Bo Berggren, koncernchef och VD,

Innehåll:

Året i sammandrag . Detta är STORA . VD: s kommentar . , Koncernekonomi . STORA på börsen Aktiefakta . . . . . . strukturen avgör lönsamheten för skogsindustrin .

Stora Kraft . . . . . . . . Stora Skog ..

Stora Timber . . . . . • • Stora Cell ...

Kvarnsveden Grycksbo ...

Nordamerika Billerud ....

Övrig verksamhet

Förvaltningsberättelse . . ••.... Koncernens

Resultaträkning . Balansräkning ..

Finansieringsanalys.

Moderbolagets.

l 2 4 8 .11 .12 .14 .. 16 .17 .19 .21 .23 .24 .25 .27 .. 30 .32 .33 .34 .36

Resultaträkning . . Balansräkning . . Kommentarer till boksluten Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse . . .

.. 37 .38 ... 40

Sammandrag 5 år ... ... .

•. 49 .49 .50 .56 Marcus Wallenberg-priset.

BOLAGSSTÄMMA.

Ordinarie bolagsstämma hålls i Falun på bolagets huvudkontor, Åsgatan 22, tisdagen den 13 maj 1986 kl. 16.00.

För att få rätt att deltaga i bolagsstämman måste aktieägare - dels vara registrerade i bolagets aktiebok senast fredagen

den 2 maj 1986,

- dels ha anmält sin avsikt att deltaga i bolagsstämman senast fredagen den 9 maj 1986 kl.16.30.

Anmälan om deltagande i bolagsstämman kan göras per te!. 023/800 00 eller per post till STORA, 791 80 Falun.

Anmälan kan också göras på bifogade svarskort.

STORA:s aktiebok förs av Värdepapperscentralen VPC AB.

Aktierna i STORA är antingen ägarregistrerade eller förvaltar- registrerade. Endast aktieägare med ägarregistrerade aktier har rätt att deltaga i bolagsstämman.

Aktieägare som har aktier i förvar hos banks notariatavdel- ning eller hos enskild fondhandlare kan ha valt att låta förvaltar- registrera sina aktier. För att aktieägare med förvaltarregistrerade aktier skall ha rätt att deltaga i bolagsstämman fordras att aktierna ägarregistreras. För att aktierna skall kunna ägarregi- streras i tid, bör aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier i god tid före den 2 maj 1986 hos den bank eller fondhandlare

som förvaltar aktierna begära (tillfällig) ägarregistrering.

Vid adressändringar behöver särskild anmälan till VPC ej längre göras. Det räcker med den vanliga flyttningsanmälan som görs på posten.

FÖRSLAG TILL VINSfUTDELNING.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämma att utdelning för 1985lärnnas med 6 kronor per aktie samt att avstämningsdag skall vara den 16 maj 1986.

Beslutar bolagsstämman i enlighet med förslaget, beräknas utdelningen komma att utsändas av Värdepapperscentralen VPC AB den 26 maj 1986.

..

STORA 1985:

Konjunkturnedgång, men bättre än väntat.

Inom produktområdena massa och sågade trävaror redovisas ett sämre resul- tat än 1984. Resultatutvecklingen inom STORA:s övriga produktområden var dock gynnsam varvid nedgången kunde dämpas.

På sidorna 8-10 presenteras koncer- nens resultat per div1sion och produkt- område.

Bo Berggren, koncernchef och VD,

^sid4.

. ,

J

Vi bör använda den svenska fibern inom områden där dess komparativa fördelar, jämfört med billigare råvaror, är störst.

Detta innebär att de områden vi valt att

satsa på - och forma STORA.s framtida industnstruktur efter -

ar

skriv- och tryckpapper, förpackrungspapper samt sågade tråvaror av h<)g kvalitet.

Billeruds kraft såld.

l september 1985 avyttrades Billeruds vattenkraftverk samt akheinnehavet 1

Vårmlandsenet'gl AB till Uddeholms AB.

Sesid 32.

Året i sammandrag.

1985 är det forsta hela verksamhetsåret för STORA i dess nya struktur, dvs inklu- sive Billerud. Samtliga jämförelsetal avser, om inte annat anges, STORA inklusive Billerud hela året.

STORA:sfaktureradeförsäljning ökade med 3% till12.921 Mkr (12.574).

Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till1.714 Mkr (2.314).

Mer än hela försämringen är hänförlig till divisionerna Stora Cell och Stora Timber samt massaproduktionen i Bille- rud och Nordamerika.

Det finansiella nettot har förbättrats med 176 Mkr till - 578 Mkr (-754).

Resultatet efter fmansiella intäkter och kostnader uppgick till1.136 Mkr (1.560).

1985 1984 FaktureradföThåljning, Mkr U.921 12.574 Resultat efter finansiella

intäkter och kostnader, Mkr 1.136 1.560 Räntabilitet

Sys..elsatt kapitaL % 13,6 18,2 Eget kap1tal, % 13,5 17 ,2*

l

Rt'Sllltat pe. r :llde, kr 17:40 :!.9:0C*

l

1 Föreslagen utdelning, kr 6:00 4:20

l lnvestE'I"ingar, Mh

J

l

(Exkluiive företagsförvärv) 1.160 970

Antal anställda 17.700 17.900

~ ^Baserat

på redov1sat resultat mkl Billerud 13/11-31/12 .

---~---

- - -

l

Kraft:

STORA ar landets femte

·. största elkraftproducent Av den totala produktionen konsumera~ ca 25% 1 koncer- nens egna mdustner.

Skog:

STORA ar en av landets storsta skogsågare med en

århg avverkrung ur egna skogar om ca 3 milJoner m¹ Sjålvför&or)ntngsg:r aden uppgår till ca 45%.

Realtillgångar.

STORA:s realtillgångar utgörs av cirka 1,4 miljoner ha produktiv skogsmark samt en årlig produktionskapacitet i egna vattenkraftverk om cirka 3.600 GWh.

Dessa tillgångar utgör STORA:s rävaru- bas samt inte minst en betydande kapital- reserv. Den dolda reserven, dvs skillnaden mellan realtillgångarnas beräknade mark-

Detta är STORA.

nadsvärde och bokförda varde, uppgår till ca 9 milJarder kronor. En &tor del av avkastningen utgors av en dold (ej redovisad) värdetillväx t, som histonskt i stort motsvarat inflationen.

skogsindustri.

STORA är en av Europas storsta skogs- mclustner med tillverkning 1 tolv länder utanfor Sverige och med ett av branschen c;

bredaste produktprogram. skogsindustrin svarar för ca 90 procent av koncernens omsåttmng och normalt för huvuddelen av koncemem synliga (redov1sade) resultat.

Realtillgångar skogsindustri

Omsättning¹

Kapital

²

Synligt

resultaJ3 Justerat resultat4

Antal

anställda

~ ! ______ - :

~---,--- -- ·j_--~

_L _ _ _ ,-- l

-- - -1

i ;

- - ' - - --

· --]

i 1

1 Inklu~tve m tema l~veranser

1Eget kap1tal mkl dold reser~ 1 skog och krafttillgångar

a Redovtsat rorel~re~ultat efter avsknv- mngar enhgt plan

4 D·o mklu~IVE' dold vardehllva>.t 1 skog och kraft

Extern fakturerad försäljning 1985

^(Mkr).

Produktområde D1v1~10ner och dotterbolag

Stora Stora Stora Stora Kvarn· Nord· ^Procent

Kraft Skog Ttmber Cell sved~n Gryeks bo Btllerud amen k<> ^{Ovngt S·a av total}

Kraft . _ 987 987 7

Skog. 117 117 1

Trävaror 1.752 1.752 14

Massa . 1.681 509 308 2.498 19

Kemi. 228 418 646

s

Förpackn.papper o kartong 2.532 2.532 20

Tryckpapper -. 1.406 533 1.9~ 15

Finpapper

..

- 591 579 1.170 9

Förpackningar 560 560 4

~pa~p~r

^{252 252 2}

468 468 4

Summa .. 987 117 1.752 1.681 1.406 591 4.081 1.420 886 12.921

Procent av total 7 l 14 13 11 5 32 11 6 100

Kemi:

Or ~ bllverkm~ av

!alh ... yra och harts vtd Bergvtk l<ernJ, gru\·-och kermverk,amheten vtd Stera Kopparoo~t sawt Btllf'Tilds kemirorelse Vtd anlagg- nmg':lma t Skoghail

Trävaror:

Den sammanlagda produk-

honskapaot~tt>n i SlORA s SJU sågverk uppgår bil over 900.000 ml En stor del av

sågdm~ produktton foradiH och vtdaresaljs ¹ koncernen

Förpackningspapper:

rroduktområdet omfattar

~ackpapper, MG kraftpapper samt welträvaror Ttllverknmg

~!..er vtd anlaggningarna 1

Gruvon och Skoghall. Den total.! kapaoleten uppgår ttll ta 540.000 ton

Förpackningar:

l hel· -·h delagda bolag p! o r as sackar och weil- kartonger. Den totala omsätt- mnp;en, mkl företag där Sl ORA s agarandel under- shger 50%, uppgår till c.a 3,6 mtl]arder.

Kartong:

Våt<;ke- och falskartong till- verkas v1d anliiggnmgama t

Gruvon och Skogha!l.

Kapac1tetm uppgår ttll ca 260.000 ton.

Massa:

Som en av de

a

hllverkama'

l varlden marknac:bfor . STORA massa frln umtllga betydeMfulla prod~cent­

reg~oner Av den totala avuhunutakapaoteten, ca 1,1 nui}Oner ton, avsatts ca 150.000 ton tlll de egna pappersbruken.

Tryckpapper:

Tidninp-och journalpapper

blhrerkas vad anl~a

•. 1 Kvarnsveden och Nova ''. : .. · . . . Scoba. Den saml•de kapa- -' .... ··.'\':.~~en uPPSir till a 600.000

:··::'"~·

,·:.·

Specialpapper:

Vtd Btlleruds Bruk. tillverkas ett antal papperskvaltteter för . speciella anvandnmgsområden

såsom fett.ita papper for hvs- metiel. Kapaetteten uppgår till ca 30.000 ton

Finpapper:

Finpapper för hogkvalitativ tr}'(:kning ttllverkas 1

Grycbbo och Newton Falls.

Sammanlagd kapactet ca 200 000 ton.

3

VD-kommentar: Industri i förändring.

Förändringskrafterna verkar inom STORA I fjolårets verksamhetsberättelse tog vi upp de - i ett skogligt perspektiv - mer kortsiktiga målen och åtgärderna.

Men - och det får vi inte glömma - skogen och dess industrier är en långsiktig verksamhet. Det stämmer till eftertanke att knappast någon nu levande vuxen person har möjlighet att få uppleva när en tallplanta som planteras idag processas som sågtimmer i vår industri. Planerings- processen blir därmed mycket lång.

Vi måste idag sätta ut riktpunkter i ett tidsområde som ligger mycket långt fram.

Den svenska fibern.

Vår bas är den svenska vedråvaran, främst den långa fibern från tall och gran.

Vilka förutsättningar har den att på sikt upprätthålla komparativa fördelar gente- mot de billigare kortfibriga råvarorna från t ex snabbväxande eucalyptus? Denna råvara har på tio år ökat sin andel av världens totala sulfatmassaleveranser från

s

till13%.

I vår analys har vi kommit till slutsatsen att vi långsiktigt inte bör använda vår svenska fiber på de områden där den är direkt utbytbar mot eucalyptus. Detta innebär att de områden vi valt att satsa på - och forma STORA:s industristruk- tur efter - är skriv-och tryckpapper, förpackningspapper samt sågade trävaror av hög kvalitet.

Det är i detta perspektiv som investe- ringsbehovet i industrin måste ses. Under det närmaste årtiondet skall industristruk- turen i än högre grad successivt styras in mot dessa områden.

Det nyligen framlagda strukturpro- grammet för våra sågverk innebär en koncentration av såväl produktions-som marknadsresurser. Den prioriterade sektorn blir en kundanpassad produktion av högkvalitativa trävaror för använd- ningsområden där råvarans kvalitativa egenskaper utnyttjas på bästa sätt. Genmn koncentrationen ökar våra industriers självförsörjningsgrad av vedråvara sam- tidigt som förädlingsvärdet per rävaru- enhet ökas väsentligt.

Vidare innebär det att Kvamsveden, Grycksbo och Billerud blir prioriterade enheter där kapaciteten successivt kom- mer att utökas. Närmast i tiden ligger investeringar i en ny pappersmaskin i Kvarnsveden för 1.100 Mkr. Härigenom utökas kapaciteten för tidningspapper med netto 165.000 ton samtidigt som effektiviteten och kvaliteten ytterligare

förbättras. Vidare finns planer på en utökning av finpappersproduktionen i Grycksbo med ca 30% till ca 130.000 ton.

Vid Billeruds enheter Skoghall och Gruv- ön övervägs omfattande investeringar i syfte att ytterligare öka förädlingsgraden.

Genom dessa investeringar kommer vi att successivt öka förbrukningen av massa inom koncernen.

Även i det kortare perspektivet måste vi skapa förutsättningar för en positiv utveckling för STORA. Därmed kan vi knyta an till de mål och åtgärder som berördes i fjolårets verksamhetsberättelse.

Vi underströk då att STORA snara.St möjligt skall nå en situation där en konjunkturnedgång inte får innebära en minskning av det synliga resultatet och att avkastningen på sysselsatt kapital (före skatt) över en konjunkturcykel skall överstiga inflationen med 6-8%.

Bo Berggren

Koncernchef och VD

Svagt för massa.

Som förutsett kunde vi inte under 1985 motsvara detta krav. Koncernens resultat efter finansnetto på 1.136 Mkr innebär en försämring med ca 27% järnfört med ett beräknat resultat som inkluderar Billerud under hela 1984. Avkastningen på syssel- satt kapital uppgick till13,6% före skatt (18,2).

Som framgår av diagrammet härintill är det nedgångar för massa (- 696 Mkr) och trävaror (- 180 Mkr) som svarar för mer än hela avvikelsen mot föregående ä·-- Däremot förbättrade skog, kraft, tryck--^{1 _} papper och finpapper sina resultat.

Detta innebär också att mer än hela försämringen av resultatet efter avskriv-.

ningar (- 600 Mkr) är att hänföra till industrin, medan kraft och skog ökade rörelseresultatet med 104 Mkr till640 Mkr.

Lönsamheten i industrin når därmed inte upp till det lönsamhetskrav vi måste ställa på denna del av verksamheten (se vidare artikel på sid 14). Tyvärr måste vi nog räkna med att resultatet blir ytter-

ligare något sämre under 1986. Jag tror dock att jag vågar påstå att 1986, som sannolikt blir det sämsta året i denna konjunkturcykel, kommer att uppvisa en betydligt högre resultat- och lönsamhets- nivå än tidigare konjunkturbottnar.

Åtgärder ger resultat.

Den förbättrade resultatnivån beror till stor del på att de åtgärder som påbörjades under 1985 börjat bära frukt. Kapital- -·'ltionaliseringsprogrammet har fått en _.\ycket god respons inom hela företaget

och resulterar bl a i att balansomslut- ningen beräknas bli oförändrad mellan 1985 och 1986 trots en hög investerings- __nivå.

Detta är bl a en effekt av att vi lyckats avkorta omloppstiden från råvara till betald färdig produkt. Det gäller helt enkelt att få ut mer ur den existerande produktionsapparaten.

Vidare har vi för att i någon mån jämna ut balansen mellan realtillgångar och industri avyttrat Billeruds krafttillgångar, aktieinnehavet i finska Kaukas (i januari 1986) m m för totalt ca 700 Mkr. Reavinsten vid dessa affärer uppgår till ca 400 Mkr.

Samordningsarbetet med Billerud har gått bra och resulterat i en mängd var- dagssynergier, t ex kommer antalet skogs- förvaltningar att minska från 19 till 13 stycken.

STORA är sålunda beslutsamt p·å väg mot lönsamhetsmålet som skall medge en snabbare utdelningstillväxt än vad vi

;storiskt presterat. Marknadens förvänt-

~ngar på denna punkt är av stor vikt vid värderingen av STORA-aktien. Vår syn

Förändring

av rörelseresultat efter

avskrivningar

per

produktområde Mkr.

Res 84 Ma.qsa 2314-696

l

b

på utdelningspolitiken kan därför vara värd några extra kommentarer.

Outnyttjad kapacitet.

Sannolikt har skogsbolagen påverkats negativt kursmässigt av den förda utdel- ningspolitiken, som tradition~llt varit mycket försiktig. I detta avseende har STORA inte beller utgjort något undan- tag.

För att kunna planera en balanserad tillväxt har STORA sökt beräkna en ungefärlig utdelningskapacitet. Vi har därvid bedömt att större delen av det synliga resultatet efter schablonskatt från skog- och kraftdivisionerna är utdelnings- bart. Vad gäller utdelningskapaciteten i industriresultatet har vi utgått från att vår kapitaltillväxt skall finansieras till ca 30% med eget kapital. Resultatet av beräkningarna blev att utdelningen bör kunna motsvara 2- 2,5% av justerat eget kapital, vilket innebär 9-10 kr per aktie.

Detta kan då jämföras med den nu före- slagna utdelningen på 6 kr.

Tillväxten i utdelningskapacitet har vi beräknat till 9-11% per år under förut- sättning av en inflationstakt på 4-6%

och att industrin når sitt lönsamhetsmål.

I praktiken innebär detta att utdelnings- tillväxten under de närmaste åren kan förväntas bli betydligt snabbare än så

- fram till dess att utdelningen nått den fulla kapaciteten.

Vid fullt utnyttjad utdelningskapacitet bör marknaden vid ett avkastningskrav på ca 13-14% åsätta STORA en direkt- avkastning på ca 3 % om den finner vår tillväxtbedömning trovärdig.

Prognos: Något sämre 1986.

Som antytts ovan torde 1986 medföra en resultatförsämring för koncernen. Främst beror detta på ytterligare nedgång inom produktområdet massa, där 1986 års medelpris trots stigande priser beräknas bli lägre än föregående års, samt en för- svagning av marknaderna för weilråvaror och kraftpapper.

Vår bedömning är idag att STORA:s resultatkurva åter vänder uppåt under 1987.

5

STORA:s konjunktur.

Diagrammet visar STORA:s resultatut- veckling (inklusive Billerud) under perio- den 1976-85 samt en markering av det bedömda konjunkturförloppet under 1986.

Den nedre kurvan åskådliggör den uppskattade värdetillväxten per år i real- tillgångarna skog och vattenkraft. Ttll- gångamas värde har antagits öka ungefär i takt med inflationen.

Den mellersta kurvan visar det sam- manlagda resultatet från realtillgångama, dvs summan av värdetillväxten och det synliga (redovisade) rörelseresultatet.

Den översta kurvan visar STORA:s totala justerade resultat, dvs summan av resultatet från realtillgångarna (inklusive dold värdetillväxt) och resultatet från den skogsindustriena verksamheten. Som framgår av diagrammet är resultatvaria- tionerna i den skogsindustriena verksam- heten (området mellan de två översta kurvorna) betydligt kraftigare, främst till följd av konjunkturberoendet.

Totalt justerat rörelseresultat (1985: 2.5641\lkr)

Synligt resultat (efter avskrivningar) av den industriella verksamheten (1985: 1.074 Mkr)

Synligt resultat (efter avskrivningar) på kraft och skog (1985: 640 Mkr)

Dold tUlvlxt pi kraft och skog (1985: ca 850 Mkr)

7

Kon. cemstruktur.

Koncernens organisation har efter förvär- vet av Billerud samordnats. Stora Koppar- bergs och Billeruds skogs- och trärörelser ingår from 1985 i Stora Skog resp Stora Timber. Billeruds dotterbolag Celbi ingår på samma sätt i Stora Cell. Billeruds verk- samhet utgörs i den nya organisationen av enheterna Grovöns Bruk, Skoghalls- verken, Billeruds Bruk, Skoghalls Kemi och förpackningsrörelserna. Redovisade uppgifter avse~ om inte annat anges, gruppens nya struktur, varvid tidigare års värden beräknats som om Billerud ingått.

Fakturering.

Koncernens fakturerade försäljning ökade med ca 3% til112.921 Mkr.

Trots prisökningar, inom flertalet produktområden var den totala prisök- ningen, jämfört med föregående ~noll,

då priserna på massa och sågade trävaror sjönk.

Av faktureringsökningen svarade ny- tillkomna företag för ca 1% och volym- ökningar för ca 2%.

Som framgår av tabellen, utgjorde 72%

av försäljningen marknader utanför Sverige.

l ^Pakt.

försäljning

Mkr.

15.000

12.000 ^{r -}

r---

r-- r -

Il

l l i

l

9000

6000

3.000

81 82 83 84 85

Koncemekonomi.

Fakturering per marknad.

Mkr

Sverige ...

EG ... ...• .. •. ÖVriga Europa . . . . ..•••.•.

USA +Kanada . . •.

Övriga marknader .... ... . Totalt ... ... ... .

1985 3.641 5.823 1.097 1.492 868 12.921

% 28 45 8 12 7 100

1984 3.208 5.561 1.179 1.564 1.062 12.574

% 26 44 9 13 8 100

~---Fak_t_u_re_n_·

ng_;_ ,_ro_"r_e_ls_e_re_s_ul_ta_t_o_c_h_r_än_ta_b_il_it_e_t ;:_p_er_d_i_v_is_io_n_. _ _ ...:. \

~}·

Mkr Extern Rörelseresultat

efter avskrivningar

Avkastning på sysselsatt kap % fakturering

1985 1984 1985 1984 1985 1984 Stora Kraft . .

StoraSkog ...

987 117 1.752 1.681 1.406

757 55 1.921 1.883 1.172

322 287

318 249 24,8 20,8_"

16,5 13

v ;

Stora Tunber . . ....•...

StoraCell ..

Kvarnsveden.. • •...

Grycksbo .. . Billerud ... . Nordamerika.

Bergvik Kemi. storalene .... Stora Kopparberget G-man . . . . ..

Övriga verksamheter* .... Totalt ... ... .

591 4.081 1.420 330 163 88 166 139 12.921

534 3.926 1.478 282 171 95 149 151 12.574

-62 118 Neg 12,6-

324 756 19,7 41,8 308 169 27,0 15,6

126 63 55,3 39,5

403 531 13,4 18,7

8 82 1,2 8,2

30 29 19,3 16,1

3 -1 2,1 Neg

3 15 4,0 24,1

10 14 18,0 21,5

-79 2

1.714 2.314 13,6 18,2

*Det negativa resultatet under rubriken övriga verksamheter 1985 utgörs till största delen av kursför- luster vid omräkning till svensk valuta av i moderbolaget ingående rörelsekapital vid den kanadensiska enheten Stora Forest lndustries.

Härutöver har principerna för redovisning av kostnader avseende koncernledning, staber och serviceenheter förändrats under året, varvid underskotten i dessa funktioner i mindre utsträckning än tidigare fördelats på de operativa enheterna.

Eget kapital Mkr. Investeringar Mkr.

50001

¹²⁰⁰ _{r - -}

l

4000

~

^{r - - ..-- 900 ,---- ...-- ,....- r--}

3000

r - -

..--

.-- ₆₀₀

2.000

1000

l

300

81 82 83 84 85 81 82 83

l

84 85

'\

;l

Resultat.

Det redovisade resultatet efter finansiella poster minskade med 27% från 1.560 Mkr 1984 till1.136 Mkr 1985, vilket efter beräknad skatt enligt den s k fullskatte-· metoden, motsvarar 17:40 per aktie {19:-inkl Billerud 13/11-31/12).

Det finansiella nettot förbättrades med 176 Mkr från -754 till -578 Mkr.

Resultatet efter avskrivningar enligt plan minskade med 600 Mkr till1.714 -'tfkr.

1 Som framgår av vidstående tabeller är mer än hela denna minskning hänförlig till divisionerna Stora Cell och Stora Timber samt massaproduktionen i Bille- .=[Ud och Nordamerika. Divisionerna

(varnsveden och Grycksbo har uppnått väsentligaresultatförbättringar och Stora Kraft, Stora Skog samt Billerud {exklusive massaproduktionen) har bibehållit sin goda lönsamhet.

Eget kapital.

Koncernens synliga egna kapital - dvs eget kapital inklusive obeskattade reserver minus häri ingående latent skatteskuld - uppgick per den 31 december 1985 till 4.550 Mkr, vilket motsvarar 139 kr/aktie.

Om samtliga utelöpande konvertibla skuldebrev konverterats till aktier skulle det egna kapitalet per samma datum ökat med 1.290 Mkr till5.840 Mkr - mot- svarande 154 kr per aktie.

Utöver det synliga egna kapitalet finns

· etydande dolda (ej redovisade) reserver

>. skog och vattenkrafttillgångar. Den dolda

reserven utgörs av skillnaden mellan ett beräknat marknadsvärde och det bok- _.förda anläggningsvärdet Vid beräkning

tv marknadsvärde har antagits ett värde av ca 5.000 kr/ha för den produktiva skogsmarken öch ca 1:60 kr per årskilo- wattimme för vattenkrafttillgångarna.

Fakturering och resultat per produktområde.

Mkr

Kraft ... . Skog ... ... .

Trävaror .. , . . . . • , . . . • . Massa . . . .

Kemi. .... ..

Förpackningspapper och kartong . Tryckpapper ....

Finpapper . . . . . . , , ..•••

Förpackningar . . . . . . . . .... .

~pecialpapper . . . . . . . ... . Ovriga verksamheter ... . Total ... .

Extern fakturering

1985 1984

987 117 1.752 2.498 646 2.532 1.939 1.170 560 252 468 12.921

757

ss

1.921 2.84S 600 2.353 1.650 1.228 4S4 240 471 U.574

Justerat eget kapital.

Synligt eget kapital . . . . . . . . . . . . . . . Beräknad dold reserv* i skog och vattenkrafttillgångar . . . Justerat eget kapital ... ... .

Rörelseresultat efter avskrivningar

1985 1984

322 287

318 249

-62 118

181 877

66 96

356 332

424 257

121 57

43 29

29 37

-84 -25

1.714 2.314

Mkr Kr/aktie

4.550 139

9.200 280

13.750 420

*Observera att detta värde ej är helt jämförbart med motsvarande värde föregående år pga smärre definitionsförändringar och försäljning av Billeruds kraft.

Finansiell ställning.

Balanssammandra& Mkr

Likvida medel inkl kortfristiga placeringar . . . Övriga omsättningstillgångar. . . Spärrkonton för investeringsfonder . . . Anläggningstillgångar . . . . . . . . . . . Summa tillgångar ... . , Kortfristiga skulder . .

Långfristiga skulder ·. . . . . • . . • . • . . . . .•. Minoritetsintressen ..

Obeskattade reserver . Eget kapital . . .

Summa skulder och eget kapital ... .

Vården per 31/U resp år

1985 1984

1.353 5.295 45 11.105 17.798 4.468 6.361 289 4.096 2.584 17.798

835 5.371 126 10.461 16.793 4.672 6.064 504 3.125 2.428 16.793

Den synliga soliditeten - eget kapital, inklusive obeskattade reserver minus latent skatteskuld häri - uppgår per den 31 december 1985 till26% (23).

Om samtliga i balansräkningen skuldförda konvertibler - 1.290 Mkr - konver- terats till aktier hade soliditeten varit cirka 33%. Den justerade soliditeten - inklusive dolda reserver i skog och vattenkrafttillgångar har beräknats till 51%.

Ytterligare nyckeltal redovisas under rubriken Aktiefakta på sid 13.

9

Lönsamhet.

Beroende på relationen mellan industritill- gångar och realtillgångar i ett skogsföre- tag, utgörs resultatet i större eller mindre utsträckning av osynliga (ej redovisade) värdestegringsvinster. På samma sätt vari- erar andelen dolda reserver utöver det synliga egna kapitalet.

Det är därför svårt för STORA, liksom för andra företag i branschen, att räkna fram meningsfulla och helt jämförbara lönsamhetstal.

I artikel på sidan 14 i denna årsredovis- ning utvecklas detta vidare varvid även kapitalstrukturen i några av branschens företag visas.

I vidstående sammanställning redovisas dock två traditionella lönsamhetsmått, dels avkastning på synligt eget kapital, dels avkastning på sysselsatt kapital.

(Beträffandedefinitionersevidare under Aktiefakta på sidan 13).

Avkastning på sysselsatt kapital är det lönsamhetsmått som används på divi- sioner och resultatenheter för den interna ekonomiska styrningen.

Som framgår av sammanställningen härintill är variationen mellan åren stor.

Avkastningen på sysselsatt kapital, mätt som ett aritmetiskt genomsnitt över femårsperioden, uppgår till cirka 13%.

Detta är något lägre än de 15% som är koncernens långsiktiga lönsamhetskrav vid den inflationstakt som rått under perioden.

Också mellan de olika divisionerna är variationen stor. Lönsamhetskraven måste också vara olika beroende på att de verkar inom områden med varierande grad av affärsrisk och tillväxt.

Avkastning på sysselsatt kapital är en funktion av marginalen - resultatet före kostnadsräntor i procent av omsättningen

- och kapitalomloppet - förhållandet mellan omsättningen och det sysselsatta kapitalet.

en smärre nedgång under 1985 förbättrats med cirka 20% och att marginalen, för- utom 1984, varierat kring 15%.

I nedanstående diagram redovisas STORA:s utveckling under perioden 1981-85.

Härav framgår att kapitalomloppet - ett mått på kapitaleffektiviteten - trots

I artikel på sid 14 finns som komple- ment en beräkning av avkastningen på justerat eget kapital1985. I denna beräk- ning har till det synliga resultatet (efter skatt) lagts den uppskattade värdetill- växten i skog och kraft, och till det syn- liga egna kapitalet lagts den uppskattade dolda reserven i dessa tillgångar.

Räntabilitetsutveckling.

Marginal

%

Avkastning på

sysselsatt kapital.

20 20,0

15 10

17,5

0,75 0,80 0,85 0,90 0,95 1,0 Kapitalomlopp ggr/år

Räntabilitet. o

---~

%

Avkastning på synligt eget kapital*

Avkastning på sysselsatt kapital ..

1981 9,8 8,9

1982 6,3 9,5

1983 1984 7,7 17,2 13,5 18,2

*1981-83 Baserat på redovisade resultat exklusive Billerud

Aritmetiskt 1985 genomsnitt

13,5 10,9

13,6** 12,7

1984 Baserat på redovisat resultat inklusive Billerud 13/11-31/12

**16,7 om latenta skatteskulder behandlas som rörelseskulder enligt Näringslivets Börskommitte:s rekommendation.

STORA på Börsen.

300

Högsta/lägsta betalkurs konvertibel/månad. _• . _• ^...• . ^{.. ._. l} ••

²⁵⁰

• _•

^IAJ'W • l l l ^{I l} l^1r•• ll

. _{r ·~p} ^-.- . ^..

²⁰⁰

Skogsindex. .... ....

'\1-

e r

^{l • •• ~~l}

M (hi JlJ;

l -

-· ^{, ,,}

^~

^..

^;~

~i~ !

^{l -.- ... -=- 150}

l

, , ^{- l ~ ·}

\l_ • Split 4:1

• l

Högsta/lägsta betalkurs aktie/månad.- -

~Ii . f

--

• 11.

~ l nu . .. ^{~. - tfl}

- Il.

^!

^{~ :''!.j'} ·~· -

~~ •••

il.!

1

Ll .

^l

l ~

~tUt l llllt ^{IL ...} !

_{:1----.._}

Generalindex.

.. · . ^{··- ·- ~}

~~-\.

.. ...

^~

₁

l

~ -

^--

l - l

l

!

i __ j

100

80 70 60

so

40 35 30

1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 Börskurs vid årets slut

.

Kr/aktie

42

52

77

87 166 158 167

Direktavkastning*

.

Procent

6,5 6,0 4,5 4,0 2,5

2,7

3,6

Börskurs/Synligt eget kapital

.

Procent

59

67

90

l02 1?3

132 120

Börskurs/Justerat eget kapital .. Procent

₄₁ 40

P /E-tal ... synligt rewltat

ggr

6,9

.-,.s. ^1:;1 _10,8 18,2 26,6 8,3

9,6

P /E-tal justerat resultat ..

ggr

3,8"'** 3,9

~utdelning

i procent av börskurser, vid slutet av respektive

år,

**PriceiEanungs. Börskursen vid slutet av respektive

.h'

i förhållande till resultatet per aktie.

***Utgående från redovisat resultat inkl BUlerud

13/11-31/12.

Förutom

att

köpa aktier på borsen har en placerare möjligheter att investera i STORA gl.'nom förvarv av köpoptioner och konvertibla förlagsbevis.

Option er.

Optionema

i

STORA bör noga skiljas

fdn

de mera

vanligt

förekommande

optionsr~ttema ( warrants,

dvs rätten

att

teckna aktier i en framtida nyemission).

Optionema

är

utställda av

tredje

man (AB Patricia) och avser rätten att

fr!n

detta bolag senast 1994 förvärva en aktie

i

STORA för 2.50 kr. Förekomsten av dessa optioner plverkar ej antalet aktier och således ej heller några nyckeltal. Optio- nens värde bestäms av skillnaden mellan STORA·aktiens bönkun (minskad mtd det diskonterade värdet av framtida

utdelningar)

och (det

diskonterade) värdet av den till optionen knutna förvärvs-

kursen på STORA-aktien, dvs 250

kr.

Förekomsten av köpoptioner innebär ett kapitalsnålt alternativ till direkt·

investertng

i

STORA-aktier

.

Konvertibla förlagslhl.

I samband med förvärvet av Billerud emitterade STORA som dellikvid ett konvertibelt förlagslån. Ett förlagsbevis kan

när

som helst under lånets

återstående

löptid (

..:....1994} utbytas mot en nyemit·

terad STOR,A-aktie, Förlagsbevisets

marknadsvärde beståms av det samman·

lagda värdet av obligationen (skulde-

brevet) och den härtill hörande, ej avskilj- bara. optionsrätten.

Obligationens varde bestäms av förhål- landet mellan dess ränta

(8,5%)

och den aktuella marknadsrä!'ltan. Optionens

värde

bestäms på

sätt

som beskrivits ovan.

Vid notering anges kursen

i

procent av det nominella värdet 250 kr.

Det konvertibla förlagslånet beskrivs vidare under rubriken Aktiefakta på sidan 12.

11

Aktiekapital.

STORA:s aktiekapital uppgår till 820,3 Mkr fördelat på 32.811.000 aktie~ var och en på nominellt 25 kr. Aktierna är för- delade på28.086.444 bundna och 4.724.556 fria. Varje aktie representerar en röst.

Börsposten uppgår till100 aktier. Aktie- kapitalet har under senare år utvecklats enligt vidstående tabell.

Största ägare.

Antalet aktieägare uppgår till ca 30.000.

De tio största ägarna var enligt VPC i februari 1986:

Andel av aktiekapitalet (procent) l. AB Patricia

2. AB Investor

3. Förvaltnings AB Providentia 4. skandiakoncernen

5. Försäkringsbolaget SPP 6. Stiftelsen E

J

Ljungbergs

Utbildningsfond

7. skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse

8. Trygg Hansa-koncernen 9. Fal u Kopparverks Understöds-

kassa

10. Knut o Alice Wallenbergs Stiftelse

Tillväxt.

23,3 13,2 11,2 2,8 2,6

2,3 1,9 1,9 0,8 0,7

Tabellen nedan redovisar koncernens årliga genomsnittliga tillväxt för några viktiga variabler.

Vårdena

avseende tillväxt i fakturerad försäljning och rörelseresultat

efter

avskrivningar enligt plan är beräknade som om Billerud ingått i STORA-kon- cernenfrAn 1980.

Genomsnittiii lrlig procentuell tillvlxt 1980-85 Fakturerad försäljning

Rörelseresultat

efter

avskrivningar enligt plan

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

Synligt eget kapital*

Utdelning

Börskurs

*exkl nyemissioner.

12

11

14

12

14

26

Aktiefakta.

Förändring av aktiekapital.

1983 ... . 1984 Konvertering av förlagslån .... . 1984 Split 4:1 ... .

Ökning av aktiekapital (Mkr)

90

Totalt aktiekapital (Mkr) 730,3 820,3 820,3

Antal aktier 7.302.750 8.202.750 32.811.000

Konverteringslån.

Som framgår av tabellen nedan har STORA vid två tillfällen emitterat konvertibla

förlagslån. Det första lånet har i sin helhet konverterats till aktier i samband med riktad~

emission till AB Volvo. Det nu utelöpande konverteringslånet emitterades i samband C" ~r med förvärvet av Billerud 1984/85. Lånet löper med en årlig ränta om 8,5 procent och '---

förfall~ om konvertering dessförinnan ej skett, till betalning år 1995.

Vid full konvertering ökar antalet aktier med 5.160.660 till totalt 37.971.660.

1983 Riktad emission till AB Volvo . . 1984185 Apportemission vid förvärv

;w Billerud . . . ..

Utdelning kr/aktie.

81

sz

^{83 84 85}

• Utdelning om Icke lag om tillfllligt förbud mot höjning av utdelning funnits.

Nominellt Konverterings-

belopp kurs

495 137,50

1.290 250,00

Resultat kr/aktie.

25

20

15

10

•

Motsvarande antal akt!~~

efter sph.Jf 3.600.000 5.160.660

"'Utglende fr4n redovisat re•ultat inkl Billerud 13/11-:-31/12.

Synliga nyckeltaL

I tabellen nedan redovisas nyckeltal som är direkt relaterade till koncernens resultat- och balansräkningar. De använda definitionerna framgår vidare av sammanställning nedan.

Efter full konvertering 1981 1982 1983 1984 1985 1985 Resultat ... .Kr/aktie 7,15 4,80 6~ 19,00* 17,40 16,50 Utdelning ... . Kr/aktie 3,50 3,50 4,12 4,20 6,00 Synligt eget kapital ... .Kr/aktie 85 86 96 120 139 154 Utdelning/Resultat per

- 'lktie ... ..

~Utdelning/Synligt eget

.Procent 49 73 66 22* 34

kapital ... .Procent 4,1 4,1 4,3 3,5 4,3 soliditet ... ... . Procent 34 33 33 23 26 33 Andel riskbärande kapital. . Procent 50 47 48 36 39 46 _Räntetäckningsgrad .. .... ggr 2,9 2,0 2,8 2,7 2,3 2,7

~Utgående från redovisat resultat inkl Billerud 13/11-31/12.

Inkl Billerud helår 24,50.

Justerade nyckeltaL Liksom i föregående årsredovisning har beräkningar gjorts som visar storleken av de dolda reserverna och resultaten i form av värdestegringar på STÖRA:s realtill- gångar.

De dolda reserverna framkommer som skillnaden mellan uppskattade marknads- värden och de redovisade värdena på STORA:sskogs-och vattenkrafttillgångar.

'I beräkningarna har vi utgått från ett värde av ca 5.000 kr/ha för den produk- tiva skogsmarken och ca 1:60 kr/

, sk Wh för vattenkrafttillgångarna. Vid

· räkning av justerat eget kapital har vi utgått från att ca 75 % av de redovisade anläggningsvärdena på skog och kraft är

Justerat resultat ... . Justerat eget kapital . . . Utdelning/Justerat resultat ...

Utdelning/Justerat eget kapital Justerad soliditet ... .... . Justerat P /E-tal ... . Beräknatmarknadsvärdeskog och krafttillgångar . . . Häravskog ... . Härav 'kraft . . .

finansierade med eget kapital. Härtill har vi lagt summan av de dolda reserverna varvid soliditeten i detta verksamhets- område blir ca 85%.

Justerat resultat har beräknats som summan av redovisat resultat (efter beräknad skatt) och dold värdestegring på skog och vattenkrafttillgångar.

De dolda reserverna och resultaten har ej skattebelastats, mot bakgrund av att inga skatteutbetalningar kommer att ske inom en överskådlig framtid, samt att eventuella realisationsresultat sannolikt är lågt beskattade. Beton«;J.S bör dock att de justerade uppgifterna med nödvändig- het är baserade på uppskattningar.

. Kr/aktie . Kr/aktie.

. Procent . Procent .Procent .ggr

. Kr/aktie .Kr/aktie . Kr/aktie

1984 43*

385 9,8*

1,1 50 3,8*

380 205 175

Efter full konvertering

1985 1985

43 39

420 395 13,9

1,4

51 56

3,9 4,3

390 340 215 185 175 155

*Utgående från redovisat resultat inkl Billerud 13/11-31/12.

I de ovan angivna nyckeltalen ingår ej reserver i STORA:s aktieinnehav. Reserver av betydelse finns i följande aktier: Hyl te Bruks AB (20% - bok:f. värde ca 74 Mkr), SILA (7% - bo kf. värde O} samt det brasjlianska cellulosaför~tag~'t Aratruz Celulose

SA(7%- bokf.värdeca52Mkr). --

Definitioner.

Resultat per aktie.

Resultat efter finansiella intäkter och kost- nader (exklusive minoritetens andel) minus beräknad skatt, dividerad med det nuvarande antalet aktier. Vid beräkning av skatt har den sk fullskattemetoden använts, dvs summan av:

l) i resultaträkningen redovisad skatt 2) ±beräknad skatt p~ bokslutsdispositioner 3) ±beräknad skatt på skattepliktiga extra-

ordinära poster

Vid beräkning av resultatet per aktie efter full konvertering har antalet aktier ökats med det antal som tillkommer vid ful1 konvertering.

Resultatet har ökats med de räntekostnader som är hänförliga till konverteringslånet och minskats med den till resultatförbättringen hänförliga beräknade skatten.

Synligt eget kapital.

Redovisat eget kapital plus obeskattade reser- ver minus i obeskattade reserver beräknad latent skatteskuld.

soliditet.

Synligt eget kapital enligt ovan i procent av balansomslutningen.

Andel riskbärande kapital.

Redovisat eget kapital plus obeskattade reser- ver (inklusive beräknad latent skatteskuld) och minoritetsintressen i procent av balans- omslutningen.

Räntetäckningsgrad.

Resultat före kostnadsräntor i förhållande till summan av räntekostnader och valutakurs- differenser.

Räntabilitet på synligt eget kapital.

Resultat, enligtsamma definition som använts· vid beräkning av resultat per aktie, i procent av genomsnittligt synligt eget kapital.

Sysselsatt kapital.

Balansomslutning med avdrag för icke ränte- bärande rörelseskulder .

· Enligt rekommendation från Näringslivets Börskommitte skall de beräknade latenta skatteskulderna behandlas som rörelse- skulder. Denna definition är dock ej möjlig att tillämpa för STORA:s divisioner. ·

För att underlätta jämförelse mellan koncernen och divisionerna har vi valt att, för koncernen, definiera sysselsatt kapital både exklusive och inklusive de latenta skatteskulderna.

Räntabilitet på sysselsatt kapital .. Resultat före kostnadsräntor i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

13

strukturen avgör lönsamheten för skogsindustrin.

I 1984 års verksamhetsberättelse berördes problemet att marknadsvärdera kapitalet i så väsensskilda verksamheter som för- valtning av realtillgångar och industritill- gångar. Det konstaterades då att större delen av STORA:s egna kapital (inkl dolda reserver), 13,7 Mdr- var bundet i realtillgångar, där den synliga avkast- ningen är låg, medan den dolda värde- stegringen är betydande. soliditeten för denna del av verksamheten har beräknats till ca 85 % . (Härvid har antagits att över- värdet vid förvärvet av Billerud och det till realtillgångarna hänförliga rörelse- kapitalet finansierats med skulder.) Koncernens industridel däremot, har ett eget kapital på ca 1,8 Mdr och en soliditet på endast ca 15%.

De traditionella måtten (synlig avkast- ning på synligt eget kapital) som baseras på planenliga restvärden i balansräk- ningen ger därför inte en rättvisande bild av lönsamheten vid jämförelser mellan artskilda verksamhetsgrenar. I det följande görs ett försök att räkna om lönsamhets- måtten så att en bättre jämförbarhet erhålles. Vidare kan det vara intressant att schablonmässigt visa hur olika fördel- ningen är mellan industrirörelse och real- tillgångar i några av de större skogs- bolagen.

Hur mäter man lönsamhet?

De vanliga måtten på lönsamhet eller räntabilitet är relationen mellan ett vinst- mått från resultaträkningen och ett kapi- talmått taget ur företagets balansräkning.

För en industrirörelse där det planenliga restvärdet på anläggningarna någorlunda väl avspeglar marknadsvärdet och där resultaträkningen ger ett rättvisande mått på vinsten innebär denna metod att vi får en lönsamhetssiffra som i de flesta fall ger en god bild av verksamhetens räntabilitet.

För företag eller enheter vars huvud- sakliga verksamhet går ut på att förvalta realtillgångar (t ex fastighetsbolag, kraft- bolag, skogsbolag och investmentbolag) är bilden en annan. Eftersom en realtill- gångs värde normalt ökar i takt med infla- tionen ger balansräkningens bokförda värde sällan en riktig bild av tillgångamas verkliga värde. I de allra flesta fall blir därmed det i balansräkningen synliga egna kapitalet betydligt lägre än det

"verkliga;' som baseras på anläggningstill- gångamas marknadsvärden.

För att kunna göra en rättvisande jäm- förelse mellan dessa olika verksamhets- typer måste därför såväl balans- som resultaträkning för de realtillgångsförval-

Balansräkning.

Fördelat

Mkr synligt EK DoltEKl Justerat EK Kr/aktie

Realtillgångar . . . . . . 2.700 9200 11.900

Industrirörelsen . . . . . 1.800 1.800

Summa . . . 4.500 9200 13.700

1Gbservera att detta värde ej är helt jämförbart med motsvarande värde föregående år pga smärre definitionsförändringar och försäljning av Billeruds kraft.

Resultaträkning.

365 55 420

Rörelse- Dolt resultat _Justera~ ..

resultat (=värde- Finans- Schablon- resulta 1.

Mkr (synli!iitl ^ste~ring) netto skatt 50% efter skatt

Realtillgångar 640 850 -100 - 270 1.120

Industrirörelsen . . . . . 1.074 -478 -300 296

Summa . . . 1.714 850 -578 -570 1.41~

'!

Lönsamhet och resultatkrav.

1985

Avkastning Långsiktigt

just EK avkastnings- Resultat efter avskrivningar efter skatt(%) soliditet (%) krav[%) "Målkrav" Utfall

Realtillgångar ... 9,4 85 9-11 800 640

Industrirörelsen . . . . . 16,4 15 18-20 1200 1.074 Koncernen . . . 10,3 51 11-12 2.000 1.714 Som framgår av tabellen uppgår det justerade resultatet efter skatt av STORA:s kraft- och skogsförvaltning till drygt 1.100 Mkr, vilket motsvarar en avkastning på eget kapital kring 9 % . För industridelen är niatsvarande siffror 300 Mkr och 16 % .

tande företagen justeras för dolda reserver resp dold värdestegring. Vidare måste hänsyn tas till de olika skatteförhållanden och inte minst till att andelen eget kapital (soliditeten) efter justering vanligen är väsentligt högre i realtillgångsdelen.

Ett räkneexempel baserat på STORA:s balans- och resultaträkningar per den 31/12 1985 får visa hur en sådan justering skulle kunna gå till. Som grund för beräk- ningarna har antagits att STORA:s skogs- fastigheter har ett marknadsvärde av ca 5.000 kr/ha, att vattenkraften är värd ca 1:60 kr per årskWh, och att värdesteg- ringen, härledd från prisutvecklingen på leveranserna, är 6% resp 8% per år samt att denna värdestegring i praktiken är skattefri.

Vidare har soliditeten i skogs- och kraft- verksamheten beräknats till ca 85 %, varför endast en mindre del av finans- kostnaderna hänförts till denna sektor.

soliditeten avgör.

Men inte ens efter dessa viktiga juste- ringar är avkastningstalen helt jämför- bara. Orsaken härtill är den stora skill- naden i soliditet. Medan industrirörelsen verkar med en soliditet på ca 15% är

soliditetsnivån för skog och kraft som nämnts inte mindre än 85%.

Olika soliditetsnivåer innebär olika grad av finansiell risk. Tas därutöver hänsyn till att också affärsrisken inom industrirörelsen (med låg soliditet) är

~··

större måste avkastningskravet för denna del av verksamheten sättas högre.

Vid normal soliditet kräver aktiemark- naden, f n, en avkastning på eget kapital rt~

(efter skatt) om 13 -14 % för att det egna~,

kapitalet skall värderas tilllOO% på börsen.

För att kapitalet i STORA:s industri- rörelse skall värderas fullt ut krävs högre avkastning, säg 18-20%. För skog och kraft gäller det motsatta förhållandet.

Genom den höga soliditeten och måttliga affärsrisken kan kravet ställas några procentenheter lägre än normalt, kanske till9-11 %.

För koncernen som helhet är den juste- rade soliditeten stark, drygt 50%, och affärsrisken får på det hela taget anses som normal. Därför bör det långsiktiga avkast- ningskravet sammantaget hamna ett par procentenheter lägre än marknadens normalkrav.

slutsatsen av vårt räkneexempel är att

STORA-koncernen för att möta sitt lång- siktiga avkastningskrav (vid nuvarande räntenivå) måste prestera en lönsamhet på 11-12% efter skatt på justerat eget kapital som ett genomsnitt över en kon-

junkturcykel. För 1985 hade detta inne- burit en synlig resultatnivå efter avskriv-

rungar på ca 2.000 Mkr och efter avskriv- ningar och finansnetto på 1.400-1.500 Mkr (motsvarande 22 kr per aktie efter schablonskatt ). Utfallet blev nu ett resultat efter finansposter på 1.136 Mkr (17:40 kr per aktie). Jämförelsen skall dock ej göras på basis av resultat ett enstaka år utan ses över en hel konjunkturcykel.

Under ett konjunktunnässigt toppår måste dock STORA prestera resultat som ligger väsentligt över genomsnittet för att det långsiktiga avkastningsmålet skall kunna uppnås.

Olikheter inom branschen .

Fördelning av justerat eget kapital.

Av det ovan sagda framgår att lönsam- hetsjämförelser mellan olika bolag inom branschen blir mycket vanskliga. Den en- skilt viktigaste faktorn är just fördelningen mellan industri- och realtillgångar inom respektive bolag. För att ge en uppfattning om skillnaderna mellan några av företagen i branschen har vi på basis av tidningen Affärsvärldens placeringsindikator gjort en fördelning.

Sifferunderlaget baseras på boksluts- siffror för 1984. staplamas längd är proportionell mot företagens justerade egna kapital (uttryckt i Mkr) och fördel- ningen mellan realti11gångar och industri har gjorts efter schablonantagandet att soliditeten i realtillgångsdelen är 100%, dvs att det bokförda värdet på realtill-

Skog/Kraft

Holmen (exkl. Fiske by)

Iggesund

Korsnäs 71

MoDo

Munksjö

Papyrus (inkl. Nymölla)

SfORA

gångarna motsvaras av eget kapital.

Eventuell dold reserv i börsaktier har ej medtagits i beräkningarna. Observera att dessa beräkningar ger ett marginellt annorlunda utfall för STORA än vad som framgår av de egna beräkningarna ovan.

Såväl värderingen av realtillgångarna som det förenklade soliditetsantagandet innebär att sifferunderlaget med nödvän- dighet endast blir ungefärligt, men bilden förmedlar ändå viktig kunskap om struk- turen hos några av branschens företag.

För det första framgår det klart att STORA och SCA står i en storleksklass för sig vad gäller·j~}f-erat eget kapital.

De båda företagen är mer än dubbelt så stora som Korsnäs på tredjeplatsen.

Det är också uppenbart att i synnerhet STORA har en extremt hög andel av kapitalet - mer än 90% - placerat i real-

tillgångar. Detta gäller i något mindre grad för SCA, Korsnäs och MoDo, där andelen industritillgångar ligger mellan 20-30%.

Övriga företag - med undantag av Munksjö - har däremot en jämnare för- delning mellan industri- och realtillgångar.

Bilden kan också ses som en illustration till problemet med jämförelser av nyckel- tal bolagen emellan. Ju större relativ ton- vikt på realtillgångar desto större andel av resultatet och lönsamheten är dold, vilket påverkar nästan alla de nyckeltal som aktiemarknaden utnyttjar vid värde- ring av aktier.

För STORA:s del belyses här väl bak- grunden till företagets önskan att i någon mån förflytta kapitalresurser från realtill- gångar till industridelen, bl a för att nå en något jämnare balans och därmed för- bättra lönsamhet och synligt resultat.

15

Billeruds kraft såld.

1985 1984 1985 avyttrades Billeruds vattenkraftverk

---''-'-'--''---"~ samt aktieinnehavet i Värmlandsenergi Produktion och inköp,

GWh 7.837 6.823

Fakturerad försäljning,

Mkr 1.211 967

Härav externt, Mkr 987 757 Rörelseresultat, Mkr 322 287 Avkastning på sysselsatt

kapital,% 24,8 20,8

Investeringar, Mkr 59 50 Medeltal anställda 316 319

1984 års uppgifter är berii k:nade som om Billerud ingått hela året.

Stora Kraft producerar el i vattenkraft- verk i Dalälven och Ljusnan och har andelar i anläggningar för kärnkraft och bränslebaserad kondens- och mottrycks- kraft. Stora Kraft är med en kapacitet på ca 6.000 GWh landets femte största el producent. Leveranserna sker i första hand till el verk och större industrier men också via egen detaljdistribution. Efter förvärvet av Billerud ingår i divisionen även Billeruds kraftrörelse.lseptember

AB till Uddeholms AB. Av Billeruds kraft- rörelse kvarstår härefter huvudsakligen kärnkraftsintressen genom aktieinnehav i OKG AB (3%) samt Forsmarks Kraft- grupp AB (2%). Den totala egenprodu- cerade vattenkraften under 1985 var 4.722 GWh, vilket motsvarar 60% av om- sättningen. Återstående del är inköpt kraft samt andelar i kärnkraft och bränsle- baserad kraft.

Marknad.

De fasta leveranserna ökade under 1985 med 10 %, vilket är betydligt mer än genomsnittet för den senaste femårs- perioden. Orsakerna härtill var främst temperaturunderskott under vinterrriåna- derna samt en konjunkturellt. betingad hög produktion i industrin. Härutöver ökar användningen av el i stället för olja, inom både industri- och hushållssektorn.

Under 1986 förväntas de fasta leveran-

~l~r---~--~---~---r---,

l

^!

Rörelseresultat

800 ! / - - -

efter avskrivningar

l '

(inkl.dold värdet:illväxt) - - - - _

1 _

- -

600 -

1

1

.

, T ^{~ -- 1}

Dold värdetillväxt . . '

400

c -~1- l -~

!'

l

Området mellan 200 !r---+--+----+- - + - - - : 1 kurvorna VIsar det redo- j

visade rörelseresultatet. '-· _ _

...~...l

^{_ _ _}

..~..-

^{_ _}

j___L

1930 1981 1982 1983 J984 1985

Vattenkraft produktion Index 100 106 91 93 96 117 Levererad fast kraft Index 100 103 101 109 123 135 El pris fast kraft Index 100 101 108 115 117 1.26

Vattenkraft skatt Mkr 56 63 76

B1lleruds Kmft tngår i ro~P.[Sii'rt?•ull:atet 1984 od1 1985.

- - - -

l

(

serna bli oförändrade. Priset på el har sedan 60-talet genomsnittligt ökat något långsammare än inflationen. En liknande utveckling förutses för de närmaste åren.

f

Resultat och ekonomi.

Divisionens synliga resultat styrs till stor del av yttre faktorer såsom nederbörd och tillrinning samt det el pris som tillämpas av Statens Vattenfallsverk. Investeringsmöj- ligheterna för ny produktionskapacitet är genom politiska beslut begränsade. Efter en sen vårflod var tillrinningen hög och årsproduktionen i vattenkraftverken har kunnat höjas långt över tidigare uppnådda nivåer. Divisionens synliga rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan och vatten- kraftskatter ökade med 35 Mkr till 322 Mkr. Årets investeringar, som i första hand omfattat anläggningar för överföring och distribution, uppgick till 59 Mkr. Under året har vidare en omfattande utbyggnad av driftsövervakningssystemet beslutats.

11.

Under första veckan i september föll . , extremt stora regnmängder över delar av Dalarna och Hälsingland, vilket bl a orsakade skador på Hansjö kraftverk i Ore älv. Hansjö kraftverk har efter om-

t

fattande reparationer åter kunnat tas i : drift i början av 1986. "

Som framgår av vidstående diagram har utöver det synliga (redovisade) resul- tatet även resultatet i form av värdetill- växt på divisionens vattenkrafttillgångar beräknats. Värdetillväxten baseras på ett antaget marknadsvärde (1985) av ca 1:60 kr l årsk Wh och antagandet att värdesteg- ringen i stort följer inflationen.

Ake Gerge Divisionschef

~

l

Avverkning egna skogar, -milj mJ fub

_ lakturerad försäljning, Mkr

Härav externt, Mkr Rörelseresultat, Mkr Avkastning på sysselsatt kapital,%

Investeringar- Mkr Medeltal anställda

1985 1984.

3,2 3,1

3.104 2.723 117 55 318 249

16,5 13,2 95 83 3.452 3.668 1984 års uppgifter är beräknade som om Billerud ingått hela året.

Under året har skogarna i Stora Koppar- berg och Billerud organisatoriskt samord- nats. Stora Skogs stab har förlagts till Falun och beslut har fattats om reducering av antalet skogsförvaltningar från 19 till 13. Innehavet av egen produktiv skogs- mark i Sverige omfattar ca 1,4 miljoner ha. STORA:s skogar är belägna i Koppar- { ·;f'·rgs, Gävleborgs, Jämtlands, Örebro,

l

_l ^{M kr}

r-J

' 1

Rörelsere.ultat efter avskrivningar (inkl. dold värdetill våxt)

Dold värdetillväxt

Området mellan kurvorna visar det visade rörelseresulta

redo- tet.

Forsåljningspriser:

Talltimmer Index

Tallmassavro Index Uttag ur egen skog, m3 Index Andel timmer av

lev. till egna ind. %

i50 [

600 ' 450 300 150

1980

100 100 100 18

Ny organisation.

Uppsala, Västmanlands och Vårmlands län. En taxering av de egna skogama genomfördes under 1985. Nyckeluppgif- terna ur denna är följande: Medelboni- teten - ett uttryck för skogsmarkens bördighet eller långsiktiga produktions- förmåga- är 3,7 skogskubikmeter per ha.

Genom förvärvet av Billerud har boni- teten påtagligt höjts.

Virkesförrådet är 140 miljoner skogs- kubikmeter. Den årliga tillväxten är 4,9 miljoner skogskubikmeter. STORA:s skogar har, liksom skogarna i landet i övrigt, en sned åldersklassfördelning. Det innebär ett överskott av ungskog, under- skott av medelålders skog och överskott av gammal skog. Mot denna bakgrund har en avverkningsplan för de närmaste tio åren och avverkningsprognos för ytter- ligare 10 år upprättats.

Avverkningsplanen syftar till en av- verkning av 3,7 miljoner skogskubikmeter per år. Att inte hela tillväxten kan tas ut

l

_L/~:1~ rl

--

^,_....

^-

^'

'

i l

^l

l

l_ l l

1981 1982 1983 ^1984. N85

108 113 130 149 169

i21 llis 135 155 1:73

98 103 100 100 101

18 21 22 20 23

Samtliga varden ~ro>er åtl'lSrcmens nuvara•rde struktur:

beror på den sneda åldersklassfördel- ningen. Planen innebär således att virkes- förrådet stadigt ökar. Detta jämte det ambitiösa skogsvårdsprogram som STORA arbetar efter bidrar till att öka den egna skogens realvärde. Denna ökning av skogspotentialen gör det möjligt att på sikt efter 20-25 år öka avverkningen väsentligt.

Virkesförsörjning.

STORA:s behov av vedråvara vid fullt kapacitetsutnyttjande är 9,2 miljoner kubikmeter fub inkl egenflis.Motsvarande behov för hela landet är ca 57 miljoner kubikmeter fub, vilket motsvarar 68-70 miljoner skogskubikmeter. Enligt den i Sverige antagna skogs{>olitiken är det möjligt att avverka 70-74 miljoner skogs- kubikmeter per år. Detta skall ställas mot tillväxten, som för närvarande är över 90 miljoner skogskubikmeter. Att inte hela denna kvantitet kan avverkas beror på en mängd faktorer, varav den redan nämnda sneda åldersklassfördelningen är den viktigaste.

Problemet är att man under en lång följd av år inte har varit ens i närheten av de uppställda skogspolitiska målen.

Avverkningarna har varierat på en nivå strax över 60 miljoner skogskubikmeter.

Praktiskt taget hela den uteblivna kvanti- teten, 10 miljoner skogskubikmeter, harrör från enskilda skogar. Skillnaden mellan faktisk avverkning och det årliga virkes- behovet täcks genom dyr import från Europa och Amerika.

Orsakerna till det låga virkesuttaget är flera. Bland dessa kan nämnas ägarsitua- tionen med en liten del skogsägare som bor på och brukar skogsfastigheterna.

En stor del är pensionärer och ytterligare en betydande del skogsägare har annan verksamhet och bor på annan plats. För dessa utgör i första hand marginalskatten ett hinder för avverkning.

17

Betydande insatser måste göras för att öka uttaget. Rådgivning, utveckling av gallringsmetoder och avverkningsupp- drag är exempel på åtgärder som kan intensifieras. Andra viktiga ingrepp av politisk karaktär erfordras såsom förbätt- rande av fastighetsstrukturen och framför allt en annan form för beskattning.

Det låga uttaget ur skogarna kan på kort och medellång sikt betecknas som det allvarligaste problemet inom skogsbruket.

Andra är byråkratisering, lagstiftning, onödiga restriktioner och åtgärder som förhindrar ett rationellt skogsbruk. På sikt ter sig fortfarande luftföroreningarna som ett hot mot skogen, om dock icke i första hand för Sveriges och STORA:s skogar.

skogsdöden är åtminstone i det korta perspektivet huvudsakligen ett problem för Centraleuropa.

Resultat och ekonomi.

Stora Skogs synliga resultat styrs på kort sikt av virkesuttag, virkespriser, avverk- ningskostnader och andelen högvärdigt timmer i avverkningen. Förutom det synliga resultatet består divisionens

resultat av en dold (ej redovisad) värdetill- växt som positivt påverkas av en ratio- nell skogsvård och av ett uttag som under- stiger tillväxten. Den dolda värdetill- växten baseras på ett marknadspris av ca 5.000 kronor per ha och en värdetill- växt som genomsnittligt är något lägre än inflationen.

Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till318 Mkr (249).

Håkan Vestergren Divisionschef

Stora Skogs avverkningsplan för de närmaste tio dren syftar till att öka virkesförrddet och därmed också den egna skogens realvärde.