engagerande och roliga projektår.
Vägen för varje person har varit olika lång. Vi har anpassat oss efter våra deltagares önskemål, möjligheter och behov – inte tvärtom.
Vi som har arbetat i KomAn har lärt oss mycket av att arbeta tillsammans med projektets deltagare och det som har blivit KomAns arbetssätt. Det var inte helt lätt i början – vi behövde hitta varandra, lära oss mer om myndigheternas regelverk och projektets fyra insatser. Vi behövde också bygga en fungerande projektorganisation för att kunna använda alla resurser på bästa sätt. Den största vinsten är den samverkan som har vuxit fram mellan projektets parter.
Det är den som framförallt har gett projektets deltagare möjlighet att komma ut i arbete eller
studier och att faktiskt bli kvar där. KomAn har också starkt påverkat attityder till personer som
har en funktionsnedsättning i de fyra kommunnätverken; personal och chefer har sett att det
går att stötta personer ut till arbetsliv och samhällsgemenskap med hjälp av KomAns insatser,
Personer som har en funktionsnedsättning får sällan det stöd som de behöver för att ha en möjlighet till lönearbete eller utbildning. Under 2000-talet minskade sysselsättningen för målgruppen. Det ville vi i KomAn konkret ändra på.
KomAn föddes ur erfarenheten och kunskapen om att personer med utvecklingsstörning fanns knappt med i arbetslöshetsstatistiken. Det var mer eller mindre förutbestämt att denna målgrupp skulle gå från särskola och särgymnasium till daglig verksamhet.
Särvux-verksamheten var dessutom ytterst liten i kommunerna och de nya möjligheterna till lärande genom hjälpmedel nådde sällan fram till målgruppen.
Bland personal och anhöriga fanns en uttalad rädsla för att ett steg ut på arbetsmarknaden skulle kunna inne- bära ett utnyttjande. Och att individen riskerade att bli av med sin ersättning från Försäkringskassan.
I en rapport från Riksrevisionen finns mer att läsa om det här: ”Utanför-
skap på arbetsmarknaden – Funktions- hindrade med nedsatt arbetsförmåga”
(2007:24).
Samtidigt visar forskning (Martin Molin och Bibbi Ringsby Jansson vid Högskolan Väst) och intervjuer med unga med utvecklingsstörning: de önskar sig inte bara ett liv som andra utan också med andra.
Ett av landets största ESF-projekt
För målgrupper med mindre synliga funktionsnedsättningar arbetade alltför ofta myndigheter och kommuner i paral- lella spår istället för att tillsammans ge ett så effektivt och brett stöd som möjligt.
De fyra kommunerna Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kom tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen överens om att söka medel från Europeiska socialfonden, ESF, för att få möjlighet att driva ett utveck- lingsprojekt. Syftet var att bygga upp en välfungerande samverkan och utökat stöd till arbete och studier för långtids- sjukskrivna och arbetslösa personer som på grund av funktionsnedsättning var i behov av ett stort och samlat stöd.
Sommaren 2009 beviljades parterna drygt 40 miljoner kronor från ESF för att kunna driva KomAn, som då var ett av Europeiska socialfondens största projekt.
Varför KomAn?
”
Syftet var att bygga
upp en välfungerande
samverkan och utökat
stöd till arbete och studier
för långtidssjukskrivna och
arbetslösa personer med
funktionsnedsättning.
Minnet
Minnet kommer så sakta tillbaka Det rymmer både saknad och sorg
Det känns som om jag håller på att vakna Upp ur ett tillstånd djupt inne i min egen borg
Jag vill känna både glädje, sorg och ilska Jag vill kunna reagera på allt nytt med energi
Ibland känns det som man bara vill trilska Och att man tappat bort sin egen fantasi
Men ett tu tre finns nog känslan där Och jag gläds åt det lilla i livet
Jag kan då konstatera att jag för alltid vill vara här Utan att ta någonting för givet
Dikt av Elisabeth Broman, KomAn-deltagare
Syfte & mål
Fler personer med funktionsnedsättning ska få ett vanligt arbete eller utbildning, med eller utan stöd – det har varit ett övergripande mål för KomAn. Vi har också strävat efter att skapa en alternativ arbetsmarknad genom sociala företag.
I KomAn har insatser som de fyra kom- munnätverken redan använde i olika utsträckning prövats, utvecklats och anpassats för personer med funktions- nedsättning.
KomAns parter har genom projektet arbetat för att tillsammans skapa ett lokalt och regionalt arbetsmarknads- och utbildningssystem och integrera det i ordinarie verksamhet. Att lägga grun- den för en väl fungerande samverkan
3 steg
KomAn har haft ambitionen att påverka på lokal, regional och nationell nivå genom att visa på fungerande vägar till arbete och utbildning för personer med funktionsnedsättning. Projektet har:
l
Utvecklat och anpassat metoder
l
Lyft fram och föreslagit ändring av regler som kan hindra målgruppen att delta i arbetslivet
l
Tagit fram modeller för en mer effektiv, myndighetsövergripande samverkan, lokalt som regionalt
mellan parterna, till stöd för personer med funktionsnedsättning har också varit ett mål i sig.
En annan viktig målsättning var att deltagarna skulle få olika valmöjligheter och ökad valfrihet när det gäller arbete och studier. Tanken var också att delta- garnas hälsa och livskvalitet skulle för- bättras i och med stödet och att de blev mer integrerade i arbets- och samhällsliv.
Kom in med K omAn
KomAn har vänt sig till en målgrupp som generellt står mycket långt från den vanliga arbetsmarknaden. En grupp som är i stort behov av stöd för att komma ut i arbete: personer som på grund av funktionsnedsättning är arbetslösa eller sjukskrivna.
KomAn har arbetat för personer med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklings- störning eller förvärvad hjärnskada i vuxen ålder. Många i målgruppen har dessutom en kombination av flera olika funktionsnedsättningar.
Den 31 december 2012 hade 906 deltagare varit inskrivna i projektet.
49 procent hade en psykisk funktions- nedsättning och 27 procent en neuro- psykiatrisk funktionsnedsättning. 15 procent av deltagarna hade en utveck- lingsstörning och 1 procent en förvär- vad hjärnskada. Övriga deltagare, 8
Vid inskrivning i projektet hade majori- teten av deltagarna försörjningsstöd från en kommun eller sjuk- eller aktivitets- ersättning från Försäkringskassan. I de flesta kommunnätverk har KomAn inte krävt något läkarutlåtande som styrker diagnos vid inskrivningen i projektet.
Det har varit tillräckligt med en för- modad funktionsnedsättning. KomAn har inte heller krävt att arbetsförmågan skulle vara utredd innan deltagare bör- jade i projektet. De flesta som kom med i KomAn hade inte arbetat på många år eller hade aldrig haft ett jobb tidigare.
Projektets
målgrupp
KomAn har alltid utgått från varje persons individuella behov och önskemål om stöd och insatser.
Deltagarna har haft möjlighet att delta i en eller flera av fyra olika insatser. Tillsammans täcker de stora behov av stöd på vägen mot arbete eller studier och egen försörjning. KomAns fyra insatser är:
•Mobiliseringskurser
•Anpassad vuxenutbildning
•Supported Employment
•Socialt företagande
Förutom att öka möjligheterna till egen försörjning genom arbete eller studier, ska insatserna bidra till att öka deltagar- nas självbestämmande och valfrihet.
Utgångspunkten för de fyra insat- serna har varit att deltagaren ska ha möjlighet att själv få välja vilken insats som känns mest lämplig. Vi har utgått från deltagarens egna önskemål, förut- sättningar och styrkor i stället för att fastna i svårigheter. Vi har försökt att så långt som möjligt utgå från vad delta- garen kan i stället för vad hon eller han inte kan. I varje insats har deltagaren tillsammans med sin handledare påbör- jat en kartläggning och karriärplan, som
”ägs” av och följer med deltagaren i de olika insatserna. Där börjar deltagaren att formulera sina drömmar och mål, på vägen mot arbete och studier.
I KomAn har vi strävat efter att ge deltagaren ett stöd som inte är tids- begränsat. Många deltagare har varit inskrivna i KomAn under hela projekt-
KomAn:s insatser & stöd
Egen styrka – fri att välja själv
Klivet ut – med f ortsatt stöd
tiden på 3,5 år, även efter att de fått jobb. Möjligheten till ett mer långvarigt stöd har gjort det möjligt för fler att kunna fortsätta arbeta eller studera.
Prova på och försöka igen
Utmärkande för vårt arbetssätt i KomAn är att ”våga misslyckas”: ge möjlighet att prova på och få försöka igen. För många deltagare har det behövts och ökat möjligheten till egen försörjning.
När några deltagare har mått så pass då- ligt att de inte har klarat av att delta, har de uppmuntrats att komma tillbaka till projektet när de mått bättre och då fått stöd för att kunna komma igång igen.
Handledare ger stöd och vägledning
Handledarna i respektive insats har stöt- tat och coachat deltagaren i frågor som inte alltid är direkt jobbrelaterade men som i hög grad påverkar möjligheten att klara av ett yrke; kontakter med kom- munens boendestöd, kvinnofridssamord-
omAn:s insatser & stöd
En av våra deltagare fick ett halvtidsjobb, efter
många försök med arbetsträning och andra insatser.
Det gäller både för deltagare och personal att inte ge upp. I KomAn har vi haft möjlighet att arbeta fram en fungerande metod för personer från målgruppen och
nare, budget- och skuldrådgivning samt stöd i att ta kontakt med den psykia- triska öppenvårdsmottagningen. Många deltagare har också fått hjälp med att få en utredning och en diagnos, och genom det fått insikt om sin funktionsnedsätt- ning.
Frågan om trygg ersättning och försörjning är viktig för alla och inte minst för KomAns deltagare; därför har handledarna lagt ner stort arbete på att förmedla kontakter till handläggare på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna.
Handledarna har också, i olika omfattning, informerat om de regelverk som gäller. Vi har sett att det finns goda möjligheter till ett bra stöd utifrån gäl- lande regelverk men det som är avgö- rande för att det ska fungera fullt ut, är att det finns en god samordning mellan myndigheterna.
”
KomAn – ett steg framåt!
Efter 12 långa år utanför arbetsmarknaden har jag sakta börjat ta mig tillbaka. Utan mobiliseringskursen vet jag att det hade varit oerhört svårt att gå vidare i mitt liv! När jag blev remitterad till KomAn var det med en viss tvekan som jag tackade ja. Men jag fick nya verktyg och metoder att använda mig av, som ingen erbjudit tidigare. En förväntning och önskan om att få tillhöra det sociala livet började att vakna så smått. Och gruppens betydelse för min personliga utveckling var stor. Handledarna kunde också visa på mina styrkor. Jag hade kvar kontakten med handledarna under min praktik i ett halvår.
Successivt utökade jag min arbetstid. Jag såg att även jag kan tillföra något, något jag inte trodde!
Vi har vänt oss till personer som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden och är i behov av en viss tids förbere- delse innan det är dags för arbete eller studier.
Deltagarna får, av handledare och övriga kursdeltagare, stöd i att ta fram sina drömmar och förmågor och får börja formulera en egen karriärplan.
Specialiserad vägledning
I verksamheten ingår specialiserad väg- ledning, samtal i grupp och individuellt, friskvård, studiebesök hos arbetsgivare och många andra aktiviteter utifrån gruppens önskemål.
Metoden som vi har använt här utgår från samhällsvetare Lydia Cabello Brandbergs Mobiliseringsmetod, som har praktiserats i andra sammanhang och projekt sedan drygt 12 år tillbaka.
Mobiliseringskurserna pågår under en tremånadersperiod och grupperna träffas tre gånger per vecka, tre timmar per tillfälle.
Fokusera på det friska – i grupp
Genom att lyssna, betrakta och be- kräfta kan handledaren fokusera på det friska och positiva hos varje deltagare.
Det ömsesidiga förtroende som skapas, ligger till grund för deltagarens arbete med att uppnå sina mål. Deltagandet ökar inte bara möjligheterna till sysselsättning och egen försörjning, utan leder också ofta till bättre hälsa.
Rökstopp, viktförändringar och bättre kost och sömnvanor innebär dessutom samhällsekonomiska vinster.
Gruppen har en central roll i mobili- seringsmetoden. Deltagarna speglar sig i varandra och upptäcker nya saker om sig själva, tar del av varandras kunska- per och erfarenheter och bildar sociala nätverk. Gruppens styrka bidrar till att deltagarna vågar pröva nya saker för att uppnå sina mål. Det har varit viktigt att handledarna inte släpper taget om deltagarna efter avslutad kurs, så att det inte uppstår glapp mellan insatserna.
I KomAns mobiliseringskurser har vi vänt oss till personer som kan behöva stöd i att ta fram sina förmågor och formulera en egen karriärplan. Här kan deltagare få förbereda sig innan det är dags för arbete eller studier. Många av våra kursdeltagare har under lång tid stått utanför arbetslivet.
Lyssna, betrakta, bekräfta
”
Kursen hjälper mer än man tror. Har social fobi men det har blivit mycket bättre sen jag började. Man får hopp, helt enkelt.
KomAn-deltagare
Mobiliseringskurser
Metodutveckling
Mobiliseringsmetoden kan formas efter deltagarens dagsform, hälsa, behov och förmåga. Hela tiden står målgruppens behov i fokus.
Den här insatsen har anpassats och erbjudits till KomAns samtliga målgrupper men främst har personer med psykisk och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning deltagit.
Haninge har framförallt erbjudit mo- biliseringskurser till deltagare med beslut om daglig verksamhet enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktions- hindrade. För den gruppen har det varit viktigt med anpassade aktiviteter och språkförenkling, piktogram (bildsystem med symboler) och social träning.
Haninge och Tyresö har bland annat erbjudit mobiliseringskurser för personer med Aspergers syndrom. Många av del- tagarna upplevde det viktigt att få vara ute i samhällslivet och få gå på många studiebesök hos arbetsgivare. På så sätt blev det mer tydligt vad ett arbete är och hur det kan se ut på olika arbetsplatser.
En tydlig agenda för kursperioden och veckovis planering var också uppskattat av den här gruppen.
Värmdö har erbjudit ett kurstillfälle för kvinnor med självskadebeteende.
Många anpassade aktiviteter
Vi har arbetat aktivt för att kunna ha en bredd av aktiviteter för olika indivi- der och målgrupper. Som exempel har KomAn i Tyresö byggt upp ett nära samarbete med Friskis och Svettis och Naturskolan i kommunen. I Nynäshamn och Värmdö har deltagare erbjudits samhällspraktik eller arbetsträning och några har på så sätt fått möjlighet till anställning.
En avgörande framgångsfaktor för själva metodutvecklingen är att hand- ledarna i insatsnätverket har träffats månadsvis och fått handledning av Mobiliseringsmetodens grundare Lydia Cabello Brandberg. Det har utvecklat och fördjupat handledarnas kunskap om metoden och gett tillfälle till ett mycket uppskattat erfarenhetsutbyte.
Kanonkurs! Gick från förvirrad och ingen aning om vad jag ville göra, till att sitta här med planer och drömmar! Vad som skulle kunna göra kursen bättre är att den fortsatte. Från och med nu.
KomAn-deltagare
Mobiliseringskursen är gemenskap, utveckling och social påbyggnad för mig.
Känns inte som att jag skulle vilja ha någon förändring i gruppen.
”
”
Mobiliseringshandledarna samverkar
Under mobiliseringskursens gång har handledare samarbetat med handläggare från kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och vården för att bättre kunna stödja deltagarna. Det har ofta handlat om att lösa frågor kring försörjning, utredning och eventuell be- handling. Samarbete med övriga insatser inom KomAn har också varit värdefullt.
Handledare från Supported Employ- ment, studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger från den anpassade vuxenutbildningen har i ett tidigt skede informerat grupperna om deras respek- tive insatser. På så sätt har deltagaren fått tid att förbereda sig inför nästa steg mot arbete och studier.
Växtkraft
Det är ett stort privilegium att få se deltagare våga ta steg som de inte trodde att de kunde ta. Det har också varit oerhört glädjefyllt och inspirerande att se deltagare gå från träffarna med rak rygg och med ett helt annat ansiktsuttryck än då de började.
Jag ser i deltagares ansikten att hoppet återvänder och att det går att hitta ett arbete som de orkar med och passar för. Till slut ser jag bara deltagare som börjar se möjligheter och överkomliga hinder!
Lars-Olof Stenlund, mobiliseringshandledare
De flesta deltagare gick vidare till
annan insats
Minst hälften av deltagarna skulle gå vidare till en annan insats, inom eller utanför KomAn, när kursen var avslutad.
l
Det visade sig att hela 87 procent gjorde det. Av dem fortsatte 63 procent inom KomAn
l
24 procent av deltagarna
Vår erfarenhet är att strukturen inom den vanliga vuxenutbildningen – med koncentrationsläsning, håltimmar, mycket eget ansvar, många inlämningsuppgifter och olika deadlines – ofta passar dåligt för KomAns målgrupp. Förutom att ha en funktionsnedsättning, saknar många deltagare utbildning. Därför har vi byggt upp stödstrukturer så att fler kan klara av att studera. Vi har arbetat med arbetsplatsförlagd yrkesutbildning, APY, särvux-yrkesutbildning och stöd till studier på Kom- eller Särvux.
I APY
har deltagaren fått sin utbildning på en arbetsplats. Vuxenutbildningen i hemkommunen ansvarar för studie- plan, betygssättning och kursurval från gymnasie- eller gymnasiesärskolans kursutbud. Utbildningen har pågått på arbetsplatsen i nära samverkan mellan yrkesutbildad handledare och lärare på skolan. Betyg har satts efter kontroll av både teoretiska och praktiska yrkeskun- skaper.Anpassad vuxenutbildning
Yrkesutbildningen på Särvux
innebär i princip samma sak som APY men med en skillnad: kurserna hämtas från gym- nasiesärskolans kursplaner och handle- dare på arbetsplatsen erbjuds stöd av en specialpedagog.Vid stöd av teoretisk studier
har deltagaren fått möjlighet att läsa in enstaka ämnen och kurser på Kom- eller Särvux. KomAns personal har hjälpt till med en individuell studieplan och planering av stöd så att eleven kan fortsätta att klara av sina studier.Förutom att ha en funktionsnedsättning, saknar många deltagare utbildning. Därför har vi byggt upp stödstrukturer.
Studierna ska öka ens möjligheter till arbete och anställning – det är målet med anpassad vuxenutbildning i KomAn. Tillsammans med deltagaren har personalen planerat utbildningen och gått igenom vilket stöd som individen behöver för att kunna lyckas med sina studier.
”
Lära mer – på sät
t som passar
Specialpedagoger och vägledare
Vuxenutbildningen har ofta saknat speci- alpedagoger. För elever med olika former av inlärningssvårigheter har mötet med specialpedagogen varit ett lyft, både när det gäller studier och trygghet. Projektet har anställt studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger med stor kunskap om olika funktionsnedsättningar. De vet också vilka hjälpmedel som finns att jobba med.
Hjälp till rätt stöd
Många som misslyckas med sina studier kan ha outredda inlärningssvårigheter som dyslexi, dyskalkyli eller någon form av neuropsykiatrisk funktions- nedsättning som ADHD eller Aspergers syndrom.
KomAns personal har uppmuntrat deltagare att ta reda på vad svårigheter- na handlar om. Ofta upplever deltagare den kunskapen som positiv. Med hjälp av en utredning kan de få ord på hindren och bättre förstå varför de har problem med exempelvis studier. Då kan också chansen öka att få rätt hjälp.
Arbetsminnesträning
Arbetsminnesträning, AMT, har erbju- dits till elever som studerat men har även fungerat som en förberedande insats. För flera har minnesträningen blivit en väg in i dagliga rutiner, träning i att passa tider och att klara av att vara i stor grupp.
Eller bara kunna gå till skolan, möta många människor och lära sig hitta i lo- kalerna. AMT har använts för träning i att genomföra svårmotiverade uppgifter i hemmet vid särskilt utvalda tider. Peda- gogiskt sett har det varit ett bra verktyg att använda sig av, eftersom det lätt går att följa elevens arbetsminnesträning via internet. AMT har bidragit till att elever
och lärare kan arbeta fram strategier för bland annat läxläsning hemma.
Vi har startat studerandeteam i några av KomAns kommunnätverk. Tanken med studerandeteamen är att både elever och lärare kan vända sig dit när studierna inte fungerar som planerat. Här diskute- ras förslag till åtgärder och tillsammans med eleven går man igenom studiepla- nen och ser vad som behöver förändras för att eleven ska kunna komma ikapp.
Ibland kan en talbok eller ett kursbyte vara till hjälp. I studerandeteamen har man försökt att motivera eleven att hitta rätt inlärningsmetod och i det arbetet har specialpedagogen varit ovärderlig.
Informationsspridning
Utbildning och information om olika funktionsnedsättningar till lärare och övrig personal inom vuxenutbildningen har medfört ökad förståelse för mål- gruppens utmaningar med tidspassning, uthållighet och struktur. Det har också gjort att eleverna känner att de får ett bättre bemötande. I alla kommuner har broschyrer om funktionsnedsättningar från Specialpedagogiska skolmyndighe- ten, SPSM, spridits.
Mentorer
Att ha mentorer med ökat ansvar för elever som kommer från KomAn har varit lyckosamt. Att som deltagare få möjlighet att studera i egen takt, veta vem man kan vända sig till när man får bekymmer och få stöd i sina studier, gör att man i högre grad känner sig trygg i sina val och har mycket större möjlighet att klara sina studier. Mentor kan vara någon i KomAns personal, lärare eller studie- och yrkesvägledare inom vuxen- utbildningen.
Få syn på vad som behövs
Över målsnöret
l
196 personer har deltagit i insatsen (målet var 100 deltagare). Av dem har:
l
29 procent gått vidare till arbete eller studier inom 18 månader. Målet var 25 procent.
l
89 procent av deltagarna
tycker att insatsen har
varit bra.
Supported Employment, SE, är en veten- skapligt beprövad metod för att stödja personer som har en funktionsnedsätt- ning så att de kan få arbete på den vanliga arbetsmarknaden.
Grundtanken i Supported Employ- ment är att alla människor har förmågor.
Och hur vi kan utveckla och använda våra förmågor beror på vad vi möter i vår omgivning. Inom insatsen ger KomAns SE-handledare stöd till arbets- givare och blivande arbetstagare ute på arbetsplatserna.
Stöd hela vägen
Målet är alltid anställning - inte praktik eller arbetsträning. Stödet från SE-hand- ledaren finns med i hela processen från kartläggning till matchning, anställnings- intervju, introduktion på arbetsplatsen, praktik och anställning. Stödet finns också kvar efter det att deltagaren fått en anställning.
En viktig del i metoden är att kunna komma ut på en arbetsplats snabbt med målsättningen anställning. Istället för
Supported Employment
Först rehabilitering och sedan jobb? Nej, inte i Supported Employment. Här får deltagaren snabbt komma ut på en arbetsplats och målsättningen är alltid ett riktigt jobb. Metoden är vetenskapligt beprövad och den mest populära av KomAns insatser.
Snabbt ut i arbete
att tänka rehabilitering först och sedan arbete. I Supported Employment letar SE-handledaren och deltagaren efter ett lämpligt arbete utifrån individens kunskaper och förmågor, istället för att arbetsgivaren söker efter personal utifrån en annons som beskriver vem de söker, med tillhörande rekryteringspro- cess. Stödet till arbetsgivaren har också stor betydelse; att arbeta med introduk- tion och uppföljning i nära samarbete med handledaren på arbetsplatsen.
Motivera arbetsgivare
En viktig del i SE-handledarnas arbete är att motivera arbetsgivarna att ta emot personer med funktionsned- sättning på arbetsplatserna. För att arbetsgivarna ska våga anställa personer med funktionsnedsättning, behöver de få tillgång till ett kontinuerligt och långvarigt stöd. I KomAn har vi sett att det både bidrar till att anställningen blir av men framförallt till att den kan fortsätta. Att arbetstagaren kan behålla arbetet på längre sikt.
Efterfrågad
Inom KomAn är Supported Employ- ment den insats som varit mest efter- frågad.
I KomAn har kommunala SE-hand- ledare arbetat i team med handläggare från Arbetsförmedlingen. Ett samarbete som har ökat kunskapen hos båda parter och bidragit till mer resurser för deltagaren.
För min del har det varit guld värt. Hade det inte varit för detta, hade jag troligtvis fortfarande suttit hemma. Tycker det har varit skönt med stöd och förståelse under arbetsträningen.
KomAn-deltagare
”
Jag mår bra, jättebra!
Innan KomAn kändes det som att det inte fanns någon chans för mig. Livet var pest. Nu kan det inte bli bättre, för jag har fått fast anställning.
Johan Palmin, KomAn-deltagare
Viktigt att
få känna sig behövd
Alla behövs på arbetsmarknaden.
Arbete handlar inte bara om försörjning. Att få vara med i arbetsgemenskap och samhällsliv;
att få känna sig behövd – det brukar vara avgörande för hur livet känns.
Mona Eriksson, insatsledare, SE
”
Så här tycker arbetsgivarna
Närmare 300 arbetsgivare har hittills tagit emot deltagare från KomAn-projektet för anställning, praktik eller arbetsplatsförlagd utbildning – de flesta av dem med stöd från SE-handledare.
Många arbetsgivare har därmed fått ny personal genom SE i KomAn.
Arbetsgivarna beskriver stödet från handledarna som viktigt, både för deltagarna och för dem själva. SE-handledaren fungerar som ett skydds- nät som kan fånga upp det som inte fungerar bra i arbetet. Det ger trygghet. Och får fler att våga prova. Och våga anställa.
För mig som arbetsgivare är Supported Employment ett bra sätt att få in kompetens. Genom en praktik kan vi se hur vi kan få det att fungera tillsammans, för att sedan kunna anställa. Och nu när vi anställer deltagaren känns det bra att veta att SE-handledaren är med som stödperson i arbetet. Det är en trygghet för mig som arbetsgivare.
Tobias Petersson, vd och grundare av IT-supportföretaget Nevalone
Metodutveckling
Alla handledare inom insatsen har utbildats i Supported Employment-me- todiken av antingen Arbetsförmedlingen eller MISA, Metoder för individuellt stöd i arbete (www.misa.se).
Supported Employment i KomAn är till stor del influerat av Arbetsför- medlingens arbete inom SIUS, Särskilt Introduktions- och UppföljningsStöd. I KomAn har vi strävat efter att arbeta så nära den vetenskapligt beprövade me- toden som möjligt och de kriterier som finns i en ”programtrohetsskala”.
Några skillnader mellan SE i KomAn och SIUS som vi har uppmärksam- mat under projekttiden är till exempel:
KomAns SE-handledare, som varit an-
”
möta en handledare och att handledaren själv har styrt takten i ärendet.
Inga minimikrav eller tidsgränser
En annan skillnad är att KomAn inte har haft några minimikrav på arbets- förmåga eller att individen prövats på en arbetsplats innan arbetet i Supported Employment. Det har heller inte funnits några tidsgränser för hur länge en delta- gare kan få stöd från en SE-handledare.
Målsättningen har varit att deltagarna ska kunna behålla stödet så länge som de behöver det. De allra flesta delta- gare i KomAn har också valt att vara kvar i projektet och behålla stödet från SE-handledaren, även när de har fått an- ställning. Många deltagare har haft stöd
”
KomAn arbetar med den vetenskapligt beprövade metoden. Det stödet har kommit från KomAns interna utvärde- rare och Johanna Gustafsson, doktorand vid Institutet för Handikappvetenskap på Örebro universitet och tidigare arbetskonsult på Actíva i Örebro, med egen erfarenhet av arbete med Supported Employment.
Inventeringar
Vid två tillfällen har vi haft metodut- vecklingsseminarier i insatsnätverket och gjort inventeringar där SE-handledarna själva fått skatta hur metodtroget de arbetar utifrån en internationell, forsk- ningsbaserad programtrohetsskala med ett antal kriterier för Supported Employ- ment. Resultatet av de här inventeringar- na visar att KomAns sätt att arbeta med metoden ligger relativt nära idealet.
Handledarna har helhetsansvar
SE-handledarna tar ett helhetsansvar för deltagarnas arbetsrehabilitering. De arbetar med ett rimligt antal deltagare per handledare och den största delen av arbetstiden går åt till arbetsrehabilite- ring, även om administrativa uppgifter och möten också tar en viss tid.
De här handledarna fungerar i stort som en arbetsgrupp, både inom kom-
munnätverken och i insatsnätverket.
Men någon integrering med psykiatrin finns inte, däremot förekommer samar- bete kring enskilda deltagare. När det gäller uteslutningskriterier ställs vissa krav, framför allt att deltagare inte ska ha ett aktivt missbruk.
Söker jobb på bred front
Sökandet efter ett arbete på den öppna arbetsmarknaden inleds snabbt för de allra flesta deltagare och det görs konti- nuerliga bedömningar av deras erfaren- het av arbete. Arbetssökandet anpassas framför allt utifrån deltagarnas önske- mål och olika typer av arbeten söks i stor utsträckning. Här finns ändå vissa skillnader mellan kommunnätverken, troligen baserade på SE-handledarnas organisationstillhörighet.
Det finns en tendens att de SE-hand- ledare som är anställda av Arbetsför- medlingen i något lägre utsträckning an- passar arbetssökandet till individen. Det finns samtidigt en tendens i projektet att de SE-handledare som är anställda av Arbetsförmedlingen snabbare får ut fler i arbete och ännu inga tecken på att det är arbeten som skulle vara mindre varaktiga än andra.
Stöd – på individens villk or
Gruppens styrka ger individen kraft
Mitt i prick
KomAn har hjälpt mig att pricka av från min önskelista, bland annat att få ett jobb där jag kunde jobba med ungdomar.
Och det har jag nu!
Gott betyg
l
577 deltagare har deltagit i insatsen Supported Employment.
l
37 procent av dem har fått egen försörjning genom arbete eller studier (med studiemedel från CSN) inom 18 månader.
l
Ytterligare fem procent av deltagarna har gått till arbete eller studier och egen försörjning efter mer än 18 månader.
l
Drygt hälften av deltagarna i Supported Employment, 312 personer, har varit ute på en praktikplats under projekttiden.
l
Drygt två av tre, 69 procent av deltagarna har haft en praktikplats.
l
En fjärdedel har haft två praktikplatser och runt 10 procent tre eller flera.
Höga ambitioner
All arbetserfarenhet ses som positiv, även om en deltagare byter arbetsplats flera gånger innan han eller hon hittar rätt. Ambitionen hos SE-handledarna är alltid att hitta tillsvidareanställningar men även timanställningar och vika- riat förekommer, eftersom det upplevs vara allt svårare att hitta tills vidare- anställningar. I arbetssökandet inleds de allra flesta arbeten med en praktik, med målsättningen att den ska övergå i en anställning.
Det uppföljande stöd som SE-handle- darna ger när deltagarna påbörjat prak- tik eller anställning på en arbetsplats betonas som mycket viktigt. Men det är ibland svårt att hinna med att ge just det stödet i den utsträckning som hand- ledarna skulle önska. De flesta handle- dare tillbringar inte heller så mycket tid utanför kontoret, på arbetsplatser och i andra miljöer där deltagarna finns och som metoden föreskriver. Men det görs stora ansträngningar från SE-handledar- nas sida att aktivt söka upp deltagare som inte kommer till avtalade möten eller uteblir från arbetet
Det har varit bra.
Det är svårt att hitta jobb om man inte är fullt fungerande.
KomAn-deltagare
”
Kommunnätverket i Nynäshamn har startat helt nya verksamheter för målgrupper som inte bara kommer från kommunal daglig verksamhet utan som har en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Gemensamt är att deltagarna fattar beslut om vad som ska produceras i det blivande sociala arbetskooperativet, vilka tjänster som ska säljas och vad inkomsterna i föreningen ska användas till. Varje deltagare har som medlem i föreningen en röst. Målet är att ge del- tagarna ökat inflytande över sitt arbete och att öka sina kontaktytor i samhället.
Genom det här arbetssättet ökar delta- garnas självbestämmande i hög grad.
Några av KomAns blivande sociala företag har tecknat avtal med respektive kommun om att kommunen står för kostnaderna för personal och lokaler och föreningen för produktion och drift, i stort sett. Ett par av KomAns bli- vande sociala företag som bildat ideella föreningar, siktar på att bli fristående från kommunen och på sikt bli sociala företag, enligt Tillväxtverkets definition.
Fyra hörnstenar
Förutom att arbeta kooperativt och för socialt företagande, har vi arbetat meto- diskt med att deltagare och verksamhet ska utvecklas. Vi har arbetat med:
Empowerment och demokrati: Vi har
Socialt företagande
I den här insatsen har vi framförallt valt att omvandla tidigare kommunala dagliga verksamheter till ideella föreningar, där deltagarna får ett ökat inflytande genom ägande eller medlemskap. Socialt företagande handlar om att skapa möjligheter till arbete och alternativ till enbart sysselsättning – för en målgrupp som står mycket långt ifrån jobb på den vanliga
arbetsmarknaden.
deltagare har en röst och är delaktiga i beslutsprocesser. Deltagarna får ökat ansvar genom att svara i telefon, ha egna nycklar, ansvara för studiebesök, själva påverka sina arbetsuppgifter och ansvarsområden.
Tillitsfullt stöd: Målet har varit att varje deltagare ska få det stöd som just hon eller han behöver. Även deltagarna har visat stor generositet och stöttat varandra när någon i gruppen har känt på motgångar. Som till exempel i Nynäs- hamn, där deltagarna självmant går in och täcker upp för varann vid frånvaro.
Struktur: Vi har jobbat för att skapa en arbetsplats med tydlig struktur och arbetsfördelning. Genom att anpassa arbetsmiljön möjliggör vi för deltagarna att klara av sitt arbete. Det kan till exempel handla om ett tydligt schema för varje moment under arbetsdagen eller att skriva om och anpassa recept så att de blir tydliga och lätta att följa självständigt.
Socialt företagande har varit en möjlighet för deltagaren att få pröva sin arbetsförmåga utifrån egna förutsätt- ningar. För många har det inneburit att man utvecklats inom det sociala företa- get. För några har det varit en plattform för att sedan gå ut i lönearbete.
Samverkan: Inom insatsnätverket socialt företagande har man sedan starten av projektet tagit del av varan-
Det som är bra med ett socialt kooperativ är att man får vara med och be- stämma i större utsträckning.
KomAn-deltagare
”
Det känns bra, tryggt och roligt, göra olika saker varje dag, mår bra av det, lagom svåra uppgifter. Bra att byta miljö och röra på sig.
KomAn-deltagare
”
Det var socialtjänsten som informerade Kim om KomAn-projektet. Fram till dess hade Kim levt isolerad i tio år och det här var, som han själv uttrycker det, hans sista chans.
Kim berättar att han kände sig bort- glömd och ignorerad av systemet och om han fick hjälp så var den otillräcklig.
– De lyssnade inte på behoven utan ville skicka ut mig på direkten för att arbeta. Efter många om och men fick jag diagnosen Asperger och då kom också hjälpen.
Kim började mobiliseringskursen för ett och ett halvt år sedan. I början upplevde han kursen som stressande i kontakten med andra människor och att det var jobbigt att bara ta sig dit.
Att bryta gamla mönster och invanda
beteenden är en process som måste få ta tid.
– Det var skönt att inte behöva känna något tvång och samtidigt veta att om det blev för jobbigt kunde jag gå därifrån eller välja ett annat rum. Efter några månader lossnade det och det blev lättare att umgås inom gruppen.
Det var avslappnat och alla hade sina problem men man tog hänsyn till varan- dras åkommor.
Resan från isolering till ett jobb inom ett socialt arbetskooperativ tog ett år.
På frågan vad som fick honom att våga ta det avgörande steget svarar han:
– Man vaknar en morgon och bara känner att nu ska jag ut. Jag hade blivit trött på att isolera mig, och ville börja göra någonting.
”Man vaknar en morgon och bara känner att nu ska jag ut”
Deltagaren Kim Gustafsson bröt 10 års isolering med hjälp av KomAn-projektet.
vid projektstarten redan tidigare arbetat med socialt företagande inom den dagliga verksamheten. Handledaren från Värmdö kunde därför ge en introduk- tion och utbilda de övriga kommuner- nas handledare. Ju längre projektet har hållit på, desto mer har alla kunnat dela med sig av erfarenheter och kunskap till varandra. Erfarenhetsutbytet har fram- förallt skett vid våra nätverksmöten en gång per månad. Vi har även under hela projekttiden lagt in studiebesök, både i varandras och andra verksamheter.
Samverkan mellan insatser viktig
Ju längre projektet har pågått, ju mer har vi sett behovet av samverkan med övriga insatser i KomAn. Några delta- gare behövde fortsatt mycket stöd för att komma ut i arbete efter mobilise- ringen. Personer som inte kommit ut i arbete via Supported Employment, har haft möjlighet till en mer anpassad verksamhet genom insatsen socialt före- tagande. Socialt företagande i KomAn har inneburit en anpassad verksamhet som den reguljära arbetsmarknaden inte har kunnat erbjuda. Anpassad vuxen- utbildning har bland annat förlagt APY och särvux-yrkesutbildningar i KomAns blivande sociala företag; till exempel trädgårdsutbildning, städ, vaktmästeri och matlagning.
I insatsen har vi samverkat med den kommunala vuxenutbildningen genom bland annat mentorskap på vårdutbild- ningar. Några deltagare från insatsen socialt företagande har agerat mentorer under projekttiden för eleverna på Om- vårdnadsprogrammet.
10 blivande företag
l
Under projekttiden har vi startat och drivit tio blivande sociala företag i KomAn, exempelvis café, kiosk, trädgårdsarbete och snickeriverkstad.
l
145 personer har deltagit i insatsen (målet var 100 deltagare).
l
En utvärdering av insatsen visar att deltagarna har fått ett ökat inflytande och medbestämmande över sin vardag.
l
94 procent av de personer som deltagit i Socialt företagande tycker att insatsen har varit bra.
KomAns parter är Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Värmdö kommun är projektägare.
Representanter från kommun, Arbetsförmedling och Försäkringskassa finns i den centrala styrgruppen, ledningsgruppen och lokala personal- och styrgrupper.
Projektets parter
& organisation
Styrgrupp
Ledningsgrupp
Lokal
styrgrupp Lokal
styrgrupp Lokal
styrgrupp Lokal styrgrupp
Insatsledare Lokala projektledare
Insatsnätv erk
Mobiliserings- kurser
Supported Emloyment
Socialt företagande
Anpassad vuxen- utbildning
Kommunerna har representerats av socialtjänst, arbetsmarknadsverksamhet och vuxenutbildning. Den kommunala vuxenutbildningen har varit part i pro- jektet – det ser vi som ett viktigt vägval.
KomAns målgrupper saknar ofta utbild- ning men har samma rätt som andra att få reguljär utbildning med en tydlig och nationell standard.
Till projektet på central nivå har vi haft: en projektchef, en projektekonom, en intern utvärderare och en adminis- tratör. Dessutom köper KomAn en kommunikatörstjänst av Riksförbundet Attention.
Central styrgrupp
Värmdö kommuns socialchef har varit ordförande i KomAns centrala styrgrupp. I den centrala styrgruppen ingår också övriga KomAn-kommuners socialchefer, områdeschefen för För- säkringskassan, Lokalt Försäkrings- center Södertörn och områdeschefen för Arbetsmarknadsområde Huddinge, Arbetsförmedlingen.
Den kommunala vuxenutbildningen har representerats av en biträdande rektor och en chef för gymnasie- och vuxenutbildning. Projektchefen har deltagit vid den centrala styrgruppens möten och har på så sätt varit länken mellan den operativa ledningsgruppen och den centrala styrgruppen.
KomAns centrala styrgrupp har träffats två-tre gånger per termin och stämt av att arbetet gått framåt enligt projekt-ansökan, mål och budget.
Operativ ledningsgrupp
KomAns operativa ledningsgrupp har bestått av projektchef, projektekonom, intern utvärderare, kommunikatör, sam- ordnare från Försäkringskassan och fyra lokala projektledare. Haninges lokala projektledare är anställd av Arbetsför- medlingen, som på så sätt även har varit representerad i ledningsgruppen.
KomAns ledningsgrupp har drivit frågor om metodutveckling, strategisk påverkan, ansvarat för mål- och resultat- uppföljning, budget och ekonomiarbete.
Ledningsgruppen har varit länken mel- lan handledarnas operativa arbete med deltagarna och den centrala styrgrup- pens mer strategiska roll.
Lokala kommunnätverk och styrgrupper
De lokala projektledarna har samordnat arbetet i de fyra kommunnätverken:
Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö, tillsammans med handledare från KomAns insatser.
Handledarna är anställda av kom- mun och Arbetsförmedling. Dessutom har alla fyra kommunnätverk haft tillgång till en projektkoordinator från Försäkringskassan. Projektkoordinatorn har bidragit med kunskap om regel- verk kring ersättningar och samordnad rehabilitering.
Varje kommunnätverk har erbjudit deltagarna samtliga fyra insatser: mobi- liseringskurser, anpassad vuxenutbild- ning, Supported Employment och socialt företagande. Varje kommunnätverk har huvudansvar för varsin insats och har anställt en insatsledare för respektive in- sats. Här är de kommuner som har haft huvudansvar för insatserna i KomAn:
I samtliga kommunnätverk finns en lokal styrgrupp i vilka projektets parter är representerade. Hur man har valt att organisera arbetet lokalt, varierar lite.
Hos ett par av de lokala styrgrupperna har representanter från öppenvårdspsy- kiatrin suttit med.
Insatsnätverk
En avgörande framgångsfaktor har varit insatsnätverken där personal från respektive insats träffats regelbundet, över kommungränserna, och utbytt erfarenheter. Insatsnätverken har haft en nära samverkan med KomAns operativa ledningsgrupp. Vi har gemensamt arbetat för att metodutveckla insatserna efter deltagarnas behov.
Ekonominätverk
Ett annat nätverk som också fick allt större betydelse, var projektekonomens nätverk med parternas ekonomer. EU- redovisningen följer ju inte parternas system, utan kräver ofta handplockade uppgifter och specialsystem. Utan en nära kontakt mellan ekonomipersonalen skulle det inte finnas en förståelse för det här extraarbetet.
Haninge kommun
l
Supported Employment Tyresö kommun
l
Anpassad vuxenutbildning Nynäshamns kommun
l
Mobiliseringskurser Värmdö kommun
l
Socialt företagande
Inremmiteringsmöten
Handläggare från KomAns parter och öppenvårdspsykiatrin har remitterat in deltagare till KomAn genom projektets inremitteringsmöten. I takt med att KomAn har blivit mer känt i de fyra
kommunnätverken, har personer med funktionsnedsättning eller deras anhö- riga remitterat in sig själv, sin släkting eller familjemedlem till projektet i större utsträckning. Flera har själva tagit kon- takt och velat vara med i projektet.
Kommunnätverken har haft lite varie- rande upplägg för sin inremittering men de flesta har erbjudit inremitteringsmö- ten en gång i veckan. Handledare från KomAns fyra insatser och representanter från de medverkande myndigheterna, som Försäkringskassan och Arbetsför- medlingen och kommun, har alltid varit på plats. Ibland har också en represen- tant från öppenvårdspsykiatrin funnits med.
Snabb handläggning
Den handläggare som velat remittera en deltagare till KomAn, har ofta varit när- varande på mötet för att beskriva varför personen behöver KomAn.
På mötet har vi diskuterat hur vi kan stödja personen och om den insats som individen själv har valt kan vara aktuell.
Den inremitterade personen har själv eller tillsammans med sin handläggare, fyllt i en inremitteringsblankett och kom- mit med förslag på lämplig insats, efter att ha fått information från handläg- garen. Personen har även skrivit under en samtyckesblankett och på så sätt hävt sekretessen mellan myndigheterna.
Det har varit möjligt för handläggare att komma till inremitteringsmötet med avidentifierade frågor om deltagare.
Vanliga frågor kan till exempel vara om det är aktuellt med KomAn eller om det skulle passa bättre med en annan typ av insats eller verksamhet för deltagaren.
Efter det här mötet har KomAns representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen en vecka på sig att undersöka så att det inte finns någon annan planering för den eventuella deltagaren. På nästkommande inremitteringsmöte beslutas det om personen ska delta i KomAn.
Blivande deltagare har mycket sällan varit med vid KomAns inremitterings- möten. Det har varit ett aktivt val från projektet, eftersom vi har bedömt det som en stor påfrestning för individen att komma in i ett rum med 8-10 myndig-
Den inremmitterade personen har själv eller tillsammans med sin handläggare, fyllt i en blankett och gett för- slag på lämplig insats.
”
hetspersoner och prata om sin funktions- nedsättning. Men om deltagare själva har velat vara med, har de fått möjlighet att vara det.
Information för god förankring
I KomAn har vi sedan projektstart varit aktiva när det gäller att informera om projektets insatser och möjligheter hos olika enheter, förvaltningar och myn- digheter – de som har haft potentiella deltagare hos sig.
Handledare från KomAn har varit ute i verksamheterna, på enhetsmöten och arbetsplatsträffar och informerat om vilka möjligheter KomAn kan erbjuda.
Informationsarbetet har gjort att projektet och insatserna efterhand har blivit väl förankrade hos handläggare och det har inneburit en jämn ström av nya projektdeltagare till KomAn.
Vad har betytt mest i KomAns arbete för målgruppen? Hur har vi lyckats med att stödja långtidsarbetslösa och sjukskrivna till jobb, studier och gemenskap? Ett mycket kort svar på det är samverkan – på alla plan och nivåer.
Samverkan – kraft som toppar
KomAn har byggt upp en organisa- tionsmodell som är grundad på samver- kan- ett mycket nära samarbete mellan handledare, anställda hos Arbetsför- medling och kommun. Projektkoordi- natorer från Försäkringskassan bidrar med kunskap om regelverk kring ersätt- ningar och samordnad rehabilitering
Våra inremitteringsmöten har blivit en mötesplats för handläggare, dels från KomAns parter men också från öppenvårdspsykiatrin. Samverkan på operativ nivå har främjats av att både den lokala och centrala styrgruppen har varit med. Ledningsgruppen har varit länken mellan det operativa och det mer strategiska arbetet.
Flera körfält – ett mål
Vid projektstart hade vi många diskus- sioner om lagstiftning och regelverk.
Arbetsförmedlingens och Försäkrings- kassans representanter höll löpande informationsmöten om hur de olika regelverken fungerar och om eventuella förändringar.
Ny syn – nya möjligheter
Samverkan mellan kommunernas enheter och förvaltningar, Arbetsför- medlingen, Försäkringskassan och sjuk-
och attityder har förändrats – dels genom olika möten och dels genom trepartssamtal med varje enskild del- tagare. Förståelse och respekt för respektive regelverk har utvecklats.
Samtycke
Samtycket, som varje delta- gare skrivit på, har bidragit till större möjligheter för rehabilitering, att deltagare snabbare har kunnat komma ut på en arbetsplats och ökade möjligheter till en trygg försörjning.
I några av kom- munnätverken har handledare från olika insatser suttit nära varan- dra rent fysiskt och det har ytterligare förstärkt förståelsen för parternas regelverk. Deltagare har vid behov fått möjlighet att delta i andra kommunnätverks insatser.
Vi har lyckats att arbeta utanför de så kallade stuprören.
an – kraft som toppar allt
Jobba ihop – för individens skull
KomAn har hela tiden haft dialog och konkret samverkan med arbetsgivare, företagare, ideella verksamheter och olika målgruppsor- ganisationer. För oss har det varit särskilt viktigt att ta in olika syn- punkter om vårt arbete från målgrupps- och brukarorganisationer.
Vi har haft ett särskilt nära samarbete med Riksförbundet Attention (som vänder sig till personer med neuropsykiatriska funktionsned- sättningar). Vi har medverkat vid flera av varandras konferenser, seminarier och vid andra spridningstillfällen. Vi samverkar också med Riksförbundet Attention genom att vi tillsammans har anställt en Supported Employment-handledare som bidrar med kunskap om anställningsmöjligheter för projektets deltagare hos olika mål- gruppsorganisationer. KomAns kommunikatör är också anställd hos Attention.
Samarbetet har lärt oss mer om varandras verksamheter. KomAn har fått en större inblick i vad som är viktigt i arbetet med personer som har en funktionsnedsättning och Attention har fått ett större kontaktnät med handläggare och chefer på myndigheter och kom- muner.
Vi har haft samverkansmöten med FUB, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning och RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa, framför allt på lokal nivå.
Inledningsvis hade KomAn även samverkan med fackliga orga- nisationer. De har ofta ett tungt och varken särskilt känt eller erkänt stöduppdrag ute på arbetsplatserna för våra målgrupper. Samverkan
Så utvärderade
vi våra insatser
För att kunna arbeta kontinuerligt med uppföljning, utvärdering och lärande i KomAn, har projektet haft en intern utvärderare anställd på deltid.
Den interna utvärderaren har ingått i projektets operativa ledningsgrupp och har fortlöpande under projektet följt upp och redovisat måluppfyllelse och resultat.
Resultaten har redovisats för ESF, KomAns centrala och lokala styrgrup- per, för ledningsgruppen, vid egna och andras seminarier och konferenser.
KomAns utvärderare har också haft ett nära samarbete med de externa ut- värderarna Ramböll Management och payoff om deras uppdrag. Utvärderaren
har också arbetat med omvärldsbevak- ning och stöd i metodutvecklingen av KomAns insatser.
I arbetet med uppföljning och utvärdering har KomAn använt och vidareutvecklat ett system för match- ning som används av Värmdö kom- mun. I systemet har relevanta uppgifter om deltagarna i KomAn registrerats för att göra det möjligt att belysa mål och resultat med statistik.
Det har till exempel handlat om del- tagarnas försörjning när de skrevs in i projektet och när de avslutade deltagan- det, vilka insatser som de har varit med i, under hur lång tid, om och när de kommit ut i arbete och om arbetet varit med eller utan en lönesubvention från Arbetsförmedlingen. Som ett komple-
KomAn har från början satsat på att både ha interna och externa uppföljningar och utvärderingar. Det har hjälpt oss att utveckla våra insatser under projektets gång och har varit ett stort stöd i vårt arbete.
ment till deltagarregistret har vi också använt oss av enkäter för deltagarna för att ta reda på vad de tycker om respek- tive insats och hur det har varit för dem att vara med i KomAn.
Externa utvärderare hela projekttiden
Ramböll Management har varit KomAns externa utvärderare under hela projekttiden. Vi har haft ett nära och väl fungerande samarbete med dem och deras rapporter har kontinuerligt bidragit till reflektion, lärande och större tydlighet kring projektets syfte och mål, aktiviteter, organisation och resultat.
Dessutom har konsultföretaget payoff gjort en samhällsekonomisk utvärdering av KomAn-projektet.
Den övergripande målsättningen för KomAn är att fler personer med funktionsnedsättning får egen försörjning genom arbete eller studier – helt eller delvis.
25 procent av deltagarna i KomAn, 229 personer, hade inom 18 månader studier eller arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Måluppfyllelse & r
Sammanlagt har 269 av 906 personer, 30 procent, börjat att arbeta eller studera genom KomAn. Drygt en tredjedel av alla deltagare som skrivits in i projektet har haft en praktikplats genom Supported Employment.
Det finns få andra projekt eller verksamheter som arbetar med stöd till KomAns målgrupper när det gäller ar- bete och studier. Men som en jämförelse kan nämnas att 5,2 procent av dem som arbetade på Samhall under 2012 gick till en anställning hos en annan arbetsgivare.
Samhalls mål är att 6 procent av dem
Fler i mål än v äntat
Måluppfyllelse & resultat
0 5 10 15
På gång 20
med jobb
& studier
Något fler kvinnor än män, 58 procent, har fått en osubventionerad anställning genom KomAn. Men fler män än kvin- nor har fått subventionerade jobb.
När det handlar om studier med studie- medel och praktik hos en arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden, med hjälp av Supported Employment, är könsfördelningen rätt jämn.
Personer från alla KomAns mål- grupper har fått jobb på den vanliga arbetsmarknaden med stöd av KomAn.
Personer med psykisk och neuropsy- kiatrisk funktionsnedsättning är något överrepresenterade när det gäller osub- ventionerad anställning och personer med utvecklingsstörning något under- representerade.
i projektet, medan övriga grupper är i nivå med andelen deltagare i projektet.
De med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder är för få i KomAn för att vi ska kunna dra några generella slutsatser.
Endast personer med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har rätt till studiemedel från CSN under sin utbildning. Båda grupperna är över-
tionsnedsättning. En stor andel av dem som studerat i anpassad vuxenutbild- ning i KomAn, utan studiemedel från CSN, har däremot varit personer som har en utvecklingsstörning. Ungefär en fjärdedel av deltagarna i arbetsplatsför- lagda yrkes- eller särvux-utbildningar och annan anpassad vuxenutbildning, har varit personer med utvecklings-
Antal och andel deltagare som gått till arbete eller studier med studiemedel
Osubventionerad anställning 9 procent (78 personer)
Subventionerad anställning 18 procent (164 personer)
Studier med
studiemedel
7 procent
(60 personer)
Procent
Exempel på offentlig ersättning är sjuk- penning, sjuk- eller aktivitetsersättning, aktivitets- eller försörjningsstöd. Även det här målet har uppnåtts, eftersom deltagarnas behov av offentlig försörj- ning har minskat med sammanlagt 15 procent från inskrivning till avslut i projektet.
Den största minskningen, 10 procent, har skett bland dem som hade försörj- ningsstöd från någon av kommunerna när de började i KomAn. Men också andelen deltagare med någon form av ersättning från Försäkringskassan har minskat avsevärt: 8 procent.
När det gäller ersättning från Arbets- förmedlingen i form av aktivitetsstöd, har andelen deltagare däremot ökat med 2,5 procent från start till avslut i projek- tet, eftersom flera av deltagarna genom KomAn deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som ger rätt till aktivitetsstöd när annan försörjning saknas.
A-kassan är ju ingen offentlig ersätt- ning men även andelen deltagare med A- kassa har minskat något. Att vissa ersätt- ningar från Försäkringskassan totalt sett inte har minskat så mycket (aktivitets- ersättningen) eller till och med har ökat (stadigvarande sjukersättning), beror delvis på deltagare som vid inskrivningen försörjdes av någon annan, till exempel
Deltagares behov av offentlig ersättning, som till exempel sjukpenning och aktivitetsstöd, skulle minska med 10 procent under tiden som de var inskrivna i projektet. Det var ett av KomAns mål.
DEltAGArnAS
FÖrSÖrJnInG FÖrSÖrJnInG VID InSKrIVnInG I PrOJEKtEt
FÖrSÖrJnInG VID UtSKrIVnInG Ur PrOJEKtEt
FÖränDrInG I FÖr- SÖrJnInG MEllAn StArt Och SlUt
Från Försäkringskassan:
Sjuk-/rehabpenning 7 5 - 2
Aktivitetsersättning 22 19 - 2
Tidsbegränsad sjuk- ersättning
9 5 - 4
Stadigvarande sjuk- ersättning
8 8 + 1
Från Arbetsförmedlingen:
Aktivitetsstöd 6 9 + 2
Från kommun:
Försörjningsstöd 27 17 - 10
Övrig försörjning:
Försörjd av annan 8 4 - 4
A-kassa 5 2 - 4
Egen försörjning:
Lön 1 21 + 20
Studiemedel 2 6 + 3
Egen inkomst med KomAn
men har utretts och fått en diagnos un- der tiden i KomAn och flera har fått rätt till en mer varaktig försörjning än vad de tidigare har haft. Många deltagare med aktivitetsersättning och även per-
har genom KomAn kommit ut i arbete och studier och fått helt eller delvis egen försörjning. Men den minskningen vägs upp av att andra under projektets gång beviljats aktivitets- eller sjukersättning.
Deltagarnas försörjning vid in- och utskrivning ur KomAn-projektet, samt förändring i
försörjning mellan in- och utskrivning (andel deltagare i procent)
Flest unga men
jämnt mellan könen
KomAn riktar sig till alla i arbetsför ålder mellan 16-64 år, men unga vuxna i åldern 18-36 år skulle prioriteras, enligt målet. Genom hela projektet har merparten av deltagarna varit unga vuxna, 63 procent.
Andelen deltagande män och kvinnor skulle avspegla andelen män och kvinnor i projektets målgrupper. Könsfördelningen har varit mycket jämn men med något fler kvinnor än män, 51 procent.
Inom de olika grupperna ser det däremot annorlunda ut. När det gäller den största målgruppen i KomAn, personer med psykisk funktionsnedsättning, är nära två tredjedelar kvinnor.
Motsatta förhållande gäller bland personer med en neuropsykiatrisk funk- tionsnedsättning, där männen är dubbelt
en psykisk funktionsnedsättning, medan antalet män med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är avsevärt fler än antalet kvinnor. Åtminstone när det gäller antalet diagnosticerade personer, vilket inte nödvändigtvis är det samma som antalet personer som har respektive funktionsnedsättning.
Stort behov av insatser
Målsättningen när det gäller antal deltagare i KomAn var att vi skulle arbeta med 700 deltagare totalt: 300 personer i mobiliseringskurser, 100 personer i anpassad vuxenutbildning, 250 personer i Supported Employment och 100 personer i socialt företagande. Samtliga mål när det gäller antal deltagare har uppnåtts.
Det har funnits en stor efterfrågan på alla insatser och har inte varit några svårigheter att få deltagare till projektet.
När det gäller Supported Employ- ment har målet om antal deltagare överskridits med mer än det dubbla.
Behovet av insatsen är stort och det är
också den insats som framför allt leder till arbete. Därför har flera kommunnät- verk under projektets gång valt att om- disponera sina resurser och anställa flera SE-handledare för att möta efterfrågan på insatsen. Många av de deltagare som gått vidare till arbete från Supported
0 100 200 300 400 500 600
Employment har dock deltagit i en eller flera av KomAns andra insatser först.
Många gånger har det varit en nödvän- dig förberedelse innan deltagaren har börjat arbeta.
Mobiliseringskurser APY Särvux-yrkesutbildning Anpassad vuxenutbildning Supported Employment Socialt företagande
Det har varit stor
efterfrågan på
insatserna och lätt
att rekrytera deltagare. ”
Minskad användning av vård
När det gäller deltagarnas hälsa, be- dömde Ramböll Management att proj- ektet åtminstone skapade förutsättningar för deltagarnas välmående och att det förbättrades under projekttiden. Som anledning uppgav Ramböll det stöd som deltagarna har fått för att kunna utveck- las och att de genom projektet upplevt sig ha haft en meningsfull sysselsättning.
Det här fick Ramböll fram från samtal med deltagare inför sin halvtidsutvärde- ring.
Inför slututvärderingen har även payoff sett över de underlag de fått inför
Uppskattat av deltagarna
Genom att deltagarna fått besvara enkäter efter att de deltagit i någon av
projektets insatser, kan vi se att delta- garna i huvudsak har varit mycket
nöjda:
Efter mobiliseringskursernas slut tycker 94 procent av deltagarna att insatsen har varit bra. Det gör
också samma andel deltagare i insatsen socialt företagande.
89 procent av deltagarna i anpassad vuxenutbildning är också nöjda med insatsen.
Bland Supported Employments deltagare anser 93 procent att insatsen har varit bra.
sin samhällsekonomiska utvärdering för att se om de ytterligare kan belysa eventuella förändringar i deltagarnas hälsa utifrån hur deras vårdkonsumtion har förändrats.
Ökade möjligheter till bättre hälsa
Utvärderarna från payoff (se sid 46) konstaterar att mer än hälften av delta- garna har färre besök i vården efter sitt deltagande i KomAn än de hade före projektet. De menar därför att projektet kan anses vara framgångsrikt även vad gäller deltagarnas användning av vård.
Enligt payoff har deltagarnas hälsositua- tion sannolikt förbättras. Det bör också öka förutsättningarna för en bättre livs- situation och möjligheter till en bättre livskvalitet för deltagarna i KomAn.
Deltagarnas
hälsosituation har
sannolikt förbättrats. ”
Den samhällsekonomiska utvärderingen bygger på ett representativt och styrt urval på 40 ärenden – tio ärenden per kommunnätverk. Ärendena har viktats för att återspegla det resultat som KomAn hade uppnått i augusti 2012 när det gäller andel deltagare i arbete, studier, praktik och arbetsträning eller inget av de tre nämnda resultaten.
Alla resultat som redovisas gäller hela populationen och baseras på resultatet av de 40 viktade ärenden som har ingått i utvärderingen.
Samhället har efter ett år intäkter på 52 Mkr. Om kostnaderna avskrivs under en treårsperiod (projektet pågick i drygt 3,5 år) är lönsamheten på kort sikt (1 år) positiv och utgör 24,4 Mkr. På medel- lång sikt, fem år, är lönsamheten prog- nostiserad till 175 Mkr, vilket motsvarar 198 000 kr per deltagare.
Kommunerna har efter ett år intäkter på 16,9 Mkr genom minskade kostna- der för försörjningsstöd, handläggning, åtgärder och ökade skatteintäkter. Efter ett år är lönsamheten utan avskrivning negativ, -2,8 Mkr. På fem års sikt är lönsamheten dock positiv och utgör 63,6 Mkr. Återbetalningstiden är 15 må- nader om hela kostnaden för projektet
Stor samhälls-
ekonomisk nytta
Landstinget har genom en kombina- tion av minskade vårdkostnader och ökade skatteintäkter intäkter med 15,4 Mkr efter ett år. Eftersom landstinget inte är part och därmed medfinansiär i projektet, är lönsamheten positiv på såväl kort som medellång sikt, 15,4 Mkr respektive 77,1 Mkr. payoff menar att landstinget ofta är en aktör som drar stor nytta av arbetsmarknadsprojekt, men som inte alltid är med och finansie- rar projekten.
Staten har en negativ lönsamhet på -68,3 Mkr efter ett år och -90,7 Mkr på medellång sikt. Anledningen till den negativa lönsamheten är framför allt att Arbetsförmedlingen har ökade kost- nader för lönesubventioner. Staten har dock ökade skatteintäkter och Försäk- ringskassan har minskat sina kostnader.
Genom att Arbetsförmedlingen finan- sierar både insatser för att få delta- garna i arbete och lönesubventioner vid anställningar har staten däremot, totalt sett, ingen lönsamhet av projektet. Det är inget ovanligt i den här typen av pro- jekt, menar payoff, och betonar vikten av att se till helheten och satsningen på KomAn på längre sikt. Nyttan skapas på samhällsnivå och leder till att kom- muner, landsting, Försäkringskassan och
