DAHL JOHANNIS

V R JE C O N I U M

JOHANNIS B AP T

LUC. III. i-ig. MATTH. III 1.13. MARC. I. r-g.

S V E C A N A P A R A P H R A SI TRADITUM

CONS, AIVlPL. FAC. PHII.. UPS.

PRISIDE

CHRISTOPH. DAHL

S. THEOL. DOCT. GRiEC. LITT. PRO?. REG. ET ORD«

REG. ACAD. LITT. HUM. HlST. ET ANTIQUIT»

HOLM. MEMBRO

PRO GRADU PHILOSOPHICO

EXHTBF.T

JACOB US JACOB I BOLIN

STIPENDI AKIUS BURMEISTER I ANUS GOTHLANDUS

IN AUDITOR. PHILOSOPH. DIE XIV JUNII MDCCCIX

H. A. M. S.

p. nr.

UPSALI^

TI'PIS EDMANIANIS

?o

£f JIM 8 <å?■ '® V&&8} ^fe

<ass£ sj om

y estcsjssg <? oMffisffJtihy

SFQ &3C& SkVSstff GQ-MP-AZS zJ

<& 3 SI £ >

Of the f avonrs Totr hav t* b sen pfeased' to• confer ony me, I haue had no

opportknity in show _{vuj gr at} eftil ^sense- and respectfkl acknoledgmeni. If Ton- de-ign to ccnrider this- Dissertation: as a pttblick- Ustimonyof my duiijul sentiments,

it will mttlhply the obügai'mv wltiv which I haue the honoitr to be 3J

SSJ SR jf;

To ^ur mast ébrdiertt' hurttbti st r känt'

if a m e s R o l im,

C _ro*

Jigionms klokhet och foglighet, ehuru mfniSjd ned Herodid förhållande, förmanar han hans foldater till lydnad, och fager: "icke for Edert fl and, icke for hvad flf géren efter befäl; utan fur mifshruket af Edert befäl, for det fow 3 goren egenmägtigt, /kolen J au/vara: dcrßre — att

ingen of år råtta med Sfvevvåld eller fvek t), utan att vara

iwjdc

de iniquitate tel totius es fet perfuafus, ceterum pro veritate

opportune dicenda adeo imperterritus, ut mox ipfum He-

rodem _regem adire nihil veritus fit, reuroque eum perage- re, quod fatale demum fibi evafit, violatae ob inceftos fhgitiofosque Herodiados gloris amores , in repudia-ta legi¬

tima co nj ii ge fidei, Matth. XIV. 4, quae, ut vidimus, causf*

belli pr^fentis erat: idem vero hic caftigator fatis acerbu«

veritatisque inexorabiiis interpres, apud Herodem, ad He»

rodis tarnen milites, ptane nihil: neque enim ad hos per- -tinere^-ullum de armis, jure an injuria, motis judicium ar-

bitriumque interponendum, pertinere ^vero fidem facrament»

prseftandam, praefiandum imperatori promtum obfequiuin ,

docet, ad milites: adeo Chriftana novit Religio, judicis

officium esfe, ut res, ita tempora rerum quaerere» Quam-

obrem in fequentibus

£) fAfjHvat Itccffthrttre, /uyjli ffvxotptcvriiTxrg — ''netnini Itljll"

riam, _per vos, facite, five vi, five dolo" ^— eft enim hx-

Ptvsiv concutere, vexare, caedendo ^, pulfando, rapiendo»

h. e. vi aliquem adoriri (våldföra): uvxoCpuvruv autem, le-

vlsfima d« causfa crimen intendere, calumniari, dolo cir-

cumvenire, five qnod ficus (evxes), ex more quserentiura

jus apud Graecos, fignurn proferri (<pxhuv) foiebat litis

12

TUS IxpaovToi? VfJLXV 15 — IlgOTÅcKOOVTOS $6 78 ÅCC8 ^, KOc) tiituÅQyi&fxévoov Ttdvrm iv t als Kct^ictts ctvrav 7tsfi 78 'Icoocv-

V8 ,

nöjde med Eder fold u): detta dr hvad f boren gor a. Pä fiera hundrade är, hade man icke fett ibland fudarne nägon Prophet, men efter prqphetiornas Ht fa gor var det

vid denna tiden ₃ fom Mesßce ankomfi borde ofelbart in-

intentandfe, five quod ficuum exportatio, vetfta aliquando

Athenis, muU:i§ lopum dederat accufationibus, calumtiiis dolofisque artibns fameiicorum causfidicorum et fpeculato-

rum fprenfium: itaque docet Johannes praecepto, hui« certe aetati ferme novo itiobféryatotjue, id ^unurn Hcere milFtry quod jusfus efl, facere, refte id flat fecusne, fecuro; neque enim hoc ad _,eum pertinere discrimen, foli imperanti incu- bitaram vobis vero quidquid per impotenriam lafciviamque

ve fira vos fponte comrxiittitis, csediun ^, l3trociniorum ve-

xationumque per vim aut, fraudem, dom i rr. Mjfiarque, qua*

"FUmlibet, id dem um e tia-m fi fas ferme h;beatur pro more

temporis, fummum efl nefäs, q.u&d, ca ve-te vos, corrmit- tatis. Ceterum,,

ti) agxttjbs ^Toti o$oitoes bfAW'/) Johannes abominatur Hero- dem bellomque ab eo croeptum, ut vidimus, abotninatus,

©rat, nihilorr.inus M-'lites ejus, ut férviant _jp(1 placide et fideliter, cor; ten ti fiipéndio fuo: vide vero, quam fit Chri-

ftiana Religio m cidVodienda- difcipKna civilis ordinis om.nis paci'sque diligentisfimavide, quam inträ fuum officium hominum _quemque eontineatf vide, quam fe dem um ipfa

eontineat inträ fb am dicendi tacendique fapientism. Pr o fe-

totas hic locus adeo admifabilis- eft, ut ßmile quid-

y.,8 _j pr}7roT£ ' ctvTos dlv\ ^o Xf/g'oV ^—- 16 'ATtsY.fvocTo o 1&>äv-

träffa: hela allmänheten var derfore i daglig väntan v):

man var upmärkfam pä hvar och en, fom röjde nägot ovanligt, o c A «r/r en, i lära och lefhadsfätt, fä fällfam

per jon, fom jfo hannes Doparen, infällde fg, predikade, dopte, var intet mera naturligt, än att man i allmänhet började fatta en mifstanka, huruvida icke han vore, kan hända, Mesfas. Men dä var det, fom ffohannes offentli¬

gen

quam a philofophia repertum vix aut ne vix quidem po- feas fcripta ingenioforum Graecorum; Johannes reperit vero in deferifo Judseae apud gentem ipfo fere deferto incultio-

rem fterifioremque: fed hane charafterem five ipfius Johan-

nis five Religionis ab eo promulgatae , fapientem , modera¬

tum _, atnabilem ^, nunc adimus Leftores noltros, quotusquis-

que,. ex metaphrafi fida ^{et paupere} vocum ipfarum, asfe-

queretnr, nifi habuisfemus hane veniam, quam credimus

fano cuique interpreti debitam ^, ut ex eo, quod fonue-

rit feriptor, quid fenferit, atque in eo, quod dixerit, id, quod difturus fuisfet, fi lingua noftra noftraque aetate ex- fecutus idem fuisfet, ob ocuios fiftere, hoc eft, verba fcri- ptoris, quod Cicero praecipit, non tam numerare leftori,

qutm appendere feiat. Quidquid fit, harum veritatum vir-

tutumque cognitione et ftudio Johannes implevit pro adven-

tu Mesfize populum, qui fua tum delifta tum officia ferme perinde ingnorare vifus häftenas erat.

v) n-goffdoxuvTos Sé rS . . . hane omni in Oriente pervagatisfimam, his diebus, exfpeftationem venturi Mesfiae

ne ipfi quidem Romani Scriptores reticent , Tac. Hifi.V. _13.

Svet. in Vefpaf. Judaeis vero vifum nunc adesfe tempus a

*4

■vtjff, Mtfccat KeyoiV' 'Eya ^fxev v$cin ßci7trl^oo vucis' ^'E^srui

äs ^c }<T%V{Jore(3os /an, § ^&% m/m Mctvos Åvaeu rov ipävrcc ^roov

ffrtoklfAKTW KVT#' b-VTßS V/J.&S ß<X7FTi(TS( SV TCVSVUCtTl DCyicO

KOit

gen förklarade: ,fjag döper Eder med vatten x), vidare du till det yttre af denna förrättning fracker min för¬

måga. ßg icke, jag är endafi en månnifkia, ^men den} fom efter mig kommer, hvilkens blotta fSrebud jag är, Han,

hvilkens fkoband jag icke är värdig att uplofa y) ^, • Han

kan gora livad icke jag kan, Han Jk.aU dopa Eder

med helig anda och eld %J; renade begrepp, om det fanna,

brin-

Daniele finitum, nunc feeptrum ademtu.i Juda, nunc ingens deficferium Liberatoris ^et Vindicis, _qnare hominem _quem- que \idtu, c.ultu, ore, ingenio, fing.uiareirtnen fine fpe .quadam attentuiå intuerentur —

X) Matth GRUS: t yu y i ^v ßxmlCu vyxs sv v-iy.re tis yiroi-

poixv — Marcus .* tycu yiv sßxrcrtay. vyxs sv vixri

qu3ä ferme eodern redeunt: "ipfe quidem externo tantum mini- fterio (y$uri) fungor": nsm id boc loco intelligendum _per aquam, qua utebatur quoque Judaei in baptisrno Pros- elytarum.

y) MatthceilS: a ax il yl cxocvos rx vvto^yxTx ßxrxffxt —

neque vero portare calceos domioi, nifi fervorum _erat, quemadmodum Xierut — Marcus p3uilo diligentius habet xvtPxs Xvcrxe incurvando me folvere

fenfus eft "cujus,

ego non dignum me, qui fim infimus fervus , exiftimem".

z) xvtcs vyxs ßxnrifftt iv ttvtvyurt xylu xxl itvft "ex¬

teriör modo perfulio fvfaf) pertinebat ad me, fed interiör

iSlOC"

brinnande begär fur det goda fkall häri ingjuta i Kdra hjertan: detta, det inre, det väfendtliga af Dop elfen

hummer en rnägtigare än jag att fur rätta, och Han — Jr Mesfas:' jag Jer endafl det yttre, //a« jr Lära fkall upptäcka b ejkajfenheten af männijkiors hjertanurjkilja fkryniteri frän upriktighei kärna frän■ fkal, /Éftm har kajb■

mimtis perfufio a vero bonoque probatioris ^, nvsiy.x et ?cu$

pertinebit ad' aiium": eo enim fenfu v'$u>§ et nvtvy.» fibi opponuntur A£L I: 5. fed nZg varie exponunt Interpreter

Marcus ^nan habet. Sunt, qui dötes diviniores fignificare

velint ^ex A61. H: 2. alii eadem ferme vi atque fupra (9)

sv rtvf ßciXXiTxt, ir.fra (ij) xarxy.Kvå-ti nvf ignetn fumunt pro deflruiliane, exiiio; ilve, ut Michaelis credit, exitlo,-

quod Mesfiae tempora fubiecutum etf , Hierofolytr ^se, tem-

pli univerfique regni Jndaier, fiVe fihgülorum ex'tio bomi*

rium, ut fit, quod Bardtius mavult, _{pro poena} impiis irro- ganda ^, ut exißänt alii, qüös, refipifeentes, Mesßas dotibus-

omnibus mentis divinioris (meVMxri), aiti, quos itnmorige-

ros eflTciat poenis (trugt") five pubircis five privatis —-■- Ted fi hsec mens fuisfet Prophetse, ut nveZ^n et difer- te fibi op~pofita esfient; nvg certe, Marco exclufurn, man- cam crearet fententiam: ex eadem ratione nc-que adßipulafi

Schulzio posfumus, qui ex mera antithefi l%g et r.ug fibirnet refpondére exiftimat. Sed' rrvg tum ateendendi tum

eiiquaitdi notiones, ftilo etiam Bibiico, habet ufit'atisiimas',

quare mejuun dy tu- atque nvgl inbutum ^, beneficio Chrißia-

nss Religionis, credimus humanum animnm, quando ab erroribus et vitiis caftus purusque veri-b-onique fpiritu _atque

iktdio calenti accenditur*

1(5

hdYM^a^iH rrjv ccXwot ocvrS'- avvdfei rov &7fcv ds rüV' o&TTofjyiKYiv ccvtü , ro jg _ccyyyov KUTOiKotvcrei mvfl dcßesco ^—-

18 — TloÅÅoo (j.h &v Y,a) eregct TSCtfocKceÅav evrjyyekl^To

rov Kaov ^—

kafljkofvehi i fin hand, for att ren fa fin loge a): hvetet Jkall Han infora i Jitt förrådshus, men agnar och bofs fikall han förbränna b). Med desfa och flera lärdomar

beredde ffohannes folket till upmärkfamhet for den nya

Läraren, ^hvilkens ankomfi han med glädje förkunnade.

a) llXuivx, logen pro

nymia.

, ex frequentisfima meto-

b} nvgl fcrfifru ^non inexßinguibili, Ted, donec combufta omnia ruerint, inexßinffo: at exhaurit vini omnem harum

vocum verbum for bränna, quare inharere iis ormfimus.