N ationella forskarskolan
i vård & omsorg
Health Care Science Postgraduate School
V erksamhetsberättelse för 2009
(fastställd av Styrelsen för forskarutbildning 2010-03-11)
Dnr: 6538/2009 - 000
1 (10)
Innehållsförteckning
1 Forskarskolans syfte, mål och organisation
2 De centrala delarna inom forskarskolan 2.1 Forskningsprojekt
2.2 Doktorandrekrytering
2.3 Program för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap
2.4 Andra doktorandaktiviteter
3 Internationalisering
4 Disputerade doktorander och licentiatavhandlingar 2009
5 Budget
6 Sammanfattning fr.o.m. HK-01 - - HK-08
6.1 Projektens spridning över medverkande universitet/högskolor
6.2 Handledare inom forskarskolans verksamhet
6.3 Doktorander inom forskarskolans verksamhet
6.4 Disputationer och avlagd licentiatexamen t o m 2009
6.5 Avbrott
6.6 Utvärdering av den forskning som bedrivits
7 Samverkan
8 Inför 2010 och framåt
Bilagor
Bilaga 1 Kursgivare och kursledare i de obligatoriska kurserna
Bilaga 2 Forskarutbildningsprogram i vård och omsorg våren 2009 - redovisning till Styrelsen för forskarutbildning
Bilaga 3 Program Conference on Advances in Health Care Science Research 18 – 19 november 2009
Bilaga 4 Forskarskolans handledarkollegium
Bilaga 5 Disputationer och licentiatavhandlingar t o m 2009
1 Forskarskolans syfte, mål och organisation
Nationella forskarskolan i vård & omsorg (NFVO) utgår från regeringens forskningsproposition som antogs hösten 2000 (2000/01:3) och bakgrunden är bl a att vård- och omsorgsforskningen är ett nytt och viktigt forskningsområde som fått ökad betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården samt social omsorg. Målsättningen är att stödja kunskapsutvecklingen och forskarutbildningen inom ämnesområdet. Målet var att 25 doktorander skulle ha disputerat senast i och med utgången av 20081.
Forskarskolan erbjuder en flervetenskaplig forskarskola inom vård- och omsorgsområdet inom vilken bedrivs forskning inom forskningsområdet vård- och omsorg av betydelse för enskilda individer, samhället som helhet samt vårdens ledning och organisation. Forskarskolans fokus är inte specifika yrkesgrupper utan ämnesområdets utveckling i vidare bemärkelse. En närmare avgränsning och beskrivning av forskningsområdet sker främst genom bruk av specifika teman. Betoningen ligger på komplexa vård- och omsorgsprocesser som vilar på kunskap och metodik som återfinns inom flera olika akademiska discipliner då de komplexa vetenskapliga problem som finns i vårdens vardag kräver mångvetenskaplig belysning och kraftfulla koncentrerade satsningar. Avhandlingsarbetet inom vård- och omsorgsforskning återfinns därmed i gränssnittet mellan hälso- och sjukvårdens samt
omsorgsverksamhetens behov av ny kunskap om komplexa vård- och omsorgsfenomen och behovet av att utveckla den vetenskapliga grunden för studier av sådana fenomen.
Forskarskolan har en tydlig organisation som bygger på samverkan mellan flera lärosäten och olika ämnen inom vård och omsorg. Genom att forskarskolan är förlagd till ett etablerat värduniversitet nyttjas kunskap och erfarenhet att bedriva forskarutbildning. Genom samarbetet med andra högskolor betonas vikten av att stödja uppbyggnad av forskarutbildning och forskning vid yngre universitet och högskolor med eller utan examensrätt. Samarbetet mellan universitet och högskolor tar tillvara handledarresurser, studenter, det specifika i de olika miljöerna inom varje universitet och högskola samt stimulerar forskningsutveckling och samarbetsprojekt vilket sammantaget torde leda till högre kvalitet på doktorsexamen inom vård och omsorg.
Karolinska Institutet (KI) är värd för forskarskolan. Partnerhögskolor är Högskolan Dalarna (HD), Mittuniversitetet (MiU), Mälardalens högskola (MdH) samt Örebro Universitet (ÖU). Ett särskilt samverkansavtal upprättades med Högskolan i Jönköping (HiJ). Syftet med avtalet var att utöver samarbetet med partneruniversiteten/högskolorna tillvarata ytterligare lärar- och handledarresurser på nationell nivå och det specifika i de olika forskarmiljöerna för en bred metod- och ämnesutbildning inom vård och omsorg. Med samverkansavtalet följde att HiJ utsåg en ledamot till forskarskolans styrgrupp respektive kursgrupp2.
Ansvaret för forskarskolan ligger hos Styrelsen för forskarutbildning (FUS), som i sin tur utsett en styrgrupp för verksamheten med ordförande Jan Ekstrand, professor. Följande personer representerar medverkande universitet/högskolor:
o Anna Ehrenberg, professor, HD o Ann-Britt Iwarsson, docent, ÖU o Anne Söderlund, professor, MdH
o Annmarie Wesley (f d Lindahl), doktorandrepresentant, HK-06 o Bengt Fridlund, professor, HiJ
o Ella Danielson, professor, MiU o Håkan Thorsén, docent, ÖU o Kenneth Asplund, professor, MiU o Kerstin Öhrn, docent, HD
o Lena von Koch, docent, KI, studierektor, programkoordinator, adjungerad o Louise Nygård, docent, KI
o Maria Mullersdorf, lektor, MdH
o Mats Granlund, professor, HiJ (ersättare för Bengt Fridlund)
1 Efter att målet uppfyllts tillfördes medlen KI varpå Styrelsen för forskarutbildning beslöt inrätta Nationella forskarskolan i vårdvetenskap. Verksamheten inom NFVO kommer nu att fasas ut i takt med att verksamheten i den nya forskarskolan fasas in.
2 Kursgruppen har upphört efter att Styrgruppen för Program för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap inrättats.
Avtalet med Högskolan i Jönköping har inte förnyats.
3 (10)
o Petter Gustavsson, professor, KI
o Tony Bohman, doktorandrepresentant, HK-08 o Åsa Samuelsson, doktorandrepresentant, HK-08
Ett kansli inom Forsknings- och forskarutbildningsavdelningen (FFU), administrerar verksamheten inom forskarskolan. Kansliet består av, förutom respektive ordförande för Nationella forskarskolan i vård och omsorg, Nationella forskarskolan i vårdvetenskap, Centrum för vårdvetenskap och Program för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap3, Lena von Koch, docent, studierektor tillika
programkoordinator, även av Birte Bergling, avdelningsdirektör och administrativ koordinator, Fredrik Wilson, handläggare och Åsa Trulsson, handläggare.
Mot bakgrund av verksamhetens inriktning och spridning, såväl nationellt som över KIs forskningsnätverk och institutioner, utgör den nuvarande organisationen en såväl adekvat som
gynnsam faktor för forskarskolans verksamhet och förankring. Nuvarande mandatperiod upphör i och med 2012 års utgång. Styrgruppen har under 2009 haft 2 sammanträden.
2 De centrala delarna inom forskarskolan De centrala delarna i forskarskolan är:
o Forskningsprojekt o Doktorandrekrytering
o Program för utbildning på forskarnivå i vård & omsorg o Andra doktorandaktiviteter
2.1 Forskningsprojekt
Medel för finansiering av doktorand i forskningsprojekt (projektmedel) har de senaste åren utlysts 1 gång vartannat år. Behöriga sökande (huvudsökande tillika huvudhandledare samt medsökande 1) har varit forskare från dem inom forskarskolan medverkande universiteten och högskolorna. Sista utlysningen skedde 2007 inför antagning av doktorander hösten 2008. Avhandlingsarbetet utförs vid olika orter och handledning sker från såväl KI som partnerhögskolorna. En av handledarna (huvud – eller bihandledare) tillhör den institution där doktoranden är registrerad och innehar minst
docentkompetens.
Styrgruppen har utarbetat teman för projektdelen vilka utgör en avgränsning av forskningsområdet och vilkas syfte är att särskilt stimulera relevant och högkvalitativ forskning inom området.
Dessa är följande:
Forskning om
• patientnära vård och omsorg
• teori, - begrepp- och metodutveckling inom vård och omsorg
• implementering av kunskap inom vård och omsorg
2.2 Doktorandrekrytering
Den nationella doktorandrekryteringen har således också skett 1 gång vartannat år de senaste åren.
Antagning av doktorand har respektive universitet/institution svarat för. Den sökande skulle vara registrerad som doktorand senast innan utbildningen påbörjades. Sista antagningen (20 doktorander) gjordes till HK-08.
2.3 Program för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap
I och med att Program för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap inrättades vid KI upphörde verksamheten inom forskarskolans kursgrupp. NFVOs styrgrupp är dock sedan 2009-07-01
representerad i styrgruppen för det nya programmet med 1 mandat vilket Maria Mullersdorf innehar.
Programmets övergripande syfte och målsättning är främst att tillgodose behovet av kvalitetssäkrade högkvalitativa kurser med en tydlig pedagogisk strategi och långsiktig planering för doktorander inom forskningsområdet vårdvetenskap och närliggande områden, att skapa möjligheter för nätverks- byggande, att stimulera till ökat inslag av internationalisering samt att bidra till interaktion mellan doktorander, handledare och andra forskare. Inom ramen för programmet finns särskilda medel avsatta
3 Administrationen finansieras dock av programmet
för aktiviteter initierade av doktoranderna själva. Programmet består av ett antal kurser på forskarnivå på såväl basnivå som fördjupningsnivå, workshops, seminarieverksamhet, akademiska debatter samt doktorandinitierade aktiviteter. Programmet eftersträvar en tydlig organisation och ledning med samverkan med forskare och lärosäten såväl nationellt som internationellt.
Målgrupp för programmet är i första hand doktorander vid Karolinska Institutet som i sitt
avhandlingsarbete bedriver vårdforskning samt doktorander vid Nationella forskarskolan i vård och omsorg och Nationella forskarskolan i vårdvetenskap.
Programmet planerar att årsvis erbjuda ett utbud av bas- och fördjupningskurser. Baskurser och fördjupningskurser är tidsmässigt planerade efter ett rullande schema utifrån ett 4 års perspektiv relaterat till progress och behov av fördjupade kunskaper inom t.ex. ett ämne eller metod. Ambitionen är att baskurserna ska ges en gång per år. Programmets pedagogiska grundtanke är att det inom ramen för kurserna ska finnas utrymme att applicera kursinnehållet på det egna projektet. Det innebär att kursernas innehåll, kursuppgifter, praktiska övningar och examinationsuppgifter tar sin utgångspunkt från deltagarnas egna forskningsprojekt vilket ger möjlighet att inom ramen för kurserna komma vidare i det egna avhandlingsarbetet.
Det obligatoriska kursutbudet för forskarskolans doktorander är:
• Allmänvetenskaplig baskurs med inriktning mot vård och omsorgsforskning, 7,5 hp
• Forskningsstrategier och designproblem i vård och omsorgsforskning, 7,5 hp
• Datainsamling och dataanalys I, 20 hp
Introduktion till testteori och analys av kliniska test och enkätformulär, 4 hp Introduktion till kvalitativa metoder, 4 hp
Introduktion till multivariat dataanalys, 4 hp
Intervjutekniker inom vård- och omsorgsforskning, 4 hp
Observation och videogranskning som datainsamlingsmetod, 4 hp
• Datainsamling och dataanalys II, 7,5 hp
Av dessa kurser är 30,5 hp obligatoriska för forskarskolans doktorander. Doktoranderna kan fritt välja 2 av de 5 alternativa kurserna inom Datainsamling och dataanalys I.
Doktoranderna har möjlighet att påverka utbildningens inriktning och uppläggning via forskarskolans styrgrupp, programmets styrgrupp samt vid doktorandmöten. Kursverksamheten utvärderas
kontinuerligt. Programmet finansieras generellt av Styrelsen för forskarutbildning vid KI och NFVO finansierar årligen, utöver kursobligatoriet, ett begränsat utbud av elektiva kurser. Förteckning över kursledare i de obligatoriska kurserna bifogas verksamhetsberättelsen (bilaga 1) liksom
Forskarutbildnings-program i vård och omsorg våren 20094 - redovisning till Styrelsen för forskarutbildning bifogas verksamhetsberättelsen (bilaga 2).
2.4 Andra doktorandaktiviteter
Andra doktorandaktiviteter som arrangeras av forskarskolan är seminarier, doktorand- och
handledardagar (internat), den återkommande vårdkongressen, uppföljning av doktorandprogress samt doktorandmöten.
Seminarier och öppna föreläsningar
Under 2009 har forskarskolan anordnat karriärplaneringsdagar för doktoranderna inom HK-06 och HK-08. Seminarierna har genomförts i samarbete mellan KI och externa aktörer och är en fortsättning på tidigare årligen genomförda karriärplaneringsdagar.
I samband med ett doktorandmöte anordnades på doktorandernas förslag ett seminarium om
”kappaskrivning”. Fyra seniora vårdforskare, professorerna Ann-Christin Eliasson, Ingegerd Fagerberg, Karin Harms-Ringdahl och docent Louise Nygård, delade generöst med sig av sina erfarenheter som betygsnämndledamöter och opponenter.
4 I och med att nya programmet trädde i kraft fr.o.m. 1 juli 2009 och därmed inte längre är en del av forskarskolans verksamhet är redovisningen för hösten 2009 inte bilagd.
5 (10)
Utöver ovanstående har två seminarieserier anordnats inom ramen för Program för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap (PUF-V):
- Theoretical Nursing – development and progress - Empirical Phenomenological Psychological method
Under hösten 2009 anordnades dessutom två öppna föreläsningar inom PUF-V:
- What do HRQoL instruments really measure? Föreläsare Peter Fayers, professor, University of Aberdeen Medical School, Skottland och University of Science and Technology (NTNU), Trondheim, Norge
- Cognitive rehabilitation for MS - current evidence for interventions and a report from a pilot study of a self-management cognitive program for MS. Föreläsare Eynat Shevil, PhD, OTR, Tel Aviv University, Israel
Doktorand- och handledardagar
Årets doktorand- och handledardagar med internat var förlagda till Mittuniversitetet som svarade för arrangemanget. Totalt deltog preliminärt 50 doktorander och 20 handledare samt representanter för forskarskolans ledning och administration.
Programmet bestod främst av föreläsningar, gruppdiskussioner och rollspel och fokuserade särskilt samarbetet mellan doktorand och handledare samt genus i akademin. Medverkade gjorde bl a professor Marie Louise von Bergman Winberg, Mittuniversitetet, docent Tomas Brage, Lunds universitet och Kajsa Widén, Lunds Universitet.
Nästa års doktorand- och handledardagar arrangeras av Högskolan Dalarna.
Karolinska Institutets vårdkongress
Den 8: de Conference on Advances in Health Care Science Research genomfördes den 18 – 19 November. Arrangörer var Nationella forskarskolan i vård och omsorg, Centrum för vårdvetenskap, samt Program för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap vilka också delfinansierade kongressen.
Konferensens målgrupp är doktorander och juniora forskare och huvudsyftet är att ge tillfälle till att träna vetenskaplig kommunikation och stimulera nätverksbyggen, samarbeten och nya idéer.
Konferensspråket var engelska och programmet har inkluderat presentationer (muntliga och postrar) av utvalda abstract samt huvudföreläsningar och seminarier. Abstractpresentationerna har berört vård- och omsorgsforskning ur ett brett perspektiv.
Pris för bästa muntliga presentation tilldelades Evelina Landstedt, doktorand i Nationella
forskarskolan i vård och omsorg och registrerad vid Mittuniversitetet. Ett hedersomnämnande gick till Camilla Malinowsky, doktorand i Nationella forskarskolan i vård och omsorg och registrerad vid Karolinska Institutet.
Evelina Landstedt, doktorand i Nationella forskarskolan i vård och omsorg och registrerad vid Mittuniversitetet samt Jan Ekstrand, professor och föreståndare för forskarskolan
Pris för bästa posterpresentationer tilldelades enligt följande:
1:a pris – Susanne Palmcrantz, registrerad doktorand vid Karolinska Institutet 2:a pris – Veronica Lindström, registrerad doktorand vid Karolinska Institutet
2:a pris – Maria Niemi, Nationella forskarskolan i vård och omsorg och registrerad vid Karolinska Institutet
Programmet bifogas verksamhetsberättelsen (bilaga 3)
Uppföljning av doktorandprogressen
Vid minst ett tillfälle årligen kallas varje doktorand tillsammans med sina handledare till en uppföljning av doktorandprogressen. Uppföljningen genomförs av styrgruppens ordförande tillsammans med studierektor för forskarskolan. Doktoranden lämnar in ifylld blankett för årlig uppföljning samt ladokutdrag och dessa dokument utgör underlag för dessa möten.
Doktorandmöten och informationsspridning
Doktorandmöten genomförs 1 – 2 ggr per termin. Vid dessa möten träffas doktoranderna vanligtvis tillsammans med studierektor, ibland tillsammans med administrativ personal och ibland träffas doktoranderna enbart tillsammans med varandra. Mötena är dels av en social karaktär och dels av en informativ karaktär. Vid dessa möten förs minnesanteckningar.
Information angående aktiviteter förs ut genom hemsidan och kalendariet på den elektroniska plattformen.
Nyhetsbrev
Studierektor skriver månatligen nyhetsbrev till doktorander och handledare inom forskarskolan.
3 Internationalisering
För att stimulera ”internationalisering” av utbildning på forskarnivå för doktoranderna har forskarskolans styrgrupp beslutat avsätta medel för att göra det möjligt för doktoranderna att
genomföra delar av sin utbildning vid ett utländskt universitet. Medlen är avsedda för två doktorander för vistelse vid ett utländskt universitet och beloppet utgör max 100 000 per doktorand. Medlen kan användas för att finansiera kortare vistelse (1 - 6 månader) vid ett utländskt universitet i syfte att exempelvis fördjupa sig i en ny teknik, en forskningsmetod och/eller etablera ett samarbete med forskare i utländska forskningsmiljöer som gynnar doktorandens planerade utbildning på forskarnivå.
Bidrag utgår för resa, boende och andra ev merkostnader under perioden. Forskarskolans
doktorandfinansiering (utbildningsbidrag/ doktorandtjänst-ersättning) kvarstår under utlandsvistelsen enligt tidigare överenskommelse. Medel utgår ej för forskningsprogrammets driftskostnader. Målet är att medlen skall utlysas t o m 2012 och 1 ggr per år.
Under 2009 utlystes medlen vid 2 tillfällen, för 2009-2010 och 2010-2011. Vid första tillfället inkom 6 ansökningar och vid andra tillfället inkom 9 ansökningar.
Bedömningskriterierna är:
• ansökan skall vara välformulerad och välstrukturerad
• föreslagen utlandsvistelse skall bedömas utifrån relevans för doktorandens utbildning på
forskarnivå och det aktuella forskningsprojektet samt skall tillföra ett mervärde till doktorandens utbildning på forskarnivå
• handledarintyget skall bedömas utifrån motiveringen för den planerade utlandsvistelsen i relation till doktorandens progress
• hänsyn skall tas till föreslagen tidsperiod för utlandsvistelsen i relation till var i utbildningen doktoranden befinner sig
• inbjudan till värduniversitet skall ställas i relation till och bedömas utifrån möjligheterna att uppnå syftet och mervärdet av den planerade vistelsen
• budgeten skall vara realistisk Vid första tillfället tilldelades medel till:
• Åsa Audulv för vistelse vid University of New Brunswick/Canada
• Maria Harder för vistelse vid School of Nursing & Midwifery, University of Dublin, Trinity College.
Vid andra tillfället beviljades medel till:
• Tony Bohman för vistelse vid Toronto Western Hospital/Toronto University
• Anette Henriksson för vistelse vid University of Melbourne
• Evelina Landstedt för vistelse vid University of Sydney
En vetenskaplig och ekonomisk rapport inlämnas efter avslutad vistelse.
7 (10)
4 Disputerade doktorander och licentiatavhandlingar 2009 Totalt har 13 doktorander disputerat under 2009 enligt följande:
Doktorand H-handledare Avhandlingens titel
Ewa Stenwall Ingegerd Fagerberg Ett ögonblick i sänder: Mötet vid akut förvirringstillstånd, äldre patienters, närståendes och professionella vårdares perspektiv
Gunnel Janeslätt Mats Granlund Development of screening for primary immunodeficiency
Helena Hildenwall Göran Tomson Managing children with pneumonia symptoms in malaria endemic Uganda Ingela Petersson Margareta Lilja Everyday life and home modification for older adults : Impacts, concepts and
instrument development
Johanna Höök Torkel Falkenberg Use of complementary and alternative medicine in the context of cancer : Perspectives on exceptional experiences
Karin Blomberg Carol Tishelman Från inbjudan till uppföljning: Kvinnors erfarenheter av att delta eller inte i cervixcancerscreening
Lena Rosenberg Louise Nygård Navigating through technological landscapes : Views of people with dementia or MCI and their significant others
Lisa Ekstam Kerstin Tham Changes in everyday life after stroke : Older individuals’ and couples’ daily occupations at home during the first year after stroke
Magdalena Janzi Lennart Hammarström Development of screening for primary immunodeficiency Malin Lövgren Carol Tishelman Symtom, besvär och tid hos kvinnor och män med lungcancer
Marie Holmefur Ann-Christin Eliasson The assisting hand assessment : Continued development, psychometrics and longitudinal use
Ulrika Schuldt Håård5 Joakim Öhlen Klara, färdiga, gå: Om sjuksköterskors kompetens i övergången mellan grundutbildning och yrkesverksamhet
Wibke Jonas Kerstin Uvnäs-Moberg Mother and newborn adaptations after birth : Influence of administration of oxytocin and epidural analgesia during labour
5 Budget
Forskarskolan finansieras med drygt 17 000 000 kronor per år. Dessa medel har under 2009 fördelats över följande projekt:
Administration & drift6 Kurskostnader Lönemedel och ryggsäck
2 500 000 1 600 000 15 337 120
Sedan föregående år finns en buffert som täcker årets underskott. Att påbörja en utbildning på
forskarnivå inom ramen för forskarskolans verksamhet innebär att doktoranden har finansiering under max fyra år; de första två åren utbildningsbidrag 15 500: - per månadmed ett särskilt tillägg på 4 000:
- (+LKP) per månad och de sista två åren doktorandlön omfattande 23 400: - per månad (+LKP).
Härutöver tillkommer en ”ryggsäck” omfattande 30 000: - per år i max fyra år. De doktorander som disputerar tidigare än efter 4 år kan under max 12 månader nyttja resterande medel för post dok.
6 Sammanfattning fr.o.m. HK-01 – HK-08
6.1 Projektens fördelning (sökande och tilldelning) över medverkande universitet/högskolor
Totalt har 269 projektansökningar (m=95, kv=174) inkommit av vilka 86 (m=36, kv=50) har tilldelats medel. Huvuddelen av ansökningarna var från Karolinska Institutet (n=196). Av de projekt-
ansökningar som tilldelades medel var huvuddelen från Karolinska Institutet (66). Av de 86 doktorandfinansierade projekten har 5 doktorander registrerats vid Örebro universitet och 5 doktorander registrerats vid Mittuniversitetet.
5 Har avlagt licentiatexamen
6 Här ingår kostnader för delar av det administrativa kansliet
De finansierade projektens fördelning över universitet/högskolor
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
2001 2002 2003 2004 2006 2008
Högskolan Dalarna Karolinska Institutet Mittuniversitetet Mälardalens högskola Örebro Universitet Annat
6.2 Handledare inom forskarskolans verksamhet
I de 86 finansierade forskningsprojekten har 58 forskare varit huvudsökande/tillika huvudhandledare och 109 forskare medverkat som bihandledare. Av de 86 huvudsökande/tillika huvudhandledare som tilldelats projektmedel är flertalet (n=34 av 58) kvinnor. Några har tilldelats projektmedel vid fler än ett tillfälle. Förteckning över handledarkollegiet bifogas verksamhetsberättelsen (bilaga 4).
6.3 Doktorander inom forskarskolans verksamhet
Den yngsta doktoranden var vid antagningstillfället 24 år och den äldsta var 54 år. Medelåldern är 35,5 år. Doktoranderna består av 12 män och 74 kvinnor. Doktorandgruppen domineras av sjuksköterskor (n=31), arbetsterapeuter (n=14) och sjukgymnaster (n=13).
Doktorandernas grundexamen/högskoleutbildning
Yrkesbakgrund/ämne Antagna
HK-01 Antagna
HK-02 Antagna
HK-03 Antagna
HK-04 Antagna
HK-06 Antagna HK- 08
Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M
Apotekare 1
Arbetsterapeut 3 3 4 4
Biologi /Biomedicin (mol, med, cell) 1 1 1 1 1 1
Biomed analytiker 1
Ekonom 1
Folkhälsa 1 2 1
Folkhälsa/Naprapat 1
Logoped 1
Läkare 1
Matematik/Statistik 1 1
Medicinsk antropolog 1
Nutritionist 1
Pedagogik 1 1
Psykolog 1 1 1 1
Sjukgymnast 2 1 4 1 1 1 1 2
Sjuksköt/Barnm 1 2 2
Sjuksköt/Vårdped 1 1
Sjuksköterska 4 1 2 7 6 1 3
Sociologi 2
Antal doktorander 9 2 4 1 9 1 19 1 18 2 15 5
Antal doktorander per kurs 11 5 10 20 20 20
9 (10)
6.4 Disputationer och avlagd licentiatexamen t o m 2009
Totalt har 38 doktorander avlagt doktorsexamen och en doktorand avlagt licentiatexamen.
Förteckning över disputationer och avlagd licentiatexamen bifogas verksamhetsberättelsen (bilaga 5).
6.5 Avbrott
Under 2009 har en doktorand på egen begäran avbrutit sin utbildning på forskarnivå.
6.6 Inriktning på den forskning som bedrivits
Forskarskolans styrgrupp har diskuterat inriktningen på den forskning som bedrivits särskilt i relation till syftet med forskarskolan och den kursverksamhet som genomförts.
Mot bakgrund av diskussionen har en analys påbörjats med ett granskningsförfarande i 2 steg.
Resultatet av steg 1 Doktoranderna
En webbenkät skickades till 85 doktorander inklusive alumni med en svarsfrekvens på 89 %.
Den egna forskningen markerades som klinisk forskning av 38 % och som vårdforskning av 54 %.
Vårdforskning var således den vanligaste beskrivningen av det egna doktorandprojektet enligt doktoranderna själva. När doktoranderna ombads att applicera KIs forskningsfält på det egna
forskningsprojektet angav 32, 9 % ”folkhälsa och internationell hälsa” och 31,6% ”neurovetenskap”.
På frågan ”I vilken grad anser du att ditt forskningsprojekt och du själv har bidragit till/bidrar till att göra din forskargrupp interdisciplinär/tvärvetenskaplig?” ansåg 72 % att så var fallet. Forskarskolans fokus på komplexa vårdprocesser avspeglas i det egna avhandlingsarbetet enligt 64,5% av
doktoranderna.
Handledarna
En webbenkät skickades till 145 handledare med en svarsfrekvens på 72 %. Beträffande handledarnas utbildningsbakgrund utgör de med läkarutbildning den största gruppen av de svarande, 28 %,
sjuksköterskeutbildning, 21 %, och de med sjuksköterskeutbildning tillsammans med dem med barnmorskeutbildning utgör 30 %, av de svarande. De med psykologutbildning, arbetsterapeut- utbildning och sjukgymnastutbildning utgör vardera drygt 8 % av de svarande. Sett till antalet doktorander i förhållande till huvudhandledare per utbildningsbakgrund har de med läkarutbildning haft 21 doktorander, de med sjuksköterskeutbildning 17 doktorander och de med
sjuksköterskeutbildning tillsammans med dem med barnmorskeutbildning har haft 25 doktorander.
Sett till antal personer inom gruppen och den andel gruppen utgör är arbetsterapeuterna mest
framgångsrika av de svarande; sex arbetsterapeuter har tillsammans haft 15 doktorander (2,5). Jämfört med 16 sjuksköterskor och barnmorskor som tillsammans har eller har haft 25 doktorander (1,6) och 15 läkare som har eller har haft 21 doktorander (1,4). Tre personer av de svarande är eller har varit huvudhandledare till 4 doktorander var.
Bihandledarna visar ett liknande mönster; personer med läkarutbildning utgör den största gruppen av de svarande. Därnäst de med sjuksköterskeutbildning och med tillägg av dem med barnmorske- utbildning blir gruppen större än den med läkarutbildning. Av de svarande har eller är 25 personer både huvudhandledare och bihandledare. Två personer har varit eller är huvudhandledare till 3 doktorander och bihandledare till ytterligare 3doktorander. Handledarna beskrev sig själva som kliniska forskare 43,5%, vårdforskare 46,2 %, epidemiologer 16,3% och folkhälsovetare 12,5% (flera alternativ kunde anges). Folkhälsa är det av KIs forskningsfält som flest handledare anser sig tillhöra, 34,6 %, följt av neurovetenskap, 26,9%. Doktoranderna bidrar till interdisciplinär eller
tvärvetenskaplig forskning i mycket hög grad enligt 40 % av de svarande.
Resultatet av steg 2
Steg 2 består av en analys vilken främst avser ”kappan” i relation till forskarskolans intentioner med verksamheten. För denna del har ett antal specifika frågor formulerats samt ett granskningsprotokoll utarbetats. Den kommer att inledas med en pilotstudie och resultatet kommer att presenteras
styrgruppen under våren 2010.
7 Samverkan
Samverkan mellan högskolor och universitet, doktorander och forskare, forskare sinsemellan och mellan doktorander sker på flera nivåer (nationellt, regionalt, lokalt, organisation, grupp och individ) och många olika initiativ har befrämjat samarbetet såsom t.ex.
• Genom representationen i forskarskolans styrgrupp
• Genom representationen i programmets styrgrupp
• I samband med genomförande av kurser för utbildning på forskarnivå
• Som huvudsökande och medsökande i projektansökningarna
• Genom aktiviteter som förläggs på olika partnerhögskolor
• Genom obligatoriska doktorandaktiviteter såsom doktorand- och handledardagar, seminarier, konferenser, projektspecifika presentationer, doktorandmöten och doktorandinternat
• I samband med kongresser och heldagssymposier inom ämnesområdet vård och omsorg
• Genom erbjudande om studieplats i Program för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap (obligatoriska delar) fr.o.m. hösten 2010 inom ramen för den nya forskarskolans verksamhet
Flertalet av forskarskolans aktiviteter utgör således en nationell och till viss del internationell mötesplats för forskare och doktorander.
8 Inför 2010 och framåt
I och med 2012 års utgång är mandatperioden avslutad för nuvarande styrgrupp och preliminärt beräknas flertalet doktorander då ha disputerat. En verksamhetsplan för 2010-2012 har tagits fram vilken i huvudsak fokuserar utbildning på forskarnivå för de 20 nyantagna doktoranderna (HK-08), för de 20 doktorander som antogs 2006 (HK-06 av vilka samtliga gjort ½-tidskontroll) samt de resterande doktoranderna tillhörande HK-04, HK-03 och HK-02 (46 doktorander totalt).
