hol m, verkställande direktör fr. o. m.

Styrelse

Riksdagsman Arne Geijer, Bromma, ordförande

Envoye Arne S Lundberg, Stockholm, vice ordförande

Ombudsman Göran Agndal, Huddinge Bankdirektör Sven Arkwall, Stockholm Direktör Sven Bohman, Stockholm F bruksdisponenten Torsten Cellen, Tåby Bankdirektör Bertil Danielsson, Stock~

hol m, verkställande direktör fr. o. m.

1975~01-01

Direktör Gunnar Ekman, Lidingö Landstingsrådet Stig F Hansson, Skurup Direktör Harald Håkansson, Stockholm Herr Olov Lek berg, Södertälje

Bankdirektör Carl-Henrik Nordlander, Bromma, verkställande direktör t. o. m.

1974~12~31

Generaldirektör Ove Rainer, Stocksund Förbundsordförande Lars Sandberg,

Stockholm

Bankdirektör Sven Thoner, Trelleborg Direktör Karl Wårnberg, Södertälje

Suppleanter

Ekonomidirektör El of Lövgren , Sollentuna

Banktjänsteman Lars~ Eric Olsson, Mölndal

Bankdirektör Lars Erik Piehl, Lidingö Bankkamrer Tord Westerberg, Norsborg

Revisorer (utsedda av bolagsstämman) Ordinarie

Aukt. revisorn Bruno Svensson Riksdagsman Sven Ekström Ekonomichef Gunnar Weidenfors

Suppleanter

Aukt. revisorn Rune N ylander Riksdagsman Rune A Carlstein Riksdagsman Kurt I Hugosson

Revisorer (utsedda av Kungl. Bank- inspektionen)

Aukt. revisorn Per V A Hanner Aukt revisorn· Gösta Björfors

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma

hålles å bankens huvudkontor,

gatan 12, Stockholm, tisdagen den18mars 1975 kll4.00.

Anmälan till deltagande i bolagsstämman skall göras hos juridiska avdelningen vid bankens huvudkontor senast kl 13.00 fredagen den14mars 1975.

styrelsesammanträde för ändamål, som

omförmäles i 25 § l m om fjärde stycket

lagen om bankrörelse, hålles å bankens

huvudkontor omedelbart före utgången av

ovan angivna anmälningstid.

Innehåll

Hur PKbanken kom till

Förutsättningar för samgåendet 2 Beslutets innebörd 3

Olikheter gentemot andra banker 4 Ersättning till Postverket 4

~

Werksamheten Kreditmarknaden 6 Inlåningen 7

Utlåningen 9

- 'Betalningsförmedling via giro 11 - ·Likviditeten Il

Obligationsmarknaden 12 Aktiemarknaden 12 Utlandsmarknaden 13 Organisation 15 Bankterminaler 15 Samordningsfrågor 16

Samarbete med andra banker 16 Personal 17

Nytt huvudkontor 17

Marknadsföringen av nya banken 17 2

6

Resultat 18

Intä kter 18 ';Kostnader 19 Avsättningar 20

Koncernresultat 20 Vinstdisposition 21

\ Resultaträkning 22

Kommentar till resultaträkningen 23

Balansräkning 25

Kommentar till balansräkningen 26 Koncernresultaträkning 28

Koncernbalansräkning 29

Revisionsberättelse 31

Organisation 32

Post-och

Kreditbanken, PKbankens

årsredovisning

och revisionsberättelse

1974

Hur PKbanken kom till

Styrelsen för Post- och Kreditbank:en, PK banken får härmed avge redovisning för verksamheten under 1974.

Riksdagen godkände den 29 november 1973 Kungl Maj:ts förslag om ett sam- manforande av Postbanken och Sveriges Kreditbank till en enda statlig affärsbank.

Den nya banken började sin verksamhet den l juli 1974 under namnet Post- och Kreditbank en, PK banken.

Beslutet hade föregåtts av fleråriga utred- ningar inom Finansdepartementet och de båda bankerna. Huvudsyftet med bankens bildande var från aktieägaren-statens sida önskemålet om att skapa en statlig affärs- bank med tillräckliga resurser för att hävda sig i konkurrensen med de stora privata affärsbankerna. Ett annat väsent- ligt motiv var att undvika en kostsam dubbelorganisation, vilken eljest skulle ha blivit fallet om Postbanken skulle om- struktureras till en självständig affärsbank.

Förutsättningar för samgåendet

Vid samgåendet var skillnaderna i struktur mellan Postbanken och Kreditbanken fortfarande stora. Såväl in- och utlånings- rörelserna som de båda bankernas organi- sation uppvisade betydande olikheter.

strukturskillnaderna var inte enbart till nackdel. I flera viktiga avseenden kom- pletterade de båda bankerna varandra, vilket underlättade sammanforandet Postbankens balansomslutning var vid utgången av 1973 21 ,4 mdr kr. Inlåningen, som uppgick till20,4 mdr, kom huvudsak- ligen eller till ca 75% från hushållssektorn medan 10 ä 15% härrörde från fOretag.

Den egentliga postsparbanksrörelsen svarade för 11,2 mdr av inlåningen, post- girorörelsen får 7,5 mdr och personkonto- rörelsen (lönekontona) för 1,7 mdr.

Antalet inlåningskonton uppgick till över 7 milj, varav 0,7 milj var postgirokonton och knappt l milj personkonton. Genom postgirorörelsen spelade Postbanken en

central roll i landets betalningsförmedling.

Kreditbanken hade vid utgången av 1973 en balansomslutning på 11 ,O m dr kr.

Bankens inlåning uppgick till 8,5 mdr.

I motsats till vad som gällde för flertalet övriga alfårsbanker kom en relativt liten del, ungefår en fjärdedel, av inlåningen från privatpersoner. Antalet inlånings- konton var ca 600.000. På betalnings- förmedlingens område hade banken anslutit sig till bankgirosystemet

2

De båda bankerna hoda f~

fusionen vor sitt sortiment a inlåningskonton, med många olika konloslag. Även flera olika typer av bankböcker förekom. En viu samordning av sortimentet skedde redop- Irån 1 juli, och or betet lort sätter.

Även ifråga om utlåningsstrukturen skilde sig de båda bankerna väsentligt. Kom- muner och bostäder upptog ca 85% och näringslivet knappt 15% av Postbankens utlåning på 11 ,8 mdr kr vid slutet av 1973.

__ Av Kreditbankens utlåning, 5,5 mdr kr, gick ca 45% till kommuner och bostäder och ca 40% till näringslivet.

Organisatoriskt slutligen var Postbankens rörelse ifråga om utlåningen i allt väsent-

l ^- iigt koncentrerad till bankens huvudkon- {or i Stockholm medan Kreditbankens

verksamhet bedrevs genom 142 kontor över hela landet.

Beslutets innebörd

Innebörden av Riksdagens beslut var att Kreditbanken i sin helhet uppgick i PK- banken medan Postbankens rörelse dela- des mellan PK banken och Postverket.

Postbankens sparrörelse, personkonto- rörelse och den räntebärande delen av postgirorörelsen överfördes till den nya banken. Den icke räntebärande delen av postgirot däremot stannade kvar i Post- verket.

Postverket skall emellertid inte bedriva någon utlånings- eller placeringsverksam- het Postgiromedelliksom andra likvida medel, som Postverket ej behöver för sina utbetalningar, skall placeras på räkning i PK banken och förvaltas av denna.

Postverket ombesörjer på postkontoren den löpande hanteringen av transaktjoner, som tillhör PKbankens verksamhet. Lika- så har Postverket tillsvidare hand om bok- föringen av de transaktioner som berör Postbankens förutvarande inlåningsres- kontror.

Den del av Postbankens utiandsrörelse som inte var direkt knuten till postgirot överfördes till PK bankens utlandsavdel- ning. Postgirots behov av utländska valutor skall tillgodoses av PK banken.

Tekniskt genomfördes samgåendet så att Sveriges Kreditbank per den l juli 1974

3

Balansräkningar i sammandrag Mkr

Postbanken 1974.()6-30

Kreditbanken 1974-06-30

PKbonken 1974.07-01

Tillgångar

Kassamedel ______ . ______ .

Banker . . . • 2.267 Obligationer och

statspapper') .. ... . Utlåning till allmänheten .. . Övriga tillgångar ___ ... . _ ..

Tillgångar som ej överförs

5.669 12.668 466

från PB till PKB . . . 989

153 1.674 4.040 6.549 705 153 3.941 9.709 19.217 1.171

Summa . . . . . . . . . 22.059 13.121 34.191 Sku/der och eget kapital Banker ... _ . __ _ Avräkningskonto gentemot Postverket2) . . . . . Inlåning från allmänheten . 14.972 Övrig upplåning ___ .. . . . 21

Övriga skulder . . . .. . . 701

Värderegleringskonton . . . 75

Eget kapital . . . 187 Skulder som ej överförs

från PB till PKB . . . 6.102

2.034

- 5.114 9.505 24.477 1 9 9 - - 655

276 452

2.034

29.591 220 1.356 351 639

-=-::--=-=:::---:-::--:-=:-=-

Summa . . . 22.059 13.121 34.191

ändrade firma till Post- och Kreditbanken, PK banken, samtidigt som huvuddelen av Postbankens tillgångar och skulder samt det. egna kapitalet fördes över till den nya banken.

PK bankens samlade tillgångar uppgick vid starten till34.191 mkf. Det egna kapitalet utgjorde 639 mkr fördelat på 317 mkr i aktiekapital, 158 mkr i reservfond och 164

mkr i disponibla medel. Kreditbankens kapital hade under våren 1974 ökats från 294 mkr till452 mkr genom en nyemission om 158 mkr (1:1 till pari) medan Post- bankens kapital - inklusive statsverkslån - per den 30 juni 1974 uppgick til1187 mkr.

l J Obligationsinnehavet redovi·

sos netto, dvs med avdrag för värderegleringskonto för obliga- tioner, som i Postbanken uppgkk till 8 54 mkr och i Kreditbanken till 245 mkr.

2) Overförda tillgängor 21.070 m~ r, minus överförda skulder, 15.9 56 mkr. Avrökning>konlof ingår i lnl6ning från allmönhaten.

3) V<Kov inlåning på icke ränte- böronde postgirokonton 4.882 mkr.

Hur PK banken kom till

Olikheter gentemot andra banker Som delvis redan framgått är förutsätt- ningarna för PKbankens verksamhet på några punkter olika dem som gäller for övriga affärsbanker. Ytterligare ett par skillnader fortjänar uppmärksamhet, näm- ligen andelen eget kapital och andelen räntebundna placeringar.

Det egna kapitalet i PKbanken, 639 mkr, uppgår till ca 2% av balansomslutningen mot ca 3% i övriga affärsbanker. Även om hänsyn tas till värderegleringskontona är PK bankens egenfinansiering lägre än övriga affärsbankers. Särskilt i höga diskon- tolägen är detta relativt sett till nackdel fdr PK banken.

De räntebundna placeringarna - huvud- sakligen obligationer men också ränte- bundna lån- utgör f n ca 35% av PK- bankens tillgångar. Motsvarande andel fdr övriga storbanker är 17 ^å 20%. Eftersom inlåningsräntan fdljer diskontot medan av- kastningen på de räntebundna placeringar- na förblir ofdrändrad är höga räntelägen ogynnsammare för PKbanken än för övriga.storbanker. Därtill kommer att den- na typ av placeringar normalt ger sämre avkastning än utlåning till rörlig ränta.

Bakgrunden till denna avvikande place- ringsstruktur for PK banken är Postbankens tidigare roll av kapitalmarknadsinstitut I övrigt kan nämnas att Postgirots inlåning uppvisar mycket kraftiga svängningar och leder till motsvarande variationer i PK- bankens inlåning från Postverket. Banken måste därfor hålla en hög kassalikviditet Det kan också noteras att endast ca 2% av PK bankens inlåning står på icke ränte- bärande konton mot ca 8% fdr övriga storbank er.

ErsäHning till Postverket

Under 1974 fOrdes förhandlingar mellan Postverket och PKbanken angående stor- leken av bankens ersättning till Postverket.

På basis av de fOrda fOrhandlingarna fast- ställde regeringen fdljande ersättnings- regler som gäller t o m utgången av 1976:

l. Räntegottgörelse fdr medel, som banken fOrvaltar åt Postverket

2. Ersättning fdr banktransaktioner utförda vid postkontor:en

3. Ersättning fdr reskontrabokföring av inlåning

4. övergångsersättning avseende postgiro- rörelsen

Räntegottgörelsen till Postverket för inlå- ningsmedel enligt punkt l motsvarar den avkastning banken själv får på sina place- ringar med avdrag för hanterings- och risk- kostnader. Förvaltningsuppdraget gäller huvudsakligen postgiromedel, vilka som nämnts uppvisar kraftiga säsongsväng- ningar. Ersättningen till Postverket har där- fOr differentierats enligt fdljande:

För långfristig inlåning, definierad som årsmedeltalet av lägsta månadssaldon, lämnar banken samma ersättning som den själv får i avkastning på summan av utlå- ning, obligationer och kassakvotsmedel i Riksbanken, med avdrag av 0,3 procenten- heter for hanterings- och riskmarginat För övrig inlåning enligt punkt l lämnar banken Postverket en räntegottgörelse som motsvarar bankens egen avkastning på skattkammarväxlar och dagslån.

För de transaktioner som utförs vid post- kontoren och för den bokföring som sker inom Postgirots centrala organisation er- håller Postverket ersättning av PK banken på grundval av redovisade särkostnader samt andel i samkostnader. Ersättnings-

4

Inlåning på icke räntebärande postgirokonton månodens slut , mdr kr

6

1974

An m:

Denna inlåning motsvorar i huvudsak den inlåning som Postverket placerar i PKbonken

principen är densamma som tidigare gälld e mellan Postbanken och Allmänna Post- rörelsen. I motsats till vad som gällde f6r Postbanken betalar PK banken dock fullt porto f6r samtliga f6rsändelser, marknads- pris f6r affischering på postkontor samt , f6rsäkringsmässigt beräknad pensionskost- ,had f6r den personal inom Postverket som

handlägger uppdrag för banken.

PK banken skalllämna särskild övergångs- ersättning till Postverket f6r postgirorörel-

~en

to m utgången av 1976. Vid 5% dis-

· konto skulle bidraget f6r andra halvåret 1974 ha blivit 25 mkr och för 1975 och 1976 25 mkr per år. För varje tiondels procent årets medeldiskonto överstiger 5% minskar bidraget med 2,5 mkr. (Under andra halv- året 1974 reducerades ersättningen med

l ,25 mkr per tiondels procent.)

För andra halvåret 1974 blev räntegott- görelsen för inlåning (punkt l) 187 mkr, ersättningen för transaktioner och bok- föring (punkt 2 och 3) 115 mkr och över- gångsersättningen till postgirot (punkt 4) 3mkr.

5

Verksamheten

Kreditmarknaden

Penningpolitiken skärptes betydligt under 1974. I april höjde Riksbanken diskontot med l procentenhet ti116%. Samtidigt höjdes affärsbankernas kassakvoter från l till 5%, vilket innebar en likviditetsin- dragning på ca 3 mdr kr. Vidare utfärdade Riksgäldskontoret skattkammarväxlar med hög ränta, vilket ledde till en kraftig höjning av dagslåneräntan och därmed en ytterligare åtstramning. Affärsbankerna uppmanades också att dämpa öknings- takten i utlåningen - bostadsbyggnadskre- diterna dock undantagna. I maj precisera- de Riksbanken sina krav. Affärsbankernas utlåning skulle få öka med högst 15%

under 1974.

I augusti ägde en ny diskontohöjning rum, denna gång ti117%, dvs samma för svenska förhållanden höga nivå som gällde under den hårda kreditåtstramningen 1969-1970.

Riksbanken uppmanade vidare affärsban- kerna att söka förmå sina kunder att låna i utlandet.

Direktiven rörande affärsbankernas utlå- ning förlängdes i november till att gälla även första halvåret 1975. Sålunda skall utlåningsökningen- exkl bostadsbygg- nadskrediter - begränsas till högst 20% för en 18-månadersperiod jämfört med ut- gångsläget den 31 december 1973. Banker- na bör under perioden koncentrera till- gänglig utlåningskapacitet till fndustrin och speciellt till företag med begränsade möj- ligheter till utlandsfinansiering.

Den långa räntan höjdes vid båda diskon- toändringarna med 1/2 procentenhet, vilket markerades genom att staten emitte- rade obligationslån till höjda räntesatser.

I augusti utgavs ett 10-årigt obligationslån till 8 procents ränta, den högsta räntesats som åsatts ett statsobligationslån i Sverige.

De penningpolitiska åtgärder som företa- gits under året var inte i första hand avsed- da att dämpa överhettningstendenser inom den svenska ekonomin. Bakgrunden var främst omsorgen om valutareserven. Den- na minskade under årets sju forsta måna- der med 4,0 m dr till 8,0 mdr. Härefter sta- biliserades läget och valutareserven upp- gick vid årets slut till 8,3 mdr. Genom dis- kontohöjningarna och de i anslutning här- till företagna ändringarna av de inhemska räntesatserna anpassades den svenska räntenivån i viss mån till nivån i utlandet.

Diskonto och penningpolitiska åtgärder 1969-1974

Mars 1969

Ny beräkning av likvidi- tetskvot, 24 respektive 30 procent (skärpning

3-4

Augusti 1969 Kossakvot 1 procent (nytt) Upplåningstak.

Rekommendation: Skör ned "övrig utlåning".

1970

April1970

~ok för "övrig utlåningH·

Arets ökning högst 4 procent.

Januari 1971 Utlåningstaket bort.

Krediten fri till industrins investeringar.

1971

6

Valutareserven

månadsultimo, mdr

kr

1974

September 1971 Återstående utlåningsspärrar slopas.

1972

J

Inlåningen Inlåningens tillväxt 1971-1974

tillväxt i procent jämfört med motsvarande kvartalsultimo ett år tidigare.

PK bankens inlåning*) före räntekredite- ringar beräknas från årskifte till årsskifte ha ökat med knappt 2.400 mkr eller drygt 8% till30.507 mkr. Övriga affärsbankers inlåningsökning uppgick under samma tid till 7,7%.

kvartal 1972 1973 1974

April1974 •

Kassakvoten höjs från

l

PKbankens andel av affärsbanksinlåningen var vid årets slut 33,9%.

Av bankens inlåning i slutet av oktober 1974 härrörde ca 58% från hushållen, drygt 22% från näringslivet och ca 7% från kom- munerna.

*) PK bankens rörelseutveckling beskrivs i möjligaste mån genomjämförelser med läget i slutet av 1973 för till·

läinpliga delar av Postbanken och Kreditbanken. Till- komsten av det nya avräkningskontot gentemot Post- verket medför emellertid att inlåningsjämförelserna blir osäkra. In- och utlåningstal baseras på månadsstatistik, dvs före räntepåforingar.

Augusti 1974 November 1974 5

ned "övrig utlåning". Algär- der för att förmå till upplåning utomlands.

Nya åtgärder för att Direktiv: novrig utlåning" får förmå till upplåning öka högst 20 procent, utomlands. ' dec 1973-juni 1975.

Priorilera industrin.

7

Penningpolitiken och affärs-

bankerna

Likviditetskvoterna dr för stor·

bankerna samt Jordbrukets bank och Sporbankernas Bank last- .tälldo till 30%, för provins- bankerna till 24%. Kassa·

kvoterna beräknas .som en del av (den något justerade) inlåningen.

Ovrig utlåning är en term som beteckngr gnnot an bo.stadslcre- diter. Upplåningolok innebär begrön.sning av bankernas möj·

lighet all låna i Riksbanken, t ex genam att en •kola av straff- räntor tillömpc.u på södon uppl6ning. Utl6ningstok innebär att Riksbanken sätter en gräns för

~116ten utlåning.

Verksamheten 8

Inlåning

Inlåningens fördelning

slutet av oktober

1974 Checkräkning ... 743 14,8

Banklöneräkning och

näringsliv- personkonton ... .. 3.390 1.205,6

22,5% Girokapital räkning:

s k K -konton ... ... 217 6,6 Sparräkning och s k

E-konton ... ... .. - 308 23,1 Sparkasseräkning och

övrigt l 2, l % / postsparbanksböcker . . 8.140 4.322,3

'·

kommuner 7, l % _.- Kapitalsam tings-

räkning .. ... . 4.150 1.262,3 Kapitalräkning 12 mån . 4.472 438,9 Kapitalräkning övriga . 502 41,6 Konton i utländsk

Antalet inlåningskonton uppgick vid ut- valuta ... ... 687 0,2 gången av 1974 till totalt 7,3 milj st. Enbart Annan inlåning . .. . ... 3.451 0,3 antalet lönekonton (banklönekonton och Avräkningskonto med

personkonton) var 1,2 milj, vilket innebär Postverket ... 6.051

att PK banken fungerar som löneutbetalan- Totalt ... .. . . . . . 32.111 7.3 15,7 de bank för mer än hälften av dem som

har kontolön i affärsbank. Ca 300.000 per-

soner får dessutom lön via PK bankens

löneutbetalningskort (LUK).

Utlåningen

PKbankens utlåning*) uppgick vid utgången Bankens utlåning till andra ändamål än av 1974 ti1119.167 mkr efter en ökning med

2.010 mkr eller 11,7% från årsskifte till års- skifte. PK bankens ökningstakt var något högre än genomsnittet för övriga affårs- banker. Beräknat på dagsmedelsaldon uppgick bankens utlåningsökning 1974 till omkring 12% jämfört med 1973.

'Av utlåningsökningen på drygt 2 mdr kr svarade bostadsbyggnadskrediterna (inkl mellankrediter) för 283 mkr. Ökningen blev därmed 7,8% från årsskifte till års- skifte. Övriga affärsbankers bostadsbygg- nadskrediter steg med 4,2%.

PK banken svarade under 1974 för finan- sieringen av ca en femtedel av antalet påbörjade lägenheter i landet inklusive småhus. Vid årets slut uppgick de kon- trakterade bostadsbyggnadskrediterna till 5.005 mkr och det disponerade beloppet till3.926 mkr. Bankens innehav av bo- stadsobligationer steg under året med 903 mkr.

*)För att erhållajämförelse med övriga airårsbanker anges samtliga belopp före räntepåföring vid årsskiftena.

bostadsbyggande- "övrig utlåning"- steg under året med 1.727 mkr eller 12,8%.

Härav gick uppskattningsvis två tredjedelar eller 1,1 mdr till näringslivet Utlåningen till denna sektor steg därmed till nära 18%

av PKbankens totala utlåning. Vid årets slut uppgick bankens "övriga utlåning" till 15.241 mkr.

Utlåning

l 97-4-12-31, enligt balansrökning

Inrikes växlar . ... ... . Utrikes växlar .•••••

Remburser ..

Lån ... .

Checkräkning . . . Byggnadskreditiv .. ...

Lom bard e rings-

krediter ... .... .. . Övriga ... ... . Totalt ... ... .

Mkr

382 .8

16 12.927 1.458 4.379

195 30 19.395

Antal konton tusen

18,3 0,4 0,8 116,5 58,8 4,1

0,5

13,5 212,9

Bonbolen i det nya huvud- kontoret hor mot Hamngatan en hel lönstervägg med dekorativ go rdin utförd av Inger Sorin.

Verksamheten lO

Utlåning fördelad på sektorer och branscher Nov. 1974

Utlåningens fördelning

mkr % mkr %

Näringslivet ... ... . .. 3.378 17,8 22.544 46,5

bostadssektorn Industri

1.227 6,5 10.125 20,9

53,5%--- Handel och service .. .... . .. . 1.152 6, l 7.363 15,2 SamHirdsel

. . . . . . . . . . . ^{. . . . 154 0,8 1.186} l "

Finansväsen ... .. . .. ... 35 0,2 769 l,ö

näringsliv Jordbruk .... . ... . _ .... _ ... 35 0,2 595 1,2

Byggnads- och anläggn. verks ... 318 1,7 2.384 4,9

17,8%

statliga företag m. m . ... - - - - 457 2,4 122 o ~

)' Kommuner m.m. . ... .. ... 4.250 22,4 1.235 2,6

personliga och

' Bostadssektorn 10.164 53,5 18.478 38, l

diverse krediter 6,4% kommuner 22,4%

Bostadsbyggnadskred i ter . ... 4.413 23,2 7.658 15,8 Långfristig bostadsfinansiering . 5.751 30,3 10.820 22 ,3 Privatpersoner .... .. .... . . ... 1.208 6,4 6.251 12,9 Totalt ... ... · 19.000 100 48.508 100

Bankernas in- och utlåning

31 dec 197 4 exkl Inianing Utlåning

vid årets slut krediterade räntor mkr % mkr %

PKbanken ... , , .... . 30.507 2 2,4 19.167 1 7

Övriga affärsbanker .. .... . 59.371 43,5 51.004 46,4 Större sparbanker*) ... . 38.233 2 8,0 32.527 29,6 Föreningsbanker ... . ... . . . 8 .379 6,1 7.129 6,5 Totalt ... . . . 136.490 100 109.827 100

'J Omfottor ca 86% ov den totala sparbankssektorn

Utlåningens tillväxt 1971-197 4 tillväxt i procent jämfört med

motsvoronde kvartalsultimo ett 6r tidigare.

Bostadsbyggnads- krediter

övriga affärsbanker

"'

Betalningsförmedling via giro

PKbankens samarbete med Postverket gäller i hög grad betalningsförmedlingen via postgiro. Banken prioriterar i sin marknadsföring postgirosystemet sam- tidigt som det tidigare samarbetet med andra banker i bankgirosystemet fortsätter.

PK banken tillhandahåller sålunda båda betalningssystem en.

En statlig utredning pågår om de framtida relationerna mellan de båda girosystemen.

Likviditeten

Vid starten den l juli 1974 sattes likvidi- tetskvoten för PKbanken till30%, dvs sam- ma procenttal som för övriga större affärs- banker. Kvoten var tidigare 27% för Post- banken och 30% för Kreditbanken . . PKbanken kunde under året utan svårig-

het fylla den stipulerade likviditetskvoten.

Som lägst var kvoten 33,1 %, vid månads- skiftet augusti-september.

Även ifråga om kassakvot innebar sam- manforandet av de två bankerna en skärp- ning, eftersom Postbanken till skillnad från Kreditbanken inte varit underkastad några krav i detta avseende.

Kassakvotskravet, som sedan april 1974 innebär att affärsbankerna skall hålla 5%

av sina förbindelser (i huvudsak inlåning) på konto i Riksbanken, medförde att PK- banken den l juli 1974 fick överföra nära en miljard kronor till Riksbanken utöver den halva miljard som tidigare fanns på nämnda konto.

l l

Likviditetskvoter andra halvåret 197 4

J A SON D

r

Verksamheten

Obligationsmarknaden

Den inhemska obligationsmarknadens nettotillväxt uppgick under året till knappt 18 rndr kr. Bostadssektoms andel ökade till 9 m dr eller 51% av nettotillväxten, · vilket kan jämföras med 7,3 m dr eller 41 % under 1973. Statens upplåning stannade under 1974 vid 6 rndr, vilket var en viss minskning järnfört med 1973. Näringslivets och kommunernas upplåning på obliga- tionsmarknaden var slutligen tämligen oförändrad järnfOrt med föregående år.

Enligt överenskommelse med delegatio- nen får bostadsfinansiering åtog sig ban- kerna att teckna bostadsobligationer till ett belopp av 3.900 mkr under 1974. PK- bankens andel av bankernas åtagande upp- gick till900 mkr eller 23%.

PK bankens innehav av inhemska stats- papper och obligationer hade vid senaste årsskifte ett anskaffningsvärde av 11.145 mkr. Jämfört med Postbankens och Kre- ditbankens innehav vid slutet av 1973 inne- bar detta en ökning med 1.100 mkr varav huvuddelen således utgjordes av bostads- obligationer.

Intresset fOr upplåning i utlandet v ar lågt under större delen av 1974. Förklaringen till detta var dels det höga internationella ränteläget, dels oron på valutamarknaden.

Mot slutet av året steg dock intresset.

PKbanken medverkade som underwriter vid ernissiuner av 15 obligationslån.

Anspråk på bankservice vid utländsk upp- låning torde komma att öka de närmaste åren. Banken har därför förstärkt sina personella resurser på detta område.

Aktiemarknaden

Under första halvåret 1974ledde lovande delårsrapporter och positiva uttalanden på bolagsstämmor till en kraftig kursstegring på aktiebörsen. Höjdpunkten nåddes i början av maj, då Jacobson & Porrsbachs index för industriaktier steg till 411.

Senare under året medfOrde diskontohöj- ningen, åtstramningen på kreditmarkna- den och tendensen till avmattning inom delar av näringslivet betydande kursfall och gjorde att stockholmsbörsen korn att mera ansluta sig till det internationella mönstret

Aktieindex 1973-197 4

verkstäder ...

1973 197.4

Källa: Alförtvärlden

1 2

Vid årets slut hade Japo:s index fallit till 305. Omsättningen på stockholmsbörsen ökade med 4% till drygt2 mdr kr under

1974.

Utlandsmarknaden

På grund av världsinflationen, oljekrisen och den höga internationella räntenivån )tälldes den internationella penning- och

valutamarknaden under året inför stora problem. Till detta kom ett antal stora för- luster i valutahandeln, även bland stor- ,banker. Oroligheterna på valutamarknaden

medförde en betydligt minskad aktivitet i handeln mellan bankerna, samtidigt som marginalerna vid depositionsaffårer grad- vis ökade.

Det höga internationella ränteläget föran- ledde svenska exportörer att i allt större utsträckning placera inflytande valutor på valutakonton i svenska banker. Från den

18 juni tillät emellertid Riksbanken inte längre förräntning av nytillkomna sådana insättningar.

PK bankens arbitragerörelse lämnade mycket gott resultat under 1974. En i september 1974 förfallen fordran på Herstatt-Bank Luxembourg SA om 2;2 milj DM kvarstår oreglerad i avvaktan på resultatet av den utredning som pågår. Med hänsyn härtill har banken ansett lämpligt att i bokslutet avskriva 1,9 mkr på denna fordran. Å andra sidan reglerades i juni 1974 en fordran på l milj dollar, som banken hade på United States National Bank, San Diego.

En fortsatt utbyggnad av bankens utiands- rörelse pågår och under året har bl a nya specialistfunktioner inrättats.

United International Bank Ltd, London, där banken äger tio procent, ökade sitt aktiekapital från fyra till sex milj pund genom konvertering åv ett förlagslån till aktier. Resultatet förbättrades jämfört med

1973 medan omslutningen var ofdrändrad, 163 milj pund.

PKbanken erhöll under året tillstånd att förvärva en mindre aktiepost i East African Development Bank. Vidare öppnades, i samarbete med tre utländska banker ett representantkontor i New York.

Bc:mkens arbitragerörelse, som haft ett framgångsrikt verksamhetsår, fick i samband med inflyttningen i det nya huvudkontoret en modernare och mer ändamålsenlig arbetsutrustning.

Verksamheten

Diskonto 1955-197 4 procent

6l ^Sverige

... .

J

2 J J ' o t

12

Frankrike

10

8

Sverige

6 4

l ' ' ' '

12

Storbritannien

lO 8

6

4 2

o

11

procent

Eurodollorräntan 1973-1974 3

deposits

1974

14

Organisation

Bankens organisation är för närvarande föremål för översyn.

En regionalisering av kontorsrörelsen in- leddes vid halvårsskiftet 1974 med etable- ring av en region fOr västra Sverige. Västra Regionen har centralkontor i Göteborg och omfattar 26 kontor. Den l april1975 inrättas en region för södra Sverige med centralkontor i Malmö. Denna region kommer att omfatta 27 kontor. Bankens övriga kontor är tills vidare indelade i tre regioner- Stockholm, Mellersta och Norra- med regionledningarna placerade i Stockholm.

Under året har två kontor nedlagts, näm- ligen ett expeditionskontor i Västerås och ett i Tuna. Banken hade vid årets slut 140

kontor med fullständig bankservice. Där- utöver tillhandahöll ca 2.300 postkontor och 2. 700 lantbrevbärare vissa slag av banktjänster. Diskussioner pågår om om- fattningen av det sortiment PKbanken i fortsättningen skall erbjuda allmänheten vid postkontoren. En viss utökning av PK bankens eget kontorsnät anses dess- utom erforderlig. Framställning därom

kommer att göras hos Nämnden för bank- kontorsetablering.

Lokalstyrelserna vid bankens avdelnings- kontor utökades under hösten med repre- sentanter för Postverkets regionala och lokala organisation.

Bankterminaler

Under hösten fattades efter ingående för- söksverksamhet beslut i frågan om kassa- terminaler. Installation av kassaterminaler av märket Philips påbörjas våren 1975

i stockholmsområdet. Arbetet beräknas vara avslutat hösten 1976 för hela kon- torsnätet

huvudkontor

När terminalerna anslutits on-line, dvs data över transaktioner i kontorens termi- naler transporteras via telenätet till bankens datacentral, kommer även [råge- terminaler i direktkontakt med central- datorns register att kunna anslutas.

15

Verksamheten

Samordningsfrågor

Redan före fusionen påbörjades samord- ningen av Postbankens och Kreditbankens sortiment av tjänster. Den omedelbara förändringen vid fusionstillfället blev ett vidgat serviceutbyte: tidigare kreditbanks- kunder kunde använda sina bankböcker · på postkontoren, medan tidigare post- bankskunder fick möjlighet att använda sina bank- och lönekonton även på PK- bankens kontor. Enhetliga benämningar och valuteringsregler för jämförbara in- låningskonton genomfördes redan från fusionsdagen. Översynen av de båda tidi- gare bankernas inlåningssortiment fort- sätter.

På utlåningssidan var problemen relativt små. Sedan september ligger bankens hela utlåning- till skillnad från inlåningen- samlad i ett och samma reskontrasystem.

En utredning pågår om möjligheterna att låta postkontoren förmedla vissa typer av lån.

Samarbete med andra banker

PK banken har övertagit Kreditbankens och Postverkets tidigare andelar i Banko- matkonsortiet, sammanlagt 28%. Övriga delägare är Svenska Bankföreningen och Sveriges Föreningsbankers Förbund.

Antalet sedeluttagsautomater tillhörande konsortiet var vid årets slut 94.

PK banken fortsätter det samarbete Post- banken och Kreditbanken tidigare etable- rat med övriga banker inom Bygglönecen- tralen. Vid årets slut fick drygt 100.000 kontoinnehavare sin lön via denna central.

PKbankens marknadsandel är här när- mare 75%.

1 6

MÅNGSIDIGHET GER STYRKA.

l introduktion•annon•eringe:J;T·

vid fusionen presenterades ~) emblemet med kommentarer.· ·

t

J

Personal

Medelantalet anställda*)uppgick under 1974 tilll.991. I samband med PKbankens tillkomst flyttade vid halvårsskiftet 1974 124 personer över till PK banken från Postbanken.

NyH huvudkontor

1 7

Den 11 november togsPKbankens nya huvudkontor vid Hamngatan i Stockholm i bruk. Bankens egna lokaler rymmer ca

~·--

....

--· ^.. -

1

800 arbetsplatser, av vilka ca 700 har tagits i bruk. Bygget omfattar totalt ca 205.000 m

och golvytan uppgår till39.600 m

Fastig- heten inrymmer förutom bankens egna lokaler 25 butiker och några uthyrda kon-

torslokaler.

Marknadsföringen av den nya banken

Bankens utåtriktade aktiviteter hade under . .spreds såväl via bank- och postkontor som det gångna året en nära anknytning till genom direkt utsändning. Annonseringen samgåendet. Postbanken och Kredit- koncentrerades till tiden kring den l juli.

banken inbjöd sålunda gemensamt under Avsikten var närmast att sprida kännedom våren ett stort antal representanter för om den nya banken och att upplysa all- näringsliv, organisationer, press, statliga mänheten om de praktiska konsekven- och kommunala myndigheter från hela sema av fusionen. Ytterligare en stor landet till en första information. En serie annonskampanj genomfördes under trycksaker, riktade till olika kundgrupper, hösten.

*}Beräknat på grundval av arbetade timmar, omräknade till helårsanställda.

~;·-.~~;-::~, ~l••• •.,-:~•·w"•-·,:~ •' .... , .. , ''~ ,~ ''

.:·· .-.·, .

... .. ... .

...

. .... : ... . .

:~:

Betydonde utrymmen i det nya huvudkontoret hor avsatts för att ge personalen motions- möjligheter: dör finns squashhallar, gymnastiksal.

bordtennishall och bastubad.

Uttagsblanketten och checken, viktiga handlingar i bonkans bödo lönesystem, som tillsam- mans omfattar ungeför halva landets lönekontomorknad.

Resultat

Det resultat som redovisas i det följande omfattar såväl PKbankens rörelse under andra hälften av 1974- dvs tiden efter sammanslagningen - som Kreditbankens verksamhet under första hälften av 1974.

Postbankens bokslut för första halvåret 1974 har publicerats separat. På grund av den form som valdes för sammanforandet avslutade Kreditbanken inte sina räken- skaper vid halvårsskiftet.

Rörelseöverskottet uppgick till225 mkr, varav Kreditbanken svarade för 81 mkr och PK banken för 144 mkr.

Fördelning av PKbankens intäkter

ondro halvåret 197.4

övriga 3%

Intäkter

Räntenettot, som är bankens största in- täktskälla, uppgick ti11402 mkr för 1974.

Av detta räntenetto svarade Kreditbanken för 107 mkr och PKbanken för 295 mkr.

I PK banken svarar räntenettot för ca 3/4 av de totala intäkternajärnfört med ca 60% för övriga affarsbanker. Detta för- klaras av att PK banken har relativt sett mindre provisionsintäkter. Förhållandet att räntenettot utgör en så stor del av de totala intäkterna gör givetvis att bankens resultat i hög grad påverkas av diskonto- förändringar.

Försök att järnföra räntenettot för 1974 med Kreditbankens och Postbankens sammantagna räntenetto för tidigare år försvåras bl a av tillkornsten av en ny kost- nadspost: räntan på de medel Postverket har innestående i banken (se sid 4). Ett försök till jämförelse, enligt en metod som närmare beskrivs i kommentarer till resul- taträkningen visar att PK banken för hela 1974 förbättrade räntenettotmed 8 å 9%.

Förbättringen var ett resultat av volym- ökningen medan ränternarginalen försäm- rades något till följd av det högre medel- diskontot

Provisionerna uppgick till 117 mkr. Om man, efter de korrigeringar som är möjliga att göra, järnför provisionsintäkterna för 1973 och 1974 framkornmer en ökning på 24 mkr eller 33%. Huvuddelen faller på utlandsrörelsen, där särskilt arbitragein- täkterna visade en kraftig uppgång.

Ökningen av utlåningsprovisionerna åter- speglar i stort sett tillväxten i utlånings- volymen.

18

Kostnader

Rörelsekostnaderna uppgick till 308 mkr, varav kostnader för bankens egen orga- nisation utgjorde 190 mkr och ersättningen till Postverket 118 mkr.

Av kostnaderna för bankens egen organi- sation utgjorde personalkostnaderna den största posten, nämligen 118 mkr eller 62%.

För personal tidigare anställd i Kredit- banken steg lönekostnaderna med ca 10%.

Utöver de 124 personer som vid halvårs- skiftet överfordes från Postbanken till

Fördelning av PKbankens kostnader andra halvåret

1974

l) Exklusive ränteersöttningen, som fråndragits räntenettot

PK banken har nyanställts viss personal för vilken lönekostnaderna uppgår till ca l % av lönesumman. De sociala kostnaderna steg under 1974 i snabbare takt än löne- kostnaderna, vilket bl a beror på inforan- det av folkpensioneringsavgiften.

I det redovisade beloppet för löner och arvoden ingår ersättningar till styrelsen och bankledningen med 1,7 mkr.

Övriga omkostnder, vilka bl a omfattar lokalkostnader, uppgick till 60 mkr.

Avskrivning på inventarier har verkställts enligt qugoprocentsregeln. I avskrivnings- underlaget ingår anskaffningar till ban- kens nya huvudkontor. I avskrivningarna på fastigheter ingår avskrivning för 4:e kvartalet på den nya huvudkontors- fastigheten. ;

Ersättningen till Postverket består dels av ordinarie ersättning för Postverkets kassa- och bokföringstjänst med 115 mkr, dels av övergångsersättning till postgirot med 3 mkr (se sid 4).

De extraordinära kostnaderna på 9,9 mkr som redovisas är föranledda av fusionen.

Bland större kostnadsposter kan nämnas informationskostnader 6,2 mkr och kost- nader för aktiekapitalökning 1,6 mkr.

19

Vid fusionen försågs bankens kontor med nya skyltar, utformade eller den logotyp och det emblem med vilka grafiske formgivaren Bo Berndal vann den tävling som utlysts.

Resultat

Avsättningar

Av resultatet före bokslutsdispositioner, 216 mkr har avsatts 175 mkr till värde- regleringskonto för obligationer och 2 mkr till värderegleringskontot får räntebundna lån. Vidare har via resultaträkningen gjorts en överföring på 5 mkr från värderegle- ringskontot får utlåning till värderegle- ringskontot för räntebundna lån. I och med de föreslagna avsättningarna är obli- gationer och räntebundna lån bokförda till marknadsvärde. Vårderegleringskontot för utlåning har under året tagits i anspråk får konstaterade fårluster med 7 mkr. På tidigare avskrivna fordringar har influtit 2 mkr. Efter ovan nämnda överföring uppgår värderegleringskontot får utlåning tilf 266 mkr.

I samråd med företagsnämnden har av- sättning till arbetsmiljöfond verkställts med 4 mkr. Någon avsättning till särskild investeringsfond har ej skett. Dispens från lagstadgade avsättningskrav till här nämnda fonder har erhållits.

Till skatter har avsatts 15,6 mkr, vilket täcker alla på verksamhetsåret belöpande skatter. Efter ovan gjorda avsättningar uppgår nettovinsten till19,0 mkr.

Koncernresultat

Årsredovisningen innehåller på sid 28-29 vissa uppgifter om koncernens balans- och resultaträkningar. Koncernen omfattar fårutom PK banken ett antal helägda dotterbolag, nämligen AB Pundet, Kredit Leasing Service AB, fem bankfastighets- bolag och tre icke rörelsedrivande bolag.

Vidare ingår det till 80% ägda företaget Factoring Service AB. Koncernens sam- lade rörelseöverskott får 1974 uppgår till 227mkr.

Värderegleringskonton Mkr A) För utlåning

Saldo vid årets ingång . . . 265,8 Överfört från Postbanken . . . . 10,5 Influtet på tidigare avskrivna

fordringar . . . 2,5 Konstaterade förluster . . . - 7,3 Återfört till resultaträkning . . ___ - 5,0

Saldo vid årets utgång . . . 266,5 B) För röntebundna lån

Saldo vid årets ingång . . . . ..

Överfört från Postbanken ....

Avsättning i bokslutet . . . Saldo vid årets utgång . .. ... . Poriföljen räntebundna lån vid årets utgång

Nominellt värde . . . . . ...

Värderegleringskonto

enligt ovan ... . ... . . Beräknat marknadsvärde mot- svarande avkastningskrav enligt ränteläget 1974-12-31 . ..

Marknadsvärdet överstiger nettobokföringsvärdet med . ..

C) För valutor

Saldo vid årets ingång . ... . Avsättning i bokslutet ... ... . Saldo vid årets utgång ... . D) För obligationer

Saldo vid årets ingång . .. ... . Överfört från Postbanken .. . . Underskott vid försäljning av placeringsobligationer . . . .. . Avsättning i bokslutet . .. . .. . Saldo vid årets utgång ... .

66,5 7,0 73,5

1.994,6 -73,5 1.921,0

1.921,5 0,5

10,0 10,0

245,1 853,9 -7,4 175,0 1.266,6

20

Obligationsportf öljen vid årets utgång

Anskaffningsvärde . ...

Nettobokföringsvärde

Medelräntevärde ... . ... . Marknadsvärde .. .. . . .. . . .

11.223,6 9.957,0 10.635,4 9.957,1

l) I balansräkningen visas obligationsinnehavet netto, d v s med värderegleringskontot avdraget från avskatT- ningsvärdet.

Vinstdisposition

Styrelsen föreslår att 6% utdelas på aktie- kapitalet 316,8 mkr, för vilket åtgår 19,0 mkr. Den föreslagna utdelningen innebär, att 8% utdelas för helår på det gamla aktiekapitalet 158,4 mkr och 8% för andra halvåret på det vid halvårsskiftet ny- emitterade aktiekapitalet 158,4 mkr.

Till bolagsstämmans förfogande står - utöver dispositionsfond och nybyggnads- fond - enligt balansräkningen:

årets nettovinst .. . . ... . . . 19.028 tkr jämte från år 1973

balanserad vinst . . . 4.342, Summa . ... .. .. ... . . .. .. . . 23.370 tkr

r'\

Styrelsen föreslår ~tt till förfogande

stående vinstmedel disponeras på följande sätt:

att till aktieägarna mot kupong

nr 3 7 utdelas 6 kr per aktie . . . 19.008 tkr att till ny räkning överföres. . . . 4.362 "

Summa .. . . .. ... .. .. . ... 23.370 tkr I övrigt framgår resultatet av bankens verksamhet under året samt bankens ställning vid årets slut av på efterföljande sidor intagna resultat- och balansräkningar.

Stockholm den 25 februari 1975 Arne Geijer

A me S Lundberg Göran Agndal Sven Arkwall Sven Bohman Torsten Collen

Gunnar Ekman Stig F Hansson Harald Håkansson Dlov Lekberg

Carl-Henrik Nordfander

2 1

Ove Rainer

Lars Sandberg

Sven Thoner

Karl Wärnberg

Beni/ Danielsson

Resultaträkning

för 1974

Intäkter i rörelsen Ränteintäkter

U t1åning till allmänheten .... . Obligationer och statspapper . Övriga . . .. ... .

Räntekostnader

Inlåning från allmänheten . .. . Övriga . ... .

*Räntenetto .. .... .. .... ... .

*Provisioner .. ... .... .

Mkr

1.088,7 464,2 198,8 1.751,7

1.242,5 107,2 1.349,7

402,0 116,6

*Bankfastigheters nettoavkastning 11,7 Utdelning på organisationsaktier . l, l Övriga rörelseintäkter ... __ . . . . l ,8

- - - -

Summa intäkter i rörelsen _... 533,3

") se kommentar pC sid 23.

22

Kostnader i rörelsen

*Personalkostnader .. _ ... . Lokalkostnader ... . . , ... .

*Övriga omkostnader , . .. .. ... . Avskrivning på inventarier . .... . Avskrivning på fastigheter .. ... .

Ersättning till Postverket ... ... . Summa kostnader i rörelsen . .. . .

Mkr 118, l

20,9 38,8 9,1 3,2 190,0 117,8 307,8 Rörelseresultat . . . 225,5 Extraordinära kostnader . . . __ -

9,9 Resultat före dispositioner. . . . 215,6 Återföring från

värderegleringskonto för utlåning +

Avsättningar till värderegleringskonto

för obligationer . . . - värderegleringskonto

för räntebundna lån .... . . ..

Vinst före avsättning till

5,0

175,0 7,0

arbetsmiljöfond . . . 38,6 Avsättning till arbetsmiljöfond . , . - 4,0 Vinst före skatt. . . . 34,6 Skatter . . . - 15,6 Nettovinst . . . . . . 19,0

*) se kommentar pö sid 24.

Kommentar till resultaträkningen

Intäkter i rörelsen

PKbonken andra halvåret 197 4 Kreditbanken fÖl' sta halv6ret 197 4

Räntenetto

mkr mkr

"

Tillgångar

'Utlåning till allmänheten -

- ... ^{19.281,3 850,4 8,82} 5.990,9 238,3 7,95

Banker ... . . .. . ... ... 2.163,8 92,0 8,50 1.186,3 49,5 8,35 Kassor, kassakvotsmedel ... 1.478, l 48,2

6,52 327,2 7,6

Obligationer och statspapper . . ... ^10.787,2 332,8 6,17 4.130,7 131,5 6,37

·;Övriga tillgångar ... ... ^{319,()2) 0,9 273,4}

^0,6

34.029,4 1.324,3 7,78 11.908,5 427,5 7,18 Sku/der och eget kapital

Inlåning från allmänheten ... 24.876,7 789,1 6,34 9.393,3 266,6 5,68 Inlåning från Postverket . . ... ^{4.761,3 186,8 7,85}

Banker . . ... . ^{... 1.052,0 45,5 8,64 1. 187,8 47,0 7,91}

Förlagslån ... .... . . .... 100,4 3,3 6,53 104,2 3,4 6,57 Övrig upplåning ...• , , ..• 113,3 4,4 7,77 92,5 3,1 6,70 Övriga skulder . ... .. ... 1.044, l O, 1 310,6 0,5

Totalt främmande kapital ... 31.947,8 1.029,2 6,44 11.088,4 320,6 5,78 Eget kapital och värde-

regleringskonton . .... .... ... 2.081,6 820,1 295,P)

Räntenetto . . . . ... - . - - - - - - - ... - 106,9

34.029,4 1.324,3 7,78 11.908,5 427,5 7,18

--'Riksbankens medeldiskonto -

- ... ^{6,75 5,49}

,BJand utlåningsräntorna ingår ej kredit- För att få en uppfattning om utvecklingen av räntenettot under 1974 kan man göra den korrigeringen, att till ovan redovisade räntenetto lägga det av Postbanke n redo- visade räntenettot för första halvåret 1974.

Från det sammantagna räntenettot drages därefter en uppskattad räntekostnad för inlåningen från Postverket avseende första halvåret 1974. För 1973 samman- lägges de av Postbanken och Kreditban- ken redovisade räntenettona samt från- drages uppskattad räntekostnad för in- låningen från Postverket. Efter dessa korrigeringar erhålles en räntenettoökning på 8 a 9% under 1974.

... avgifter, vilka redovisas som provisioner.

Provisioner, som uttagits vid förtidsuttag på inlåningsräkningar med uppsägnings- villkor, har dragits av från inlånings- räntorna.

23

l) Avser rönta på ~ossakvots- medel innestående i Rilt.$banlc:en.

2) l övriea tillgånear ingår bl a aktier och fost~heter. Avkast- ningeo hörov redovisas under separata rubrik~ i resulfot- rökningen.

3) Totalt redovisat räntenetto för 1974 ³ 295,1 + ^{106,9 ~ 402,0}

Kommentar till resultaträkningen

Provisioner

Inhemska, utlåningsrörelsen:

Kreditavgifter

Övriga . ... .... ... . Övriga inhemska rörelse- grenar ... ... . .. .. . .. . Utländska rörelsen . . ... . , .. .

Kostnader i rörelsen

Personal kost n a der Löner och arvoden

Utbetalda pensioner ... . ATP-avgifter ...

Avgifter till Bankanställdas Pensionskassa (BPK) ...

Sjuk- och olycksfallsförsäk- ringsavgifter . . . . Arbetsgivaravgift . . . . ..

Folkpensioneringsavgift . ... . Andra personalkostnader ... .

1974 mkr

51,0 7,7 26,9 31,0 116,6

89,1 3,1 6,6

4,9 3 ,5 3,5 2,7 4,7 118, l

Ban/ifastigheters nettoavkastning

Hyror m.m . . . ...

^15,4

Avgår

Driftskostnader - 3,7

Överskott före räntor och

avskrivningar .. . ... .. .. .. . ^11,7

Avskrivningar ... . ... .. . . 3,2 Överskott före räntor ... . 8,5 Räntor på i fastigheterna befmtliga inteck- ningslån redovisas under räntor "Övrig upplåning" (se "Räntenetto").

Övriga omkostnader

Porto, telefon . . . 8,5 Blanketter, k.ontorsmaterial . . 6,2 Marknadsföringskostnader . . 3,2 Övriga omkostnader . . . 20,9 38,8

Portokostnader, som avser de verksam- hetsgrenar, vilka reskontrabokförs i Post- verket ( postsparbankskon ton, person- konton, räntebärande postgirokonton), ingår i "Ersättning till Postverket''.

24

FörOndring jörnfört mod 1973, mkr'!

+ 3,5 + 1,0

+ 2,5 +0,6 + 1,9

l) Inklusive innemsko garanti-

avgifter. r /

2) FörOndring jOrnfört med Sveriges Kreditbank år 197-3. Då fusio·

nen ej pöver~ode fostigheh- nenot är denna jämförelse relevonl.

Balansräkning

den 31 december 1974

Tillgångar Mkr

Kassamedel

Kassa . . . 78,7 Checkar och postväxlar . . . __ 204,4

Summa kassamedel Finansinstitut

*Inhemska finansinstitut

Utländska banker och bankirer . Summa finansinstitut ... .... .

* statspapper och obligationer ...

* Utlåning till allmänheten ... .

* Diverse räkningar ... ... .... .

*Aktier och andelar i bankfastighetsbolag i andra bolag ... .

Summa aktier och andelar __ .. ..

Garantifondsbevis i dotterbolag

* Inventarier Fastigheter

283,1

2.700,8 1.279,8 3.980,6 9.957,0 19.395,5 623,1

0,7 56,0 56,7 7,0 24,9

*Bankfastigheter . . . 243,2 Andra fastigheter . . . 2, l Pågående nybyggnation av

bankfastigheter . . . l ,6

- - - -

Summa fastigheter . . . 247,0·

Summa tillgångar Ställda panter

*Obligationer ... .. . ... .. . Fastighefsinteckningar ... . . Utlåning till allmänheten,

beviljat belopp ... .

'l se kommenfor pcl sid 26.

34.574,9

2.847,6 28,7 21.397,3

25

Skulder och eget kapital Mkr Utelöpande postväxlar , .. ... .. . 272,4 Finansinstitut

*Inhemska finansinstitut . . . . . . 109,0 Utländska banker och banlårer . __ 475,9

Summa finansinstitut . . . 584,9 Egna accepter ... ... .

*Inlåning från allmänheten ... . Långfristig upplåning

Refinansieringslån hos

0,7 32.110,8

AP-fonden . . . 92,4 Inteckningslån i egna

fastigheter . . . 24,9 Förlagslån . . . . . . 98,5

- - - -

Summa långfristig upplåning . . . 215,7

*Diverse räkningar . ... . Arbetsmiljöfond . ...•...

Värderegleringskonton för

utlåning och valutor .. . ... .

*Eget kapital

378,4 4,0

350,0

Aktiekapital .. . . . . 316,8 Reservfond . . . 158,4 Dispositionsfond . . . 144,4 Nybyggnadsfond . . . 15,0 Balanserade vinstmedel . . . 4,3 Årets nettovinst . . . . ^{- - - -} 19,0 Summa eget kapital . . . 658,0 Summa skulder och eget kapital

Garantiförbindelser ... ... . .

* Pensionsförpliktelser (täckta av bankens pensionsstiftelse)

• J

----

34.574,9

1.550, l

26,8

Kommentarer till balansräkningen 26

Tillgångar Mkr

l n hemska flnansinstitut

Riksbanken . ... ... 1.469,1 Riksgäldskontoret . . • • • . . . . 127,0 Affårsbanker . . . . . . • . . . 815,6 Sparbanker . . . 24,4 Övriga . . . _ _ 2_64"""'''-7 2.700,8

statspapper och obligationer

skattkammarväxlar . . . 200,0 statsobligationer . . . . . . . 3.111,8 Bostadsobligationer . . . 6.609,0 Övriga obligationer . . . 1.224,2 Summa inhemska . . . 11.145,0 Utländska . . . 78,6

- - - -

Summa anskaffningsvärde . . . 11.223,6 Värderegleringskonto för

obligationer . ... .

Nettobokfört värde ... .

Utlåning till allmänheten

- 1.266,6 9.957,0

Inrikes växlar . . . 382,3 Utrikes växlar . . . 8,2 Lån . . . . . . 12.926,9 Krediter i räkning

Checkräkningskrediter . . . 1.251,2

Byggnadskreditiv 4.378,8

Postgirokrediter . . . 206,7 Övriga . . . . . . 195,3

Remburskrediter 16,3

Annan utlåning . . . . . 29,8

- - - -

Summa utlåning . . . 19.395,5

Diverse räkningar

Balanserade intäktsräntor 549,3 Övriga konton . . . __

73,8

623,1

Aktier

Koncernbolag

Bankfastighetsbolag ... . Factoring Service AB .... . Kredit Leasing Service AB . AB Pundet .. ... . Övriga koncernbolag .... . Övriga bolag

Svensk Bostadsfinansiering ABBOFAB ... . ... . AB Svensk Exportkredit ..

United International Bank.

Svensk Fartygskredit AB . Företagskapital AB .... . . AB Industrikredit ... . Övriga aktier och andelar ..

Summa aktier och andelar . ..

Inventarier

Ingående saldo . ... . ... . N yanskaffningar .. ... ... . . . Avskrivningar . ... . Utgående saldo ... ... .

Bankfastigheter

Nomi<1eftt Bokfört Andelov

värde, värde. bologeu

mkr mkr aktiekapital, j\

1,0 0,7 100

1,6 2,0 80

0,4 0,4 100

0,1 0,1 lOQ

0,3 1 G

20,0 24,0 50

15,4 15,4 J o:.

J:. 0,6 milj. 7,4 i~

1,4 1,4 8

1,4 1,5 14

1,2 1,2 8

2,6 2,6

15,1 18,9 - 9,1 24,9

56,7

Saldo vid årets ingång . . . . 92,3

N yanskaffningar . . . 154, l

Avskrivningar . . . . 3,2

Saldo vid årets utgång . . . ---- 243 ;2

Skulder och eget kapital Mkr Inhemskafinansinstitut

Riksgäldskontoret . . . 21,6 AtTarsbanker . . . 26,3 Sparbanker .... .... , , , , . . . 3, l Övriga . . . ___ 58,0

Inlåningfrån allmänheten Lönekonton ... ... .

; Inlåning på särskilda villkor ..

Avräkningskonto med

Postverket ... ... . Inlåning i utländsk valuta .. . . Övrig inlåning . . . . . .. .. . . .

Diverse räkningar

109,0

3.390,1 3.451,0 6.050,8 687,3 18.531,6 32.110,8

Balanserade kostnadsräntor . . 194,7 Övriga . . . 183,7 378,4 Eget kapital

Saldo vid årets ingång . . . 306,6 Utdelningför 1973... .... ... - 12,6 Nyemission . . . 158,4 Från Postbanken överfört

kapital . . . ___ 186,6

Saldo vid årets utgång (exkL

åretsnettovinst) ... . 639,0 Överföringar av Postbankens egna kapital skedde skattefritt enligt särskilt riksdags- beslut.

Stäl/da panter, obligationer

varav 2.846,9 mkr utgör obligationer, liggande i riksbanken såsom säkerhet för dagslåneverksamheten. Några dagslåne- skulder fanns ej vid årsskiftet

Pensionsförpliktelser Kapitalvärde av pensions-

förpliktelser. . . . 26,8 N ettoförmögenhet i bankens

pensionsstiftelse . . . 29,6 Vid beräkning av förmögenheten har stiftelsens aktier värderats tilllägsta kurs- värde under de senaste två åren och fastigheterna har värderats enligt särskild värdering. Differensen mellan

det och nettoförmögenheten är ungefar oförändrad gentemot föregående år.

(Originalet till resultaträkningen och ba- lansräkningen är undertecknat av styrelsen och försett med påskrift av revisorerna.)

27