Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Sjuksköterskans omvårdnad av anhöriga till personer som drabbats av stroke
- en litteraturstudie
Emelie Dahlström Tim Zander
Handledare: Terese Lindberg
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona januari 2016
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Januari, 2016
Sjuksköterskans omvårdnad av anhöriga till personer som drabbats av stroke - en
litteraturstudie
Emelie Dahlström Tim Zander
Sammanfattning
Bakgrund: Cirka 30 000 personer i Sverige får årligen en stroke. När en person drabbats av stroke påverkas även de anhöriga. Trots kunskap om anhörigas betydelse har hälso- och sjukvården historiskt varit uppbyggt kring ett system som endast sätter patienterna i fokus, där de anhöriga glöms bort. Enligt socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskan besitta förmåga att kommunicera med de anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Sjuksköterskan ska även kunna informera och undervisa de anhöriga samt försäkra sig om att given information blivit förstådd. Syfte:
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av anhöriga till personer som drabbats av stroke - ur ett anhörigperspektiv. Metod: En kvalitativ litteraturstudie bestående av sju kvalitativa artiklar. Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys med inspiration från Graneheim och Lundman. Resultat: Studien bygger på sju kvalitativa artiklar och i resultatet framkom tre huvudkategorier samt fyra underkategorier. Huvudkategorierna innefattade behovet av förtroende för sjuksköterskan, behovet att bli sedd och behovet av att vara delaktig. Underkategorierna som utformades var kommunikationens betydelse, informationens betydelse, behovet av att bli uppmärksammad och behovet av att bli respekterad. Resultatet visade på sjuksköterskan måste börja
uppmärksamma de anhöriga och göra dem delaktiga i patientens vård- och händelseförlopp samtidigt som de ständigt bör hållas informerade kring patientens vård. Efter sjukhusvistelsen är det de anhöriga som tar på sig den största delen av patientens vård i hemmet. Det är därför extra viktigt att sjuksköterskorna informerar och kommunicerar med de anhöriga samt visar respekt gentemot deras vilja eller ovilja att vara delaktiga under patientens vårdtillfälle.
Slutsats: Denna studie visar på att de anhöriga upplever bristande omvårdnad från sjuksköterskan. Sjuksköterskan måste börja uppmärksamma de anhöriga och göra dem delaktiga i vården. Mer forskning bör bedrivas för att belysa sjuksköterskans omvårdnad av de anhöriga till personer med stroke. Detta för att fylla kunskapsluckorna och hjälpa
sjuksköterskan att möta de anhöriga.
Nyckelord: Anhörig, Innehållsanalys, Kvalitativ metod, Sjuksköterskans omvårdnad, Stroke
Innehållsförteckning
Inledning 4
Sjuksköterskans omvårdnad 5
Anhöriga 5
Personcentrerad vård 6
Etiskt övervägande Error! Bookmark not defined.
Syfte 6
Metod 6
Urval 7
Datainsamling 7
Kvalitetsgranskning 8
Analys 8
Resultat 9
Behovet av förtroende för sjuksköterskan 10
Kommunikationens betydelse 10
Informationens betydelse 10
Behovet av att bli sedd 11
Behovet av att bli uppmärksammad 12
Behovet av att bli respekterad 12
Betydelsen av att vara delaktig 13
Diskussion 13
Metoddiskussion 13
Resultatdiskussion 15
Slutsats 18
Självständighet 18
Referenser 19
Bilaga 1 Databassökningar 22
Bilaga 2 Granskningsprotokoll 23
Bilaga 3 Artikelöversikt 24
Bilaga 4 Meningsenheter 25
Inledning
När en person får en stroke är det inte enbart individen som påverkas, sjukdomen påverkar även de anhöriga (Jönsson, Lindgren, Hallström, Norrving & Lindgren, 2005). Hutler- Åsberg, Söderholm och Hals-Beglund (2013) menar att sjuksköterskan inte är tillräckligt engagerad med att uppmärksamma behoven som de anhöriga har under vårdtiden. Detta trots att det framgår i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor att sjuksköterskan ska kunna ge stöd, bemöta, undervisa samt ge information till både patienten och dennes anhöriga
(Socialstyrelsens, 2005).
Det finns mycket forskning kring hur personer med stroke upplever situationen som uppstår i samband med sjukdomstillståndet, dock finns det en relativt begränsad mängd forskning om de anhörigas upplevelser när en person i deras närhet drabbats av stroke (Wallengren, Friberg & Segesten, 2006). Mot denna bakgrund är det betydelsefullt att sammanställa den forskning och de samlade erfarenheter som redan finns. Följande litteraturstudie med kvalitativ design, baserad på vetenskapliga artiklar beskriver de anhörigas upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad av anhöriga till en person med stroke.
Bakgrund
Stroke är en av våra stora folksjukdomar, cirka 30 000 personer i Sverige får årligen en stroke. Efter hjärtinfarkt och cancer är stroke den tredje mest förekommande dödsorsaken (Socialstyrelsen, 2015a). Sjukdomen orsakas av att blodförsörjningen till hjärnan störs genom att antingen ett blodkärl helt eller delvis blockeras av en trombos eller att ett blodkärl brister så att det uppstår en blödning. Detta orsakar i sin tur att syre och andra näringsämnen inte kan transporteras till efterföljande hjärnvävnad som då tar skada (Socialstyrelsen, 2009).
Världshälsoorganisationen (WHO) definierar stroke enligt följande kriterier: Snabbt
insättande fokal störning av hjärnans funktion med symtom som vara minst 24 timmar eller leder till döden, där orsaken inte uppenbarligen är annan än vaskulär. Om dessa störningar varar mindre än 24 timmar talar man om en transitorisk ischemisk attack, TIA (WHO, 2015).
Symtomen vid en stroke uppstår oftast snabbt och många gånger utan förvarning, i form av halvsidiga funktionsnedsättningar, talsvårigheter, yrsel, synfältsbortfall, huvudvärk och kognitiva störningar. Huruvida livet för personen med en stroke kommer att se ut är beroende på vart i hjärnan den är belägen, ålder, hur den uppstått och hur lång tid som förflutit innan insatser satts in alternativt om den förblivit obehandlad - något som kan leda till omfattande
konsekvenser för personen (Hutler-Åsberg, Söderholm, & Hals-Beglund, 2013). Det är av stor betydelse för både personens överlevnad och rehabiliteringens resultat samt de anhörigas delaktighet hur strokeenheten är uppbyggd och vilken kompetens personalen har (Medin, Nordlund och Ekberg, 2004).
Sjuksköterskans omvårdnad
Socialstyrelsen (2005) har utformat en kompetensbeskrivning vilken beskriver de
kompetensområden sjuksköterskan ska besitta. Dessa områden rör informatik, undervisning och bemötande. Kompetensbeskrivningen belyser även vikten av sjuksköterskans förmåga att bemöta och ge omvårdnad av anhöriga. Bland annat ska sjuksköterskan ha förmåga att kommunicera med närstående på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Sjuksköterskan ska även kunna informera och undervisa närstående samt försäkra sig om att given
information har blivit förstådd (a.a). Omvårdnaden ska även bygga på respekt för
patienternas självbestämmande och integritet och ska också i möjligaste mån utformas och genomföras i samråd med personen och dess anhöriga (Medin m.fl., 2004). Sjuksköterskan är en viktig del i den professionella omvårdnaden av personer som fått stroke, oberoende var omvårdnaden ges. Det är viktigt att sjuksköterskan observerar, stöttar och motiverar både personer som fått stroke och dess anhöriga samt samordnar resurser för att gynna
återhämtandet. Kraven som hälso- och sjukvården ska uppfylla är god omvårdnad och att tillgodose patienternas behov av trygghet (Ekman m.fl., 2011).
Det finns en rad problemområden som bör uppmärksammas och bedömas i ett tidigt skede efter en stroke. Dessa handlar om aktiviteter som gör att patienten kan klara av vardagen, kommunicera och vara psykiskt och fysiskt välmående. Men även anhöriga utgör en viktig del i omvårdnaden runt patienterna (Medin m.fl., 2004). Sjuksköterskans
omvårdnadsarbete består av att tillgodose patienternas behov, vara lyhörda och även
tillgodose de anhörigas behov (Hutler-Åsberg m.fl., 2013). Enligt Socialstyrelsen (2013) ska sjuksköterskan utforma omvårdnaden i samarbete och med lyhördhet mot de anhöriga.
Sjuksköterskan ska även sträva efter att få de anhöriga att känna stort förtroende för deras kompetens samt känna trygghet i patienternas vård och behandling.
Anhöriga
När en person fått en stroke påverkas även de anhöriga. Trots kunskap om anhörigas betydelse har hälso- och sjukvården historiskt sett varit uppbyggd kring ett system som endast sätter patienterna i fokus (Benzein, Hagberg & Saveman, 2008).
Socialstyrelsen (2015b) definierar anhöriga som de närmaste släktingarna inom familjen, exempelvis make/maka, barn, barnbarn eller andra närstående. De anhöriga ställs inför många kontakter inom olika vårdteam på både sjukhus och vårdcentraler. Gustafsson, Snellma och Gustafsson (2013) beskriver hur anhöriga upplevde att sjuksköterskan hade en central roll i patientens tillfrisknande. Dock beskriver Gustafsson m.fl. att sjuksköterskorna inte alltid vet vad som är mest värdefullt i mötet med de anhöriga.
Pressen ökar inom sjukvården med ständiga besparingar och personalbrist.
Däremot fortsätter människor att bli sjuka i samma takt som tidigare. Resultatet blir kortare vårdtider för personer med stroke för att göra plats för nya patienter. De tidiga
utskrivningarna innebär inte att patienten har tillfrisknat utan är endast tillräckligt stabil för att kunna fortsätta rehabiliteringen mer långsiktigt i hemmet eller i privata eller kommunala boendeformer. Detta innebär i sin tur att de anhörigas insatser får allt större betydelse och det tillhör inte ovanligheterna att den respektive till patienten står ensam som vårdgivare
(Socialstyrelsen, 2009).
Personcentrerad vård
Ekman m.fl. (2011) beskriver vikten av att se personen bakom sjukdomen. Istället för att arbeta på ett sätt som i huvudsak fokuserar på det sjuka snarare än människan med sina unika behov, erfarenheter och förutsättningar, förespråkar Ekman m.fl. användningen av begreppet
”personcentrerad vård”. Personcentrerad vård för Ekman m.fl. innebär att arbeta i enlighet med en modell där en överenskommelse mellan patienten, de anhöriga och
sjukvårdspersonalen förekommer vid planering och utförande av vården.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av anhöriga till personer som drabbats av stroke - ur ett anhörigperspektiv.
Metod
Studien utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ design, baserad på vetenskapliga artiklar. Enligt Polit och Beck (2012) sammanställer litteraturstudier tidigare studiers resultat inom det valda området, samtidigt som det kritiskt granskar de tidigare resultaten. Enligt Olsson och Sörensen (2011) har litteratur med kvalitativ ansats som grund att ge en
beskrivande bild av beteenden, tankar och outtalade meningar. De framför även att den kvalitativa ansatsen ger en ökad förståelse av personers upplevelser.
Urval
Inklusionskriterierna för arbetet var att artiklarna skulle inriktas på omvårdnad, vara gjorda i enlighet med en vetenskaplig metod, peer reviewed och vara skrivna på engelska eller svenska samt att de skulle innehålla ett anhörigperspektiv.
Exklusionskriterierna var anhöriga under 18 år.
Datainsamling
Artikelsökning har gjorts i två databaser, Pubmed och Cinahl. Pubmed är en fritt tillgänglig databas innehållande bland annat Medline. Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) beskriver Medline som en databas med innehåll från medicinska samt omvårdnads- och
veterinärmedicinska referenser, och är den primära databasen producerad av ‘National Library of Medicine’. Cinahl innehåller referenser från samtliga engelskspråkiga
omvårdnadstidskrifter, vilka har accepterats av gruppen bakom databasen. Artikelsökningen har även genomförts i samråd med en bibliotekarie på Blekinge tekniska högskola.
Genom att utgå ifrån MesH-termer och Cinahl headings kunde relevanta sökord formuleras. Sökorden som slutligen användes vid artikelsökningen var stroke, professional – family relations, spousal, relatives, next of kin, stroke consequences, family attitudes, caregiving, information, nursing och experience. Orden kombinerades på olika sätt och de sökningar som gav relevanta träffar redovisas i bilaga 1.
För att inhämta lämplig tillgänglig forskning samt specificera urvalet användes den booleska sökoperatorn “AND” för att kombinera sökorden, detta för att få en mer specifik och riktad sökning. Den booleska sökoperatorn hjälper till genom att centrera den möjliga litteraturen samt att avgränsa sökningen till dess område genom att använda sökblock. Att använda operatorn OR uteslöts då användningen av en sådan kräver stor kunskap om dess funktion för att inte sökningen oavsiktligt ska bli så pass begränsad att väsentliga artiklar missas (Willman m.fl., 2011). För att väga upp för den nytta som OR, korrekt använt, innebär så kompenseras detta med ett ökat antal manuella sökningar med AND. Datainsamlingen har även gjorts med hjälp av så kallad fritextsökning. Med
fritextsökning innebär det att sökningen görs med ett fåtal ord som sedan kombineras med sökoperatorn “AND”. Vid fritextsökningen söker databasen på alla de artiklar som innehåller de sökta orden, trots att det kanske inte anses som relevant för den specifika sökningen. Detta
görs för att få en större mängd artiklar (Willman m.fl., 2011). De sökorden som användes vid fritextsökningen var de samma som användes vid tidigare sökningar. Sökningarna gjordes för att hitta artiklar som stämde överens med det aktuella syftet. Urvalsförandet började med att artiklarnas titlar lästes igenom. De artiklars titlar som ansågs relevanta för studiens syfte lästes sedan på abstrakt nivå, 50 stycken. Efter att abstrakten lästs valdes 24 artiklar som lästes i fulltext. Slutligen valdes sex artiklar ut för kvalitetsgranskning.
Utöver de databassökningar som gjorts har även sökning av vetenskapliga artiklar skett i relevanta artiklars referenslistor. Vid sökningen i referenslistorna hittades en artikel vars innehåll ansågs adekvat för studien, och denna valdes även ut för kvalitetsgranskning. Totalt resulterade sökningen i sju artiklar.
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen av de sju slutliga artiklarna gjordes med Willman m.fl. (2011) granskningsprotokoll för kvalitativ metod (Se bilaga 2). Granskningsprotokollet för kvalitetsbedömning av kvalitativa metoder modifierades, då alla punkter inte ansågs som betydelsefulla för arbetets syfte. De punkter som valdes bort var om resultatet redovisades i förhållande till en teoretisk referensram och om deltagarna var män eller kvinnor. Den teoretiska referensramen valdes bort då artiklarna inte nödvändigtvis behövde visa på teorier som är kopplade till studier eller material som fångar den läsandes intresse och förståelse.
Om deltagarna var män eller kvinnor ansågs inte heller relevant för studiens syfte då genus inte har betydelse för resultatet. Efter modifieringen hade granskningsprotokollet 11 stycken frågor som hade “ja”, “nej” och “vet ej” som svarsalternativ. För varje “ja” svar tilldelades ett poäng och för motsvarande “nej och “vet ej” tilldelades noll poäng. För att öka möjligheten för att jämföra olika studier används procentberäkning av den totala poängsumman. De artiklar som fick över 90 procent ansågs vara av hög kvalitet, de artiklar som hade 70 procent eller högre ansågs vara av medelgod kvalitet. Av de sju artiklar som kvalitetsgranskades var det fyra som ansågs vara av hög kvalitet, och tre artiklar som ansågs vara av medelgod kvalitet. Således valdes samtliga sju artiklar ut för att användas i studiens resultat efter kvalitetsgranskningen (Se bilaga 3)
Analys
De sju slutliga artiklarna analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys, med inspiration från Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av hur en innehållsanalys genomförs.
Först lästes de olika artiklarna igenom enskilt ett flertal gånger. Sedan användes markeringspenna för att välja ut meningsenheter. Texten som valdes ut var den delen som berörde sjuksköterskans omvårdnad av de anhöriga, ur ett anhörigperspektiv. Enligt
Graneheim och Lundman (2004) utgår meningsenheten utifrån den viktigaste delen i texten, vilket plockas ut i ord, stycken och meningar. Meningsenheterna ska stämma överens med valt syfte och ha likheter med varandra. Efter insamlandet fortsatte analysen med att sammanställa de olika meningsenheterna i en tabell (se bilaga 4). Meningsenheterna
översattes till svenska för att lättare kunna förstås, därefter kondenserades, kodades och lades de till i kategorier respektive underkategorier. Kondensering innebär enligt Graneheim och Lundman (2004) att meningsenheten förkortas för att bli mer lätthanterlig utan att värdefullt innehåll förloras. Därefter genomgick meningsenheterna kodning, vilket Graneheim och Lundman (2004) beskriver som en etikett som kortfattat beskriver innehållet i
meningsenheten, och som gör det lättare att få en förståelse för texten. Slutligen sorterades de olika koderna och kategoriserades utifrån liknande innehåll, vilka slutligen kom att ligga till grund för kategorier och underkategorier i studiens resultatdel.
Etiskt övervägande
Då detta examensarbete bygger på en granskning av tidigare studier ansågs en ansökan till en etikkommitté inte aktuell, då inga nya intervjuer genomfördes och således ställdes inga nya etiska överväganden. Granskningsprotokollet som användes hade emellertid en punkt för att säkerställa att det fanns ett etiskt resonemang i de artiklar som nyttjades till resultatdelen.
Syftet med Svensk författningssamling 2003:460, lag om etikprövning av forskning som avser människor, är att skydda och säkerställa att respekt visas den enskilda individen. Den innehåller också bestämmelser om krav på samtycke till sådan forskning. Polit och Beck (2012) menar också på att det är av stor vikt att deltagarna medverkar frivilligt och att de ges möjlighet att lämna studien när helst de önskar att göra så.
Resultat
Resultatet beskriver anhörigas upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad. Innehållsanalysen resulterade i att tre kategorier och fyra underkategorier bildades (se figur 1).
Figur 1 Översikt av kategorier och underkategorier.
Behovet av förtroende för sjuksköterskan
De anhörigas upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad byggde på ett behov av att känna förtroende för sjuksköterskan. För att förtroendet för sjuksköterskan skulle kännas bra så upplevde de anhöriga kommunikation och information som två viktiga delar (Payne, Burton, Addington-Hall & Jones, 2010).
Kommunikationens betydelse
Många anhöriga uppskattade och kände förtroende för sjuksköterskan när kommunikationen fungerade (Rochette m.fl., 2013). Däremot upplevde de anhöriga att sjuksköterskan inte visade något intresse för att få kommunikationen att fungera (Lindquist & Dahlberg, 2002).
Bland annat var det situationer där personen med stroke blivit sämre och sjuksköterskan inte ringt upp de anhöriga och berättat vad som hänt. Istället hade de anhöriga fått reda på händelsen dagen efter då de varit på besök. Detta resulterade i att de anhöriga upplevde sjuksköterskans kommunikation som bristande då hon/han inte kontaktat dem vid en komplikation (Rochette m.fl., 2013). De anhöriga upplevde att om de ville kommunicera med sjuksköterskan så fick de leta reda på henne/honom själva (Lindquist & Dahlberg, 2002).
Lindquist och Dahlberg (2002) citerar en anhörig: "Man kontaktar inte mig, jag har lämnat telefonnummer var jag finns att nå, på dag och kvällstid, men ingen ringer. Och det tycker jag faktiskt är det jobbigaste.
Det man, man tar bort den anhörige på något vis eller inte bryr sig."
(sid.7)
Informationens betydelse
De anhöriga upplevde ett större förtroende för sjuksköterskan där omedelbar och tydlig information gavs, framförallt i de fall då komplikationer tillkommit (Lindquist & Dahlberg, 2002). Således visade resultaten på att många anhöriga upplevde att de fick bristande
information från sjuksköterskan, trots en stark vilja över att erhålla detta (Lindquist &
Dahlberg, 2002; Kerr & Smith, 2001; Wallengren, Friberg & Segesten, 2008). De anhöriga upplevde att de själva var tvungna att söka information från sjuksköterskan och att
sjuksköterskan inte själv tog initiativ till att ge information. Detta resulterade i att de anhöriga kände sig osäkra i sin roll gentemot sjuksköterskan. En osäkerhet som uppkom främst då de ansåg att de inte erhöll den mängd information som de önskat (Lindquist & Dahlberg, 2002).
De anhöriga upplevde även en känsla av att sjuksköterskan undanhöll information från dem.
Bland annat upplevde de som att sjuksköterskan inte kunde besvara huruvida läget och tillståndet såg ut (Rochette m.fl., 2014). Många anhöriga ifrågasatte om det var så att sjuksköterskan faktiskt inte visste hur läget såg ut, eller om det hade med etiska eller professionella skäl till att de inte delade med sig av viss information (Payne, Burton, Addington-Hall & Jones, 2010).
Payne med flera (2010) citerar en anhörigs intervju: "The trouble is you don´t know, you can´t make a judgment of how bad it, you know it´s bad, it looks bad, but how bad and the nurses really weren´t able to be, to enlighten us on that, whether that was an ethical or professional issue I´m not sure, or whether they just didn´t know. But I asked more than once. A bit frustrating." (sid. 150)
De flesta anhöriga uppgav att de ville ha uppriktig information från
sjuksköterskan trots att det kunde innebära att de fick besked om att läget var livshotande eller livsförändrande på något sätt för den som fått en stroke (Payne m.fl, 2010; Rochette m.fl, 2014). När de anhöriga upplevde att de inte erhöll den mängd av information de
önskade sökte de själva informationen från sjuksköterskan. Detta resulterade i att de anhöriga såg sig själva som besvärliga och tjatiga när de var tvungna att själva söka den information de önskade (Rochette m.fl, 2013).
Vissa anhöriga upplevde även att sjuksköterskan var alldeles för upptagen för att stanna upp och besvara deras funderingar och oro, vilket resulterade i att de inte ville besvära med ytterligare frågor (Rochette m.fl., 2014).
Behovet av att bli sedd
De anhöriga ansåg att behovet av att bli sedd var en viktig del i sjuksköterskans omvårdnad mot dem som anhöriga. Något som underbyggdes av behovet av att bli uppmärksammad och respekterad (Bäckström & Sundin, 2010; Rochette m.fl., 2013; Lindquist & Dahlberg, 2002).
Behovet av att bli uppmärksammad
De anhöriga upplevde att det var viktigt att bli uppmärksammad av sjuksköterskan (Lindquist
& Dahlberg, 2002). Trots detta upplevde de anhöriga att de själva kämpade i skuggan av personen som fått stroke. Att inte bli uppmärksammad var något som de anhöriga upplevde som en frustration. Trots detta kände de anhöriga att det var lönlöst att försöka förklara deras situation för sjuksköterskan, då de anhöriga antog att sjuksköterskan ändå inte kunde sätta sig in i dess situation som anhörig. (Bäckström & Sundin, 2010; Rochette m.fl., 2013). Många anhöriga sökte uppmärksamhet hos sjuksköterskan, för att få sina känslor bekräftade (Rochette m.fl., 2014).
I en studie beskrivs behovet av uppmärksamhet som “So, you were mostly there to listen.. no one had thought that… I may be needed some help.“ (Bäckström & Sundin, 2010, sid. 120).
Lindquist och Dahlberg (2002) beskrev att de anhöriga uppskattade när
sjuksköterskan visade intresse och empati för deras utsatta situation. En anhörig till en patient som inkommit akut för misstanke av stroke förklarade hur hon blivit tillfrågad om hon ville ha en kopp kaffe samt att hon blev visad till ett rum där hon kunde vänta under tiden på att hennes man skulle bli klar från röntgen. Den anhörige förklarade att genom en så liten gest upplevde hon det som att sjuksköterskan uppmärksammade henne.
Behovet av att bli respekterad
De anhöriga beskrev att det var viktigt att sjuksköterskan tog sin tid för att lyssna på dem och att de även skulle respektera deras önskningar gällande omvårdnaden av personen som fått stroke (Lindquist & Dahlberg, 2002). Många anhöriga beskrev att det fanns situationer där dem kände att de inte blev respekterade av sjuksköterskan. De kunde bland annat röra sig om situationer där de anhöriga sökt kontakt med sjuksköterskan och blivit avfärdade. Vilket innebar att sjuksköterskan inte lyssnat på dem och därav upplevt det som att sjuksköterskan inte prioriterat dem och deras oro (Lindquist & Dahlberg, 2002). Många anhöriga uppgav även att mötet med sjuksköterskan kunde kännas som en förhandling, på grund av att de var tvungna att trycka på för att få sin röst hörd. Detta resulterade i att de anhöriga upplevde att sjuksköterskan visade dem bristande respekt (Bäckström & Sundin, 2010).
Betydelsen av att vara delaktig
Sjuksköterskans omvårdnad av de anhöriga innefattade även att låta de anhöriga vara delaktiga i vården runt personen som fått stroke. Detta genom att de anhöriga önskade bli inkluderade i möten och bli tillfrågade (Rochette m.fl., 2013).
För att kunna känna delaktighet i vården runt personen med stroke önskade de anhöriga att sjuksköterskan kontaktade dem, samt att de skulle bli tillfrågade om åsikter innan viktiga beslut skulle tas om personen med strokes fortsatta vård och framtid (Lindquist &
Dahlberg, 2002). Trots att de anhöriga blev inkluderade och tillfrågade om sin åsikt gällande vissa medicinska beslut upplevde de anhöriga att de inte hade tillräcklig vetskap om ämnet och vad beslutet skulle komma att innebära för personen med stroke (Payne m.fl., 2010).
Däremot upplevde de anhöriga att de inte blev inkluderade i möten gällande den fortsatta vården. Detta då sjuksköterskan inte hade gjort dem delaktiga. Vilket resulterade i att de anhöriga upplevde att de inte blev delaktiga i vårdmomenten (Rochette m.fl., 2013). De anhöriga hade önskemål om att bli tillfrågade av sjuksköterskan om de ville delta på vård möten, eller överlag bli mer delaktiga i vården (Rochette m.fl., 2014).
Rochette m.fl. (2014) citerade ur en anhörigs intervju: "I wonder why they didn’t include me. I would have liked that, to say, listen, there´s a meeting, we´ll talk about your mother, come to the meeting for just ten minutes. I would have liked that to get the whole picture." (sid.20)
Slutligen beskriver resultatet att de anhöriga upplevde sjuksköterskans
omvårdnad som bristfärdig när det kom till den fortsatta vården runt personen som fått stroke.
Många anhöriga uppgav att de inte kände sig redo för att bli en vårdare, och beskrev det som att sjuksköterskan tog för givet att den anhöriga skulle ta över vården efter sjukhusvistelsen (Bäckström & Sundin, 2010).
Diskussion
Metoddiskussion
Studien är utformad som en kvalitativ litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativ ansats, då syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad till dem, då en person fått stroke. Kvalitativ ansats valdes då det enligt Olsson och Sörensen (2011) framkommer bättre för granskning av upplevelser jämfört med en kvantitativ ansats, som till exempel genom enkätundersökningar inte kan ge samma djup och förståelse.
Nackdelen med ett kvalitativt arbetssätt är således att inte samma mängd insamlad data kan uppnås då endast ett fåtal individers upplevelser granskas. Att genomföra en empirisk studie var uteslutet redan från början, detta då intervjustudier med anhöriga inte rekommenderades på en kandidatnivå.
Under databassökningen användes PubMed och Cinahl. Detta då de enligt Willman m.fl.
(2011) är de två främsta databaserna att söka vetenskapliga artiklar inom området
omvårdnad. Sökorden som användes ansågs som relevanta i förhållande till studiens syfte.
På grund av bristande forskning inom ämnet var det svårt att finna
vetenskapliga artiklar som kunde användas i resultatet och därmed svara på det aktuella syftet. Detta trots att bibliotekarie användes. De första artikelsökningarna som gjordes fanns det ett årsintervall på max tio år tillbaka i tiden, det vill säga mellan år 2005 och år 2015. Då den första artikelsökningen inte fick så många träffar som var önskvärt utökades
årsintervallerna till ytligare fem år tillbaka i tiden, det vill säga mellan år 2000 och år 2015.
Efter att ha ökat åldersintervallerna hittades ytterligare två artiklar.
Lincon och Guba (1985) föreslår fyra kriterier för att ge tillförlitlighet till en kvalitativ studie, nämligen trovärdighet, pålitlighet, överensstämmelse och överförbarhet.
Trovärdighet avser sanningshalten i presenterade data och tolkningen av dessa.
Detta avser både det sätt på vilket studien har utförts och de åtgärder som gjorts för att beskriva tillvägagångssättet för läsaren (Lincon & Guba, 1985). För att höja trovärdigheten i denna studie presenteras resultatet tillsammans med citat. Dessa avsåg att tydliggöra
resultatet och ge läsaren möjlighet till egen analys. Innehållsanalysen som använts var inspirerad av Granheim och Lundmans (2004) tolkning av en innehållsanalys.
Inklutionskriterierna för studien var bland annat att artiklarna skulle vara skrivna på engelska eller svenska, då det var dessa två språk som behärskades av författarna till detta arbete. Både artiklar skrivna på engelska och svenska användes i resultatet. Då engelska artiklar användes kan detta ha lett till feltolkningar i översättningen från engelska till svenska. Ett annat
inklutionskriterium var att artiklarna skulle vara Peer-review, för att veta att artiklarna höll en god vetenskaplig standard.
Pålitligheten stärktes av att artiklarna lästes noggrant igenom ett flertal gånger av båda författarna. Detta för att undvika feltolkning och för att öka trovärdigheten kring att artiklarna hade uppfattas rätt (Lincon & Guba, 1985). Pålitligheten stärktes även genom att analysen gjordes av samma personer och med samma tillvägagångssätt.
Kvalitetgranskningsmallen av Willman m.fl. (2011) användes för att bedöma artiklarnas vetenskapliga kvalitet. Mallen modifierades utifrån det egna syftet eftersom alla punkter inte
ansågs relevanta. De punkter som togs bort var om deltagarna var män eller kvinnor samt om resultatet redovisades i förhållande till en teoretisk referensram, detta då dessa punkter inte ansågs ha någon påverkan på de anhörigas upplevelser. Efter att ha gjort kvalitetsgranskning på de valda sju artiklarna var det ingen som exkluderades. Utav de valda artiklarna var det fyra artiklar som var av god kvalitet och tre artiklar som hade medel kvalitet.
Överensstämmelse handlar om studiens objektivitet. Resultatet måste ha en hög grad av överrensstämmelse med textinnehållet och får inte vara ett resultat av forskarens perspektiv eller drivkrafter (Lincon & Guba, 1985). Studiens syfte handlade om anhörigas upplevelser, därför exkluderades automatiskt personen som fått stroke och sjuksköterskans upplevelser. Däremot innehöll vissa artiklar upplevelsen från såväl anhörig, sjuksköterska och personen som fått stroke. I de artiklarna som innehöll mer än bara den anhörigas
upplevelser ignorerades sjuksköterskan och personen som fått stroke. Detta för att verkligen belysa den anhörige.
Överförbarheten av studiens resultat handlar om i vilken utsträckning som resultatet kan överföras till eller appliceras i andra enheter samt grupper (Lincon & Guba, 1985). Artiklarna som användes i resultatet är publicerade i Kanada, Sverige och
Storbritannien. Några specifika kriterier för vilket land som artiklarna skulle härstamma ifrån utformades ej. Detta framförallt på grund av den bristande forskningen som idag råder inom ämnet. Dock så kommer artiklarna som slutligen valdes ut för resultatet från länder vilka anses ha ett liknande sjukvårdssystem som i Sverige. Inga artiklar som hittades innehöll intervjuer med barn och ungdomar under 18 år, så därför exkluderades inga artiklar på grund av det.
Resultatdiskussion
I denna studie påvisas anhörigas upplevelse av bristen på omvårdnad mot dem själva i den ofta väldigt patientfokuserade omvårdnaden. Patientfokuserad i den bemärkelsen att det inte ses till annat än patienten och dess sjukdomar när det är hela omgivningen runt patienten och dennes unika förutsättningar som måste inkluderas där anhöriga är en viktig del. Enligt Ekman m.fl.s (2011) teori så skulle detta kunna bero på att sjuksköterskan många gånger tror att hon/han agerar i enlighet med personcentrerad vård men i själva verket fortfarande nästan enbart arbetar patientfokuserat. Enligt Socialstyrelsen (2005) ska vården utformas i samarbete och lyhördhet med anhöriga, och sjuksköterskan ska sträva efter att de anhöriga ska bygga upp ett förtroende för dess profession. Enligt Ekman m.fl. brister sjuksköterskan i kunskap när det gäller vad personcentrerad vård egentligen innebär. Dock så börjar den
personcentrerade vården få allt större fäste inom vården (Benzein, Hagberg & Saveman, 2008).
De anhöriga upplevde ett behov att känna förtroende för sjuksköterskan där kommunikation och information var två viktiga delar. Resultatet i denna studie visade på att de anhöriga upplevde sjuksköterskans kommunikation mot dem som bristfällig.
Socialstyrelsen (2005) beskriver i sjuksköterskans kompetensbeskrivning; att sjuksköterskan ska kunna kommunicera med de närstående på ett lyhört och respektfullt sätt. Lindquist och Dahlberg (2002) hävdar dock att sjuksköterskan inte kontaktade de anhöriga i den mån de hade velat, vilket resulterade i att de anhöriga upplevde sjuksköterskans kommunikation som bristande. Snellma och Gustafsson (2013) beskriver att sjuksköterskorna inte alltid vet hur de ska kommunicera med de anhöriga. (Smagt-Duijnstee, Hamers, Abu-Saad & Zuidhof, 2001) Vidare anser de anhöriga själva att just information är av väldigt stor vikt för att kunna hantera situationen som uppstår runt personen som fått en stroke. Kerr och Smith (2001) beskriver att de anhöriga upplevde att sjuksköterskan undanhöll information för dem, samt att de anhöriga inte alltid fick information i tid. De anhöriga besitter även kunskap och
information om den stroke drabbades situation. Samtalen med de anhöriga har flera syften, inte bara för att sjuksköterskan ska kunna bygga sig en bild av situationen utan också för att det lugnar när den anhörige känner att dennes oro är delvis berättigad (Lindquist & Dahlberg, 2002). Kommunikation i form av information och samtal som förs mellan sjuksköterska och anhörig är en viktig del förpatientens länkning samtidigt som det ligger i den anhörigas intresse att få vara väl införstådd i situationen. Kommunikationen kan betraktas som det överordnade redskapet, vilket gör det möjligt att för personalen att i sitt arbete även beröra det viktiga frågorna (FoU, 2010). Därför måste sjuksköterskan ge information och återkoppla till de anhöriga för att säkerställa att informationen har begripits (Lindquist & Dahlberg, 2002). Hudson, Zordan och Trauer (2011) beskriver vikten av att de anhöriga är
välinformerade, bland annat då information kan skapa trygghet till hälso- och sjukvården hos de anhöriga samt även bidra till att de anhöriga upplever trygghet i sjuksköterskans
bemötande. Hudson m.fl. beskriver även vikten av att rak och specifik information om den strokedrabbades sjukdom och prognos ges till de anhöriga.
Pressen ökar inom sjukvården med ständiga besparingar och personalbrist.
Detta innebär i sin tur att de anhörigas insatser får allt större betydelse och det tillhör inte ovanligheterna att den respektive till patienten står ensam som vårdgivare (Socialstyrelsen, 2009). Därför är det av extra vikt att sjuksköterskan ger den anhöriga information och
uppmärksamhet så att den anhöriga vet vad som kommer att hända (Lindquist & Dahlberg, 2002).
Resultatet i denna studie visade på att de anhöriga upplever att sjuksköterskan inte respekterar och uppmärksammar deras behov, detta genom att utelämna information om vårdtiden. Enligt Lindquist och Dahlberg (2002) upplevde de anhöriga att sjuksköterskan glömde att informera dem om någon komplikation tillstött den stroke drabbade. Hutler Åsberg m.fl. (2013) beskriver att sjuksköterskan har ett stort ansvar gällande att tillgodose såväl patienten och dess anhörigas behov. Det bekräftas av Finch (2006) som menar att det är betydelsefullt att synliggöra och bekräfta de anhöriga och därigenom upprätthålla en god kvalitet i vården.
Den patientfokuserade vården gör att de anhöriga många gånger glöms bort av sjuksköterskan. Detta resulterar till att de anhöriga upplever en osäkerhet i sin roll emot sjuksköterskan. Många gånger upplever de anhöriga sig själva som en börda för vården (Rochette m.fl., 2014). Krikevold och Ekern (2003) beskriver att mellan sjuksköterskan och de anhöriga råder det en ojämn maktbalans, där de anhöriga upplever maktlöshet när de inte får uppmärksamhet. Resultatet i denna studie visar på att sjuksköterskan måste börja
uppmärksamma de anhöriga på ett bättre sätt. Hertzberg och Ekman (2000) beskriver hur de anhöriga upplevde att relationen med sjuksköterskan förbättrades när de blev synliggjorda och bekräftade.
Trots kunskap om anhörigas betydelse har hälso- och sjukvården historiskt sett varit uppbyggd kring ett system som endast sätter patienterna i fokus (Benzein, Hagberg &
Saveman, 2008). Enligt Socialstyrelsen ska sjuksköterskan även sträva efter att få de anhöriga att känna trygghet. Resultatet från denna studie visar således på att de anhöriga upplever sjuksköterskans omvårdnad som bristande när dess närstående vårdas, på en vårdavdelning, för stroke (Lindquist & Dahlberg, 2002; Rochette m.fl., 2013; Rochette m.fl., 2014). Detta görs genom att sjuksköterskan visar respekt mot den anhöriga samt gör så att den anhöriga tillåts vara delaktig vid vården. Socialstyrelsen (2009) anser även att respekt och delaktighet är de viktigaste stöden och grunden för att de anhöriga ska kunna bygga upp ett förtroende för sjuksköterskan. Westin, Danielsson och Öhrn (2009) bekräftar detta och visar på att de
anhöriga kände sig delaktiga när de gjorde något tillsammans med sjuksköterskan.
Slutsats
Denna studie visar på att de anhöriga upplever bristande omvårdnad från sjuksköterskan.
Sjuksköterskan måste börja uppmärksamma de anhöriga och göra dem delaktiga i vården.
Information måste även ges till den anhöriga om det under vårdtiden tillstöter komplikationer för personen som drabbats av stroke. Detta måste göras för att de anhöriga ska känna sig delaktiga. De anhöriga upplever även att deras röster inte blir hörda av sjuksköterskan, detta bör förbättras från sjuksköterskans håll så att de anhöriga upplever att de blir mer delaktiga i vården kring den strokedrabbade personen.
Mer forskning måste bedrivas för att belysa de anhörigas upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad av de anhöriga när en person drabbats av stroke. Detta för att sjuksköterskan ska öka sin förståelse kring den personcentrerade vården samt belysa att omvårdnaden även rör den anhöriga genom information, delaktighet, kommunikation och att de genom detta får de anhöriga att känna sig uppmärksammade och respekterade.
Självständighet
Samtliga delar i denna litteraturstudie har både Emelie Dahlström och Tim Zander bidragit till att framarbeta. Dock har huvudansvaret för vissa av studiens olika delar fördelats enligt följande, Emelie Dahlström har ansvarat för metod samt diskussion och Tim Zander har ansvarat för inledning, bakgrund och bilagor. Analys- och resultatdelen har både Emelie Dahlström och Tim Zander haft ansvar för tillsammans. Texten har mestadels skrivits på varsitt håll men tillfällen då författarna suttit tillsammans har också förekommit.
Referenser
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B. (2008). 'Being appropriately unusual': a challenge for nurses in health-promoting conversations with families. Nursing Inquiry, 15(2), 106-115.
* Bäckström, B., & Sundin, K. (2010). The experience of being a middle-aged close relative of a person who has suffered a stroke - six months after discharge from a rehabilitation clinic.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(1), 116-124.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin- Ivanoff, S., Johansson, I., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L., Rosén, H., Rydmark, M., & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251.
Finch, L.P. (2006). Patients communication with nurses relational communication and preferred nurses behaviors. International Journal for Human Caring, 10(4), 14-21.
FoU 2010/7. Existentiella frågor vid vård av döende personer - Omvårdnadspersonalens erfarenheter. Uppsala: Regionförbundet.
Graneheim, U. H., & Lundman B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 2(2), 105-112.
Gustafsson, L., Snellma, I., & Gustafsson, C. (2013). The meaningful encounter: patient and next-of-kin stories about their experience of meaningful encounters in health-care. Nursing Inquiry, 20(4), 363-371.
Hertzberg, A., & Ekman, S-L. (2000)`We,not them and us?´ Views on the relationships and interactions between staff and relatives of older people permanently living in nursing homes.
Journal of Advanced Nursing, 31(3), 614-622.
Hudson, L., Zordan, P., & Trauer, T. (2011). Research priorities associated with
familycaregivers in palliative care: International perspectives. Journal of Palliative Medicine, 14(4), 397-401
Hutler-Åsberg, K., Söderholm, A., & Hals-Beglund, M. (2013). Anhörigas situation. Umeå:
Riks-Stroke.
Jönsson, A-C., Lindgren, I., Hallström, B., Norrving, B. & Lindgren, A. (2005). Determinants of quality of life in stroke survivors and their informal caregivers. Stroke. 36, 803-808.
* Kerr, S., & Smith, L. (2001). Stroke: an exploration of the experience of informal caregiving. Clinical Rehabilitation, 15(1), 428-436.
Kirkevold, M. & Ekern, K.S. (2003). Familjen i ett omvårdnadsperspektiv.
Stockholm: Liber.
* Lindquist, I., & Dahlberg, K. (2002). Att vara anhörig till någon som just drabbats av stroke. Vård iNorden. 65(22), 4-9.
Medin, J., Nordlund, A., & Ekberg, K. (2004). Increasing stroke incidence in Sweden between 1989 and 2000 among persons aged 30 to 65 years: Evidence from the Swedish hospital discharge register. Stroke. 35(5), 1047-51.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen, kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
* Payne, S., Burton, C., Addington-Hall, J., & Jones, A. (2010). End-of-life issues in acute stroke care: a qualitative study of the experiences and preferences of patients and families.
Palliative Medicine, 24(2), 146-153.
Polit, D.F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research- Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
* Rochette, A., Racine, E., Lefebvre, H., Lacombe, J., Bastien, J., & Tellier, M. (2013).
Ethical issues relating to the inclusion of relatives as clients in the post-stroke rehabilitation process as perceived by patients, relatives and health professionals. Patient Education and Counseling, 94(1), 384-389.
* Rochette, A., Racine, E., Lefebvre, H., Lacombe, J., Bastien, J., & Tellier, M. (2014).
Actual and ideal services in acute care and rehabilitation for relatives post-stroke from three perspectives: relatives, stroke clients and health professionals. Journal of R(1), 16-22.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Riksdagen.
Smagt-Duijnstee, M., Hamers, J., Abu-Saad, H.H. & Zuidhof, A. (2001). Relatives of hospitalized stroke patients: their needs for information, counselling and accessibility.
Journal of Advanced Nursing, 33(3), 307-315.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009). Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2013). Stöd till anhöriga. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2015a). Statistikdatabas för stroke. Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/stroke
hämtad: 2015-05-06.
Socialstyrelsen. (2015b). Termbanken. Socialstyrelsen http://socialstyrelsen.iterm.se/?fTerm=a
hämtad: 2015-05-12.
* Wallengren, C., Friberg, F., & Segesten, K. (2008). Like a shadow - on becoming a stroke victim's relative. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(1), 48-55.
Westin, L., Danielsson, E., & Öhrn, I. (2009). Visiting a nursing home – Relatives experiences of encounters with nurses. Nursing Inquiry, 16(4), 318-325.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (2015). Cardiovascular diseases. Hämtad från:
http://www.who.int/cardiovascular_diseases/en/ (2015-11-25).
* = artiklar som ingår i analysen
Bilaga 1 Databassökningar
Sökningar i Cinahl som resulterade i relevanta artiklar
Sökordskombinationer Antal träffar Sökdatum Lästa abstrakt Antal valda artiklar Professional – Family
Relations
1.926 151006 0 0
Stroke 5.622 151006 0 0
Family 12.251 151006 0 0
Family Attitudes 1.165 151006 0 0
Family Attitudes AND
Stroke Patients 52 151023 5 1
Professional – Family Relations AND Stroke
33 151013 4 1
Stroke AND Family
Attitudes 81 151013 0 0
Stroke AND Family Attitudes AND Professional – Family Relations
5 151013 3 1
Sökningar i PubMed som resulterade i relevanta artiklar
Sökordskombinationer Antal träffar Sökdatum Lästa abstrakt Antal valda artiklar Professional – Family
Relations 18016 151023 0 0
Stroke 236903 151023 0 0
Family Attitudes 68894 151023 0 0
Professional – Family
Relations AND Stroke 115 151023 0 0
Stroke AND Family
Attitudes 395 151023 0 0
Stroke AND Family Attitudes AND Professional – Family Relations
33 151023 6 1
Stroke AND Experience AND Caregiving AND Informal
10 151027 4 1
Spousal AND Stroke consequences
4 151025 2 1
Bilaga 2 Granskningsprotokoll
- Modifierat protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier (Willman et al, 2011).
Beskrivning av studien
Tydlig avgränsning/problemformulering? Ja Nej Vet ej
Patientkarakteristiska Antal:
Ålder:
Är kontexten presenterad? Ja Nej Vet ej
Etiskt resonemang Ja Nej Vet ej
Urval
Relevant Ja Nej Vet ej
Strategiskt Ja Nej Vet ej
Metod för
Urvalsförfarande tydligt beskrivet Ja Nej Vet ej Datainsamling tydligt beskriven Ja Nej Vet ej
Analys tydligt beskriven Ja Nej Vet ej
Giltighet
Är resultatet logiskt begripligt Ja Nej Vet ej
Råder datamättnad Ja Nej Vet ej
Kommunicerbarhet
Redovisas resultatet klart och tydligt Ja Nej Vet ej
Huvudfynd
Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat?
Sammanfattande bedömning av kvalitet Kommentar
Bilaga 3 Artikelöversikt Nr.Författare/år/landTitelMetodUrvalKvalitet 1Bäckström, B. & Sundin, K. (2008). Sverige.The experience of being a middle-aged close relative of a person who has suffered a stroke -six months after discharge from a rehabilitation clinic Kvalitativ narrativa intervjuer
Nio anhöriga till personer som insjuknat i stroke.Hög kvalitet 91% 2Kerr, S., & Smith, L. (2000). Storbritannien.Stroke: an exploration of the experience of informal caregivingKvalitativ semistrukturerade intervjuer
22 anhöriga som vårdar personer som insjuknat i strokeHög kvalitet 100% 3Lundquist, I., & Dahlberg, K. (2002). Sverige.Att vara anhörig till någon som just drabbats av strokeKvalitativa djupintervjuerFem kvinnor, varav fyra makar och en dotter till personer som insjuknat i stroke
Medelgod kvalitet 82% 4Payne, S., Burton, C., Addington- Hall, J., & Jones, A. (2010). Storbritannien.
End-of-life issues in acute stroke care: a qualitative study of the experiences and preferences of patients and families Kvalitativ semistrukturerade intervjuer
25 familjemedlemmar till personer som insjuknat i stroke.Hög kvalitet 91% 5Rochette, A., Racine, E., Lefebvre, H., Lacombe, J., Bastien, J., & Tellier, M. (2013). Kanada.
Ethical issues relating to the inclusion of relatives as clients in the post-stroke rehabilitation process as perceived by patients, relatives and health professionals Kvalitativ djupintervjuer25 anhöriga till personer som insjuknat i stroke, samt 16 personer som insjuknat i stroke.
Medelgod kvalitet 82% 6Rochette, A., Racine, E., Lefebvre, H., Lacombe, J., Bastien, J., & Tellier, M. (2014). Kanada.
Actual and ideal services in acute care and rehabilitationfor relatives post-stroke from three perspectives: relatives, stroke clients and health professionals.
Kvalitativ djupintervjuer25 anhöriga till personer som drabbats av stroke. 16 personer som insjuknat i stroke.?
Medelgod kvalitet 82% 7Wallengren, C., Friberg, F., & Segersten, K. (2008). Sverige.Like a shadow -on becoming a stroke victim’s relativeKvalitativ öppna intervjuer16 anhöriga till personer som nyligen insjuknat i stroke.Hög kvalitet 91% 24
