Tina Henriksen Isabell Esberg
Slopandet av revisionsplikten
Ur Skatteverkets synvinkel
The abolishment of audit obligation
From the Swedish Tax Agency’s point of view
Företagsekonomi C-uppsats
Termin: VT-12
Handledare: Bengt Bengtsson
Sammanfattning
Den 1 november 2010 trädde lagen om slopad revisionsplikt i kraft i Sverige.
Lagen var dels en anpassning till den reglering kring redovisning och revision som gällde inom EU, och dels en åtgärd för att minska kostnadsbördan för de mindre bolagen i Sverige. I och med lagen kan nu de som räknas inom kategorin mindre företag välja om de vill använda sig av en revisor som granskar företagets räkenskaper.
Skatteverket är den myndighet som bland annat har i uppgift att granska företagens inkomstdeklarationer och de arbetar aktivt för att motverka skattefel. I denna uppsats undersöks hur lagen om slopad revisionsplikt påverkat Skatteverket i dess arbete och insatser samt om Skatteverket fått utökade resurser för att möta den nya lagstiftningen.
För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ forskningsmetod för att besvara vår frågeställning. Genom intervjuer med representanter från Skatteverket har uppsatsens empiri samlats in. I den teoretiska referensramen ges en presentation av revisionsyrkets framväxt, nyttan av revision, lagstiftningen kring slopad revisionsplikt samt en beskrivning av Skatteverket och dess verksamhet. Teoridelen avslutas med en redovisning av revisionspliktens avskaffande i andra EU-länder.
Vad som framkommer i empirin är att det i nuläget är för tidigt att se effekter av lagändringen. Något som dock framkommer är att Skatteverkets syn på slopandet av revisionsplikten förändrats från att de i förarbetena till lagen var negativt inställda till en lagändring till att nu förehålla sig neutrala i frågan.
Skatteverket hävdade innan lagen trädde i kraft att den nya reformen skulle medföra en ökad arbetsbörda för dem samt att de för att möta lagändringen krävde kraftigt utökade resurser från staten. Vad gäller arbetsbördan kan Skatteverket se en marginell ökning i form av de utökade kontroller som nu genomförs. Skatteverket har fått utökade resurser i form av ökat budgetanslag samt resurser i form av så kallade föreläggande instrument, vilket innebär att Skatteverket fått utökad behörighet inom vissa områden.
Abstract
1 November 2010 the Act on abolishment of mandatory auditing came into force in Sweden. The law was partly an adaptation to the regulation regarding accounting and auditing in the EU, and partly a measure to reduce the cost burden for smaller companies. Those companies that are listed in the category of small companies can now as a result of the new law voluntarily choose whether they want an certified accountant to examine the company's books.
The Swedish Tax Agency is the authority in Sweden reviewing the corporate income tax returns and works to reduce tax errors. This essay examines whether and how the law on abolished mandatory auditing has influenced the Swedish Tax Agency in its work and operations, and also if the Swedish Tax Agency has received increased resources to meet the new legislation.
To examine this, we have used a qualitative research method to answer our questions. The empirically in this study has been collected through interviews with representatives from the Swedish Tax Agency. The theoretical framework provides a basic presentation of the audit profession's emergence and usefulness of the audit, the legislation on abolishing mandatory auditing and a description of the Swedish Tax Agency and its operations. The theoretical part concludes with a description of the abolishment of mandatory auditing in other European countries.
The empirical data shows that it is currently too early to see the effects of the legislative change. The Swedish Tax Agency’s view of the abolition of the audit requirement has changed from in the preamble to the Act being opposed to the new law to now remain neutral on the issue. The Swedish Tax Agency claimed before the law took effect that the new reform would result in an increased workload for them and they required significantly more resources from the state to meet the legislative change. As for the workload the Swedish Tax Agency can see a marginal increase in the form of the enhanced controls now being made. The Swedish Tax Agency has received additional resources in the form of so-called restriction instruments, which means that the Swedish Tax Agency will receive elevated privileges in some areas.
Begrepps- och förkortningslista
FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer
SRS Svenska revisorssamfundet
EG Europeiska Gemenskapen (fram till 1993)
EU Europeiska Unionen (tidigare EG)
SME Små och medelstora företag
SOU Statens offentliga utredningar
SFS Svensk författningssamling
ABL Aktiebolagslagen
BFL Bokföringslagen
RevL Revisionslagen
RL Revisorslagen
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Bakgrund ... 7
1.2 Problemformulering ... 8
1.3 Syfte ... 9
1.4 Avgränsning ... 9
1.5 Disposition ... 9
2. Metod ... 11
2.1 Val av metod ... 11
2.2 Kvalitativ metodansats ... 11
2.3 Fallstudie ... 12
2.4 Datainsamling ... 13
2.5 Validitet och reliabilitet ... 14
3. Teori ... 15
3.1 Revision ... 15
3.2 Lagstiftning ... 19
3.2.1 Europeiska Unionen ... 19
3.2.2 Förarbeten till lagen om slopad revisionsplikt ... 20
3.2.3 Lag om ändring i Aktiebolagslagen (SFS 2010:834) ... 23
3.3 Skatteverket ... 24
3.4 Internationellt perspektiv ... 25
4. Empiri ... 27
4.1 Slopandet av revisionspliktens påverkan på Skatteverkets arbete ... 27
4.2 Utökade resurser för att möta den nya lagstiftningen ... 28
4.3 Effekter av lagen ... 29
5. Analys ... 31
6. Slutsats ... 34
7. Reflektion ... 36
Källförteckning ... 38
Bilaga 1 ... 40
1. Inledning
I detta inledande kapitel ges en introduktion till ämnet där bakgrunden till uppsatsen behandlas samt arbetets syfte, problemformulering och frågeställningar. Avslutningsvis ges en avgränsning och disposition av uppsatsens upplägg.
1.1 Bakgrund
Sverige har sedan 1983 haft lag på att samtliga aktiebolag ska använda sig av en auktoriserad eller godkänd revisor som granskar bolagets årsredovisningar.
Behovet av att ha någon som granskar företagens räkenskaper uppkom i och med att förutsättningarna för företagande förändrades i Sverige i mitten på 1800-talet, bland annat genom införandet av aktiebolagslagen. Revisionsyrket har framförallt växt fram och utvecklats under första delen av 1900-talet.
I september 2006 startades på uppdrag av regeringen en utredning med namnet Utredningen om revisorer och revision. I utredningen behandlas tre olika frågor och en av dem var om mindre svenska bolag fortsatt skulle vara tvingade enligt lag att ha en kvalificerad revisor. I ett tilläggsdirektiv från regeringen beslutades att utredningen även skulle ha som mål att ta fram förslag om vilka ändringar som skulle krävas för att upphäva revisionsplikten för små bolag i Sverige. Uppdraget resulterade i det delbetänkande som lades fram i september 2008, Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32).
Efter ett antal års diskussioner slopades slutligen revisionsplikten för mindre bolag i Sverige den 1 november 2010, vilket innebar att ca 70 % (ca 250 000) av aktiebolagen hade valmöjligheten att inte anlita en revisor (Carrington 2010).
De internationella reglerna om lagstadgad revision finns reglerade i EU:s fjärde bolagsdirektiv. I direktivet tas det bland annat upp skyldigheten att upprätta årsbokslut samt att årsbokslutet ska ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat (Skatteverket 2012). Revisionsplikten tas upp i artikel 51 i direktivet, där framkommer att vissa av EU:s medlemsstaters företag har möjligheten att själva välja om de vill anlita en revisor. De gränsvärden som gäller enligt EU-direktivet är att onoterade företag som överskrider maximalt
ett av följande tre gränsvärden räknas som mindre bolag och är därmed fria att välja bort revisorn:
• Medelantalet anställda under räkenskapsåret: 50
• Balansomslutning: 4 400 000 euro
• Nettoomsättning: 8 800 000 euro (SOU 2008:32)
Bakgrunden till lagen om slopad revisionsplikt i Sverige är för det första en anpassning till EU:s direktiv samt att lagen medför en minskad kostnadsbörda för små företag. Sverige var tillsammans med Malta sist ut av EU-länderna att anpassa sig till de internationella reglerna. Småföretagen i Sverige har i och med lagändringen möjlighet att själva välja vilka redovisnings- och revisionstjänster de vill ha, vilket kommer leda till att de olika revisionstjänster som erbjuds kommer att öka i antal samt minska i kostnader, vilket i sin tur är positivt då småföretagen har en större chans att konkurrera på den internationella marknaden (SOU 2008:32).
Skatteverket har en fördel av att företagens bokföring är reviderad då det ger en försäkran på att bokföringen är i god ordning. Orena revisionsberättelser är till användning vid skattekontroller (Thorell & Norberg 2005).
Skatteverket var innan lagen infördes kritiska till att vissa företag skulle undantas revisionsplikten och menade att detta skulle medföra en ökning av fel i företagens redovisning (FAR SRS 2008).
1.2 Problemformulering
I de utredningar som genomförts innan lagen fastställdes var Skatteverket inte positivt inställda till ett avskaffande av revisionsplikten. Skatteverket hävdade att ett avskaffande skulle leda till en ökning av såväl medvetna som omedvetna fel i bolagens räkenskaper. Skatteverket ansåg även att de behövde kraftigt utökade resurser för att möta den ökade arbetsbördan lagändringen skulle medföra för verket i form av ökade insatser för att förebygga fel i inkomst- och skattedeklarationen (FAR SRS 2008).
I denna uppsats vill vi undersöka om Skatteverket har sett några konsekvenser sedan lagen om slopad revisionsplikt trädde i kraft. Vidare vill vi ta reda på om, och i så fall hur, lagändringen har påverkat Skatteverkets arbetsuppgifter och insatser.
Utifrån problemformuleringen har vi kommit fram till följande frågeställning:
- Har Skatteverket förändrat sitt arbete/insatser sedan lagen om slopad revisionsplikt togs i bruk? Exempelvis förändrade arbetsuppgifter eller utökade kontroller?
- Har Skatteverket fått utökade resurser för att möta den nya lagstiftningen?
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lagen om slopad revisionsplikt påverkat Skatteverket i dess arbete och insatser samt vilka följder detta medfört för verket sedan lagen trädde i kraft den 1 november 2010.
1.4 Avgränsning
Lagen om slopad revisionsplikt i Sverige har påverkat företags intressenter på olika sätt. I denna studie har vi valt att inrikta oss på hur lagändringen påverkat Skatteverket. Anledningen till att vi valt att fokusera på endast en intressent är att vi vill undersöka denna mer djupgående samt att arbetet blivit alltför omfattande om vi valt att studera hur samtliga intressenter påverkats av lagändringen.
1.5 Disposition Kapitel 2 – Metod
Här ges en förklaring till hur vi valt att gå tillväga för att samla in data till uppsatsen samt en redogörelse av de metoder vi använt oss av.
Kapitel 3 – Teori
Kapitlet består av en teoretisk referensram för att ge en grundläggande kunskap och inblick i revisionsyrkets framväxt samt nyttan av revision.
Lagstiftningen kring revision både nationellt som inom EU presenteras liksom en klarläggning av hur lagen om slopad revisionsplikt tillkom och dess innebörd. Avslutningsvis ges en beskrivning av Skatteverket och dess verksamhet samt en inblick i revisionspliktens ställning internationellt.
Kapitel 4 – Empiri
I kapitlet presenteras den data som samlats in genom de intervjuer som genomförts med representanter från Skatteverket.
Kapitel 5 – Analys
En analys av den empiri som samlats in i föregående empiri kapitel analyseras med beaktande av teoretiska data som presenterats i uppsatsens teoridel.
Kapitel 6 - Slutsats
Här presenteras uppsatsens slutsats samt förslag till vidare forskning på området.
Kapitel 7 – Reflektioner
I det avslutande kapitlet ges våra egna tankar kring vad som framkommit i uppsatsen.
2. Metod
Här redogörs vilken undersökningsmetod som bäst lämpar sig för att besvara vår problem- och frågeställning samt hur vi ska gå tillväga för att samla in empiriska data för att sedan tolka denna på bästa sätt.
2.1 Val av metod
I den problemställning vi ställt upp i första kapitlet har vi definierat det problem som vidare ska belysas i uppsatsen. Patel och Davidson (2011, s. 9) menar att ett problem är något som ”man är intresserad av att skaffa sig ny eller fördjupad kunskap om.” Vi är alltså intresserade av att skaffa en fördjupad kunskap om hur Skatteverket upplever situationen sedan lagen om slopad revisionsplikt trädde i kraft.
För att klassificera vilken typ av undersökning det rör sig om utgås det från hur mycket kunskap som finns om ett visst problemområde i förväg. I de fall det finns luckor i vår kunskap handlar det om en utforskande undersökning, en explorativ undersökning. Detta innebär att ett problem belyses allsidigt och det främsta syftet är att samla in så mycket kunskap som möjligt inom ett bestämt problemområde (Patel & Davidson 2011).
Frågor som ska besvaras i detta kapitel är vilka personer som ska medverka i undersökningen, hur vi ska samla information samt hur undersökningen ska läggas upp och genomföras.
2.2 Kvalitativ metodansats
”För explorativa problemställningar måste vi välja en metod som får fram många nyanser, något som vanligen kräver att man koncentrerar sig på ett fåtal enheter. Sådana metoder lämpar sig för insamling av det vi kallar kvalitativa data” (Jacobsen 2002, s. 56).
Vi har använt oss av den kvalitativa metoden då vi vill undersöka en enhet, i detta fall en myndighet, för en djupare förståelse och inblick i hur de upplever situationen av en lagändring.
Det vanligaste tillvägagångssättet vid kvalitativ metod är den individuella, öppna intervjun som sker ansikte mot ansikte eller per telefon.
Telefonintervjuer är positiva då intervjuarens fysiska närvaro kan störa respondenten vilket kan påverka respondentens beteende och svar, telefonintervjun är mer avskärmad från att ge sådana intryck (Jacobsen 2002).
Vi har inledningsvis kontaktat Skatteverket i Karlstad och av dem hänvisats vidare till representanter från Skatteverkets huvudkontor i Stockholm som har större insikt i frågan. Dessa har vi sedan kontaktat via mail och har därigenom avtalat att genomföra en telefonintervju med vardera respondent. Då båda respondenterna är belägna i Stockholm lämpade det sig av praktiska skäl bäst med telefonintervjuer. Frågorna som ställdes skickades till respondenterna i förväg via mail så att de skulle vara väl förberedda inför intervjun. Vid intervjun utgick vi från de frågor som skickats ut, följdfrågor och spontana frågor lades till under intervjuernas gång för att hålla en öppen intervju.
2.3 Fallstudie
Då vi valt att fokusera vår undersökning på endast en enhet, Skatteverket, blir detta av naturen en fallstudie. En fallstudie lämpar sig bäst vid tillfällen då vi vill få en djupare förståelse av en speciell enhet eller ett specifikt fall (Jacobsen 2002). Ett ”fall’ kan exempelvis vara en organisation, en situation, en individ eller en grupp individer. Fallstudier är oftast att föredra då vi vill studera processer och förändringar (Patel & Davidson 2011).
Andersen (1997) refererad i Jacobsen (2002, s. 95) ger en vidare förklaring av fallstudier, case studies:
Beteckningen ”case” kommer av det latinska casus och understryker betydelsen av det enskilda fallet. (…) Terminologin betonar därför att det rör sig om ett eller några få fall som görs till föremål för ingående studier.
Antingen på grund av att det bara finns ett enda eller ett fåtal, eller på grund av att det bara är ett eller några få fall som är tillgängliga för forskaren. (…) Ofta är idealet att gå på djupet i ett fall och lägga fram en helhetsanalys som står på egna ben. Undersökningsenheten ses som ett komplext helt, där många underenheter och deras förhållande till varandra utmejslas.
2.4 Datainsamling
Då forskaren samlar in upplysningar för första gången genom att gå direkt till den ursprungliga källan handlar det om att samla in primärdata (Jacobsen 2002).
I denna undersökning är den primära källan Skatteverket där vi har valt att genomföra två personliga intervjuer. Den ena intervjun med en person som sitter på kansli- och analyssektionen och den andra med skattedirektör Catrin Johans. Varför vi har valt att intervjua endast två personer är av den anledningen att Skatteverket är en myndighet som är homogen där det finns en gemensam uppfattning och uttalanden från de som representerar myndigheten kommer att vara i princip desamma oavsett vem på myndigheten som tillfrågas. Vi når en så kallad mättnadspunkt, där ännu en intervju inte ger någon ny information (Jacobsen 2002).
Vi har fått godkännande att publicera den ena respondentens namn i uppsatsen, Catrin Johans, som arbetar som skattedirektör på Skatteverket. Vid presentation av uppsatsens empiri kommer Catrin Johans refereras som Respondent A. Den andra respondenten har valt att inte namnges utan tyckte det räckte att publicera dennes befattning. Även respondent nummer två arbetar på Skatteverkets huvudkontor i Stockholm och har arbetstiteln analytiker, vidare i uppsatsen refereras personen som Respondent B.
Respondenterna har informerats om undersökningens syfte och innebörden av deras medverkan samt att de uppgifter de lämnat inte kommer att användas i något annat syfte än denna undersökning. Med respondenternas godkännande spelades samtalen in för att underlätta en senare transkribering av materialet.
Transkriberingen har sedan sammanställts och presenteras i uppsatsens empiri kapitel.
Kritik till telefonintervjuer kan vara att personer tycks ha lättare att tala om känsliga ämnen då intervjun sker ansikte mot ansikte samt att det är lättare att genomföra ett givande öppet samtal vid en personlig intervju (Jacobsen 2002).
Detta anser vi inte påverkat de intervjuer som genomförts då undersökningen inte ställer frågor av personlig karaktär samt att de frågor som ställts varit av standardiserad karaktär. Något som däremot kan anses negativt i vårt fall är att det vid telefonintervjuer inte är möjligt att observera hur respondenten uppträder vilket kan påverka intervjuns förlopp exempelvis att när det gäller
att be om ytterligare fördjupning av ett svar (Jacobsen 2002).
2.5 Validitet och reliabilitet
Patel och Davidson (2011, s. 106) menar att begreppen validitet och reliabilitet inom den kvalitativa forskningen ”är så sammanflätade att kvalitativa forskare sällan använder begreppet reliabilitet. Istället får begreppet validitet en vidare innebörd.” Inom den kvalitativa forskningen genomsyrar hela forskningsprocessen en strävan efter god validitet och vid insamlingen av data kopplas validiteten till om forskaren lyckats skaffa underlag för att göra en trovärdig tolkning av undersökningens resultat (Patel & Davidson 2011).
Då uppsatsens teoretiska data främst grundar sig på statliga utredningar och lagtext gällande delarna om Skatteverket samt vid redogörelse av gällande lagar på området anser vi att validiteten i dessa källor är hög. Uppsatsens empiri anses även den trovärdig då båda respondenterna har god kännedom och är väl insatta i det aktuella ämnet vilket gör informationen validerad (Jacobsen 2002). Därmed kan hävdas att om någon gör en liknande forskning på ämnet idag skulle detta resultera i likartade slutsatser.
3. Teori
I denna teoretiska referensram presenteras en sammanställning av de sekundärdata som samlats in för att ge en grundläggande förståelse av revisionens roll och framväxt, om lagstiftningen kring revisionsplikten samt en beskrivning om Skatteverket och dess verksamhet.
3.1 Revision
”Revision är att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning” (FAR Förlag 2005, s. 11).
Benämningen revisor ingår i de lagskyddade titlarna auktoriserad revisor samt godkänd revisor och kan användas för att beteckna en person som antingen är vald revisor i ett bolag, en förening etc. eller en person som arbetar med revisions- och redovisningsfrågor samt andra närliggande uppgifter (FAR Förlag 2005).
I mitten av 1800-talet förändrades villkoren för företagande i Sverige i och med Näringsfrihetsförordningen 1864 som gav alla rätt att starta företag samt Aktiebolagslagen 1848 som gjorde det möjligt att bilda företag med begränsat personligt ansvar för satsade pengar. Lagen 1848 innehöll dock inga föreskrifter om revision men genombrottet för industrisamhället i slutet av 1800-talet medförde ett ökat kapitalbehov vilket ledde till att företagen nu blev allt mer beroende av kreditgivning. Detta kom att bli utgångspunkten för revisionsyrket då de som investerade pengar i företagen ville försäkra sig om att ledningens förvaltning av verksamheten skedde på ett betryggande sätt (Wallerstedt 2009).
År 1895 upprättades den första lag som krävde revision av aktiebolag i Sverige.
Vid denna tid var revision något annat än vad den är idag och det existerade exempelvis inte någon etablerad yrkeskår av revisorer (Thorell & Norberg 2005). 1899 bildades Svenska Revisors Samfundet (SRS), samfundet bestod av de få heltidssysselsatta revisorer som fanns vid denna tidpunkt samt personer som arbetade med revision som bisyssla (Wallerstedt 2009).
Efter att det omkring 1910 i Danmark, Norge och Tyskland börjats auktoriseras revisorer beslutades det att Stockholms Handelskammare skulle åta sig att auktorisera revisorer i april 1912. Kraven för att ges titeln auktoriserad revisor var en revisorsexamen från Handelshögskolan i Stockholm samt tre års praktik hos en auktoriserad revisor (Wallerstedt 2009).
Då Kreugerkraschen inträffade 1932 uppkom både i Sverige och internationellt diskussioner bland företagens samtliga intressenter om vikten av en väl fungerande revision för att försäkra sig om legitimiteten i företagens redovisning (Nilsson 1995). Vid denna tidpunkt fanns det drygt 60 auktoriserade revisorer i Sverige, men det var inte tillräckligt för att möta det omfattande arbetet med att få klarhet i Kreugerkoncernens ställning, regeringen gav då uppdraget till den engelska internationellt välkända revisionsfirman Price Waterhouse (Wallerstedt 2009). G O May, partner i Price Waterhouse, vittnade i januari 1933 inför United States Banking and Currency Sub-Committee att ”det skulle inte ha varit möjligt att dölja bedrägerierna inom Kreuger & Toll om antingen revisionen av de företagen hade samordnats under enhetlig ledning eller om granskningen, utan sådan samordning, hade utförts hederligt, effektivt och självständigt vid alla tillfällen”
(Jones 1995 refererad i Wallerstedt 2009, s. 126).
Omfattande utredningar genomfördes efter Kreugerkraschen för att forma den nya Aktiebolagslagen. Flertalet länder hade under denna tid genomfört mer eller mindre genomgripande ändringar i sina respektive aktiebolagslagar med anledning av de nya förutsättningarna av de allmänna ekonomiska förhållandena med koncerner och större företagsformer samt revisionsfrågan (Wallerstedt 2009).
Den första ”moderna” regleringen av revision kom således i 1944 års Aktiebolagslag (ABL) där krav på auktoriserad revisor ställdes om aktiekapitalet överskred 2 miljoner SEK, om bolagets värdepapper var börsnoterade eller om det föreskrevs i bolagsordningen eller krävdes av 10 % av ägarna. Övriga bolag kunde ha en icke yrkesmässig revisor (Thorell &
Norberg 2005). Regleringar kring revisorns oberoende, vd:s rättigheter när det gäller val av revisor, bestämmelser kring koncernredovisning samt vad revisionen skulle omfatta är några av de förändringar i lagen som kan spåras till Kreugerkraschen (Wallerstedt 2009).
1973 tog staten över ansvaret från handelskamrarna att auktorisera revisorer samt tillsynen över revisionsverksamheten i Sverige. Den myndighet som fick detta uppdrag var Kommerskollegiet. Samma år kom även den s.k.
revisorsförordningen, Förordning om auktorisation och godkännande av revisorer, (SFS 1973:221) där krav på dem som ansökte om auktorisation och godkännande reglerades (Wallerstedt 2009).
I 1975 års ABL skärptes kraven ytterligare på vilka företag som skulle krävas ha en auktoriserad eller godkänd revisor (Wallerstedt 2009). I förarbetena till lagen framgår att det inte var möjligt att kräva auktoriserad eller godkänd revisor för samtliga aktiebolag eftersom det inte fanns tillräckligt många kvalificerade revisorer att tillgå. De som ingick i kategorin små bolag kunde ha en så kallad lekmannarevisor (icke yrkesrevisor). Gränsvärdena för vilka som räknades som små bolag var de som underskred dels ett bundet eget kapital på 1 miljon SEK, tillgångarnas värde på 1000 basbelopp och antalet anställda 200 (förutsatt att aktierna inte var börsnoterade) (Thorell & Norberg 2005).
Den 1 januari 1983 infördes revisionsplikt för samtliga aktiebolag, vilket innebar att alla svenska aktiebolag nu var tvungna att ha en auktoriserad eller godkänd revisor (kvalificerad revisor). De argument som framfördes i de utredningar som gjorts till lagen var främst att revisionsplikten var av stor betydelse för bekämpning av ekonomisk brottslighet och inte minst till stor nytta för ägarna när det gällde att uppmärksamma ekonomiska felaktigheter samt att det nu fanns tillräckligt många kvalificerade revisorer för att möta den ökade efterfrågan (Thorell & Norberg 2005). Wallerstedt (2009, s. 228) hänvisar beslutet att lagen skulle innefatta samtliga aktiebolag grundar sig i en promemoria från Brottsförebyggande rådet (Brå) 1978 som hävdade att ”det oftast var i aktiebolag med lågt aktiekapital som man ägnade sig åt ekonomisk brottslighet och att man därför borde kräva kvalificerad revisor i alla aktiebolag.”
1995 trädde Lag om revisorer (SFS 1995:528) i kraft. Lagen reglerade exempelvis bestämmelser om godkännande och auktorisation av revisorer samt registrering av revisionsbolag. I samband med att lagen trädde i kraft upprättades den statliga Revisorsnämnden som nu tog över Kommerskollegiums verksamhet att vara tillsynsmyndighet för auktoriserade och godkända revisorer (Wallerstedt 2009). Revisorsnämnden behandlar idag alla ansökningar om auktorisation och godkännande av revisorer, samt
registrering av revisionsbolag. Nämnden ska arbeta för att säkerställa att revisionsverksamheten uppfyller högt ställda etiska krav samt att revisionen håller hög kvalitet, Skatteverket har exempelvis skyldighet att anmäla vissa iakttagelser till Revisorsnämnden (FAR Förlag 2005).
Kring mitten av 1990-talet påbörjades en anpassning av det svenska regelverket för en implementering av EG-direktiven. Bland annat ställdes det inom EG krav på medlemsstaternas skyldighet att säkerställa ett oberoende hos den person som utförde den lagstadgade revisionen. Revisorslagen (RL) ersatte 2001 Lag om revisorer (SFS 1995:528) och här föreskrivs hur revisorerna ska vara opartiska, objektiva och självständiga. Sverige blev det första landet i Europa att skriva in analysmodellen (ett hjälpmedel för revisorn att testa sitt oberoende) i sin lagstiftning (Wallerstedt 2009).
I Sverige brukar revisionen delas in i räkenskapsrevision (granskning av företagens årsredovisning och bokföring) och förvaltningsrevision (granskning av företagsledningens förvaltning av verksamheten). Denna indelning av den lagstadgade revisionen finns endast i Sverige och Finland. Skillnaden internationellt är dock inte så stor då flertalet av de granskningsåtgärder som krävs vid förvaltningsrevision även krävs vid revision av företagens räkenskaper. Förvaltningsrevisionen syftar till att undersöka om de krav som ställs på VD och styrelse i bolagsordningen/stadgarna samt i de lagar som rör bolagets verksamhet är uppfyllda (FAR Förlag 2005).
Thorell och Norberg (2005, s. 40) tar upp några punkter om samhällets nytta av revision:
• upptäcka brott
• avhålla från brott
• upptäcka bristande efterlevnad av skatteregler i vissa fall
• kontroll av räkenskaper i syfte att få ett bra underlag för skattedeklarationer från företagen
• avhålla från skatteundandragande
• bekämpa penningtvätt
• reviderad bokföring gör det lättare att efteråt spåra fel vid t.ex. konkurs- och brottsutredningar
3.2 Lagstiftning
3.2.1 Europeiska Unionen
I slutet av 1980-talet inledde Sverige förhandlingar med EU (vid denna tid Europeiska Gemenskapen, EG) om ett nära ekonomiskt samarbete utan medlemskap inom ramen för det så kallade EES-avtalet (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). I och med samarbetet blev Sverige i praktiken en del av EU:s inre marknad (Bernitz & Kjellgren 2010). När Sverige undertecknade avtalet och närmade sig EG (EU) innebar det att det svenska regelverket skulle anpassas till flera av EG:s direktiv. Där bland implementering av EG:s bolagsrättsliga direktiv, och flera utredningar som berörde revisionsprofessionen påbörjades (Wallerstedt 2009).
1990 meddelade riksdagen önskemål att Sverige skulle söka medlemskap i EU och förhandlingar påbörjades. Efter en knapp seger i folkomröstningen 1994 blev Sverige medlem av den Europeiska Unionen 1995 (Bernitz & Kjellgren 2010). Under denna tid hade revisorsutredningen tillsats för att se över den svenska företagsreglering som krävdes för att uppfylla de villkor som ställdes i EG:s åttonde bolagsdirektiv, det så kallade revisorsdirektivet (Wallerstedt 2009).
”Den bindande lagstiftningen inom EU sker genom tre huvudsakliga typer av instrument (rättsakter) – förordningar, direktiv och beslut” (Bernitz & Kjellgren 2010, s. 47). Förordningar är direkt bindande för alla som berörs och kan liknas med svenska lagar medan direktiv är mer av ramlagstiftnings typ.
Direktiven syftar till en harmonisering av medlemsländernas lagar och kräver oftast inte att alla länder är tvingade att göra på exakt samma sätt (Bernitz &
Kjellgren 2010).
Då Sverige gick med i EU bands den svenska regleringen kring revisorsyrket tätare samman med den internationella och en omfattande översyn av den svenska regleringen kring villkoren för revisorerna var nödvändig. Den lagstadgade revisionen regleras inom EU genom det fjärde och det sjunde bolagsdirektiven (Wallerstedt 2009).
I det fjärde bolagsdirektivet finns bland annat föreskrifter om att inte bara börsnoterade företag utan även onoterade företag har skyldighet att upprätta årsredovisning samt koncernredovisning i de fall det är aktuellt och dessa ska
granskas av en kvalificerad revisor. Dock finns ett undantag i direktivet, i artikel 51, som gör det möjligt för små och medelstora onoterade företag att tillämpa förenklade redovisningsregler och därmed göra undantag från revisionsplikten (SOU 2008:32).
De gränsvärden som tas upp i det fjärde bolagsdirektivet är att onoterade företag som högst överskrider ett av nedanstående gränsvärden räknas som mindre företag och är därmed fria att välja bort revisorn om de önskar:
• Medelantalet anställda under räkenskapsåret: 50
• Balansomslutning: 4 400 000 euro
• Nettoomsättning: 8 800 000 euro
(SOU 2008:32)
3.2.2 Förarbeten till lagen om slopad revisionsplikt
Bakgrunden till lagen om slopad revisionsplikt är en anpassning till det arbete om regelförenkling inom bolagsrätt, redovisning och revision som skett inom EU. Det Europeiska rådet betonade vid ett möte i maj 2007 att kraftfulla gemensamma insatser från EU och medlemsstaterna var nödvändiga för att minska de administrativa bördorna för företagen och därigenom ge de europeiska företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga vilket i sin tur leder till en stimulering av Europas ekonomi (SOU 2008:32).
I och med att regeringen 2008 lade fram förslaget om slopad revisionsplikt för små bolag, Avskaffandet av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32), skedde ytterligare en anpassning till de internationella reglerna. Vid denna tidpunkt var Sverige tillsammans med Malta de enda länder inom EU som fortfarande hade obligatorisk revisionsplikt för alla aktiebolag (Wallerstedt 2009).
Bakgrunden till förslaget Avskaffandet av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) kom från ett uppdrag från regeringen 2006 där uppdraget var att se över reglerna över bland annat regleringen kring revision för små företag samt att föreslå ändringar i regelverket som skulle krävas för att ta bort revisionsplikten för de små företagen. Utredningen gavs namnet Utredningen om revisorer och revision (Ju 2006:11; SOU 2008:32).
Utredningsuppdraget bestod av tre delar. Den första delen, Revisionsutskott m.m.; Genomförande av 2006 års revisorsdirektiv (SOU 2007:56), var ett förslag till hur Europaparlamentets och EU:s direktiv om lagstadgad revision skulle genomföras i svensk lagstiftning. Avskaffandet av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) är den andra delen i Utredningen och i detta delbetänkande behandlas frågan om revisionsplikt i små företag samt förslag på vilka ändringar och åtgärder som krävs för att genomföra avskaffandet. Den sista delen är ett slutbetänkande där behovet av skärpta regler gällande exempelvis byråjäv i små företag och reglerna om disciplinära åtgärder i revisorslagen ses över (SOU 2008:32).
Utredningen om revisorer och revision presenterade slutligen sina förslag i delbetänkandet som lades fram i mars 2008. De lägsta gränsvärden för vilka företag som skulle undantas från revisionsplikt som ansågs förtjänade att övervägas var följande:
• Antal anställda: 3
• Balansomslutning: 1,5 miljoner kronor
• Nettoomsättning: 3 miljoner kronor
Ett företag får maximalt överskrida ett av ovanstående kriterier för att räknas som ett mindre företag och därmed undantas revisionsplikt (SOU 2008:32).
Det som föreslås i Utredningen är dock att tillämpa de maxvärden som anges i EU:s fjärde bolagsdirektiv, det vill säga om ett företag maximalt överskrider något av de tre gränsvärdena på 50 anställda, en balansomslutning på 4 400 000 euro eller en nettoomsättning på 8 800 000 euro kan undantas från revisionsplikten. Vidare tillägger Utredningen att ”samma gränsvärden ska gälla för alla associationsformer och för alla koncerner. Dessutom föreslås att alla börsnoterade företag samt de flesta företag inom finans- och försäkringsmarknaderna ska vara skyldiga att ha minst en kvalificerad revisor”
(SOU 2008:32, s. 18).
Utredningen presenterade även en analys av vad införandet av slopad revisionsplikt skulle kunna få för effekt på skatteintäkternas storlek.
”Sambandet mellan revisionsplikt och kvaliteten på företagens uppgiftslämnande vid beskattningen är emellertid oviss och effekten av revisionspliktens slopande på skatteintäkterna är därför oklar. Det råder
dessutom osäkerhet om i vilken mån de små företagen kommer att välja frivillig revision” (SOU 2008:32, s.21). Utredningen lämnar slutligen två förslag till åtgärder för kompensation av den ”skattekontroll” som faller bort i de fall där revisorn väljs bort. Dels föreslås att Skatteverket löpande under året ska få möjlighet att göra en allmän kontroll av företagets bokföring och räkenskaper och dels att det införs en bestämmelse att alla näringsidkare i sin skattedeklaration ska lämna uppgift om huruvida årsbokslut upprättas eller har upprättats med stöd av en uppdragstagare samt om årsredovisningen granskats av revisor (SOU 2008:32).
Syftet med reformen är att företag som inte är i behov av revision ska få möjlighet att själva välja vad de vill lägga sina pengar på. Revision är en kvalitetsstämpel som många företag kommer vilja ha kvar. Råd och hjälp med redovisningen är en stor anledning till att små företag kommer ha kvar revision. De bolag som inte har kvar revisionen kommer få ett större ansvar mot omvärlden, men från regeringen finns det en stark tillit till att de kommer göra rätt för sig. Kostnaderna för reformen kommer enligt regeringens beräkningar som gjordes 2010 att uppgå till ungefär 1,3 miljarder kronor per år då skatteintäkter kommer att minska. Skatteverket kommer av staten få 40 miljoner kronor per år för att klara av de nya arbetsuppgifter som uppkommer vid reformen (Regeringen 2010).
Utredningen som presenteras i Avskaffandet av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) bedömer dock att den föreslagna reformen inte kommer att leda till någon märkbar ökning av den ekonomiska brottsligheten och att det således inte föreligger något behov av ökade anslag till exempelvis Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Bolagsverket och Finansinspektionen (SOU 2008:32).
Utredningen bedömer även att effekten på skatteintäkterna knappt kommer vara märkbara då ”skattekontrollen idag är riskorienterad och mycket effektiv”
och att avskaffandet av revisionsplikten för de små företagen därför i sig inte kan motivera en generellt utökad kontroll av dessa företag (SOU 2008:32, s.24).
Svenskt Näringsliv har även de uttalat sig kring förslaget om avskaffandet av revisionsplikten. De anser att Sverige ska gå efter de gränsvärden som gäller enligt EU:s direktiv angående vilka företag som ska få möjligheten att välja bort revisorn. Svenskt Näringsliv var emot förslaget om att Skatteverket
löpande under räkenskapsåret ska få göra kontroller samt att företagen i skattedeklarationen ska lämna information om att årsredovisningen granskats av revisor (FAR SRS 2008).
3.2.3 Lag om ändring i Aktiebolagslagen (SFS 2010:834)
Gränsvärdena för de svenska bolag som är skyldiga att ha revisor anges i Lag om ändring i aktiebolagslagen (SFS 2010:834):
• 3 anställda (i medeltal)
• 1,5 miljoner i balansomslutning
• 3 miljoner i nettoomsättning
Bolag som överskrider två eller tre av ovanstående kriterier under var och ett av de senaste två räkenskapsåren räknas som kategorin större bolag och är därmed skyldiga att ha revisor.
De bolag som inte längre omfattas av kraven på att ha en revisor ska ta ställning till frågan på en bolagsstämma. Väljer bolaget att avskaffa revisorn ska bolagsordningen ändras och den befintliga revisorn avsättas. Anmälan av ändringen i bolagsordningen samt revisorns avsättning ska göras till Bolagsverket (Regeringen 2010).
När revisionsplikten slopas kommer små företag ha chans att välja vilka revisionstjänster de vill ha. Det kommer leda till billigare priser och ett större utbud på tjänster från revisionsbyråer, vilket kommer bli en positiv effekt för de företag som påverkas av lagen (SOU 2008:32).
Kostnaderna för att låta sitt företag revideras ligger mellan 10 000 – 20 000 kronor per år för små bolag i Sverige. De företag som väljer att bli fri den kostnaden kan antas att istället lägga de pengarna på andra redovisningskostnader som uppkommer då de exempelvis behöver hjälp vid årsredovisningen. Då det finns krav från banker att redovisningen ska granskas av revisor anser staten att flera av de små företagen kommer ha kvar revision även om det inte krävs enligt lag (Regeringen 2010). Siffror från Bolagsverket 2011 visar att omkring 8 000 av de bolag som tidigare har haft revisor nu valt bort revisionen och av de nystartade bolagen är det hela 75 procent som valt bort revision (Danielsson 2011).
3.3 Skatteverket
Skatteverket är en fristående statlig myndighet vars huvuduppgifter är att sköta folkbokföring, skatter, bouppteckningar och borgenärsarbetet. Skatteverkets vision är ”ett samhälle där alla vill göra rätt för sig” (Skatteverket 2012).
Beskattningsverksamheten arbetar huvudsakligen med förebyggande åtgärder för att minska skattefelen genom bland annat information, löpande ärendehantering och kontroll. De identifierar problem och risker för att koncentrera resurserna till de områden som bedöms ha högst risk. En prioriterad grupp är i nuläget nyföretagare, där arbetar beskattningsverksamheten mycket med förebyggande information så att företagen gör rätt från början. Samarbete med andra länder har fått högre prioritet för Skatteverket vilket de tror kommer leda till att kontrollen av deklarationer kommer bli effektivare i framtiden (Skatteverket 2012).
Skatteverket arbetar med att motverka ekonomisk brottslighet genom att hålla god kontakt med branscher där risken för skattefel är hög. Det finns flera skattebrottsenheter i Sverige som har i uppgift att utreda och förebygga ekonomisk brottslighet. Skattefel är vad som blir kvar när man räknat ut skillnaden mellan vad som ska betalas in till Skatteverket och vad som verkligen betalats in. Siffror från 2005 visar att de årliga skattefelen ligger på totalt 133 miljarder kronor, vilket motsvarar ca fem procent av Sveriges BNP (Skatteverket 2012).
Skatteverket var inte positivt inställda till lagen om slopad revisionsplikt, utan ansåg att den ekonomiska brottsligheten skulle komma att öka som en följd av beslutet, exempelvis genom en befarad ökning av såväl medvetna som omedvetna fel i förtagens räkenskaper. Skatteverket menade även att det skulle komma att krävas ökade resurser för att kunna motverka ökningen av de fel som de tror kommer uppstå (SOU 2008:32).
Sikka (2008) har i en artikel undersökt företags och revisionsbyråers syn på skattefusk, korruption och penningtvätt. Sikka hävdar i undersökningen att företag inte tar vidare hänsyn till sociala normer och lagar. En högre vinst är viktigare än att göra rätt för sig. USA förlorar ca 300 miljarder dollar varje år på uteblivna skatteintäkter. Företag använder olika system för att undvika att betala skatt som till exempel skalföretag och skatteparadis. Ett exempel från USA är då KPMG, som är en av de största revisionsbyråerna i världen, genomförde en intern undersökning där det framkom att eventuella påföljder
att fällas för skattebrott var lägre än vad de skulle ”tjäna” på att fuska med skatten. De amerikanska skattemyndigheterna granskade KPMG vilket ledde till att KPMG åtalades för konspiration då de försökt lura skattemyndigheterna med falsk marknadsföring samt genomförande av olaglig skatteplanering.
En annan artikel av Sikka (2010) fortsätter diskussionen om företag och företagens syn på skatter. I artikeln tas det upp att företag har utvecklat två kulturer, en utlovar etiskt uppförande och den andra kulturen är riktad mot att förbättra vinsten genom att undvika skatter. Sikka menar att problemet grundar sig i att pengar har för stor makt jämförande med mänsklig omsorg.
Enligt taxeringslagen Lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter (SFS 2001:
1227) är det skrivet att den som är skyldig att lämna självdeklaration för inkomstslaget näringsverksamhet ska lämna uppgifter om årsredovisningen har upprättats med biträde av en uppdragstagare eller om årsredovisningen har varit föremål för revision.
3.4 Internationellt perspektiv
I England har revisionsplikten varit lagstadgad för alla aktiebolag mellan 1967 och 1993. England avskaffade revisionsplikten för små och medelstora företag 1993 och följer sedan 2004 EU:s maximala gränsvärden, vilket gällde att 900 000 bolag då var fria att välja bort revision (Thorell & Norberg 2005). Seow (2001) har i en artikel studerat situationen i Storbritannien och menar att revision alltid kommer att finnas kvar så länge företag, oavsett storlek och oavsett utsatta krav på att få sin årsredovisning granskad, ser fördelarna med revisionen. Små företag efterfrågar fortfarande revision i Storbritannien trots att den inte är lagstadgad.
Under 2006 gjordes en undersökning i Storbritannien på hur stor del av de små företagen som har valt att ha kvar revisorn och varför de valde att göra så trots att det enligt lag inte finns något krav på det. 61 procent av de tillfrågade företagen hade under 2006 valt bort revisorn. De små företag som fortsatt låtit en revisor granska dess räkenskaper ansåg att fördelarna med revision var högre än kostnaderna. En anledning till att ha kvar revisorn var att företagen låg nära gränsvärdena. Den största anledningen att låta sin redovisning revideras var att företagen vill ha överensstämmelse med tidigare år samt att intressenterna krävde det. Det kom även fram i undersökningen att de företag
som valt bort revisorn ändå hade lika stora bokföringskostnader (Collis 2008).
I början av 2012 har en artikel publicerats som undersökt vilka faktorer som påverkar små brittiska företag till att använda sig av en revisor trots att de inte behöver. Där har de kommit fram till att små brittiska företag inte anser att kostnaden för att använda sig av en revisor är en stor last. De faktorer som väger tyngst för att ha en kvalificerad revisor är att få råd från en revisor samt att även revisionen blir en extra kontroll på att redovisningen skett på rätt sätt och slutligen att efterfrågan från intressenterna att använda revisor är hög, och de faktorerna väger tyngre än kostnaden (Collis 2012).
Den 21 mars 2006 gick lagen om slopad revisionsplikt igenom i Danmark.
Lagen grundades efter en rapport skriven av Erhvervs- og Selskabsstyrelsen 2005. I rapporten skrev de om vilken betydelse revision har på bland annat skattekontroller, skydd av intressenter och företagen själva. De gränsvärden som gäller för danska små företag som kan välja att slopa revisionsplikten är de företag som överskrider max ett av följande kriterier:
• Medelantalet anställda: 12 personer
• Balansomslutning på 1,5 miljoner danska kronor
• Nettoomsättning på 3 miljoner danska kronor
Kostnaden för revision för dessa företag ligger på ungefär 10 000 danska kronor per bolag per år. Enligt rapporten tror de inte att det kommer ske någon väsentlig ökning av redovisnings fel efter avskaffandet av revisionen i Danmark. De menar även att det inte kommer bli någon större skillnad på arbetet mot ekonomisk kriminalitet då det endast var två procent av anmälningar mot små företag om ekonomisk kriminalitet som kommit från revisorer. När rapporten skrevs hade 6.45 procent av de bolagen som innefattades av lagen valt att inte använda sig av revisor, orsaker till detta var att de antingen blivit tillsagda av revisor att avsluta relationen eller för att spara pengar. Den främsta anledningen till att bolag hade kvar revision var att intressenterna krävde det (SOU 2008:32).
4. Empiri
I detta kapitel presenteras uppsatsens empiri, det vill säga en sammanställning av insamlad data från de intervjuer som genomförts med representanter från Skatteverket.
Två intervjuer har genomförts per telefon med representanter från Skatteverkets huvudkontor i Stockholm. Catrin Johans arbetar som skattedirektör och var områdesansvarig i den strategiska planeringen inför slopandet av revisionsplikten. Den andra person vi intervjuat arbetar som analytiker och har valt att inte namnges i uppsatsen utan ansåg att det räckte med att ange arbetstitel.
Vid presentation av följande empiri benämns i fortsättningen Catrin Johans som respondent A och analytikern på Skatteverket som respondent B.
4.1 Slopandet av revisionspliktens påverkan på Skatteverkets arbete
Båda respondenterna hävdar att de i nuläget inte upplevt en ökad arbetsbörda för Skatteverket sedan den nya lagen trädde i kraft. Då de första deklarationerna sedan lagändringen kommer in i maj detta år (deklarationerna för inkomståret 2011) anser de att det är för tidigt att dra några större slutsatser kring hur Skatteverkets arbete kommer att påverkats.
Enligt respondent B har Skatteverket genomfört en liten ökning av sina insatser när det gäller kontroll, service och information. Det har även skett ett ökat samarbete med olika branschförbund, som exempelvis med revisorernas branschorganisation FAR SRS.
På frågan om Skatteverket gör någon skillnad på de företag som väljer att inte ha någon revisor jämfört med de företag som väljer att behålla revisorn svarar respondent A att Skatteverket gör en ytterst liten skillnad på om företaget har en revisor eller ej. Skatteverket arbetar mycket med förebyggande arbete, som exempelvis med att i initialskedet nå ut till nystartade företag genom bland annat företagsbesök där de informerar och svarar på frågor för att få koll på företagen redan från start. De lägger extra fokus på nystartade företag för att se hur de går till väga med sin bokföring, om de anlitar hjälp med redovisningen eller om de sköter den själva.
Respondent B tar upp att företagen i inkomstdeklarationen ska kryssa i en ruta om årsredovisningen granskats av en revisor. Skatteverket kan inte utifrån om företaget i deklarationen angett att de granskats av en revisor förlita sig på att detta stämmer och lägger därmed inte någon större vikt vid det.
På frågan hur Skatteverket skulle ställa sig till en höjning av gränsvärdena för de företag som enligt lagen om slopad revisionsplikt är skyldiga att ha en revisor är detta inget de säger sig kunna uttala sig om idag. Då det är för tidigt att se effekter av de gränsvärden som gäller nu är det omöjligt att uttala sig om en eventuell höjning utan att först sett konsekvenserna av nuvarande reform.
Respondent B hävder dock att en höjning till EU:s maximala gränsvärden inte kommer ge någon större effekt då de företag som då kommer att inkluderas bland de företag som kan avsäga sig revision redan har någon form av bokföringshjälp och troligtvis kommer välja att behålla den. Skatteverkets uppgift är inte att fungera som rådgivare för specifika företag utan de ger endast objektiva svar på frågor som rör ett företags redovisning. ”Vi kan svara objektivt på frågor men vi kan inte tala om vad som ska göras eller hur det ska göras. Den rollen kan vi inte leva upp till utan då måste företaget ha någon annan som de kan rådgöra, exempelvis en redovisningskonsult eller liknande om företaget valt att ej ha en revisor.”
4.2 Utökade resurser för att möta den nya lagstiftningen
Respondent A berättar att Skatteverket har fått extra budgetmedel från staten, dock ytterst marginella, för att kunna lägga resurser på ökade kontroller.
Inom Skatteverket är det beskattningsverksamheten som arbetar med tillsynen av bland annat företagens inkomstskatt. Under 2011 har Skatteverket lagt 2 000 timmar för att titta på slopad revisionsplikt, detta kan jämföras med en budget på 4 000 timmar för 2012.
I och med lagen har Skatteverket fått en utökad behörighet som innebär att de nu får göra pass- och registerkontroller, besök samt revisioner vilket innebär en granskning av ett företags bokföring även innan deklarationstidpunkten.
Respondent A påpekar att dessa föreläggande instrument inte endast används i syftet att möta den nya lagstiftningen utan det kan även användas generellt.
Respondent B tillägger att Skatteverket vid urvalet av sina kontroller inte gör
någon skillnad på om företaget har revisor eller ej. ”Vi har en mycket bred urvalsbild, så vi kommer aldrig att förlita oss på endast en sådan aspekt att de som inte har revisor kommer att vara en urvalsgrupp.”
4.3 Effekter av lagen
Båda respondenterna poängterar återigen att det är för tidigt för att se några effekter av lagändringen. Generellt är de väldigt neutrala kring vilka effekter som kan iakttas.
Respondent A poängterar att Skatteverket under remissomgången inför lagstiftningen var kritiska till avskaffandet av revisionsplikten. Detta är något de nu har ändrat uppfattning om, och förhåller sig i dagsläget neutrala i frågan då de inte sett några, varken positiva eller negativa, indikationer sedan lagen trädde i kraft.
Skatteverket ser i nuläget inte att lagen har haft någon inverkan vad det gäller skattebortfall. Då det främst är mycket små nystartade företag som väljer att inte ha revisor är det svårt att se några större effekter vad gäller skattebortfall.
Skatteverket bevakar fortsatt området men de har dragit ner riskbedömningen.
Respondent B tillägger att något som är positivt med reformen är för de små företagen som nu har större valfrihet vad de vill lägga pengar på. De företag som väljer bort att ha en revisor kan exempelvis välja att istället anlita en redovisningskonsult som hjälper dem löpande under året vilket för dessa företag kan vara till större nytta och ändå få likvärdig kvalitet på bokföringen.
Vidare anser respondent B att Skatteverket har anpassat sig till den nya lagen samt att lagen varit hanterbar och anser att de har hög beredskap inför framtiden.
En negativ effekt som respondent B tar upp är att Skatteverket i och med lagändringen inte längre får in orena revisionsberättelser för de företag som inte har revisor. De orena revisionsberättelserna ger en indikation på att felaktigheter kan förekomma i företaget eller dess redovisning vilket för Skatteverket är ett hjälpmedel vid kontroll och granskning.
Sammanfattningsvis uttrycker respondent B Skatteverkets åsikt om effekterna av lagen med att ”det kanske inte blir fullt så negativt som vi tidigare trott, det kan ju vara positivt.”
5. Analys
Den empiri som presenterats i föregående kapitel analyseras med beaktande av teoretiska data från uppsatsens teoridel.
Det är för tidigt för att kunna se några effekter av lagen då det har gått så kort tid sedan lagen trädde i kraft. De deklarationer som kommer in detta år (deklarationerna för inkomståret 2011) är de första sedan lagen om slopad revisionsplikt infördes i november 2010.
I de förarbeten som presenterats inför lagen om slopad revisionsplikt var Skatteverket inte positivt inställda till förslaget. De hävdade att skattefelen skulle öka om små företag inte hade någon som granskade dess räkenskaper.
Sedan lagen tagits i bruk har Skatteverket fått anpassa sig och hantera den på bästa sätt för att motverka att lagen påverkar de små företagens deklarationer negativt. Eftersom det har gått för kort tid sedan lagen trädde i kraft har Skatteverket ännu inte kunnat se om lagen medfört några effekter för dem, det är först när de får in deklarationer för inkomståret 2012 som de har en chans att kunna dra några slutsatser kring om det har skett någon förändring.
I både England och Danmark har lagen om slopad revisionsplikt funnits längre än i Sverige. I de undersökningar som studerats har det varken framkommit positiva eller negativa resultat huruvida lagen om slopad revisionsplikt påverkat ländernas respektive tillsynsmyndigheter (motsvarande Skatteverk). Det som kan konstateras i undersökningarna är att revision som utförs av en kvalificerad revisor alltid kommer finnas oavsett om det är lagstadgat eller inte. Detta främst då företagens intressenter kräver att de ska ha en revisor som en kvalitetssäkring av företaget (Seow 2001). Respondent B antydde att så länge företag har någon som ser över dess räkenskaper, oavsett om det är en revisor eller redovisningskonsult, så kommer detta ge kvalitet till företagens årsredovisningar.
Varför små företag väljer att ha kvar revisorn har varit underlag för flera undersökningar, bland annat i Storbritannien där framförallt Collis har flera artiklar som behandlar detta. De främsta anledningarna som framkommit i Collis (2008, 2012) artiklar är att intressenterna önskar att företag granskas av en revisor samt att även företagen fortfarande vill ha rådgivningen som en revisor ger. Så länge intressenter kräver att företag ska revideras kommer
företagen att ha kvar en revisor som granskar dess årsredovisning.
Storbritannien har som tidigare nämnts i teorin haft möjligheten för små företag att göra undantag från revisionsplikten sedan 1993 och i undersökningarna kan konstateras att revisorn trots detta finns kvar bland majoriteten av de företag som enligt lag är fria att själva välja om de vill ha kvar revisorn.
Sikka (2008) skriver om vilken syn företag har på skattefusk och korruption. I undersökningen hävdar Sikka att företag inte tar mycket hänsyn till sociala normer och lagar utan att de är mer riktade mot att förbättra vinsten genom att exempelvis undvika skatter. I empirin tar respondent B upp att de ännu inte sett något skattebortfall som kan kopplas till lagen om slopad revisionsplikt. Det beror på att det är främst små nystartade företag som valt att inte ha revisor vilket gör det svårt att se några skatteeffekter redan nu. Det är för tidigt att se om valet att inte ha revisor kommer att ändra statistiken på skattebortfall, det som kan sägas är att Skatteverket har koll på nybildade företag och genom att nå ut till dessa i initialskedet arbetar de för att förebygga fel i företagens deklarationer.
Kostnaderna för att låta sitt företag revideras ligger mellan 10 000 – 20 000 kronor per år för små företag i Sverige och det kan vara mycket pengar för ett litet nystartat företag. Skatteverket ser att lagstiftningen är positiv för de små företagen då de nu kan välja vad de vill lägga sina pengar på.
Något som respondenterna lyfter fram som negativt för Skatteverket är att de inte längre får in orena revisionsberättelser från företag som inte har en revisor. De orena revisionsberättelserna underlättar för Skatteverket i arbetet att upptäcka företag med felaktigheter i redovisningen. För att motverka felaktigheter i redovisningen bland de företag som väljer bort revisorn har Skatteverket tilldelats en högre behörighet i form av så kallade föreläggande instrument. I och med de föreläggande instrumenten kan Skatteverket göra ytterligare insatser gentemot dessa företag, exempelvis har Skatteverket möjlighet att löpande under året göra besök hos företagen. Vid besöken har företagen chans att ställa frågor till Skatteverket och Skatteverket får information om exempelvis företagen använder sig av någon hjälp vid bokföringen.
I empirin framkommer att Skatteverket varken är för eller emot en höjning av
gränsvärdena för vilka företag som kan undantas revisionsplikt. I delbetänkandet som presenterades av statens offentliga utredningar (SOU 2008:32) föreslogs att Sverige skulle anta de gränsvärden som gäller inom EU.
Sverige ligger just nu långt under de maximala gränsvärden som gäller inom EU för vilka företag som har möjligheten att välja bort revisorn. På frågan om hur Skatteverket skulle ställa sig till en höjning av de svenska gränsvärdena hade respondenterna svårt att svara på frågan då de hävdar att de innan de kan uttala sig först måste göra en utredning i ärendet. Däremot hade de en föreställning att det inte skulle bli någon större skillnad om fler företag omfattades av lagen om slopad revisionsplikt, då lagen i sådana fall även skulle komma att inkludera större företag om gränsvärdena höjs. Dessa större företag har oftast redan bokföringshjälp vilket de antagligen kommer fortsätta att ha även då de inte är tvingade till detta enligt lag och Skatteverket ser därför inte att kvaliteten på årsredovisningarna kommer att förändras.
Taxeringslagen anger att ett företag måste kryssa i en ruta i deklarationen om årsredovisningen granskats av en revisor. Skatteverket anser sig inte lita fullständigt på denna uppgift. Det kan hända att något företag missar att fylla i rutan, eller åt andra hållet att företag kryssar i rutan fast de inte har använt sig av revisor. Skatteverket har i intervjun sagt att de i sina kontroller inte gör någon skillnad om företag har revisor eller inte, de har en bred urvalsbild och Skatteverket kommer inte att ha företag som valt bort revisorn som en urvalsgrupp.
Det utökade budgetmässiga anslaget Skatteverket tilldelats efter lagändringen har inte påverkat Skatteverket i någon större utsträckning då de hävdar att dessa varit ytterst marginella. Det är snarare den utökade behörighet, de så kallade föreliggande instrumenten, Skatteverket tilldelats som har gjort den största skillnaden i dess arbete.
6. Slutsats
I detta kapitel presenteras uppsatsens slutsats och avslutningsvis ges förslag till vidare forskning på området.
Vad som framkommit i empirin är att det är för tidigt att kunna uttala sig om vilka effekter lagen om slopad revisionsplikt medfört sedan den trädde i kraft 1 november 2010. De första deklarationerna sedan lagändringen är de som lämnats in i maj detta år, det vill säga deklarationerna för inkomståret 2011.
Skatteverkets syn på slopandet av revisionsplikten har dock förändrats. Som Skatteverket uttalat sig om i förarbetena till lagen var att de var kritiska till ett avskaffande och menade att lagändringen skulle medföra en ökning av såväl medvetna som omedvetna fel i företagens redovisning vilket skulle leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten. De hävdade även att lagen skulle medföra en ökad arbetsbörda för Skatteverket och kraftigt utökade resurser från staten skulle krävas för att möta den nya lagen. Detta uttalande vill Skatteverket nu dra tillbaka då resultatet av den slopade revisionsplikten inte blev så påtagligt som de tidigare förutspått. Vad som kan iakttas är en marginell ökning av arbetsbördan i form av de utökade kontroller som nu genomförs.
Skatteverket har fått utökade resurser i form av så kallade föreläggande instrument, vilket innebär att Skatteverket fått en utökad behörighet där de bland annat har rättigheter att göra besök hos företagen löpande under året för att granska företagens räkenskaper.
Det är främst nystartade mindre företag som väljer bort revisorn. Därför arbetar Skatteverket främst med förebyggande åtgärder för att motverka skattefel. Genom de nämnda kontrollerna som Skatteverket nu får göra löpande under året kan Skatteverket på ett bättre sätt påverka att nystartade företag gör rätt för sig redan i initialskedet.
Den slutsats vi kan dra efter vår analys av empiri och teori av denna uppsats är att det, som tidigare nämnts, är för tidigt att se vilka effekter som kommer att påverka Skatteverket i framtiden. För att besvara vår problemställning kan konstateras genom de intervjuer som genomförts med Skatteverket att de lagt ut flera timmar på den slopade revisionsplikten, men att detta inte lett till
någon ökad arbetsbörda då detta inte har påverkat Skatteverkets övriga arbetsuppgifter. Skatteverket har fått utökade resurser från staten för att möta den nya lagstiftningen både vad det gäller ökat budgetanslag samt vad det gäller ökad behörighet.
Avslutningsvis ges här förslag till vidare forskning:
• Att efter ett antal år gått göra samma studie som denna och undersöka hur Skatteverket upplever situationen kring slopad revisionsplikt då.
• Se effekter på om skattebrott som kan relateras till revisionspliktens slopande ökat.
• Se hur utvecklingen ser ut gällande vilka företag som väljer bort revisorn.
• Vad skulle en höjning av gränsvärdena få för följder för Skatteverket eller annan intressent?
