Konsumenters Kontantanvändande: Varför använder konsumenter kontanter som betalningsmedel?

(1)

Konsumenters kontantanvändande

Varför använder konsumenter kontanter som betalningsmedel?

Författare: Jens Barkestam, Niklas Hedin Eriksson Handledare: Sofia Isberg

Studenter

Handelshögskolan Vårterminen 2011 Examensarbete, 30 hp

(2)

i

Sammanfattning

Problemformulering

Vår studie ämnar svara på frågeställningen: Varför använder sig konsumenter av kontanter som betalningsmedel? Vi har utgått ifrån interna, externa och demografiska faktorer för att svara på vår problemformulering. De interna faktorerna som undersöks är självkontroll, erfarenhet, förväntningar, familjekultur, vana och attityd, och de externa faktorerna är andra konsumenters påverkan, produktinformation, omgivning och tillgänglighet. Vi undersöker även de demografiska faktorerna ålder, inkomst, utbildning och kön.

Syfte

Det teoretiska syftet att undersöka vilka interna, externa och demografiska faktorer som påverkar konsumenters val av kontanter betalningsmedel. Det praktiska syftet att till Samverkansgruppen för ett tryggare Umeå bidrar med information kring vilka faktorer som påverkar konsumenter att använda kontanter som betalningsmedel.

Metod

Denna studie har genomförts med en kvantitativ forskningsmetod där vi använt oss av en deduktiv utgångspunkt samt en positivistisk kunskapssyn. Datainsamlingen gjordes via en enkätundersökning och urvalet består av konsumenter i Umeå samt anställda vid företag lokaliserade i Umeå, Örnsköldsvik och Storuman. Vi har sedermera utifrån multipel regression konstaterat vilka faktorer som påverkar konsumenternas val av kontanter betalningsmedel.

Teori

Den teoretiska referensramen består i huvudsak av forskning rörande konsumentbeteende i kontexten val av produkt där respektive intern, extern och demografisk faktor behandlats.

Därtill använder vi oss av vad vi väljer att kalla för sambandsförklarande teorier vilket innebär forskning som påvisar att de interna faktorerna påverkar konsumenter i, under och efter varpå de externa faktorerna träder in och påverkar konsumenter först i själva konsumtionsögonblicket i butik eller online över internet. Därtill valde vi att addera en demografisk aspekt till vår studie då vi anser att de påverkar konsumentbeteendet. Utifrån dessa teorier skapade vi en modell som redogör för hur konsumenters val av kontanter som betalningsmedel påverkas av olika faktorer.

Slutsatser

Det finns forskning inom konsumentbeteende rörande konsumenters val av produkt som helt eller delvis går att applicera till kontexten val av kontanter som betalningsmedel. De interna faktorerna erfarenheter, vana och attityder visade sig påverka valet av betalningsmedel i störst utsträckning. Därtill visade studien att de externa faktorerna produktinformation och tillgänglighet påverkar konsumenter i deras val av kontanter som betalningsmedel. Dock visar studien att de inte påverkar konsumenter i lika stor utsträckning som de interna faktorerna gör. De demografiska faktorerna visade sig ha minst påverkan då det endast var faktorn utbildning som inverkade på valet av betalningsmedel. Sammantaget innebar resultatet att vi reviderade vår ursprungsmodell i enlighet med de faktorer som hade en justerad förklarandegrad beräknat till högre eller lika med 5 procent.

(3)

ii

Förord

Detta examensarbete har genomförts på Handelshögskolan vid Umeå Universitet (USBE) inom ramen för Service Managementprogrammet. Studien har utförts på uppdrag från Samverkansgruppen för ett tryggare Umeå vilka vi vill tacka för deras samarbetsvilja och engagemang.

Många fler är de personer som på olika sätt bidragit till färdigställandet av detta examensarbete. Förutom Samverkansgruppen för ett tryggare Umeå vill vi passa på att tacka vår handledare Sofia Isberg som under arbetets gång fungerat som ett utmärkt stöd då hon bidragit med hjälpsamma kommentarer och genomtänkta idéer. Vi vill även tacka forskarstuderande Vladimir Vanyushyn för hans bidragande hjälp och åsikter kring vårt examensarbete. Därtill vill vi även rikta ett särskilt tack till samtliga respondenter och företagen Skellefteåkraft AB, Heja kommunikationsbyrå AB, Hägglunds BAE Systems AB och Kontorsvaruhuset Sverige AB som varit hjälpsamma genom att svara på vår enkät.

Vår förhoppning är att denna uppsats ska vara till nytta och intresse för Samverkansgruppen för ett tryggare Umeå, liknande organisationer samt andra som är intresserade av konsumentbeteende.

Trevlig läsning.

Umeå, maj 2011

Jens Barkestam Niklas Hedin Eriksson

(4)

iii

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1. Problembakgrund... 1

1.1.1. Val av betalningsmedel ... 3

1.1.2. Problemområden kring kontanthantering ... 4

1.2. Frågeställning och syfte ... 5

1.3. Samarbetspartner ... 5

1.4. Disposition ... 5

2. Vetenskapliga utgångspunkter ... 7

2.1. Förförståelse ... 7

2.2. Perspektiv ... 7

2.3. Vetenskapligt angreppssätt ... 8

2.4. Kvantitativ metod ... 8

2.5. Sekundärdata ... 9

2.6. Källkritik ... 10

3. Konsumentbeteende ... 11

3.1. Interna faktorer ... 11

3.1.1. Självkontroll ... 11

3.1.2. Erfarenhet ... 13

3.1.3. Förväntningar ... 14

3.1.4. Familjekultur ... 15

3.1.5. Vana ... 16

3.1.6. Attityd ... 18

3.2. Externa faktorer ... 19

3.2.1. Andra konsumenters påverkan ... 20

3.2.2. Produktinformation ... 21

3.2.3 Omgivning ... 22

3.2.4. Tillgänglighet ... 23

3.3. Sambandsförklarande teorier ... 24

3.4. Demografiska faktorer ... 26

3.4.1. Ålder ... 26

3.4.2. Inkomst ... 27

3.4.3. Utbildningsnivå ... 28

(5)

iv

3.4.4. Kön ... 29

3.5. Sammanfattande modell ... 30

4. Praktisk metod ... 32

4.1. Urval & Val av plats ... 32

4.2 Bortfallsanalys ... 33

4.3. Enkätkonstruktion ... 33

4.3.1. Beroende variabel ... 35

4.3.2. Interna faktorer ... 36

4.3.3. Externa faktorer ... 39

4.3.4. Demografiska faktorer ... 40

4.4. Primärdata ... 42

4.5. Hur mäter vi? ... 42

5. Empiri, Analys & Diskussion... 44

5.1 Beroende variabel Y ... 44

5.2. Interna faktorer ... 45

5.2.1. Självkontroll ... 45

5.2.2. Erfarenhet ... 46

5.2.3. Förväntningar ... 49

5.2.4. Familjekultur ... 51

5.2.5. Vana ... 53

5.2.6. Attityd ... 55

5.3. Externa faktorer ... 58

5.3.1 Andra konsumenters påverkan ... 58

5.3.2. Produktinformation ... 59

5.3.3. Omgivning ... 62

5.3.4. Tillgänglighet ... 64

5.4. Demografiska faktorer ... 66

5.4.1. Ålder ... 66

5.4.2. Inkomst ... 67

5.4.3. Utbildning ... 68

5.4.4. Kön ... 70

5.16. Sambandet mellan faktorgrupperna ... 71

5.17. Den statistiskt optimala modellen... 72

(6)

v

6. Slutsatser ... 74

6.1 Fortsatt forskning ... 76

7. Rekommendationer ... 77

8. Sanningskriterier ... 79

Referenser ... 81

9.1. Muntliga källor ... 84

Appendix 1 - Marknadsundersökning Umeå ... Appendix 2 - Tabeller ... Figur- och tabellförteckning Figurer Figur 1 - Disposition ... 6

Figur 2 - Självkontroll ... 12

Figur 3 - Erfarenhet ... 14

Figur 4 - Förväntningar ... 15

Figur 5 - Familjekultur ... 16

Figur 6 - Vana ... 18

Figur 7 - Attityd ... 19

Figur 8 - Andra konsumenters påverkan ... 21

Figur 9 - Produktinformation ... 22

Figur 10 - Omgivning ... 23

Figur 11 - Tillgänglighet ... 24

Figur 12 - Sambandsförklarande modell ... 26

Figur 13 - Ålder ... 27

Figur 14 - Inkomst ... 28

Figur 15 - Utbildningsnivå ... 29

Figur 16 - Kön ... 30

Figur 17 - Sammanfattande modell ... 31

Figur 18 - Beroende variabel Y ... 45

Figur 19 - Självkontroll 1 ... 46

Figur 20 - Självkontroll 2 ... 46

Figur 21 - Erfarenhet 1 ... 47

Figur 24 - Förväntningar 1 ... 50

Figur 27 - Familjekultur 1 ... 52

Figur 28 - Familjekultur 2 ... 52

(7)

vi

Figur 29 - Vana 1 ... 54

Figur 30 - Vana 2 ... 54

Figur 31 - Vana 3 ... 54

Figur 32 - Vana 4 ... 54

Figur 33 - Vana 5 ... 54

Figur 34 - Vana 6 ... 54

Figur 35 - Attityd 1 ... 56

Figur 41 - Andra konsumenters påverkan ... 58

Figur 42 - Andra konsumenters påverkan 2 ... 58

Figur 43 – Produktinformation ... 60

Figur 44 - Produktinformation 2 ... 60

Figur 49 – Omgivning 1 ... 63

Figur 50 - Omgivning 2 ... 63

Figur 51 - Omgivning 3 ... 63

Figur 52 - Tillgänglighet 1 ... 64

Figur 55 - Ålder ... 66

Figur 56 - Inkomst ... 68

Figur 57 - Utbildning ... 69

Figur 58 - Kön ... 70

Figur 59 - Justerad förklarandegrad, alla faktorer ... 71

Figur 60 – Reviderad Modell ... 72

Figur 61 - Justerad förklarandegrad, varje faktorgrupp ... 72

Figur 62 – Reviderad modell ... 75

Tabeller Tabell 1 - Beroende variabel Y ... 44

Tabell 2 - Självkontroll ... 45

Tabell 3 - Erfarenhet ... 46

Tabell 4 - Förväntningar ... 49

Tabell 5 - Familjekultur ... 51

Tabell 6 - Vana ... 53

(8)

vii

Tabell 7 - Attityd ... 55

Tabell 8 - Andra konsumenters påverkan ... 58

Tabell 9 - Produktinformation ... 59

Tabell 10 - Omgivning ... 62

Tabell 11 - Tillgänglighet ... 64

Tabell 12 - Ålder ... 66

Tabell 13 - Inkomst ... 67

Tabell 14 - Utbildning ... 69

Tabell 15 - Kön ... 70

Tabell 16 - Cronbach alpha ... 80

(9)

1

1. Inledning

Kapitlet innehåller det teoretiska problemet inom konsumentbeteende och leder vidare in på vår valda kontext val av betalningsmedel och mer precist val av kontanter som betalningsmedel samt de praktiska problemen med området. Kapitlet mynnar slutligen ut i vårt syfte och vår problemformulering.

1.1. Problembakgrund

Det är svårt för konsumenter att ta ett beslut när står inför ett val mellan olika produkter och det finns en rad faktorer som påverkar konsumenten i denna beslutsprocess. Beslutsprocessen börjar redan innan köptillfället, exempelvis i hemmet när en familj planerar sina matinköp och skriver en lista över vad som ska inhandlas. Huang & Hutchinson (2010, s.193) och även Rose & Samouel (2009, s.171-173) påvisar att konsumenter i regel planerar sina köp innan de genomförs och att det är i detta planeringsstadium som interna faktorer som exempelvis tidigare erfarenheter påverkar konsumenten. Att tidigare erfarenheter har stor inverkan på konsumenters val av produkt är något som styrks av Hong (2010, s.309). McGuire (1976, s.302-303) argumenterar för att interna faktorer är hur väl förväntningar på en produkt stämmer överens med den verkliga produkten samt för att graden av självkontroll i beslutsfattandet påverkar i vilken utsträckning konsumenten blir påverkad av marknadsföring, grupptryck och dylikt. Moschis (1985, s.910) argumenterar för att ytterligare ett exempel på en intern faktor som påverkar konsumenters val av produkt är familjeförhållande och att denna faktor påverkar konsumenten innan köptillfället. Moschis menar vidare att föräldrar och syskon har en direkt påverkan på konsumenters köpbeteende. Detta genom att de under sin uppväxt fått värderingar av familjemedlemmar samtidigt som föräldrarna också har stort inflytande över hur mycket marknadsföring som deras barn blir utsatta för.

Det är inte alltid som konsumenter reflekterar över exempelvis deras förväntningar och tidigare erfarenheter och därigenom planerar sitt inköp. Aarts, Verplanken & van Knippenber (1998, s.1360) menar att konsumenter i vissa fall kan komma att använda ett vanebeteende om en produkt starkt förknippas med ett särskilt problem eller specifik situation. Detta innebär att en konsument automatiskt köper en särskilt typ av produkt för att lösa ett specifikt problem, exempelvis om konsumenten är törstig kan ett vanebeteende vara lösa problemet genom att köpa och dricka en läsk. Att en konsument alltid köper en särskild typ av produkt för att lösa ett visst problem anser Jeuland (1979, s.672-680) grunda sig i en lojalitet mot produkten och i att konsumenter inte vill lägga extra tid och energi på att undersöka om det finns bättre alternativa produkter. Vidare påpekar författarna Kim & Chung (2011,s.44) att konsumenters attityder inverkar på valet av produkt i den bemärkelsen att en konsument med tydliga värderingar och attityder kring miljön tenderar att väga den aspekten högre än andra när de väljer sina produkter. Sammanfattningsvis är de interna faktorerna; självkontroll, erfarenhet, förväntningar, familjekultur, vana och attityd.

Vidare är det även påvisat att interna faktorer inte är den enda typen av faktorer som påverkar en konsuments val av produkt. McGuire (1976, s302-303) menar att externa faktorer också påverkar konsumenters val av produkt. Detta styrks utav Huang & Hutchinson (2010, s.192)

(10)

2 som menar att konsumenter omedvetet lämnar utrymme i beslutsprocessen för att väl i köptillfället kunna ändra sitt beslut efter att ha blivit påverkad av externa faktorer. Dessa externa faktorer kan exempelvis vara omgivningens påverkan om de upplevs som nog stimulerande för konsumenten. Guido, Capestro & Peluso (2010, s.366-367) anser också att konsumenters val av produkt påverkas av externa faktorer och förklarar den externa påverkan som hur influerade konsumenter blir av omgivningen i en butik till att köpa en viss produkt.

Det finns fler forskare som styrker att konsumenter blir påverkade av externa faktorer. Några av dem är Furse, Punj & Stewart (1984, s.428) vilka påvisar att externa faktorer som exempelvis produktinformation påverkar en konsumenters val av produkt. De menar att om konsumenten upplever produktinformationen som nyttig så används mer tid och energi än normalt för att besluta om och uträtta ett köp av produkten (Furse et al., 1984, s.428-429).

Vidare finns det forskare som anser att de interna faktorerna används för att motivera val av produkt, medan de externa används för att hitta och undersöka varans tillgänglighet (Rose &

Samouel, 2009, s.176). Att tillgänglighet är något som påverkar konsumenters val styrks av Poon (2007, s.63) som menar att ökad tillgänglighet av en tjänst också ökar användandet av den. Ytterligare en extern faktor som många forskare menar har påverkan på konsumenters val av produkt är beteendet hos övriga konsumenter vid köptillfället. Detta styrks av Bearden

& Etzel (1982, s.183) som argumenterar att konsumenters val av produkt påverkas av andra konsumenter under köptillfället.

Att det främst är externa och interna faktorer som påverkar en konsument att välja en produkt är de flesta forskare ense om. Dock finns det forskare som menar att det finns en ytterligare faktor som påverkar konsumentbeteendet. Det är den demografiska faktorn och i en studie gjord av Gough & Sozou (2005, s.563-567) påvisade författarna att demografiska faktorer som ålder, kön, utbildning, och inkomst har påverkan på hur de tillfrågade valde att placera och hantera sitt pensionssparande. Dock hade alla faktorer inte lika stor påverkan och den faktor som hade minst påverkan var kön. Att demografiska faktorer påverkar konsumenters val av produkt stärks av Creusen (2010, s.31-32) som påvisar att det finns samband mellan demografiska faktorer som inkomst, ålder, kön, utbildning och vad konsumenter värderar hos en produkt. Exempelvis påvisade studien att kvinnliga konsumenter värderar design och det symboliska värdet hos en produkt högt samtidigt som de vill att den ska vara funktionell och lättanvänd. Ytterligare forskare som anser att demografiska faktorer har påverkan på vilken produkt som konsumenter väljer är Funk & Ndubisi (2006, s.46). De menar i sin studie att kön har påverkan på vilken färg som konsumenter föredrar när denne ska köpa bil.

Det finns som ovan nämnts tre huvudgrupper av faktorer som forskare inom konsumentbeteende anser påverkar konsumenter att välja en viss produkt före en annan.

Dessa grupper är interna faktorer såsom självkontroll, erfarenheter, förväntningar, familjekultur, vana och attityder. Även externa faktorerna andra konsumenters påverkan, produktinformation, omgivningens påverkan och tillgänglighet samt de demografiska faktorerna ålder, inkomst, utbildning och kön påverkar konsumentens val av produkt på olika sätt.

(11)

3 1.1.1. Val av betalningsmedel

Att välja produkt är inte det enda val som konsumenter måste göra vid ett köptillfälle, utan de måste även välja vilken typ av betalningsmedel som de ska använda. Vi anser det vara viktigt att förklara valet av betalningsmedel eftersom detta är något som vi saknar inom teoriområdet konsumentbeteende. Som författarna ovan argumenterar om att interna, externa och demografiska faktorer påverkar konsumenters val av produkt så finns det även studier som visar på att just dessa faktorer påverkar konsumenters val av kreditkort som betalningsmedel, men dessa studier är väldigt begränsade till antal.

Wang, Wei & Malhotra (2011, s.191-192) påvisar i sin studie att de interna faktorerna attityd samt personlighet har stor påverkan på konsumenters användande av kreditkort. De menar att en person med en riskbenägen attityd och/eller med dålig självkontroll är mer benägen att inneha samt att utnyttja ett kreditkort, då de enklare går att påverka med marknadsföring samtidigt som de är mindre återhållsamma med pengar.

Vidare har vi även hittat studier vilka visar på att det inte bara är interna faktorer som påverkar konsumenters val av kreditkort som betalningsmedel. En studie gjord i Saudiarabien påvisar att demografiska faktorer som kön, inkomst och utbildning påverkar användandet av kreditkort. Studien visar att kvinnor, höginkomsttagare samt välutbildade är de grupper som använder sig av kreditkort i störst utsträckning. (Yakubu & Alhassan, 2007, s.226) Att de demografiska faktorerna påverkar valet av betalningsmedel styrks av Wang et al. (2011, s.191) som säger att faktorerna social klass och yrke påverkar konsumenternas val av kreditkort som betalningsmedel, då deras studie påvisar att hög inkomst och hög utbildning resulterade i ett mer frekvent utnyttjande av kreditkort.

Inom konsumentbeteende och kontexten val av betalningsmedel ser vi ett problem i att de tidigare gjorda studierna inom området till stor del är gjorda för att förklara varför en konsument väljer kreditkort som betalningsmedel. Således innebär det att i dagsläget saknas forskning på varför konsumenter väljer att använda sig av andra typer av betalningsmedel än kreditkort. En typ av dessa betalningsmedel är kontanter och rimligtvis borde även valet av kontanter som betalningsmedel påverkas av interna, externa och demografiska faktorer likt kreditkort. Vi menar att även om teorierna rörande användande av kreditkort poängterar att höginkomsttagare använder kreditkort mest frekvent behöver det inte innebära att lågutbildade använder kontanter i störst utsträckning. Därför anser vi vidare att teorierna kring användande av kreditkort inte är möjliga att direktapplicera till valet av kontanter som betalningsmedel eftersom det i dagsläget finns ett flertal andra betalningsmedel än kreditkort och kontanter. Ytterligare skäl till detta är att handel med kreditkort eller kontanter innebär två olika typer av konsumtion eftersom konsumenter i handel med kontanter får en fysisk uppfattning av hur mycket pengar som konsumerats vilket inte är fallet i handel med kreditkort. Vi tror dock även att valet kan påverkas av fler faktorer än de som författarna i studierna kring kreditkort berör. I valet av kontanter som betalningsmedel tror vi att beslutsprocessen hos konsumenten är liknande den beslutsprocess som konsumenten går igenom vid ett val av produkt. Med detta menar vi att konsumenten även i detta val blir påverkad av en rad olika interna faktorer innan valet av betalningsmedel, exempelvis när konsumenten bestämmer sig för att åka till en bankomat eller inte. Vidare betyder detta att väl

(12)

4 i köptillfället kommer konsumentens val av betalningsmedel påverkas av olika externa faktorer samtidigt de demografiska faktorerna påverkar konsumenter såväl innan som i och efter köptillfället.

Dock tror vi inte att alla teorierna om konsumentbeteende och val av produkt går att direktapplicera på val av betalningsmedel. Detta då vi ser beslutsprocesserna som likartade, men i valet av produkt finns det i regel en större variation av produkter att välja bland och i valet av betalningsmedel är utbudet väldigt begränsat. Samtidigt tror vi att konsumenter utvärderar ett val av produkt i större utsträckning än vad de gör för att välja betalningsmedel eftersom det finns ett större utbud av produkt än vad det finns betalningsmedel. Den största anledningen till varför kontanter är speciellt intressant att fokusera på är den rad av problem som ett kontantanvändande leder till.

1.1.2. Problemområden kring kontanthantering

Samhällsdebatten kring kontanters vara eller icke vara tilltar och enligt Monica Hallin, vd för Bankernas Depå kostar kontanthanteringen för mycket (Forne, 2009). Hon menar att kontanthanteringen också är negativ ur säkerhetssynpunkt, då kontanter relativt sett till kort och internetbetalning, är ett enklare att stjäla. För att förtydliga säkerhetsproblemet har det sedan 2005 lagts ned cirka 550 miljoner kronor till att förbättra säkerheten kring kontanthanteringen (Grundberg, 2010). Säkerhetsansvarige hos Svensk handel, Dick Malmlund säger att det ändå dagligen i snitt sker 17 personrån och tre butiksrån i Sverige (Wikberg, 2010). Det går inte heller att frångå det faktum att kriminella organisationer och svartjobb till stor del finansieras av kontanter (Sundin, 2010). Samtidigt finns det de som anser att kontanter behövs, då de inte utelämnar konsumenters identitet likt de digitala betalningsmedlen gör (Tankar om kortfällan, 2010). Flyborg nämner i en debattartikel att ett användande av kort lämnar elektroniska avtryck som hotar integriteten hos konsumenter.

Artikeln nämner även att många, men främst synskadade och äldre föredrar kontanter, då de ger en ökad trygghet i hur mycket av deras pengar som används vid transaktionen. (Flyborg, 2010)

Swedbank AB presenterar på sin hemsida en jämförelse mellan användande av kort och kontanter för att illustrera skillnaden i bidrag till miljöförstörelse. Jämförelsen visar tydligt att kort är mycket bättre för miljön, främst i fråga om hur mycket betalningssätten bidrar till övergödning och växthuseffekten. Men studien visar även att kortbetalning bidrar mindre till försurning och marknära ozon. I fråga om kontanter är det tillverkningen av mynt och sedlar samt värdetransporterna som är de största miljöbovarna och i fråga om kort är det kvittot samt elförbrukning hos kortterminaler som bidrar mest till föroreningar. (Swedbank Sjuhärad, 2010)

För att exemplifiera hur Sveriges banker idag arbetar med kontanthanteringen har Nordea AB nyligen beslutat att minska den genom att helt ta bort kontanter på vissa kontor samt att på vissa kontor endast ha öppet ett par dagar i veckan där kontanta ärenden kan hanteras (Nordea, 2010). Länsförsäkringar har gått hela vägen genom att vara en helt kontantlös bank där kontanta ärenden sköts med hjälp av samarbetspartners (Länsförsäkringar, 2010). Såväl Swedbank som Handelsbanken har beslutat att fortsättningsvis ha kontanthantering som en

(13)

5 del av sin service (Zöllner, 2010). En stor anledning till detta är en gammal överenskommelse, vilken säger att löntagare måste kunna få ut sin lön avgiftsfritt (Wikberg, 2010).

Alla problem som uppstår genom att konsumenter betalar med kontanter samt att det saknas forskning kring varför konsumenter använder kontanter gör att vi tycker att konsumentbeteende i kontexten val av kontanter som betalningsmedel är ett område värt att fördjupa sig i. Genom att skapa en bättre förståelse för vilka faktorer som påverkar en konsument när denne ska välja betalningsmedel hoppas vi kunna bidra med information som hjälper företag och organisationer att förstå hur de kan påverka konsumenter till att använda mindre kontanter. Idag finns det bristfällig information som påvisar detta, vilket vi tycker är anmärkningsvärt. Detta då det är uppenbart att det svenska samhället kan göra stora ekonomiska vinster genom att minska kontantanvändandet. Det är inte bara den ekonomiska vinsten som vi anser som en vital del i ett minskat användande av kontanter. Utan vi ser också att det skulle bidra utifrån en säkerhets- och miljöaspekt.

1.2. Frågeställning och syfte

Vår problembakgrund leder oss till följande frågeställning:

Varför använder konsumenter kontanter som betalningsmedel?

Det teoretiska syftet med denna studie är att förklara vilka interna, externa och demografiska faktorer som påverkar konsumenters beslut att använda kontanter som betalningsmedel.

Det praktiska syftet med studien är att till Samverkansgruppen för ett tryggare Umeå bidra med information angående vilka faktorer som påverkar konsumenter till att använda kontanter som betalningsmedel i Umeå.

1.3. Samarbetspartner

Vi ämnar utföra denna studie i samarbete med ”Samverkansgruppen för ett tryggare Umeå”.

De arbetar för att minska kontanthanteringen i Umeå, då den leder till stora problem för samhället utifrån ett säkerhets-, miljö och arbetsmiljöperspektiv. Gruppen består idag av Swedbank AB, Nordea AB, SEB, Polisen Umeå, Umeå näringsliv, Svensk Handel, Finansförbundet, Umeå kommun m.fl. Eftersom det löpande adderas nya företag till Samverkansgruppen för ett tryggare Umeå kan företag är det svårt att säga exakt vilka som ingår.

1.4. Disposition

I vår uppsats har vi valt att börja med ett inledningskapitel som innehåller problembakgrund samt frågeställning och syfte. Vidare går uppsatsen in på de vetenskapliga utgångspunkterna som berör vårt angreppssätt och vår forskningsmetod. Sen kommer vi in på kapitlet konsumentbeteende där vi redogör för de teorier som inkluderas i vår studie. Vidare kommer den praktiska metoden som främst berör urval, val av platser samt vår enkätkonstruktion.

Sedan kommer empiri, analys och diskussionskapitlet där vi redogör för våra resultat, analyser och sedermera reflekterar över resultatet. I nästa kapitel behandlar vi studiens slutsatser vilket senare mynnar ut i rekommendationer där vi lägger fram hur

(14)

Samverkansgruppen för ett tryggare Umeå kan använda studiens information. Slutligen kommer kapitlet sanningskriterier och det berör främst validi

studie. Vår disposition är även illustrerad i figuren

Figur 1 - Disposition

Inledning Vetenskapliga Utgångspunkter Konsumentbeteende

Samverkansgruppen för ett tryggare Umeå kan använda studiens information. Slutligen kommer kapitlet sanningskriterier och det berör främst validiteten och reliabiliteten hos vår studie. Vår disposition är även illustrerad i figuren (Figur 1 - Disposition) nedan.

Konsumentbeteende Praktisk Metod Empiri, Analys och Diskussion Slutsatser Rekommendationer

6 Samverkansgruppen för ett tryggare Umeå kan använda studiens information. Slutligen teten och reliabiliteten hos vår

nedan.

Sanningskriterier

(15)

7

2. Vetenskapliga utgångspunkter

Detta kapitel innehåller uppsatsens vetenskapliga utgångspunkter, angreppssätt och forskningsmetod. Kapitlet berör även vår sekundärdata och källkritik.

2.1. Förförståelse

Vi som skrivit denna uppsats heter Jens Barkestam och Niklas Hedin Eriksson, vi har båda läst Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service management och har i samarbete med vår uppdragsgivare ”Samverkansgruppen för ett tryggare Umeå” funnit att konsumenters kontantanvändande är intressant att undersöka. Att vi båda läst Service management innebär att vi i stor utsträckning studerat ämnet konsumentbeteende med inriktning mot marknadsföring. Det anser vi inte påverka våra synstätt till konsumenters val av betalningsmedel eftersom det inte finns någon tidigare forskning gjord med utgångspunkt från teorier inom konsumentbeteende i förhållande till vår valda kontext. Att vi på uppdrag från

”Samverkansgruppen för ett tryggare Umeå” genomfört studien kan tänkas inverka på vårt synsätt gentemot kontanter i den bemärkelsen att deras åsikter rörande betalningsmedlet inverkar på våra. Detta eftersom ”Samverkansgruppen för ett tryggare Umeå” har som målsättning att minska konsumenters kontantanvändande vilket innebär att de har ett negativt synsätt på användandet av kontanter som betalningsmedel. Nämnas bör att Jens har erfarenhet av att arbeta inom bankväsendet vilket kan tänkas inverka på vilket synsätt han har i förhållande till kontanter som betalningsmedel. Vad gäller Niklas innehar han endast erfarenhet av konsumtion med kontanter som betalningsmedel vilket kan tänkas påverka hans syn på betalningsmedlet. Detta då Niklas har ett mer positivt synsätt gentemot kontanter som betalningsmedel eftersom han inför studiens genomförande inte blivit informerad i samma utsträckning som Jens Barkestam om vilka samhälleligt negativa konsekvenser användande av kontanters innebär.

Sammantaget har vi försökt ha en objektiv syn på kontanter som betalningsmedel. Detta dels genom att vi utifrån tidigare forskning inom konsumentbeteende skapade enkätundersökningen istället för att författa dem på egen hand. Även att vi som författare utgått ifrån teorier rörande konsumentbeteende när vi analyserat resultaten genom att förhålla oss till teorierna snarare än våra egna eller våra samarbetspartners åsikter rörande kontanter som betalningsmedel. Dessutom har vi försökt vara objektiva i vår forskning genom att inte ta ställning till när kontanter som betalningsmedel är mer eller mindre fördelaktiga att använda.

Skälet till att vi väljer att inkludera detta kapitel grundar sig i det Johansson Lindfors (1993, s.25) påpekar rörande att det som författare dels är svårt att utesluta den subjektiva bedömningen men även att på ett medvetet sätt kontrollera hur den subjektiva bedömningen påverkar studien. Via resonemanget ovan argumenterar vi för hur vi arbetat för att vara objektiva under genomförandet av studien.

2.2. Perspektiv

När vi genomför denna studie antar vi ett konsumentperspektiv i den bemärkelsen att vi undersöker vilka faktorer som inverkar på konsumenternas val av betalningsmedel. Halvorsen (1992, s.37-39) redogör för att perspektivet får en avgörande betydelse för vilken verklighet studien påvisar. Detta grundar sig i att vi i enlighet med det praktiska syftet ämnar bidra med

(16)

8 information angående vilka faktorer som påverkar konsumenter till att använda kontanter som betalningsmedel i Umeå. Resonemanget går i linje med vad Halvorsen (1992, s.37-39) menar att författare medvetet väljer ur vilket perspektiv de ser på problemet.

2.3. Vetenskapligt angreppssätt

Vi har en deduktiv ansats då vi utifrån befintliga teorier som beskriver konsumentbeteende undersökte om de var applicerbara i vår kontext val av kontanter som betalningsmedel. En deduktiv ansats innebär att teorier utgör grunden för empiriska undersökningar i den bemärkelsen att forskaren använder redan befintliga teorier för att mäta/testa ett fenomen (Halvorsen 1992, s.15). Vidare menar Bryman & Bell (2002, s.21-21) att det är teorierna som utgör grunden för en deduktiv ansats då det är utifrån dem som metoden, resultatet, omformulering av teorin etcetera motiveras och produceras. I vår studie utgör teorierna grunden eftersom vi undersökt om tidigare forskning rörande konsumentbeteende och val av produkt går att applicera till vår kontext; val av konsumenter som betalningsmedel.

2.4. Kvantitativ metod

Eftersom vi testade befintliga teorier i en ny kontext samtidigt som vi ämnar påvisa ett fenomen snarare än att kunna generalisera den data vi samlat in ansåg vi det vara lämpligt att genomföra studien med en kvantitativ forskningsmetod där en enkätundersökning används som underlag till våra analyser. Att en kvantitativ forskningsmetod var lämplig för vår studie går i linje med vad författarna Bryman & Bell (2005, s.85) påpekar. De menar att en kvantitativ forskning används i syfte att kvantifiera numeriska data för att kunna beskriva relationen mellan teori och empiri. Vidare ansåg vi att en kvantitativ forskningsmetod var lämplig eftersom vi utgår från befintliga teorier rörande konsumentbeteende för att testa och förklara vilka faktorer som påverkar konsumenternas val av kontanter som betalningsmedel.

Detta resonemang bekräftar Bryman & Bell (2002, s.272) då de framhåller att skillnaderna mellan kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod ligger i att kvantitativ mäter i siffror, testar teorier, undersöker beteenden etcetera medan kvalitativ ämnar undersöka uppfattningar med ord, skapa teorier och snarare att förstå kontexten än att kunna generalisera ett fenomen till en population.

Vidare talar Bryman & Bell (2002, s.92) om fyra stycken vitala kriterier vilka skall inkluderas och uppfyllas i forskning där en kvantitativ forskningsmetod används. Mätning är det första kriteriet då kvantitativ forskning generellt ämnar mäta hur viktiga olika faktorer är vilket också är fallet för vår undersökning då vi testar om teorier rörande konsumentbeteende går att applicera i kontexten val av kontanter som betalningsmedel. Författarna belyser även kausalitet som ett kriterium, vilket är viktigt vid kvantitativ forskning och som innebär att forskare med sådan metod ämnar förklara vilka faktorer som styr och orsakerna till ett visst fenomen snarare än att specifikt förklara hurdant något är. Utifrån vår forskning anser vi att detta kriterium är uppfyllt då vår studie försöker förklara vad som påverkar konsumenter till att välja kontanter som betalningsmedel snarare än att undersöka hur konsumenter upplever användandet av kontanter.

Det tredje kriteriet, generalisering innebär att syftet med kvantitativa undersökningar generellt är att resultatet skall vara applicerbart/generaliserbart på andra liknande grupper (Bryman &

(17)

9 Bell, 2002, s.93). Även detta kriterium anser vi vara uppfyllt i vår studie då vi genomfört en enkätundersökning i Umeå på 194 respondenter anser oss få ett tillräckligt reliabelt resultat för att skapa oss en idé kring vilka faktorer som påverkar konsumenters val av kontanter som betalningsmedel. Replikation är ytterligare ett kriterium vilket författarna beskriver som att en kvantitativ studie skall vara objektivt genomförd så att framtida författare kan reproducera samma studie och därigenom få fram samma resultat (Bryman & Bell 2002, s.95-96). Sett ur vårt perspektiv och utifrån vår kontext anser vi även att detta kriterium är uppfyllt då vi genomfört studien på många respondenter vid neutrala platser och företag där människor med olika demografiska förutsättningar vistas.

Dessa kriterier väljer vi att nämna då det motiverar varför vi väljer att genomföra en kvantitativ framför en kvalitativ forskningsmetod.

Då vi utför en kvantitativ studie där vi utifrån ett deduktivt angreppssätt testar olika teorier på en population anser vi oss använda det positivistiska förhållningssättet. Att vi dessutom utifrån teorier objektivt förklarar varför konsumenter använder sig av kontanter som betalningsmedel anser vi motivera valet av ett positivistiskt angreppssätt. Vidare anser vi oss ha en objektivistisk ståndpunkt eftersom vi testar redan befintliga teorier i en ny kontext.

För att förtydliga detta finns det inom samhällsvetenskapen två förhållningssätt, positivism och hermeneutik varav vi använder oss av positivism. Positivismen är generellt anknutet till ett deduktivt angreppssätt, en kvantitativ metod samt en objektivistiskt ståndpunkt då den bygger på att det skall finnas en objektiv verklighet och grundsynens huvuduppgift är att avbilda verkligheten och upptäcka dess sanna natur. Positivismen utgår från att vetenskapen utgör kunskapens grund och menar att den är objektiv i sitt angreppssätt. Vidare utgår positivismen från en forskningsmetod där forskarna använder sig av befintliga teorier för att testa om de är applicerbara i en annan kontext. (Bryman & Bell, 2005, s. 26-40)

2.5. Sekundärdata

I vår studie är dels de böcker som vi använt för att beskriva konsumentbeteende i förhållande till val av produkt samt de vi använt oss av som metodlitteratur. Dessa böcker är funna i Umeå Universitets bibliotek via deras sökmotor där sökorden konsumentbeteende, vetenskaplig metod och consumer behavior använts. Vidare har vi även använt oss av vetenskapliga artiklar vilka vi har hittat i databaserna ”Business Source Premiere” och

”Emerald”. De sökord som använts är ”consumer behavior”, ”internal, external and demographics; consumer behavior”, ”internal factors; consumer behavior”, ”external factors; consumer behavior”, Demographics; consumer behavior” och “influence consumer behavior”. Dessa sökord har använts för att de alla är relaterade till vår kontext och teoretiska referensram.

Sekundärdata är information eller data som samlats in och sedermera används och beskrivs av annan författare. Fördelar med sekundärdata finns i att de dels tenderar att vara mer tidsenliga samtidigt som de håller hög kvalitet då teorierna behandlats fler gånger. Förutsatt att de används på lämplig population och att teorierna är lämpliga sett ur ett tidsperspektiv kan de vara användbara i forskning. (Lundahl & Skärvad, 1999, s.131-132)

(18)

10 2.6. Källkritik

Den forskning och de teorier vi redogör för i vårt teorikapitel diskuterar huruvida konsumentbeteende korrelerar med val av produkter och tjänster snarare än val av betalningsmedel vilket kan anses vara negativt för vår studie. Syftet till detta är att vi inte funnit tidigare forskning som behandlar konsumentbeteende med utgångspunkt från val av kontanter som betalningsmedel vilket gjort att vi valt att testa befintliga teorier som behandlar konsumentbeteende rörande val av produkt.

I vår forskning använder vi oss av studier genomförda under 1970-, 1980-, 1990-, 2000- samt 2010-talet och detta beror dels på att vi anser dem vara applicerbara till vår kontext oberoende av när studierna är gjorda. Det beror även på att vi genom att använda oss av teorier framtagna under olika årtionden får en bredd sett till tidskriteriet eftersom forskare från olika tidsperioder beskriver samma teorier rörande konsumentbeteende. Vi har dock förståelse för att studier som är gjorda under framför allt 1970- och 1980-talet är gamla och att deras trovärdighet därmed minskar. Anledningen till att vi har valt att inkludera dessa är att vi är av åsikten att deras slutsatser rörande konsumentbeteende och val av produkt fortfarande är applicerbara i nutid vilket gör det intressant att undersöka detta gentemot vår kontext samt eftersom nyare forskning hänvisar tillbaka till dem.

Att vi valde att inkludera forskning rörande konsumentbeteende som är genomförda bland annat i Saudiarabien, Malaysia, London och USA kan anses vara negativt för vår studie då det kan finnas kulturella skillnader sett till konsumentbeteende i kontexten val av betalningsmedel i jämförelse med hur det ser ut i Umeå. Syftet med att inkludera dem i vår studie är dock att vi anser att respektive studie redogör för teorier som är applicerbara i vår kontext och därmed intressanta att inkludera och undersöka.

(19)

11

3. Konsumentbeteende

I detta kapitel ämnar vi att redogöra och förklara de teorier, vilka vi funnit relevanta inom vårt valda teoriområde konsumentbeteende och mer precist val av produkt samt förklara varför dessa är intressanta för vår valda kontext val av betalningsmedel.

Det är viktigt att studera vad som ligger till grund för konsumenters val av kontanter som betalningsmedel för att minska problem som användandet av kontanter innebär. Vi anser att de faktorer som inverkar på konsumenters val av produkter och/eller tjänster inte nödvändigtvis behöver vara densamma för konsumenternas val av betalningsmedel då det rör sig om ett mindre utbud. Således menar vi att det i rör sig om två olika typer av val vilket gör att teorierna kring konsumentbeteende rörande val av produkt inte går att direktapplicera till kontexten val av kontanter som betalningsmedel. För att förklara hur vi ser på konsumentbeteende i kontexten val av betalningsmedel har vi valt att dela in teorierna i de olika avsnitten; interna och externa faktorer, ett sambandsförklarande avsnitt för att slutligen presentera de demografiska faktorerna. Till de interna faktorerna hör självkontroll, erfarenhet, förväntningar, familjekultur, vana och attityd. Till externa faktorer räknar vi andra konsumenters påverkan, produktinformation, omgivning och tillgänglighet. I det sambandsförklarande avsnittet motiverar vi varför interna och demografiska faktorer inverkar före de externa faktorerna rörande val av betalningsmedel. Slutligen tillräknar vi ålder, inkomst, utbildning och kön som demografiska faktorer.

Valet av faktorer är gjorda efter att ha gjort en grundlig genomgång av teorier rörande konsumentbeteende i fråga om val av produkter och tjänster där vi kom fram till att de ovan nämnda faktorerna är lämpliga och intressanta att undersöka i förhållande till vår kontext rörande val av betalningsmedel. Nedan följer därför en redogörelse av respektive faktor samt en motivering till hur och varför vi valt att applicera dem till vår kontext. Nämnvärt är att vi med teorierna nedan syftar till att undersöka om och i så fall i vilken utsträckning teorierna rörande val av produkt går att applicera till vår kontext gällande val av kontanter som betalningsmedel.

3.1. Interna faktorer

De interna faktorerna vi valt att inkludera i vår studie är som tidigare nämnt; självkontroll, erfarenhet, förväntningar, familjekultur, vana och attityd. Det är vitalt att undersöka om och i så fall till vilken grad respektive faktor inverkar på konsumenters val av kontanter som betalningsmedel för att kunna konstatera vad som påverkar konsumenter till att använda kontanter till att betala med.

3.1.1. Självkontroll

Författarna Wang, Wei och Malholtra (2011, s.191–192) påvisar i sin studie att självkontroll är en intern faktor som påverkar konsumentbeteendet i stor utsträckning när det gäller användande av kreditkort. Författarna menar att konsumenters personlighet och självkänsla inverkar på graden av självkontroll. Konsumenters personlighet inverkar på graden av självkontroll i den bemärkelsen att stark och trygg personlighet bidrar till en starkare självkontroll. På liknande sätt påvisar studien att en högre grad av självkänsla tenderar även att öka graden av självkontroll. Om konsumenter tenderar att vara otrygg och svag i sin

(20)

personlighet i den bemärkelsen att de ogärna tar ställning i olika

köper samma som övriga konsumenter innebär det en lägre grad av självkontroll. Ett liknande resonemang äger rum när det gäller självkänsla där en konsument som är säker i sina beslut köper produkter eller tjänster de vet att de

en konsument med en låg grad av självkänsla. Författarna menar även att en hög grad av självkontroll leder till en mer återhållsam attityd till pengar, krediter och skulder då exempelvis en konsument med h

vilket i sin tur leder till minskad konsumtion.

Författaren McGuire (1976, s.302

av självkontroll som en intern faktor som påverkar konsumen

vis att en konsument med hög grad av självkontroll tenderar att påverkas mindre av personer i sin omgivning, marknadsföring, omgivningen etcetera. Detta innebär vidare att en konsument vilken har låg grad av självkontroll

självkontroll.

På liknande sätt som Wang et al. (

självkontroll har ett mer sparsamt förhållningssätt gentemot pengar, krediter och skulder valde vi att undersöka om konsumenternas grad av självkontroll har betydelse när det gäller konsumentbeteende i kontexten val av betalningsmedel. Vi ämnar även undersöka om det i kontexten val av kontanter som betalningsmedel går att applicera teorin som McGuire ( s.302–303) konstaterar rörande hur hög respektive låg självkontroll innebär att konsumenterna blir mer eller mindre påverkade av marknadsföring, andra konsumenters påverkan och dylikt. Dessa teorier anser vi vara applicerbara till vår studie vilken b

konsumenters val av kontanter som betalningsmedel då respektive forskare redogör för att det finns ett samband mellan graden av självkontroll och konsumentbeteende.

Vidare menar vi att det är vitalt att undersöka den interna faktorn självkontroll

till kontexten val av betalningsmedel. Med självkontroll syftar vi i enlighet med författarna ovan till konsumenternas förmåga att fatta beslut på egen hand utan att influeras av varken personer i sin omgivning, marknadsföring eller dylikt.

självkontroll inte går att direktapplicera mot vår kontext val av betalningsmedel eftersom de är framtagna på studier rörande val av produkter och tjänster. Likt vi tidigare kommenterat menar vi att valet av betalningsmedel är

viktigt att undersöka om det finns liknande samband mellan dessa typer av val.

Självkontroll åskådliggörs den interna faktorn självkontroll.

personlighet i den bemärkelsen att de ogärna tar ställning i olika val av produkter och gärna köper samma som övriga konsumenter innebär det en lägre grad av självkontroll. Ett liknande resonemang äger rum när det gäller självkänsla där en konsument som är säker i sina beslut köper produkter eller tjänster de vet att de kommer bli tillfredsställda med och vice versa för en konsument med en låg grad av självkänsla. Författarna menar även att en hög grad av självkontroll leder till en mer återhållsam attityd till pengar, krediter och skulder då exempelvis en konsument med hög grad av självkontroll påverkas mindre av marknadsföring vilket i sin tur leder till minskad konsumtion.

Författaren McGuire (1976, s.302–303) för ett liknande resonemang där han belyser graden av självkontroll som en intern faktor som påverkar konsumenterna i sina val av produkt på så vis att en konsument med hög grad av självkontroll tenderar att påverkas mindre av personer i sin omgivning, marknadsföring, omgivningen etcetera. Detta innebär vidare att en konsument vilken har låg grad av självkontroll är mer lättpåverkad än en konsument med hög grad av

På liknande sätt som Wang et al. (2011, s.191–192) menar att en konsument med hög grad av självkontroll har ett mer sparsamt förhållningssätt gentemot pengar, krediter och skulder valde att undersöka om konsumenternas grad av självkontroll har betydelse när det gäller konsumentbeteende i kontexten val av betalningsmedel. Vi ämnar även undersöka om det i kontexten val av kontanter som betalningsmedel går att applicera teorin som McGuire (

303) konstaterar rörande hur hög respektive låg självkontroll innebär att konsumenterna blir mer eller mindre påverkade av marknadsföring, andra konsumenters påverkan och dylikt. Dessa teorier anser vi vara applicerbara till vår studie vilken b

konsumenters val av kontanter som betalningsmedel då respektive forskare redogör för att det finns ett samband mellan graden av självkontroll och konsumentbeteende.

menar vi att det är vitalt att undersöka den interna faktorn självkontroll

till kontexten val av betalningsmedel. Med självkontroll syftar vi i enlighet med författarna ovan till konsumenternas förmåga att fatta beslut på egen hand utan att influeras av varken personer i sin omgivning, marknadsföring eller dylikt. Vi anser att teorierna kring självkontroll inte går att direktapplicera mot vår kontext val av betalningsmedel eftersom de är framtagna på studier rörande val av produkter och tjänster. Likt vi tidigare kommenterat menar vi att valet av betalningsmedel är mindre komplext och därför tycker vi att det är viktigt att undersöka om det finns liknande samband mellan dessa typer av val.

åskådliggörs den interna faktorn självkontroll.

Figur 2 - Självkontroll

12 val av produkter och gärna köper samma som övriga konsumenter innebär det en lägre grad av självkontroll. Ett liknande resonemang äger rum när det gäller självkänsla där en konsument som är säker i sina beslut kommer bli tillfredsställda med och vice versa för en konsument med en låg grad av självkänsla. Författarna menar även att en hög grad av självkontroll leder till en mer återhållsam attityd till pengar, krediter och skulder då ög grad av självkontroll påverkas mindre av marknadsföring

303) för ett liknande resonemang där han belyser graden terna i sina val av produkt på så vis att en konsument med hög grad av självkontroll tenderar att påverkas mindre av personer i sin omgivning, marknadsföring, omgivningen etcetera. Detta innebär vidare att en konsument är mer lättpåverkad än en konsument med hög grad av

menar att en konsument med hög grad av självkontroll har ett mer sparsamt förhållningssätt gentemot pengar, krediter och skulder valde att undersöka om konsumenternas grad av självkontroll har betydelse när det gäller konsumentbeteende i kontexten val av betalningsmedel. Vi ämnar även undersöka om det i kontexten val av kontanter som betalningsmedel går att applicera teorin som McGuire (1976, 303) konstaterar rörande hur hög respektive låg självkontroll innebär att konsumenterna blir mer eller mindre påverkade av marknadsföring, andra konsumenters påverkan och dylikt. Dessa teorier anser vi vara applicerbara till vår studie vilken behandlar konsumenters val av kontanter som betalningsmedel då respektive forskare redogör för att det

menar vi att det är vitalt att undersöka den interna faktorn självkontroll i förhållande till kontexten val av betalningsmedel. Med självkontroll syftar vi i enlighet med författarna ovan till konsumenternas förmåga att fatta beslut på egen hand utan att influeras av varken Vi anser att teorierna kring självkontroll inte går att direktapplicera mot vår kontext val av betalningsmedel eftersom de är framtagna på studier rörande val av produkter och tjänster. Likt vi tidigare kommenterat mindre komplext och därför tycker vi att det är viktigt att undersöka om det finns liknande samband mellan dessa typer av val. I Figur 2 -

(21)

13 3.1.2. Erfarenhet

Erfarenhet är en faktor som Furse et al. (1984, s.428–429) anser påverka konsumentbeteende i förhållande till produkter. Detta då tidigare erfarenheter inverkar positivt eller negativt på konsumentens inställning till produkten i kommande konsumtionstillfällen. En konsument som har dåliga erfarenheter av en särskild produkt byter gärna produkt eller producent för att minimera riskerna för att samma sak sker igen. På liknande sätt kommer konsumentens förtroende för produkten att öka om den fungerat prickfritt vid tidigare tillfällen. Vidare argumenterar Kim & Chung (2011, s.43) att tidigare erfarenheter av miljövänliga produkter skapar attityder mot denna sorts produkter hos konsumenten. Detta menar författarna innebär att erfarenheter rörande en särskild produktkategori inverkar på konsumenters val av produkt.

Exempelvis menar de att en konsument med positiva erfarenheter till en produkt på grund av dess goda miljöegenskaper generellt kommer att föredra den produkten framför andra om det inte tydligt framgår att ett annat alternativ är bättre. Därtill menar författarna att konsumenters attityder till produkter grundas i tidigare erfarenheter av dem samt att tidigare erfarenheter skapar förväntningar på produkten från konsumenten. (Kim & Chung 2011, s.43)

En studie rörande konsumentbeteende gjord av Hong (2010, s.309) påvisade att konsumenter med mycket tidigare erfarenhet av en produkt upplever den som mer fördelaktig, förutsatt att konsumenten uppfattar kunskapen som starkt förankrad i praktiken. Förtydligande innebär detta att en konsument med mycket tidigare erfarenhet kring en välkänd produkt kommer att föredra den framför liknande produkter eftersom konsumenterna känner sig trygga i valet av produkt. Dessutom väljer författarna Rose & Samouel (2009, s.176), Punj (1987, s.72) och Huang & Hutchinson (2010, s.193) att lyfta den interna faktorn erfarenhet som betydande för konsumenter i deras val av produkt. De menar att konsumenter med goda erfarenheter av en särskild produkt tenderar att fortsätta köpa samma produkt tills dess att ett betydligt bättre alternativ finns på marknaden. En produkt som konsumenter har goda erfarenheter av står sig generellt väldigt stark gentemot andra produkter då det krävs att de motsvarande alternativen är betydligt bättre för att ett produktbyte skall äga rum.

Vi väljer liksom Rose & Samouel (2009, s.176), Punj (1987, s.72) och (Huang & Hutchinson (2010, s.193) att definiera erfarenhet som en intern faktor som påverkar konsumenters konsumtionsbeteende. Detta eftersom erfarenheter är något konsumenter använder i den interna undersökningsprocessen. Sedermera ämnar vi applicera dessa teorier till vår kontext genom att testa om och i så fall till vilken grad erfarenhet påverkar konsumenters val av betalningsmedel. Vidare vill vi undersöka faktorn erfarenhet i vår kontext för att se om erfarenhet inte enbart påverkar konsumenten under, utan främst före och även efter köptillfället. Att applicera dessa teorier till vår kontext ser vi som möjligt eftersom tidigare forskare påvisat att erfarenhet har inverkan på val av produkt. Därmed undersökar vi om ett liknande samband finns mellan erfarenheter och konsumenternas val av betalningsmedel.

Vi finner det intressant att undersöka hur erfarenheter påverkar konsumenters val av kontanter som betalningsmedel eftersom flertalet forskare belyst den faktorn som vital i kontexten konsumentbeteende rörande val av produkt. Med erfarenheter menar vi hur konsumenters erfarenheter av att använda kontanter som betalningsmedel spelar in på deras val av betalningsmedel. Eftersom det rör sig om två olika typer av val, anser vi att teorierna rörande