AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap
Oro, Nedstämdhet och Tilltro till sin förmåga hos kvinnor och män med
kronisk hjärtsvikt
Mandana Hamedian
2014
Examensarbete, Avancerad nivå (magisterexamen), 15 hp Omvårdnadsvetenskap
Specialistsjuksköterskeprogrammet - inriktning distriktssköterska
Handledare: Marja-Leena Kristofferzon Examinator: Annica Ernesäter
Sammanfattning
Syftet med studien var att beskriva i vilken utsträckning oro, nedstämdhet samt tilltro till sin förmåga förekommer hos patienten med CHF och om det finns samband mellan oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga. Syftet var även att undersöka om det finns
könsskillnader när det gäller oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga hos patienter med CHF. En kvantitativ ansats med en deskriptiv korrelativ och komparativ tvärsnittsdesign användes. Åttiotvå patienter med CHF besvarade två frågeformulärer som mätte oro och nedstämdhet samt tilltro till sin förmåga. I studien framkom att patienten med CHF hade tilltro till sin förmåga och besvärades av oro och nedstämdhet i olika grad. Det framkom samband mellan tilltro till sin förmåga och oro och nedstämdhet, men inga statistiskt
signifikanta könsskillnader framkom beträffande oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga.
Den föreliggande studien visar att färre patienter med CHF besväras av oro och nedstämdhet jämfört med tidigare forskning. Liksom de andra studier visar den här studien att dessa patientgrupper hade mer eller mindre tilltro till sin förmåga. Dessutom är oro och
nedstämdhet och tilltro till sin förmåga starkt beroende av varandra. Studien visar att en låg nivå av tilltro till sin förmåga bidrar till att patienten får en benägenhet att bli orolig och nedstämd. Det kan leda till ökad sårbarhet, vilket kan minska deras känsla av kontroll över sin sjukdom. Detta kan leda till att patienter med CHF får en sämre hälsa och blir mer sköra.
Förreliggande studie visar inga signifikanta könsrelaterade skillnader beträffande oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga hos patienter med CHF.
Nyckelord: Kronisk hjärtsvikt, oro, nedstämdhet, tilltro till sin förmåga
Abstract
The aim of the study was to describe the extent to which anxiety, depression and self- efficacy occurs in patients with CHF and if there is a connection between anxiety, depression and self- efficacy. The aim was also to describe whether there is gender differences related to anxiety, depression and self-efficacy. A quantitative approach with a descriptive correlative and comparative cross-sectional design was used. Eighty-two patients with CHF answered two questionnaires measured anxiety and depression as well as self-efficacy. The study revealed that patients with CHF had self-efficacy, anxiety and depression in varying degree.
There were correlations between self-efficacy and anxiety and depression, but no statistically significant gender differences emerged with regard to self-efficacy, anxiety and depression.
The present study shows that fewer patients with CHF suffer from anxiety and depression, compared with previous research. Like the other studies, this study shows that these
populations had more or less confidence in their ability. In addition, anxiety and depression, and self- efficacy strongly interdependent. The study shows that a low level of self- efficacy in a patient has a tendency to be anxious and depressed. It can lead to increased vulnerability, which can reduce their sense of control over their disease. This can result in patients with CHF have a poorer health and are more fragile. This study showed no significant gender- related differences in anxiety, depression and self-efficacy in patients with CHF.
Keywords: chronic heart failure, anxiety, depression, self-efficacy
Innehållsföteckning
1. Introduktion ... 1
1.1. Kronisk hjärtsvikt ... 1
1.2. Psykisk ohälsa och CHF ... 2
1.2.1. Orsaker till psykiska ohälsa hos patienter med CHF ... 2
1.2.2. Skyddande faktorer ... 2
1.3. Coping och copingresurser ... 3
1.4. Distriktssköterskans ansvarsområd ... 4
1.5. Problemformulering ... 5
1.6. Syfte och frågeställningar ... 6
2. Metod ... 6
2.1. Design ... 6
2.2. Urval/ undersökningsgrupp ... 6
2.3. Datainsamlingsmetoder ... 9
2.3.1. General Self Efficacy (GSE) ... 9
2.3.2. Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS)... 9
2.4. Tillvägagångssätt ... 10
2.5. Dataanalys ... 10
2.6. Hantering av bortfall ... 11
2.7. Forskningsetiska överväganden ... 11
3. Resultat ... 12
3.1. Graden av tilltro till sin förmåga, oro och nedstämdhet hos patienter med CHF ... 12
3.2. Samband mellan oro, nedstämdhet och tilltro till sig själv ... 12
3. 3. Könsskillnader mellan oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga ... 13
4. Diskussion ... 14
4.1. Huvudresultat ... 14
4.2. Resultatdiskussion ... 14
4.2.1. Graden av oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga hos patienter med CHF .. 14
4.2.2. Samband mellan tilltro till sin förmåga och oro och nedstämdhet ... 15
4.2.3. Könsrelaterade skillnader mellan tilltro till sin förmåga och oro och nedstämdhet ... 16
4.3. Metoddiskussion ... 17
4.4. Kliniska implikationer för omvårdnad ... 18
4.5. Förslag till fortsatt forskning ... 19
5. Slutsats ... 19
Referenser ... 21
Bilaga 1 ... 1
Bilaga 2 ... 2
1
1. Introduktion
Kronisk hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen.
Cellerna i kroppen får för lite näring och syre, vilket i första hand yttrar sig som diffusa symtom i form av trötthet och andfåddhet. 1 Fysiska begränsningar kan leda till oro och nedstämdhet, vilket kan påverka livet på ett negativt sätt och då uppstår omvårdnadsbehov.2 Enligt Socialstyrelsen, handlar omvårdnad om att hjälpa patienten att planera och genomföra handlingar som hör till det dagliga livet för att förbättra hälsa, förebygga sjukdom samt återställa och bevara hälsa. 3
För att klara sitt dagliga liv, behöver patienten med kronisk hjärtsvikt, använda sig av olika copingstrategier.4 Det är distriktssköterskas uppgift att ge denna patient stöd och vägledning.
1.1. Kronisk hjärtsvikt
Enligt nyligen genomförd studie av Socialstyrelsen, är det ungefär 250 000 personer i Sverige (ca 4% av befolkningen) som har drabbats av kronisk hjärtsvikt.5 Kronisk hjärtsvikt är vanligare hos män (60%) än kvinnor.6 Hos människor över 75 år är det ca 10% som lider av kronisk hjärtsvikt. Detta kan förklaras med den ökade livslängden samt den förbättrade
överlevnaden efter hjärtinfarkt på grund av förbättrad behandling av kronisk hjärtsvikt.7 Kronisk hjärtsvikt eller chronic heart failure (CHF) förekommer när hjärtmuskelväggen blir för styv eller klaffarna i hjärtat fungerar dåligt. Andra kända faktorer som möjligen kan orsaka hjärtsvikt är hjärtbelastande tillstånd som anemi, infektion samt diabetes. Tillståndet utvecklas oftast gradvis. Den latenta sjukdomen kan befinna sig i ett viloliknande stadium under en längre period innan den börjar manifestera tydliga tecken och symtom. 7
Studier 8,9 visar att patienter med CHF har möjligheten att öka sina fysiska kapaciteter med hjälp av till exempel fysisk aktivitet och regelbunden träning. På så sätt påverkas deras välbefinnande på ett positiv sätt.
2
1.2. Psykisk ohälsa och CHF
1.2.1. Orsaker till psykiska ohälsa hos patienter med CHF
Oro och nedstämdhet är symtom som kan uppträda vid hjärtsvikt. Trötthet och andfåddhet vid en liten ansträngning, kan ge upphov till försämring av humör och livslust. Ibland kan andfåddheten upplevas som en kvävningskänsla, vilket kan medföra oro och nedstämdhet. 7 Evangelista et al medger i sin studie 10 att oro och nedstämdhet kan orsakas av åtskilliga faktorer såsom miljö, ärftlighet, socialt stöd mm.10 Emotionella problem (t.ex. sömnlöshet eller förlust av fritidsaktiviteter) kan bidra till oro och nedstämdhet hos en patient med svår hjärtsvikt, enligt Scherer et al. 11
1.2.2. Skyddande faktorer
Högt socialt stöd bidrar till minskad oro eller nedstämdhet hos patienter med CHF. En kombination av en lycklig kärleksrelation/partnerskap samt en låg nivå av känslomässiga problem kan möjligtvis motverka negativa reaktioner och följaktligen skydda patienter från psykisk ohälsa och lidande. Detta kan bidra till positivt påverkan på den psykiska hälsan hos patienter med CHF.11
1.2.3. Konsekvenser av psykisk ohälsa för patienter med CHF
Nedstämdhet tillsammans med en låg nivå av fysisk funktion hos äldre patienter kunde leda till försämring av styrka i kroppen till exempel svaghet i knä och muskler. Svaghet i kroppen kunde begränsa fysisk aktivitet hos patienter med CHF och därmed öka nedstämdhet2,12,13 som i sin tur kan påverka välbefinnandet.2,12
En annan studie 14 visade att nedstämdhet kan förvärras efter hjärtsvikt och bidra till sämre hälsa. Det visades att oro och nedstämdhet ökade successivt hos patienter med djup
nedstämdhet när de fått hjärtsvikt oberoende av kön, etnicitet eller fysisk ohälsa. Dessutom har samma studie 14 visat att oro är en riskmarkör för återkommande hjärtsjukdomar hos patienter med ett brett spektrum av hjärtsjukdomar.
Nedstämdhet och oro kan ge ökad dödlighet och sjukdomar.15,16 Som en följd till detta ökar vårdbördan och patienten får allvarliga konsekvenser som uppkomst av fatigue, förlust av energi, dålig aptit sömnstörningar och koncentrationssvårigheter. Det har konstaterats17 att risken för dödlighet är 3 gånger större hos personer som lider av både oro och nedstämdhet,
3
jämfört med dem som inte besväras av oro eller nedstämdhet. Den risken minskar till hälften hos personer som lider enbart av oro.
1.3. Coping och copingresurser
För att hantera sin vardag bör patienter med CHF använda sig av olika copingstrategier. Att använda sig av copingstrategier handlar om en persons förmåga att hantera livets påfrestande situationer. Ofta beror det på hur en individ upplever och reagerar vid svårigheter, eftersom förmågan att hantera problem är ytterst individuell och kan variera ordentligt från individ till individ.4
Att hitta sina individuellt anpassade copingresurser har visats vara en avgörande faktor för att uppleva en trivsammare miljö och en högre grad av välbefinnande. 18 Eastwood et al i sin studie 19 lyfte fram vikten av känslan att ha kontroll över sin egen sjukdom. Det var faktiskt en avgörande och betydelsefull faktor som minskade nedstämdhet hos både män och kvinnor med CHF.19 I en annan studie 18 har författarna bedömt att patienter med CHF som använder sig av olika copingstrategier (som att undvika problem eller delar och talar om sitt problem med andra mm) upplever bättre välbefinnande, medan mer oro har rapporterats20 hos patienter som inte lyckats med copingstrategier (som att undvika problem eller delar och talar om sitt problem med andra mm).
För att bevara eller återvinna normal funktion och därmed god hälsa , krävs att patienter med CHF känner väl sina copingresurser och försöker använda dem för att mildra effekter på negativa känslor. Det kräver att patienten har tilltro till sig själv samt en hög grad av
självkänsla och självförtroende och självtillit. Self efficacy eller tilltro till sin förmåga är en copingresurs och avser en personlig känsla av kontroll över sin miljö och sitt beteende, liksom att sätta realistiska mål.21
Enligt Bandura, påverkar self efficacy viljan att arbeta trots hinder och motgångar22 (som kan försvaga motivationen) och visade sig att ha direkt positiva effekter på
välbefinnande.21 Self efficacy gör att individen fokuserar på möjligheter, istället för att fokusera på hinder. Self efficacy skapar en optimistisk syn på sig själv och på framtiden.
Bandura medger också att self efficacy kan förstärkas med fokus på möjligheter och leda till personliga vinster och tillväxt. Individer med stark self efficacy engagerar sig aktivt att hantera traumatiska händelser i livet och är mer benägna att hitta personliga resurser.21
4
Self efficacy gör att patienten engagera sig mer i sin egenvård. Egenvårdsteorin grundades av Orem. Teorin definierar människors hälsa som ett tillstånd där individen har förmåga att reflektera över sig själv, att symbolisera erfarenhet, samt att kommunicera med andra. Orems teori bygger på att människan behöver kunskap och möjligheter för att ta hand om sig själv och sköta sin egenvård. Individens förmåga att bedriva egenvård påverkas av många faktorer såsom ålder, kön, utvecklings tillstånd, hälsotillstånd, miljö mm.23
Orems teori framhäver hur människan strävar instinktivt efter att göra sin tillvaro så bra och så behagligt som möjligt. Målet för egenvården är att upprätthålla liv och hälsa och att
möjliggöra tillfrisknande efter sjukdom, dvs att patienten skall bli självständig i sin egenvård.
Orem ser omvårdnad som en ersättning för egenvård i situationen där inte patienten själv kan utföra dessa. Sjuksköterskan bör hjälpa patienten genom råd, stöd, och uppmuntran, till en väl fungerande egenvård.23 Individens tilltro till sin förmåga gör att han/hon kan agera
effektivt och hitta sina egna copingresurser.24
I strävan efter god hälsa, betonar Orem interaktionen mellan vårdpersonal och patient som viktig. Omvårdnadsbehov uppstår när en individ är oförmögen eller har funktionella
svårigheter att effektivt påverka sin egenvård och behöver hjälp av utbildad personal.
Sjuksköterska/ distriktsköterska bör ta hänsyn till patientens befintliga tillstånd såväl fysiskt som psykiskt. Då kan vårdpersonalen identifiera patientens egenvårdkapacitet och
egenvårdsbehov.23
1.4. Distriktssköterskans ansvarsområd
Distriktssköterskans arbete styrs av åtskilliga lagar bland annat hälso- och sjukvårdslagen25 och socialtjänstlagen, men även författningar, föreskrifter och andra regler inom
specialområdet. Med alla lagar i åtanke bör distriktssköterskan vidta åtgärder som främjar hälsan hos enskilda individer och grupper, ta ansvar för patienters omvårdnad, informera och undervisa patienter och deras anhöriga om bland annat sjukdom, behandling, egenvård och om anpassning till en ny livssituation.26
I dagens läge kan hjärtsvikt oftast inte botas, men hjärtsviktsjukvården har kraftigt
förbättrats de senaste 15 åren. Det finns numera diagnostiska metoder och modern medicinsk behandling som förbättrar hälsotillståndet både fysisk och psykisk och förlänger livet.5 De patienter som vårdas i primärvården är äldre och lider oftare av medföljande kroniska
5
sjukdomar, jämfört med de patienter som vårdas i slutenvård. Hos största andelen av patienter med CHF är dock sjukdomen stabil, därför är de inte i behov av slutenvård.5
CHF är en allvarig sjukdom och kräver livslång behandling samt en livslång uppföljning.
Vikten av uppföljning för patienter med CHF betonas i några studier.27,28 Studier visar att patienten med CHF som har regelbunden kontakt med vårdpersonalen, mår relativt bättre än de som inte har denna typ av kontakt. Vårdpersonalen i denna studie, hade i uppgift att ge patienter med CHF, personanpassad information och att vägleda dessa patienter för att de ska kunna hantera sin sjukdom. Utan uppföljning finns det risk att nedstämdhet och oro ökar efter att patienten avslutar sin behandling och återvänder hem. Dessutom betonar båda studierna vikten av att sjuksköterskan/distriktssköterskan kan bemöta och bearbeta psykiska reaktioner hos patienten. Sjukskörterskans stöd hjälper patienten att klara av vardagen. Tillsammans med sjuksköterskan/distriktsköterskan ska denna patient lära sig att hantera såväl de fysiska som de psykiska symtomen, vilket i sin tur bidrar till bättre hälsa och välbefinnande.
.
1.5. Problemformulering
Hjärtsvikt är ett av de vanligaste allvarliga tillstånden med hög dödlighet.1 De patienter som vårdats på sjukhus för kronisk eller försämrad hjärtsvikt, följs upp i primärvården efter utskrivning från sjukhuset.6 Hälso- och sjukvårdslagens (HSL) mål är att uppnå jämlika förutsättningar för hela befolkningen när det gäller god hälsa och vård.25 Det är
distriktssköterskas uppgift att hjälpa patienter genom att utarbeta en vägledning mot ett förbättrat liv och en god hälsa.26 För att uppnå målet enligt HSL bör distriktssköterskan identifiera patientens fysiska och psykiska ohälsa och effekten av de fysiska och psykiska ohälsorna på varandra och på patienten med CHF. Utifrån det kan behoven av
omvårdnad bedömas.6 För att säkerställa att patienter med CHF mår bra bör dessa
patienter känna till såväl sina starka som sina svaga sidor, d.v.s. patienter behöver ha tilltro till sin egen förmåga.Patienter bör samla in sina resurser för att uppnå en bra nivå på hälsa och välbefinannde21 och då krävs att de kan klara egenvård.
Det finns många studier5,8,9 som undersökt fysiska problem men färre studier2,15 har undersökts psykiska problem (t ex. oro och nedstämdhet och tilltro till sin förmåga hos patienter med CHF).
6
1.6. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien var att beskriva i vilken utsträckning oro, nedstämdhet samt tilltro till sin förmåga förekommer hos patienten med CHF och om det finns samband mellan oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga. Syftet var även att undersöka om det finns
könsskillnader när det gäller oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga hos patienter med CHF.
Frågeställningar:
1) Vilken grad av tilltro till sin förmåga, oro och nedstämdhet finns hos patienter med CHF?
2) Framkommer något samband mellan oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga hos patienter med CHF?
3) Finns det könsskillnader vad gäller oro och nedstämdhet samt tilltro till sin förmåga hos patienter med CHF?
2. Metod
2.1. Design
Studien hade en kvantitativ ansats med en deskriptiv korrelativ och komparativ tvärsnittsdesign.29
2.2. Urval/ undersökningsgrupp
Den här studien är en delstudie som ingår i ett större projekt. Projektets syfte är bland annat att följa patienter med långvarig ohälsa under en femårsperiod för att beskriva hur de hantera sin vardag med avseende på inre och yttre resurser för att bibehålla/förbättra sitt
välbefinnande.
Deltagarna har inkluderat från diagnosregistret ICD 10 (The International Classification of Diseases).30
Föreliggande studie har använt data från patienter med CHF (som sökt vård under de senaste fem åren i ett landsting i Mellansverige) och patienterna har valts med hjälp av ett systematiskt urval.29 Deltagarna i studien skulle vara över 18 år och ha haft diagnosen i minst
7
3 månader, de skulle förstå svenska samt vara orienterad till tid, rum och person. December 2011 skickades enkäten till varannan patient, vilket utgör totalt 310 deltagare ( 75 kvinnor och 235 män) och 123 svar kom tillbaks. December 2012 skickades enkäten ut till deltagarna från första mätningen för andra undersökningen. Åttiofyra av 123 personer besvarade enkäten vid andra omgången. Den här studien bearbetade data från andra mättillfället dvs ett år efter baslinjemättningen.
I studien har totalt inkluderats 82 patienter med CHF varav två var födda i Finland och en i Tyskland. Resten av deltagarna är födda i Sverige. Två deltagare exkluderades på grund av ofullständigt besvarade frågeformulär.
Utifrån tabell I framgår att fler män (n= 61) än kvinnor (n= 21) deltog i studien. Det finns signifikanta skillnader i utbildningsnivå mellan deltagrana och vilken typ av samhälle de kommer från. Kvinnor hade i allmänhet högre utbildningsnivå än män och bor mest i storstäder. För övrigt framkom inga signifikanter skillnader, se tabell I.
8
Tabell I Demografiska och medicinska data för patienter med kronisk hjärtsvikt som deltog i studien
Variabel Kvinnor
n=20-21
Män n=60-61
Chi-2/Z värde P-värde Ålder M (SD)
Min-Max
70 (10,1) 49-81
72 (9,2) 47-85
---/-1,11 0,266 Civilstånd antal (%)
Samboende Ensamboende
16 (80) 4 (20)
40 (66) 21 (34)
0,23/--- 0,176
Utbildningsnivå antal (%) Folkskolan/grundskolan Gymnasieskola/folkhögskola Högskola/universitet
Akademiska examen
6 (30) 7 (35) 7 (35) 0 (0)
36 (60) 16 (27) 7 (12) 1 (2)
0,04/--- 0,014
Arbetar antal (%) Heltid/deltid Arbetar inte
1 (5) 19 (95)
5 (10) 55 (90)
0,50/--- 0,675
Ekonomiska situation antal (%) Otillfredsställande
Acceptabel God
Mycket god
2 (10) 9 (45) 6 (30) 3 (15)
6 (10) 31 (51) 19 (31) 5 (8)
---/-0,52 0,601
Typ av samhälle antal (%) Storstad
Mellanstor stad Småstad landsbygd
10 (50) 4 (20) 3 (15) 3 (15)
14 (23) 16 (26) 11 (18) 20 (33)
0,13/--- 0,020
Motion antal (%) 0 dagar
1-3 dagar 4-5 dagar 6-7 dagar
8 (40) 6 (30) 3 (15) 3 (15)
14 (23) 25 (41) 14 (23) 8 (13)
---/-0,99 0,324
Annan sjukdom antal (%) Njursvikt
Diabetes KOL Reumatisk Parkinson Smärta MS ALS Fetma Cancer
Mag-tarm besvär
2 (10) 2 (10) 1 (5) 6 (30) 0 4 (20) 0 0 2 (10) 3 (15) 4 (21)
6 (10) 16 (26) 3 (5) 5 (8) 0 9 (15) 0 0 8 (13) 2 (3) 7 (12)
0,99/--- 0,13/--- 0,99/--- 0,01/--- 0 0,58/--- 0 0 0,71/--- 0,06/--- 0,29/---
0,637 0,214 1,00 0,23 0 0,726 0 0 0,531 0,094 0,281 Intag av läkemedel antal (%) 21 (100) 60 (100)
Intag av natur läkemedel antal (%) 3 (14) 11 (18) 0,67/--- 0,480
Biverkningar antal (%) 6 (32) 21 (37) 0,68/--- 0,786
M= medelvärdet SD= standard avvikelse
9
Medelåldern på deltagarna i studien var 71 med en standardavvikelse på 9 och vanligaste motionsformen var promenaden (55%).
2.3. Datainsamlingsmetoder
Bakgrundsfrågor bestod av demografiska frågor (kön, ålder, civilstånd, utbildningsnivå, stad/landsort, etnicitet, arbets- ekonomisk situation, motion) samt medicinska aspekter (sjukdom/besvär, läkemedelsbehandling och biverkningar). Två standardiserade frågeformulär används: General Self Efficacy Scale (GSE) och Hospital Anxiety and
Depression Scale (HADS). De två frågeformulären beskrivs nedan och i bilagor 1 och 2 finns 2 examplar av frågorna gällande HADS och GSE
2.3.1. General Self Efficacy (GSE)
Enligt Bandura24 är Self-efficacy, en individens tilltro till sin egen förmåga för att kunna klara av sina behov i livet. Self efficacy påverkar den ansträngningen som individen lägger fram för att fortsätta att arbeta trotts hinder och motgånger. För att bedöma graden av tilltro till sin egen förmåga hos individen, skapade Jerusalem och Schwarzer22 en frågeformulärt.
Formuläret som refereras med ”Tilltro till sin egen förmåga” består av 10 frågor med 4 svarsalternativ (1-4). Svaren summeras senare till en skala från 10- 40 poäng. Ju högre värde desto mer tilltro till sin förmåga har deltagaren. Individen med hög tilltro till sin förmåga fokuserar på möjligheter, istället på hinder.
Kriterium relaterad validitet har dokumenterat i ett flertal studier och en översikt av valideringsstudier finns i studien från Luszczynska et al.31 Cronbach´s alpha värde för reliabilitet är mellan 0,76 och 0,90 22 och den här studien hade en värde på 0,91.
2.3.2. Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS)
Oro och nedstämdhet mäts med ett formulär som refereras som HADS. Formuläret skapades av Zigmond och Snaith,32 och använd för att bestämma nivåerna av oro och
nedstämdhet som en patient skatta sig ha. HADS består av 14 frågor: 7 frågor handlar om oro och de andra 7 frågorna handlar om nedstämdhet. Varje fråga kan besvaras med 4 olika
10
allternativ från 0 till 3 poäng. Poängen ska summeras efteråt. Ju högre värde patienten skattar desto mer oro/nedstämdhet finns hos dem.
Genom en systematisk genomgång av ett antal studier, identifierade Bjelland et al34 en brytpunkt på 8/21 för ångest eller depression och fastställde en cut-off pöang. En summa under 8 tolkas som normal, medan en summa mellan 8 och 10 tolkas som mild och slutligen tolkas en summa som är över 10 som moderat eller svårt tillstånd.33
Cronbachs alpha för oro varierar mellan 0,68 och 0.93 och för nedstämdhet mellan 0.67 och 0.90.34 Det beräknade Cronbach´s alpha värde för reliabilitet när det gäller oro var 0,87 medan värdet beträffande nedstämdhet var 0,77 i denna studie.
2.4. Tillvägagångssätt
Efter tillstånd från divisionschef/verksamhetschef inom sjukhusansluten respektive primärvård, skickades frågeformulär, missivbrev samt ett frankerat svarskuvert till aktuella respondenter. Första påminnelse skickades ut efter två till tre veckor och andra påminnelse skickades efter fem till sex veckor. Författaren har fått projektledarens tillåtelse att använda delar av data från det pågående projektet till föreliggande studie.
2.5. Dataanalys
Statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) version 20 har använts. För de personer som besvarat minst 50% av frågor i varje skala gjordes en
medelvärdessubstitution. Medelvärdessubstitution innebär att författare beräknar individens eget medelvärde över de variabler som ingår i formuläret och för vilka individen har uppgift d.v.s. varje saknade variabel ersätts med ett värde som är medelvärdet av denna variabel för den individen. Med beskrivande statistik kontrolleras att data är rätt inlagd. 10% av
frågeformulären valdes ut slumpmässigt, för att kontrollera att värden var rätt inlagda.29 Bakgrundsdata analyserades med hjälp av Chi-2 test och Mann Whitney U test. Median och medelvärde samt standardavvikelse har använts för frågeställningen 1, för att analysera
graden av tilltro till sin förmåga, oro och nedstämdhet hos patienten med CHF.
11
Frågeställning 2 har bearbetats med Spearmans rangkorrelation för att se om det möjligen finns ett samband mellan tilltro till sin egen förmåga samt, oro och nedstämdhet. Mann Whitney U test använts för att bearbeta frågeställning 3 som behandlar skillnaden mellan män och kvinnor.29
2.6. Hantering av bortfall
Skalor som var ifylld i mindre än 50% räknades som bortfall på den skalan för berörd person. Om personer inte besvarat på någon av skalorna, då exkluderades personen. Av totala 84 patienter med CHF, exkluderade 2 deltagare.
2.7. Forskningsetiska överväganden
Studien granskades av regionala etikprövningsnämnden i Uppsala. Etikprövningsnämnden bildades den 1 januari 2004 efter en ny lag som trädde i kraft. Denna nya lag handskas med etikprövning av forskning som avser människor. Lagen omfattar forskning bland annat på levande personer.35 I missivbrevet beskrevs att deltagandet var frivilligt och deltagarnas uppgifter och svar hanterades konfidentiellt, d.v.s. att deltagarna vidhåller rätten att förbli anonyma så att de inte skulle kunna identifieras. En namnlista och kodnummer har använts och alla uppgifter förvaras inlåsta och åtskilda på akademin. Författare har fått tillgång till data för den här studien av projektledare.
12
3. Resultat
3.1. Graden av tilltro till sin förmåga, oro och nedstämdhet hos patienter med CHF
Graden av tilltro till sin egen förmåga, oro samt nedstämdhet visas i tabell II. Tabellen visar att 11 % av deltagarna besvärades av moderat eller svår oro och 6 % led av moderat eller svår nedstämdhet. 74% hade ingen oro och 72% kände sig fri från nedstämdhet.
Tabell II Graden av tilltro till sin egen förmåga, oro och nedstämdhet hos patienter med kronisk hjärtsvikt
Skalor n (%) Min Max Median M SD
Tilltro till sin egen förmåga 78 18 40 29,5 30 5,0
Oro
< 8 8 – 10 >10
81 60 (74) 12 (15) 9 (11)
0 14 5,0 5,5 3,8
Nedstämdhet
< 8 8 - 10 >10
81 58 (72) 18 ( 22) 5 (6)
0 15 5 5,4 3,2
n= antal Min= minimum Max= maximum M=medelvärde SD= standardavvikelse Tilltro till sin förmåga skala 10-40, ju högre värde ju mer tilltro
Oro/Nedstämdhet: 0-7 ingen oro/nedstämdhet 8-10 mild 11-21 moderat/ svårt tillstånd
Femtioen patienter med CHF, d.v.s. ca 63% av alla deltagare var varken oroliga eller nedstämda och 2 ( ca 2,5%) av patienter med CHF besvärades av moderat/ svår tillstånd av oro och nedstämdhet.
3.2. Samband mellan oro, nedstämdhet och tilltro till sig själv
Tabell III visar sambandet mellan oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga. Ett p-värde under 0,05 visar att det finns en korrelation mellan skalorna. I tabellen framkom också att ju starkare tilltro till sin förmåga ju mindre oro och nedstämdhet skattade patienter med CHF sig ha. Ju mer oro patienterna skattade sig ha, ju mer nedstämdhet skattade patienten med CHF.
13
Tabell III Samband mellan tilltro till sin egen förmåga och oro och nedstämdhet hos patienter med kronisk hjärtsvikt
ORO NEDSTÄMDHET
GSE korrelation P-värde n
-0,433*
0,000 78
-0,519*
0,000 78 ORO korrelation
P- värde n
0,674*
0,000 81
GSE= tilltro till sin egen förmåga *= korrelation finns n= antal tilltro till sin förmåga skala 10-40, ju högre värde desto mer tilltro Oro/Nedstämdhet skala 0-21, ju lägre värde desto mindre oro/nedstämdhet
3. 3. Könsskillnader mellan oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga
Könsrelaterade skillnader beträffande tilltro till sin egen förmåga, oro och nedstämdhet visas i tabell IV. Inga signifikanta könsrelaterade skillnader har iakttagits utifrån resultaten som redovisas i tabell IV (p > 0,05).
Tabell IV Könsrelaterade skillnader beträffande tilltro till sin egen förmåga, oro och nedstämdhet hos patienter med kronisk hjärtsvikt
n Min-Max Median M (SD) Z värde P- värde Tilltro till sin förmåga
Kvinnor Män
17 61
18-36 20-40
29 30
29,2 (4,7) 30,2 (5,1)
-0,631 0,533
ORO
Kvinnor Män
20 61
0-13 0-14
6 5
6,3 (3,4) 5,2 (3,9)
-1,314 0,191
Nedstämdhet Kvinnor Män
20 61
1-15 0-12
5,5 5
5,9 (3,5) 5,2 (3,2)
-0,588 0,561
n= antal Min= minimum Max= maximum M= medelvärdet SD= standardavvikelse tilltro till sin förmåga skala 10-40, ju högre värde desto mer tilltro Oro/Nedstämdhet skala 0-21, ju lägre värde desto mindre
oro/nedstämdhet
14
4. Diskussion
4.1. Huvudresultat
Föreliggande studie har granskat 82 patienter med CHF. I studien framkom att 11% av deltagarna besvärades av moderat eller svår oro och 6% led av moderat eller svår
nedstämdhet. Sjuttiofyra procent hade ingen oro och 72% kände sig fri från nedstämdhet.
Graden av tilltro till sin förmåga varierade från 18 till 40 (i en skala mellan 10-40). Det beräknade medelvärdet var 30 och visade att alla patienter med CHF hade mer eller mindre tilltro till sin förmåga. Studien visar en tydlig signifikant samband (p värde < 0,05) mellan oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga. Förreliggande studie visar inga signifikanta könsrelaterade skillnader beträffande oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga hos patienter med CHF ( p > 0,05).
4.2. Resultatdiskussion
4.2.1. Graden av oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga hos patienter med CHF Resultatet i den föreliggande studien visade att 6% av patienter med CHF skattade sig ha moderat till svår nedstämdhet. Andra studier har visat högre procent (14-30 %) av
nedstämdhet hos patienter med CHF. 36- 40
Även alla studier har använt sig av HADS som instrument, och även alla genomfördes under 2000- 2012, men resultatet blev inte samma. Det kan vara på grund av antalet av deltagarna i studie. Flertalet av dessa studier har haft mindre studiegrupper (25-88
deltagare)36-38 jämfört med föreliggande studie gentemot en studie 39 som haft 105 patient med CHF. En annan orsak kan vara att studier genomförts i olika länder t.ex. Taiwan 39 Pakistan 40 eller England 38 och deltagarnas svar till frågeformuläret kan möjligtvis påverkas av deras kultur.Det kan också vara på grund av hur länge de har varit sjuka. Ungefär hälften av patienter i studie av khan et al har haft diagnosen CHF i ca 3- 4 år.
I den föreliggande studie framkom att 11% av deltagarna besvärades av moderat eller svår oro. Andra studier 38,39,41 fick fram att mellan 7- 25% av patienter med CHF led av oro.
Två tidigare studier36,37 har uppmärksammat att en stor andel av deltagarna - kring en tredje del - har drabbats av oro. En anledning till denna avvikelse i resultaten kan troligtvis förklaras med stickprovets storlek. I denna studie 36,37 bestod stickprovets storlek av en tredje del av stickprovets storlek i den föreliggande studie.
15
Resultaten av den aktuella studien visade att alla patienter med CHF hade tilltro till sin förmåga i olika grader med en medelvärde på 30 i en skala mellan 10- 40.
Att patienter med CHF har tilltro till sin förmåga framkommit i andra studier 38,42 också.
Men Graden av tilltro till sin förmåga varierar mellan 10 42 (i en skala från 0- 20) till 46 38 ( i en skala mellan 20- 100). Skillnaden i resultatet kan bero på olika instrument som författarna i studier har används såsom The Sullivan Self-Efficacy to Maintain Function Scale42 eller The Self-Care Heart Failure Index.38
4.2.2. Samband mellan tilltro till sin förmåga och oro och nedstämdhet
I föreliggande studien framkom att tilltro till sin förmåga minskar oro och nedstämdhet hos en patient med CHF medan en låg nivå på tilltro till sin förmåga kan på motsatt sätt höja värdena på oro och nedstämdhet hos en patient med CHF.
Liknande samband har även beskrivits i andra studier. 10, 43, 44 Även om storleken på undersökningsgrupper har varierat (72-241) och studier använt olika standardiserade
frågeformulär som BIN 43 (tilltro till sin förmåga), eller PHQ-9 10 (nedstämdhet) så har studier visat liknande resultat.
I en studie43 genomförd bland 226 patienter med CHF, visade författarna att en hög nivå av tilltro till sin förmåga bidrar till att minska oro och nedstämdhet hos en patient med CHF.
Dessutom kände patienten sig mer kapabel att hantera vardagen, vilket gjorde att patienten kunde återhämta sig snabbare efter sjukhusvistelse jämfört med andra patienter med CHF.
Även i studien44 bland veteraner, visade att fysiska begränsningar efter hjärtsvikt kan leda till nedstämdhet som i sin tur leder till minskade tilltro till sin förmåga. Patienter med CHF känner sig inkapabla till att ta kontroll över sin sjukdom. Denna känsla kan därmed leda till att patienten tappar hoppet om framtiden och leder till nedstämdhet.
Liknande resultat har även framkommit i andra patientgrupper med kroniska sjukdomar som Multipel Skleros (MS) 45 och diabetes. 46
Enligt Bandura 21 self efficacy eller tilltro till sin förmåga gör att individen engagera sig i sitt liv och ta kontroll över sin sjukdom. Detta krävs att patienten känner väl sina svaga respektive starka sidor. I sin teori sätter Orem 23 fokus på relationen mellan vårdpersonal och patienter. Det finns studie28 som visar att patienten med CHF som har regelbunden kontakt
16
med vårdpersonalen, mår relativt bättre än de som inte har denna typ av kontakt.
Vårdpersonalen i studie, hade i uppgift att ge patienter med CHF, personanpassade information och att vägleda dessa patienter för att de ska kunna hantera sin sjukdom. De hjälper även patienten med CHF att hitta sina copingresurser för höjning av tilltro till sin förmåga.
4.2.3. Könsrelaterade skillnader mellan tilltro till sin förmåga och oro och nedstämdhet Föreliggande studie visar att det inte förekom några könsrelaterade skillnader när det gäller oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga.
Tidigare studier som motbevisar resultat från den här studien, bland annat en studie18 som har bedrivits bland 159 patienter med CHF. Enligt författaren i studie har kvinnor en mer tydlig tendens att visa tecken på oro. Även i en annan studie 19 bland 622 patienter (70%
män) med CHF, visade att kvinnor med CHF rapporterade betydligt högre nivå av nedstämdhet än män med CHF.
Dessutom finns det ytterligare studier som har använt sig av andra metoder än GSE och HADS för mätning av tilltro till sin egen förmåga och oro samt nedstämdhet. Värt att nämna är två studier47,48 som visar att män med CHF lider av nedstämdhet i större utsträckning än kvinnor med CHF. Detta visar på motsägelsefulla resultat vad gäller könsskillnader för oro och nedstämdhet.
Enligt Socialstyrelsen 6 är förekomsten av CHF vanligare hos män (60%) än kvinnor. I förreliggande studie deltog 26% kvinnor med CHF. I en studie som omfattade 11765 patienter med CHF från 11 europeiska länder49, var det en jämn fördelning mellan könen, motsvarande ca 46,8% män. Studien pekade på att både män och kvinnor med CHF led av problem med oro och nedstämdhet men graden av oro var högre hos kvinnor än hos män (nedstämdhet varierade mellan 8,2% till 35,7% hos män och 10,3% till 62,5% hos kvinnor medan oro varierar mellan 12,0% till 41,8% i män och mellan 21,5% till 63,7% hos kvinnor).
Studie betonar även påverkan av oro/nedstämdhet på patienter med CHF. Ålder är ännu en parameter till som har betydelse och därför skall vårdpersonalen lägga särskilt
uppmärksamhet till medicinska fall med kvinnliga patienter eller unga patienter med CHF.
17
Könsfördelning är väldigt olika i andra studier och det har varit flest män (70%- 95%) som deltagit i studie 18,28,36,38,47,48,50,51
och en studie37 fokuserade enbart på manliga deltagande.
Antalet deltagarna i studier hade ett brett spektrum som varierade från 25 patient med CHF 36 till 610 patient med CHF. 48 Patienter i dessa studier 18,28,36,38,47,48,50,51
hade en medelålder på 53-79.
I den föreliggande studien, har ca 26% kvinnor och 74% män deltagit. Kvinnor var i ålder mellan 49-81 och män i ålder mellan 47-85. Högre utbildningsnivå rapporterade hos kvinnor och männen bodde mest i små samhällen jämfört med kvinnor. Föreliggande studie har ett stort urval av patienter gentemot andra studier när det gäller ålder. Könsfördelning i den här studien är ganska nära könsfördelning hos patienter med CHF i Sverige (26 % kvinnor i studien respektive 30 % kvinnor enligt Socialstyrelsen).6
4.3. Metoddiskussion
Studie har valts en kvantitativ ansats med en deskriptiv korrelativ och komparativ i form av enkätbaserad tvärsnittsdesign 29 ,vilket är logiskt för beskrivning av utsträckning och samband av variabler och även är relevant för att se skillnaden inom gruppen. Icke parametriska tester har använts för att data var på ordinalskalenivå och att data inte var normalfördelad. 29
Av totala 620 patienter med CHF, skickades enkät till 310 patienter med CHF (24%
kvinnor och 76% män). Åttiotvå patienter (varav 26 % var kvinnor) besvarade enkäten, vilket gav en svarsfrekvens på 13 % av hela patientgruppen med CHF från ett landsting. Trots att studien grundar sig på ett ganska stort systematiskt urval 29 går resultatet inte att generalisera, dels på grund av ett stort bortfall, att deltagarna endast valdes från ett landsting och på grund av skillnad i antalet män och kvinnor som deltog jämfört med Socialstyrelses rapport6, där 60% av patienter med CHF är män.
Ett av kriterierna för deltagande var att förstå svenska. Detta bidrog till att de som inte talar svenska blev uteslutna. Enligt folkhälsorapport52 består en fjärdedel av Sveriges befolkning av personer med utländsk bakgrund. Att utesluta alla som inte är svensktalande kan möjligen ha påverkat resultatet. Studien kunde använda sig av översättningen till några språket som har majoritet bland befolkningen såsom engelska, finska, arabiska mm.
18
Data samlades in via två standardiserade instrument (GSE och HADS), vilket gav styrka till studien. Enkäten bestod av frågor gällande oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga.
Validitet innebär huruvida resultaten ger en sann bild av det som har undersökts.53På grund av ett begränsat statistiskt underlag i undersökningen kan naturligtvis slumpmässiga skillnader ge avvikelser i resultatet. Bortfallet är alltför stort för att kunna dra riktiga och betydande slutsatser, vilket innebär att det bör finnas ett avsevärt utrymme för att få ett annat resultat vid en likartad undersökning.
Cronbachs alpha värde används som en uppskattning för reliabilitet av ett test. Cronbachs alpha kan variera mellan 0 till 1. Ju högre värde, ju starka korrelationer.29 Resultatet av studien verkar vara reliabelt utifrån de värden som visades i metoddelen.29
4.4. Kliniska implikationer för omvårdnad
Distriktsköterskan möter olika patienter med olika grader av sjukdomen. Patienter med CHF räknas som en stor grupp och behöver följas upp. Ungefär 37% av de patienter som deltog i studien led av oro eller nedstämdhet. Resultatet på förreliggande studie tydde på att dessa patienter har låg nivå på tilltro till sin förmåga ( ju högre värde på oro/nedstämdhet, desto lägre värde på tilltro till sin förmåga finns hos patienter).
Orems egenvårds teori23 framhäver människans förmåga eller makt att bedriva egenvård som en väsentlig faktor i processen. Individens förmåga att bedriva egenvård påverkas av många faktorer såsom hälsotillstånd och sjukvård systemet och egna copingresurser.
Det är viktigt att distriktssköterska fångar upp patienter med CHF som ligger i låg grad tilltro till sin förmåga och lider av oro och nedstämdhet. För att hjälpa dessa patienter bör distriktsköterska identifiera patientens egenvårdkapacitet och egenvårdsbegränsning.
Distriktsköterskan bör ta hänsyn till patientens befintliga tillstånd och diagnos men även dennes copingresurser och upplevda hälsa och vårdbehov för att nå välbefinnande och en bättre hälsa.
Det finns risk att patienten med CHF drabbar av olika grader av oro och nedstämdhet efter utskrivning från sjukhuset. Studie11 visade att olika faktorer kan påverka hälsa hos denna patienten efter sjukhusvistelse. Studie11 visade att regelbundet kontakt med patienten med CHF, bidra till stor hjälp för både vårdpersonal och patienter med CHF. Vårdpersonalen
19
kunde då identifiera oro och nedstämdhet i god tid och fastställa i vilken grad av oro och nedstämdhet samt tilltro till sin förmåga patienter befinner sig.
För patienter med CHF är det väsentligt med att få kontroll över sin situation. Tillsammans med sjuksköterskan ska denna patient lära sig att hantera såväl de fysiska som de psykiska symtomen och även personens egen kompetens. Patienten bör ha kunskap om sin egen grad av psykisk ohälsa och hur den påverkar den fysiska ohälsan.
4.5. Förslag till fortsatt forskning
I denna studie deltog 82 (21 kvinnor och 61 män) patienter med CHF av totala 620 som befann sig i den ursprungliga populationen. Det skulle vara avsevärt betydelsefullt om forskarna kan locka fram mer patienter som är villiga att delta i studien. För att uppnå optimala resultat med skarpare och stadigare slutsatser är det önskevärt att kunna ha en statistik population som omfattar lika många deltagare av varje kön.
Flera studier27,28 visar att patientens uppföljning i hemmet efter sjukhusvistelse är ytterst värdefullt. Det som skulle vara betydelsefullt för uppföljning är att mäta oro, nedstämdhet samt tilltro till sin förmåga hos patienter med CHF vid hemgången efter sjukhusvistelse. Då finns det en grund för uppföljningar.14
Det finns en könbaserad studie37 som undersökte bara män, så det borde vara betydelsefullt om motsvarande undersökningar görs för kvinnor
Den här mätningen har genonförts 1 år efter första mättillfället. Med hjälp av detta
instrument mäter man bara några nuvarande skalor. Det som inte går att mäta är faktumet att sjukdomen är livslång och det innebär att man skulle kunna få olika svar på enkäten vid ett annat tillfälle. Svaren kan i själva verket påverkas av dagens upplevelse och kan variera kraftigt50 särskilt om patienter med CHF är drabbade av andra sjukdomar också (såsom diabetes, reumatisk, mm), vilket kan påverka deras svar.29
5. Slutsats
Den föreliggande studien visar att färre patienter med CHF besväras av oro och
nedstämdhet jämfört med tidigare forskning. Liksom de andra studier visar den här studien att
20
dessa patientgrupper hade mer eller mindre tilltro till sin förmåga. Dessutom är oro och nedstämdhet och tilltro till sin förmåga starkt beroende av varandra. Studien visar att en låg nivå av tilltro till sin förmåga bidrar till att patienten får en benägenhet att bli orolig och nedstämd. Det kan leda till ökad sårbarhet, vilket kan minska deras känsla av kontroll över sin sjukdom. Detta kan leda till att patienter med CHF får en sämre hälsa och blir mer sköra.
Förreliggande studie visar inga signifikanta könsrelaterade skillnader beträffande oro, nedstämdhet och tilltro till sin förmåga hos patienter med CHF.
21
Referenser
1. Läkemedelsverket. Läkemedelsboken. Stockholm: Apoteket AB; 2007/2008
2. Heo S, Moser DK, Pressler SJ, Dunbar SB, Kim J, Ounpraseuth S, et al. Dose-dependent relationship of physical and depressive symptoms with health-related quality of life in patients with heart failure. Jour. 2013 Oct-1; 12(5):454-460.
3.Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, 2005 hämtat 2014- 08-18 från
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf 4. Lazarus R, Folkman S. Stress, Appraisal, and Coping. New York: Springer, cop.; 1984.
5. Hjärt Lungfonden. Hjärtsjukdomar, 2013-12-01; Available at: http://www.hjart- lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartsvikt/.
6. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, 2013 hämtat 2013-12-01 från
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforhjartsjukvard/centralarekommendationer/h jartsvikt.
7. Ericson E. Ericson T. Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur; 2002.
8. Brodie DA, Inoue A, Shaw DG. Motivational interviewing to change quality of life for people with chronic heart failure: a randomised controlled trial. Int J Nurs Stud 2008 Apr-1;
45(4):489-500.
9. Piña IL, Lin L, Weinfurt KP, Isitt JJ, Whellan DJ, Schulman KA, et al. Hemoglobin, exercise training, and health status in patients with chronic heart failure (from the HF- ACTION randomized controlled trial). Am J Cardiol 2013 Oct-1; 112(7):971-976.
10. Evangelista LS, Ter-Galstanyan A, Moughrabi S, Moser DK. Anxiety and depression in ethnic minorities with chronic heart failure. J Card Fail 2009 Sep-1; 15(7):572-579.
11. Scherer M, Himmel W, Stanske B, Scherer F, Koschack J, Kochen MM, et al.
Psychological distress in primary care patients with heart failure: a longitudinal study. Br J Gen Pract 2007 Oct-1; 57(543):801-807.
22
12. Friedmann E, Thomas SA, Inguito P, Kao CW, Metcalf M, Kelley FJ, et al. Quality of Life and Psychological Status of Patients With Implantable Cardioverter Defibrillators. J Interv Card Electrophysiol, 2006 Oct; Volume 17, Issue 1, pp 65-72
13. Shimizu Y, Yamada S, Miyake F, Izumi T, PTMaTCH Collaborators. The effects of depression on the course of functional limitations in patients with chronic heart failure. J Card Fail 2011 Jun-1;17(6):503-510.
14. Celano CM, Mastromauro CA, Lenihan EC, Januzzi JL, Rollman BL, Huffman JC.
Association of baseline anxiety with depression persistence at 6 months in patients with acute cardiac illness. Psychosom Med 2012 Jan-1;74(1):93-99.
15. Yohannes AM, Willgoss TG, Baldwin RC, Connolly MJ. Depression and anxiety in chronic heart failure and chronic obstructive pulmonary disease: prevalence, relevance, clinical implications and management principles. Int J Geriatr Psychiatry 2010 Dec-1;
25(12):1209-1221.
16. Tzeis S, Kolb C, Baumert J, Reents T, Zrenner B, Deisenhofer I, et al. Effect of
depression on mortality in implantable cardioverter defibrillator recipients--findings from the prospective LICAD study. Pacing & Clinical Electrophysiology 2011 Aug-1; 34(8):991-997.
17. Watkins LL, Koch GG, Sherwood A, Blumenthal JA, Davidson JR, O'Connor C, et al.
Association of anxiety and depression with all-cause mortality in individuals with coronary heart disease. J Am Heart Assoc 2013 Mar-19;2(2):e000068.
18. Kristofferzon ML, Lindqvist R, Nilsson A. Relationships between coping, coping
resources and quality of life in patients with chronic illness: a pilot study. Scand J Caring Sci 2011 Sep-1; 25(3):476-483.
19. Eastwood JA, Moser DK, Riegel BJ, Albert NM, Pressler S, Chung ML, et al.
Commonalities and differences in correlates of depressive symptoms in men and women with heart failure. Eur J Cardiovasc Nurs. 2012 Sep;11(3):356-365.
20. Eisenberg SA, Shen BJ, Schwarz ER, Mallon S. Avoidant coping moderates the
association between anxiety and patient-rated physical functioning in heart failure patients. J Behav Med 2012 Jun-1;35(3):253-261.
23
21. Luszczynska A, Mohamed N, Schwarzer R. Self-efficacy and social support predict benefit finding 12 months after cancer surgery: The mediating role of coping strategies.
Psychol , Health Med 2005 11;10(4):365-375.
22. Schwarzer R, Luszczynska A. Selfefficacy. In Health Behavior Constructs: Theory, Measurement and Research. Available at: http://cancercontrol.cancer.gov/brp/constructs/self- efficacy/. Accessed 2014-05-11, 2007. National Cancer Institute.
23. Orem D. Nursing concepts of practice, sixth edition. Missouri: Mosby Inc; 2001.
24. Bandura A. Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change. 1977;
Available at: http://www.uky.edu/~eushe2/Bandura/Bandura1977PR.pdf. Accessed 2014-05- 11.
25. SBU. kunskapscentrum för hälso- och sjukvården - SBU. 2013; Available at:
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Mat%20vid%20diabetes/Diabetes_kap4.p df. Accessed 2014-05-11.
26. Kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor och barnmorskor, Allmänna råd från Socialstyrelsen<br />. 1995; Available at:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/13702/1995-70- 5_1995706.pdf. Accessed 2014-05-11.
27. Sherwood A, O'Connor CM, Routledge FS, Hinderliter AL, Watkins LL, Babyak MA, et al. Coping effectively with heart failure (COPE-HF): design and rationale of a telephone- based coping skills intervention. J Card Fail 2011 Mar-1; 17(3):201-207.
28. Tsuchihashi-Makaya M, Matsuo H, Kakinoki S, Takechi S, Kinugawa S, Tsutsui H, et al.
Home-based disease management program to improve psychological status in patients with heart failure in Japan. Circulation Journal 2013 Jan-1;77(4):926-933.
29. Polit D, Beck C. Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (9th ed).<br />. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2008.
30. International Classification of Diseases (ICD). ICD-10 Version:2010; Available at:
http://www.who.int/classifications/icd/en/ Accessed 2014-05-22
24
31. Luszczynska A, Scholz U, Schwarzer R. The general self-efficacy scale: multicultural validation studies. J Psychol 2005 Sep-1; 139(5):439-457.
32. Snaith RP, Zigmond AS. The hospital anxiety and depression scale. Br Med J (Clin Res Ed)1986 Feb-1;292(6516):344.
33. Snaith RP. The Hospital Anxiety And Depression Scale. Health and Quality of Life Outcomes 2003 Aug-1; 1:29.
34. Bjelland I, Dahl AA, Haug TT, Neckelmann D. The validity of the Hospital Anxiety and Depression Scale. An updated literature review. J Psychosom Res. 2002 Feb;52(2):69-77.
35. Etikprövningsnämnden. Etikprövning av forskning som avser människor 2013; Available at: http://www.epn.se/sv/uppsala/om-naemnden/. Accessed 2014-05-12.
36. Laederach-Hofmann K, Roher-Gübeli R, Messerli N, Meyer K. Comprehensive
rehabilitation in chronic heart failure--better psycho-emotional status related to quality of life, brain natriuretic peptide concentrations, and clinical severity of disease. Clin Invest Med 2007 Jan-1;30(2):E54-62.
37. Koukouvou G, Kouidi E, Iacovides A, Konstantinidou E, Kaprinis G, Deligiannis A.
Quality of life, psychological and physiological changes following exercise training in patients with chronic heart failure. J Rehabil Med 2004 Jan-1;36(1):36-41.
38. Goodman H, Firouzi A, Banya W, Lau-Walker M, Cowie MR. Illness perception, self- care behaviour and quality of life of heart failure patients: a longitudinal questionnaire survey.
Int J Nurs Stud 2013 Jul-1;50(7):945-953.
39. Chen LH, Li CY, Shieh SM, Yin WH, Chiou AF. Predictors of fatigue in patients with heart failure. J Clin Nurs 2010 Jun-1;19(11-12):1588-1596.
40. Khan S, Khan A, Ghaffar R, Awan ZA. Frequency of depression in patients with chronic heart failure. J Ayub Med Coll Abbottabad. 2012 Apr-Jun;24(2):26-9.
41. Damen NL, Pelle AJ, Szabó BM, Pedersen SS. Symptoms of anxiety and cardiac hospitalizations at 12 months in patients with heart failure. J Gen Intern Med 2012 Mar- 1;27(3):345-350.
25
42. Sarkar U, Ali S, Whooley MA. Self-Efficacy as a Marker of Cardiac Function and Predictor of Heart Failure Hospitalization and Mortality in Patients With Stable Coronary Heart Disease: Findings From the Heart and Soul Study. Health Psychol. 2009
Mar;28(2):166-173.
43. Abbott AA, Barnason S, Zimmerman L. Symptom burden clusters and their impact on psychosocial functioning following coronary artery bypass surgery. J Cardiovasc Nurs. 2010 Jul-Aug;25(4):301-310
44. Paukert AL, LeMaire A, Cully JA. Predictors of depressive symptoms in older veterans with heart failure. Aging Ment Health. 2009 Jul;13(4):601-610.
45. Garfield AC, Lincoln NB, Garfield AC, Lincoln NB. Factors affecting anxiety in multiple sclerosis. Disabil Rehabil. 2012 Dec-1;34(24):2047-2052.
46. Wu SF, Huang YC, Lee MC, Wang TJ, Tung HH, Wu MP. Self-efficacy, self-care behavior, anxiety, and depression in Taiwanese with type 2 diabetes: A cross-sectional survey. Nurs Health Sci. 2013 Jan 10
47. Maeda U, Shen BJ, Schwarz ER, Farrell KA, Mallon S. Self-efficacy mediates the associations of social support and depression with treatment adherence in heart failure patients. Int J Behav Med 2013 Mar-1;20(1):88-96.
48. Johansen JB, Pedersen SS, Spindler H, Andersen K, Nielsen JC, Mortensen PT.
Symptomatic heart failure is the most important clinical correlate of impaired quality of life, anxiety, and depression in implantable cardioverter-defibrillator patients: a single-centre, cross-sectional study in 610 patients. Europace 2008 May-1;10(5):545-551.
49. DeSmedt D, Clays E, Annemans L, Pardaens S, Kotseva K, DeBacquer D. Self-reported health status in coronary heart disease patients: A comparison with the general population.
Eur J Cardiovasc Nurs 2014 Jan 15 [Epub ahead of print] PMID: 24434050 [PubMed - as supplied by publisher] 2013 2014 Jan 15;10(1474515113519930):1177.
26
50. Park CL, Sacco SJ, Edmondson D. Expanding coping goodness-of-fit: religious coping, health locus of control, and depressed affect in heart failure patients. Anxiety, Stress Coping 2012 Mar-1;25(2):137-153.
51. Höfer S, Schmid JP, Frick M, Benzer W, Laimer H, Oldridge N, et al. Psychometric properties of the MacNew heart disease health-related quality of life instrument in patients with heart failure. J Eval Clin Pract 2008 Aug-1;14(4):500-506.
52. Socialstyrelse. Folkhälsorapport. 2009; Available at:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf.
Accessed 2014-05-22.
53. Johansson B, Svedner PO. Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning<br />. Uppsala: Kunskapsföretaget.; 2006.
1
Bilaga 1
Exempel på frågor gällande oro och nedstämdhet 1. Jag känner mig spänd eller uppskruvad
o För det mesta o Ofta
o Då och då o Inte alls
2. Jag uppskattar samma saker som förut.
o Precis lika mycket o Inte lika mycket o Bara lite
o Knappt alls
2
Bilaga 2
Exempel på frågor gällande tilltro till sin förmåga
1. Jag kan alltid klara av att hantera svåra problem om jag försöker tillräckligt mycket o Inte alls sant
o Knappast sant o Delvis sant o Helt sant
2. Om någon opponerar sig mot mig kan jag ändå hitta sätt att få det som jag vill o Inte alls sant
o Knappast sant o Delvis sant o Helt sant
