HÖRBY STATIONSSAMHÄLLE 2.0

HÖRBY STATIONSSAMHÄLLE 2.0

- EN DEL AV DET REGIONALA SUPERBUSSKONCEPTET - PROJEKTPLAN 2016-09-19

Bild, Alternativa stråk för den regionala kollektivtrafiken

Innehåll

1 Inledning ...3

1.1 Beställare  1.2 Bakgrund 1.3 Syfte

2 Mål ...3

2.1  Samhällsbyggnadsvision

2.2  Inriktningsmål för Hörby stationssamhälle 2.0 2.3  Mål

2.4  Avgränsningar och risker

3 Beskrivning av arbetet ...4

3.1  Arbetsmoment 3.2  Leveransplan

4 Organisation och ekonomi ...6

4.1  Projektorganisation 4.2  Beställargrupp 4.3  Styrgrupp 4.4  Projektgrupp 4.5  Ekonomi

4.6 Kommunikationsplan 4.7 Utvärdering

BILAGA: LEVERANSPLAN ...9

I Region Skånes studie Superbuss – ett högklas- sigt regionalt bussystem förs följande kvalitetskriterier fram som planeras ligga till grund för genomförandet av det regionala superbuss- konceptet i Hörby:

• Lätt att förstå och an- vända

• Hög synbarhet i stads- miljön, egen identitet, de- sign och varumärke

• Hållplatser, anslutnings- vägar och stadsmiljö med hög kvalitet

• Lokalisering i samspel med mötesplatser, service och handel

• Ostörd färd mellan håll- platserna, full prioritet i korsningar

• Hög turtäthet, lång tra- fikperiod under dygnet

• Gena linjesträckning- ar med mjuk linjeföring, jämn körbana, hög kvalitet

1

1.1 Beställare

Kommunstyrelsen är, genom kommunstyrelsens arbetsutskott, beställare av projekt Hörby stationssamhälle 2.0.

1.2 Bakgrund

Region Skåne har lanserat en satsning på kollektivtrafik som de kallar ett ”Regionalt superbusskoncept”. Region Skåne presenterar satsningen så här: Ett Regionalt super- busskoncept kan stärka ortsutvecklingen i Skånes kommuner. Kollektivtrafiksatsningen skapar ökad tillgänglighet och bättre förbindelser med bekvämare fordon och stärker där- med attraktiviteten för människor att bo och arbeta i hela Skåne. Nya besökare når plat- ser de inte känt till, invånare kan bosätta sig och företagare etablera sig och nå nya mark- nader. En attraktiv och lättillgänglig station kan bli en mötesplats också i den mindre byn när fler väljer att resa kollektivt. (Ur Planera för nya stationssamhällen - införan- det av Regionalt superbusskoncept i Skåne)

Vägar och hållplatser kommer att förberedas så att busstrafiken snabbt kommer fram. Vi planerar för ett långsiktigt system och resenärerna ska vara säkra på att bussarna, precis som järnvägen, tar samma väg och stannar på samma stationer under en lång tid framö- ver. (Från Region Skånes hemsida)

1.3 Syfte

Syftet med projektet är att effektivt genomföra en satsning på exploatering i stations- nära lägen och på utveckling av en effektiv och komfortabel kollektivtrafik, från pla- nering till färdig fysisk miljö, i enlighet med visioner och mål som redovisas i den här projektplanen. Projektet är ett samhällsutvecklingsprojekt.

Projektplanen upprättas i syfte att redogöra för mål, organisation och arbetsuppgifter.

Projektplanen utgör det övergripande dokumentet för planering och styrning av pro- jektet. Den ska uppdateras årligen, eller vid behov, och godkännas av styrgruppen.

2

2.1 Samhällsbyggnadsvision

Vårt Hörby - en nära och naturskön kommun med unika livsmiljöer driven av kreati- vitet, gemenskap och framtidstro.

2.2 Inriktningsmål för Hörby stationssamhälle 2.0

Förverkligandet av Hörby stationssamhälle 2.0 och det regionala superbusskonceptet ska öka Hörbys konkurrenskraft som boende- och företagskommun. Stadsutveckling i form av ny bebyggelse och förskönande åtgärder ska ske i och i närheten av stations- lägena*, vilka ska bli intressanta mötesplatser som bidrar till folklivet i Hörby tätort.

2.3 Mål

1. Det ska skapas attraktiva stationslägen i attraktiva miljöer 2. Stationslägena ska bli mötesplatser som stärker folklivet 3. Stationsnära lägen ska utnyttjas för ny bebyggelse 4. Hörby kommuns varumärke ska stärkas

5. Antal företag och boende ska öka

6. Hållbar stadsutveckling ska vara vägledande för planeringen 7. Antalet resande med den regionala kollektivtrafiken ska öka

Stationssamhälle 2.0 När Hörby fick järnväg 1882 och blev ett stations- samhälle kom orten att omvandlas. Järnvägen la- des ner 1961 men behovet av effektiva och komfor- tabla transporter kvarstår och behovet av ett alterna- tiv till bilen ökar. Projek- tets vision utgår från att Hörby återigen kan ut- vecklas med hjälp av sta- tioner och goda transpor- ter, men på ett nytt sätt.

* Region Skåne kallar håll- platser kopplade till det regionala superbusskon- ceptet för ”stationer” och menar att kommunerna ska planera för nya sta- tionssamhällen i samband med införandet av super- bussen.

3 Region Skånes syfte med ett regionalt superbuss- koncept är:

”att bussen ska få priori- tet framför biltrafik, ökad komfort, minskad restid, ge- nare körvägar och attrakti- vare stationslägen”.

Regionens övergripande mål för det regionala su- perbusskonceptet:

”Det övergripande målet med superbussystemet är att åstadkomma ett kollek- tivtrafiksystem med så hög attraktivitet och med såda- na strukturbildanade och tillväxtskapande egenskaper att det kan åstadkomma en positiv utveckling i områden som saknar tåganslutning.”

8. Olika transportslag ska länkas samman

9. Åtgärder ska bedömas utifrån nyttan för hållbar stadsutveckling

10. Det ska vara god framkomlighet för den regionala kollektivtrafiken genom Hör- by och kollektivtrafiken ska prioriteras före biltrafiken

2.4 Avgränsningar och risker

Projektorganisationen ska ansvara för utredningar, underlag till politiska beslut och genomförande. Arbetet med Hörby stationssamhälle 2.0 har delats in i två faser: en utrednings- och en genomförandefas. Projektplanen hanterar bara den första fasen.

Arbetet under nästa fas kommer att redovisas i den uppdaterade projektplanen som ska godkännas av styrgruppen i september 2017.

Det finns många risker till att ett arbete inte kan genomföras som det är planerat.

Nedan listas de risker som har bedömts vara de största:

• Projektets syfte, mål och vision kan vara otydligt förankrat.

• Beslut som rör projektet kommer att fattas av olika nämnder och hanteras av många politiker, det kan leda till att helhetsbilden försvinner.

• Tidplaner som redovisas i projektplanen förutsätter att projektet är ett prioriterat arbete och att medverkande tjänstemän kan avsätta den tid som behövs när det behövs. I en kommunal organisation, som är inriktad på service, där projekt- medlemmarna har många andra uppgifter är det en komplicerad fråga.

• En person som medverkar i projektet är intäktsfinansierad och i projektet finns inga medel för att finansiera hen.

• Projektmålen har inte delats in i en målhierarki, bortsett från leveransmålen som är sammanfattade i leveransplanen. Det kan leda till målkonflikter.

• Definierade arbetsuppgifter kan vara fel.

3

3.1 Arbetsmoment

Utreda vilka åtgärder som behövs för att nå projektets mål. Nedan följer en brut- tolista:

• utveckla hållbarhetsaspekter för alla åtgärder

• studie 1*: Inledande studie/förstudie. Utreda vilken sträckning som är den mest gynnsamma för Hörby kommun: genom Hörby tätort eller utanför tätorten på motorvägen E22?

• studie 2*: utarbeta förslag till ombyggnation/uppfräschning av Ringsjövä- gen, Gamla torg och Storgatan

• studie 3*: Utreda cirkulationsplatsen Kristianstadsvägen/Kungsgatan: vilken trafiklösning är den mest lämpade

• studie 4*: Utreda cirkulationsplatsen Kristianstadsvägen/Parkgatan: vilken trafiklösning förespråkas istället för en cirkulationsplats

• studie 5*: Utarbeta förslag till placering och ambitionsnivå för Hörby sta- tionsläge

• föreslagen dp: Ta fram en ny detaljplan för området vid Hörby busstation

• ta fram ett gestaltningsprogram som bidrar till att ge åtgärderna en samman- hållen karaktär som stärker Hörby tätorts identitet

• utreda ungefär hur stor exploatering som är möjlig och lämplig i stationsnä- ra lägen

Utreda medfinansiering och kompetensstöd, bruttolista:

• hanterar Trafikverket alla kostnader i anslutning till deras vägar och finns möjlighet till statlig medfinansiering av andra delar Kan Trafikverket bistå

* För studierna finns en budget på 500’ kr. Beslu- tet fattades av kommun- styrelsen i maj 2016.

I Byernes rolle i klima- strategien, framtagen av ett antal danska kommu- ner, konstateras att det i storstadsmiljöer är fem gånger större besparing av CO2-utsläpp att bygga ett hus enligt standardkrav nära en kollektivtrafik- punkt än att bygga ett nol- lenergihus utan närhet till kollektivtrafik.

Bild, Det regionala superbusskonceptet är tänkt att bidra till ortsutvecklingen i Hörby. Kanske kan Hörby få ut mer av satsningen genom att flytta ett av stationslägena så att det hamnar mitt emellan två

områden som är utpekade för utbyggnad?

Superbuss

Ny trafiklösning behövs

Stationsläge

Stationsnära, 5 minuters gångväg, (radie 400 m) Stationsnära ytor för exploate- ring* i DP eller ÖP

Stationsnära ytor som ej är utpekade för exploatering som ev. kan exploateras*

Uppfräschning och ombygg- nad

Bild, Det regionala kollektivtrafikstråket genom Hörby och utpekade åtgärder samt nybyggnads och omvandlingsområden vars attraktivitet kan öka till följd av superbussen

* Exploatering innebär inte bara ytor för bebyggelse utan inkluderar även allmänna platser, parker t. ex., och allmänna funktioner som skolor.

5

med kompetens?

• Söka stadsmiljöavtal

• kan kommunen få stöd från Skånetrafiken, t. ex. för ombyggnad av hållplat- ser till ”stationer” och/eller genom kompetens?

• kan Region Skåne bidra ekonomiskt och/eller med kompetens?

• finns möjlighet till privat medfinansiering:

• kan tillkommande bebyggelse i närheten av stationslägena ta en del av kostnaden, eftersom de får nytta av värdeökning till följd av pro- jektet

• ska Hörby i direkt anslutning till stationslägena föreslå byggnation (kan t o m göras på torget: liten torgpaviljong), en typ av ”stations- hus”? De kan innehålla olika funktioner (kontor, handel, bostäder mm) och en del av bottenvåningen bör vara publik för att bidra till livet vid den nya mötesplatsen

• reklam

• andra sätt

Kostnadsbedöma genomförandet av åtgärder och utreda fördelning av kostnader Prioritera vilka åtgärder som ska genomföras och i vilken omfattning

Genomföra prioriterade åtgärder

Det ingår inte någon medborgardialog i planeringsfasen.

3.2 Leveransplan

Det finns beslut om ett antal utredningar redan innan projektet är startat. Dessa kommer att handlas upp och genomföras oavsett om projektplanen är godkänd eller inte. Den inledande studien/förstudien avgör linjesträckningen. Under det uppdraget kommer det att hållas mellanavstämningar med konsulten och om det i dessa fram- kommer att sträckningen genom Hörby tätort inte är att föredra så avbryts de efter- följande utredningarna.

Omfattning av arbetet, i vilken takt det behöver drivas och hur mycket tid som med- verkande tjänstemän kan avsätta är svårbedömt och därför tas projekt- och leverans- plan upp för en justering innan den årliga revideringen av projektplanen.

4

4.1 Projektorganisation

Projektarbetet kommer att kräva beslut i kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och tekniskanämnden. Kommunstyrelsen är beställare men beslut som rör projektet Hör- by stationssamhälle 2.0 samlas inte till kommunstyrelsen utan tas av ansvarig nämnd.

Det innebär att ärenden som rör projektet kommer att hanteras likadant, när det gäl- ler den politiska beslutshanteringen, som de skulle hanterats om de inte var en del av ett projekt.

Arbetet kommer huvudsakligen att utföras av tjänstemän inom samhällsbyggnads- förvaltningen, från verksamhetsområdena Planering och Utveckling samt Kommun- service Gata/park. Det finns en ambition att hålla projektorganisationen liten för att underlätta en effektiv hanteringen. Organisationen kommer att ses över i samband med att projektplanen uppdateras.

4.2 Beställare

Kommunstyrelsen är beställare genom kommunstyrelsens arbetsutskott, se punkt 1.1 ovan. Beställaren förväntas endast ta ett fåtal beslut under projekttiden och få infor- mation om framdriften årsvis eller vid behov. Det förväntas inte behövas några extra möten för kommunstyrelsen till följd av rollen som beställare.

Beställargruppens uppdrag är att:

• beställa projektet

• finansierar projektet

• bedöma resultat

• avsluta projektet 4.3 Styrgrupp

Styrgruppen består av kommunchef och samhällsbyggnadschef. Styrgruppen träf- fas minst en gång per halvår för avstämning och därutöver vid behov. Projektledaren är sammankallande och föredragande. Styrgruppen kan fatta beslut mellan mötena, t.ex. genom mejlkorrespondens.

Styrgruppens uppdrag är att:

• godkänna projektplan

• styra och följa upp arbetet gentemot mål, visioner och budget

• initiera nya- och prioritera bland arbetsuppgifter

• utse projektledare och projektgruppsmedlemmar Aktuella deltagare:

• Johan Eriksson kommunchef

• Åsa Ratcovich samhällsbyggnadschef

LEVERANSPLAN FÖR SUPERBUSSPROJEKTETS FÖRSTA FAS

Arbetsmoment AUG SEPT OKT NOV DEC JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC

Projektplan och leveransplan Ansökan stadsmiljöavtal 1, Förstudie, alternativa sträckningar

Definiera: ytterligare åtgärder för att nå projektets mål? Mål Inhämta kunskap (extra insats i början: studiebesök/-resa?)

2, Entréer Hörby upphandl genomförande utvärdering

3, Ringsjöv., Gamla torg, Storg. upphandl genomförande utvärdering

4, Cirkulation Kungsg. upphandl genomförande utvärdering

5, cirkulation Parkg. upphandl genomförande utvärdering

5, Hörby stationsläge upphandl genomförande utvärdering

6, Ny dp Hörby busstation

Översiktlig studie: ny exploatering stationsnära, vad och nur mycket

Hållbarhetsaspekter förutsättningar konkretisera

Utreda medfinansiering förutsättningar konkretisera

Kostnadsbedöma genomförandet

"Gestaltningsprogram", samordna gestaltning ? ? ?

Prioritera åtgärder: vad och när Utvärdering av arbetet

Beslut, styr- och beställargrupp

Beslut styrgrupp: projektplan godkänd justerad

Beslut styrgrupp: leveransplan godkänd justerad

Stygruppsmöten

Beslut KS: superbussprojekt beställt Beslut KS: val av sträckning, KS Info KS: resultat

Aktiviteter, projektgrupp Projektgrupp workshop Projektgruppsarbete Upphandling Litet firande

AVSLUTA FASEN MED INRIKTNING UTREDNINGAR OCH PÅBÖRJA FAS MED INRIKTNING PÅ GENOMFÖRANDE

Bild, leveransplan för projektet. Leveransplanen finns bilagd i slutet av dokumentet

7

4.4 Projektchef

Projektchefens uppdrag är att:

• leda projektgruppen

• sammankalla styrgruppen

• sammankalla projektgruppen

• driva projektet utifrån beställargruppens ambitioner och i enlighet med styrgrup- pens beslut

• hålla målbilden levande och aktuell

• ansvara för att det finns en aktuell tidplan

• ha kontinuerligt kontakt med externa intressenter: Region Skåne, Trafikverket och Länstrafiken

4.4 Projektgrupp

Projektledaren är sammankallande för gruppen. Gruppen träffas var tredje vecka.

Projektgruppen är en arbetsgrupp som består av de som arbetar med uppgifterna det regionala superbusskonceptet långsiktigt. Kompetens som gruppen behöver för vissa moment kommer att bjudas in när den behövs utan att projektgruppen utökas.

Projektgruppens uppdrag är att:

• ansvara för produktion och leverans enligt tidplan

• säkerställa att arbetet bedrivs i linje med projektets mål och visioner

• fånga upp och hantera frågor som rör Hörby stationssamhälle 2.0, även de som inte är definierade i projektet

• vara ett stöd för andra i gruppen

• att skaffa kunskap som rör projektet genom möten, studiebesök, läsning mm

• att hantera förfrågningar om projektet Aktuella deltagare:

• Caroline Kroeker, planarkitekt

• Jens Thuresson, projektledare

• Selina Malik, miljöstrateg

Deltagarna kommer i perioder att arbeta mycket med projektet och i andra perioder lite.

4.5 Ekonomi

Kommunstyrelsen har avsatt 500 000 kr för genomförandet av utpekade utredning- arna. I övrigt finns inga avsatta medel till projektet.

Projektet kommer att ha kostnader i samband med workshops, studiebesök och/eller seminarie.

I övrigt finansieras allt inom ramarna för ordinarie verksamhet.

4.6 Kommunikationsplan

En kommunikationsplan kommer att arbetas fram i senare faser av projektet om det bedöms nödvändigt. Region Skåne har varit tydliga med att de vill se en gemensam kommunikation kring insatser som rör det regionala superbusskonceptet oavsett om det rör åtgärder som Hörby kommun, Trafikverket, Skånetrafiken eller region Skåne ansvarar för. Projektet avser att följa de rekommendationerna och ha en nära dialog med region Skåne om när kommunikation ska ske och vad som ska kommuniceras ut för att få en så effektiv kommunikation som möjligt.

4.7 Utvärdering

En sammanfattande utvärdering av projektet görs årligen av tjänstemannastyrgrup- pen.

Arbetsmoment AUG SEPT OKT NOV DEC JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Projektplan och leveransplan

Ansökan stadsmiljöavtal 1, Förstudie, alternativa sträckningar

Definiera: ytterligare åtgärder för att nå projektets mål? Mål Inhämta kunskap (extra insats i början: studiebesök/-resa?)

2, Entréer Hörby upphandl genomförande utvärdering Upphandling

3, Ringsjöv., Gamla torg, Storg. upphandl genomförande utvärdering Upphandling

4, Cirkulation Kungsg. upphandl genomförande utvärdering Upphandling

5, cirkulation Parkg. upphandl genomförande utvärdering Upphandling

5, Hörby stationsläge upphandl genomförande utvärdering Upphandling

6, Ny dp Hörby busstation

Översiktlig studie: ny exploatering stationsnära, vad och nur mycket

Hållbarhetsaspekter förutsättningar konkretisera

Utreda medfinansiering förutsättningar konkretisera

Kostnadsbedöma genomförandet

"Gestaltningsprogram", samordna gestaltning Prioritera åtgärder: vad och när Utvärdering av arbetet

Beslut, styr- och beställargrupp Beslut styrgrupp: projektplan godkänd Beslut styrgrupp: leveransplan godkänd Stygruppsmöten

Beslut KS: superbussprojekt beställt Beslut KS: val av sträckning, KS Info KS: resultat

Aktiviteter, projektgrupp Projektgrupp workshop Projektgruppsarbete Upphandling

Projektering

2018

Produktion Produktion Produktion Produktion Produktion Projektering

2016 2017

Projektering Projektering Projektering

AVSLUTA FASEN MED INRIKTNING UTREDNINGAR OCH PÅBÖRJA FAS MED INRIKTNING PÅ GENOMFÖRANDE