LÄRARPROGRAMMET
Exkursioners betydelse för biologi
En intervjustudie med lärare och elever
Emma Erlandsson
Examensarbete 15 hp Grundnivå
Höstterminen 2016
Handledare: Karina Adbo Examinator: Mats Lindahl
Institutionen för utbildningsvetenskap
Linnéuniversitetet
Institutionen för utbildningsvetenskap
Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet
Titel: Exkursioners betydelse för biologi – En intervjustudie med lärare och elever
Författare: Emma Erlandsson Handledare: Karina Adbo
ABSTRAKT
Syftet med arbetet var att undersöka vilka syften lärare har med exkursioner och vad elever får ut av exkursioner, då exkursioner kan ersättas med exempelvis film, virtuell natur och ta in naturen. För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer.
Fem lärare, som är behöriga i bland annat biologi, och 9 nio elever, som läser kursen biologi 1 på en termin, intervjuades i denna studie. Två huvudkategorier tolkades till lärarnas syften med exkursioner utifrån intervjuerna, ämnesmässigt innehåll och känslomässiga aspekter där flera olika underkategorier tolkades. Dessa två huvudkategorier framkom även vad elever får ut av exkursioner. Det fanns flera olika syften till varför lärare genomför exkursioner exempelvis: praktiskt lärande, begreppsförståelse, koppling till samhälle, motivation och gemenskap. Vissa tolkningar som kunde göras hos lärarnas syften med exkursioner var samma hos eleverna, d.v.s.
vad eleverna får ut av exkursioner. Ersätts exkursioner med andra moment förlorar elever en helhetsbild som exkursioner bidrar till. Eleverna förlorar även erfarenhet och egenarbete som liknar verkliga arbeten. Andra moment såsom film, virtuell natur och ta in naturen kan inte ersätta exkursioner utan snarare komplettera.
Nyckelord: exkursion, syfte, ämnesmässigt innehåll, känslomässig aspekt, ersättning.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 3
1.1 Vad säger styrdokumenten om exkursioner eller fältstudier ... 3
2 BAKGRUND ... 5
2.1 John Deweys praktiska lärande ... 5
2.2 Tidigare forskning ... 5
2.2.1 Varför genomföra exkursioner? ... 5
2.2.1.1 Olika färdigheter elever kan utveckla med hjälp av exkursioner ... 7
2.2.2 Elevers uppfattningar om exkursioner ... 8
2.2.3 Svårigheter med exkursioner samt hur dem kan ersättas ... 8
3 SYFTE OCH PROBLEM ... 10
3.1 Frågeställningar ... 10
4 METOD ... 11
4.1 Intervjuer ... 11
4.2 Genomförande och urval ... 11
4.2.1 Genomförda exkursioner ... 11
4.3 Bearbetning av data ... 12
4.4 Reliabilitet och validitet ... 13
5 RESULTAT ... 14
5.1 Lärarintervjuer ... 14
5.2 Elevintervjuer ... 16
6 DISKUSSION ... 18
6.1 Lärares olika syften – Ämnesmässiga innehållet ... 18
6.1.2 Lärares olika syften – Känslomässiga aspekter ... 19
6.2 Vad får eleverna ut av exkursioner ... 20
6.3 Metoddiskussion ... 21
6.4 Fortsatta studier ... 21
6.5 Tack ... 22
7 REFERENSLISTA ... 23 BILAGA
1. Frågor till intervju med lärare 2. Frågor till intervju med elever
1 INLEDNING
Den här studien fokuserar på exkursioner som undervisningsmoment. Den engelska översättningen av exkursioner som är ”field trip”, definieras av Lonergan &
Andersson (1988, s. 64) ”any arena or zone within a subject where supervised learning can take place via first-hand experience, outside the constraints of the four- walls classroom setting”. Detta medför att en stor del av aktiviteter kan tolkas som exkursioner, allt från att besöka ett museum under en halv dag eller att vara ute i skogen till heldagsexkursioner med övernattning (Maskall & Stokes, 2008). I denna studien är det exkursioner i naturen som avses. Istället för exkursioner används även fältstudier, vilket är det samma som exkursioner (Synonymer, 2017).
Att genomföra exkursioner eller fältstudier är en del av en naturvetenskaplig arbetsmetod som ingår i kurserna biologi 1 och naturkunskap 1a1, 1a2, 1b och 2 på gymnasienivå (Skolverket, 2011; 2011a). Naturkunskap 1a1 är en gymnasiegemensam kurs som alla gymnasieprogram läser bortsett från naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Medan biologi 1 läses av elever som går på naturvetenskapsprogrammet och elever på teknikprogrammet med inriktningen teknikvetenskap. (Skolverket, 2011b) Efter avslutad kurs ska eleverna ha kunskap om bland annat hållbar utveckling, ekosystempåverkan, ekosystemtjänster och kretslopp, vilka är en del inom området ekologi (Skolverket, 2011; 2011a). Ekologi handlar om samspelet mellan levande organismer och den miljö de lever i (Nationalencyklopedin, 2017). Inom ekologin passar det då att genomföra exkursioner i naturen där elever får utföra undersökningar och observationer som medför att elever också får använda de teoretiska kunskaperna de har lärt sig i klassrummet praktiskt.
Som biologilärare vet man att det är viktigt att elever får ägna sig åt förstahandsupplevelse med naturen d.v.s. när man själv upplever något. Detta för att öka förståelse av naturen hos eleverna och samtidigt att eleverna får uppleva en annan typ av lärande. Idealt vore om eleverna får komma ut i naturen, exempelvis skogar för att undersöka och observera, för att stimulera nyfikenhet och utföra vetenskapliga undersökningar. I ämnesområdet ekologi i biologi 1 framkommer det att kursen ska behandla ekosystemets struktur och dynamik (Skolverket, 2011), som kan observeras tydligare när man är ute i naturen.
1.1 Vad säger styrdokumenten om exkursioner eller fältstudier
Skolverket skriver i kursplanen att det finns flera olika förmågor eleverna ska utveckla och uppnå efter avslutad kurs i biologi 1. En av förmågorna är att eleverna ska utveckla är ”att planera, genomföra, tolka och redovisa fältstudier, experiment och observationer samt förmåga att hantera material och utrustning”. Det framkommer även i kunskapskraven att ”Eleven planerar och genomför i samråd med handledare experiment och fältstudier på ett tillfredsställande sätt”. Även i syftet för biologi står det att ”Undervisningen ska innefatta naturvetenskapliga arbetsmetoder som att formulera och söka svar på frågor, göra systematiska observationer, planera och utföra experiment och fältstudier samt bearbeta, tolka och kritiskt granska resultat och information”. (Skolverket, 2011, ss. 1, 4) I kursplanen för biologi framkommer det tydligt att elever ska få genomföra fältstudier, vilket är det samma som exkursioner, i sin undervisning.
I läroplanen för gymnasiet, Gy 11 (Skolverket, 2011b), står det inte konkret uttryckt att fältstudier eller exkursioner ska genomföras i naturkunskap och biologi. Detta då läroplanen är övergripande för hela gymnasieskolan och inte för enskild kurs såsom kursplanerna. Det framkommer dock att kunskap ska komma till uttryck i olika former där fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som ska samspela med varandra och underlätta för elever att ta till sig kunskap på bästa sätt. (Skolverket, 2011b) Färdighetkunskap handlar om när man har teoretiskt kunskap och kan använda det praktiskt, d.v.s. att eleverna ska tillämpa de kunskaper de har praktiskt (Gustavsson, 2002). Exempelvis att elever vet principen för hur en zonering från stranden ut i vattnet sker, och vid exkursionen får eleverna tillämpa de zoneringskunskaper de har praktiskt. Detta kan i sin tur kopplas till en av riktlinjerna har. Enligt läroplanen ska läraren utforma sin undervisning för att skapa balans mellan praktiska. Det står även i läroplanen ”Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper”. (Skolverket, 2011b, ss. 8, 10) Det som står i läroplanen kan tolkas som att elever ska få en chans att tillämpa sina teoretiska kunskaper praktiskt. Detta kan vara något man kan göra med hjälp av exkursioner i ämnesområdet ekologi, vilket behandlar exempelvis naturen.
2 BAKGRUND
2.1 John Deweys praktiska lärande
En teoretiker som förespråkade praktiskt lärande, d.v.s. en mer aktiverande arbetsmetod i skolan var John Dewey (1859-1952) med sitt begrepp ”Learning by doing” (Liedman, 2014).
En filosof som har haft stort inflytande på skola och utbildning är John Dewey.
Dewey utgår ifrån individen som samhällsmedborgare, vilka ska ha kunskaper och praktiska färdigheter individen ska ha för att klara sig i ett demokratiskt samhälle.
Det framkommer även att en framgångsrik undervisning innehåller teoretiska och praktiska moment, vilket ska medföra att elever får de redskap dem behöver för att leva ett aktivt liv i samhället. (Säljö, 2014) Dewey ansåg att om teori och sinnesupplevelser i olika former kombineras samtidigt som man får reflektera över upplevelsen ökar lärandet och bidrar även till helhetsupplevelsen (Dewey, 1980)
”Learning by doing” är ett begrepp som tydligt förknippas med Dewey, men som ibland tolkas ordagrant d.v.s. bara genom att utföra något så lär man sig. Det räcker inte att bara utföra något, reflektion över sitt lärande måste även ske. Förutom att aktivt pröva och experimentera för att lära sig ansåg även Dewey att språket var viktigt, d.v.s. att man kommunicera med andra individer för att lärande ska ske som bäst (Säljö, 2014).
I ett av Deweys arbeten står det (1980, s. 54-55) ”En viss disciplinering av slutledningsförmåga kan förvärvas via lektioner i naturvetenskap och matematik.
Men när allt kommer omkring är detta litet, avlägset och blekt, jämfört med den träning i uppmärksamhet och omdömesförmåga som förvärvas när man har att utföra saker och ting där det finns ett verkligt motiv bakom, och som förväntas ge ett verkligt resultat”. Den kunskap som elever erhåller via teoretiska lektioner motsvarar inte samma kunskap elever kan få genom att få uppleva och genomföra det praktiskt i verkligheten. Dewey poängterar samtidigt att det måste finnas en undran eller ett motiv bakom som kan leda till ett resultat (Säljö, 2014).
2.2 Tidigare forskning
Tidigare forskning visar att exkursioner är viktiga att utföra, då eleverna exempelvis får ökad förståelse och intresse för naturen och för att det är en bra inlärningsmetod (Boyle, o.a., 2007; Hoisington, Sableski, & DeCosta, 2010). Ibland är det inte praktiskt möjligt att göra exkursioner ute i naturen då andra metoder kan utföras istället för exkursioner. Exempel på alternativa metoder till exkursioner kan vara att naturen tas in i klassrummet d.v.s. att växter och djur kan tas in och med det kan studeras inne i klassrummet. (Rop, 2008) Film kan även visas istället för att visa hur undersökningar går till ute i fält. Det finns även teknologiska och virtuella alternativ till exkursioner. (Boyle, o.a., 2007; NRC, 2009) Att antalet elever ökar kan ytterligare medföra svårigheter i att utföra exkursioner (Boyle, o.a., 2007).
2.2.1 Varför genomföra exkursioner?
Kisiel (2005) utförde en undersökning, genom både intervjuer, observationer och enkäter med högstadielärare, för att förstå deras motiv för att genomföra exkursioner med sina elever. En av frågorna i enkäten var varför lärarna genomför exkursioner med sina elever. Exempel på svar var: det ska kopplas till kursplanen, eleverna ska få
nya erfarenheter, ge livslångt lärande och för att eleverna ska ha roligt. 90 % av alla lärarna genomför exkursioner för att eleverna ska få uppleva och befästa den kunskap de lär sig i teorin, vilket är kopplat till kursplanen. (Kisiel, 2005)
En studie av Michie (1998) som intervjuade 28 naturvetenskapslärare på gymnasienivå frågade om lärarna genomförde exkursioner med sina elever, vilket alla gjorde och de fick följdfrågan varför. Det vanligaste svaret var att ge eleverna verkliga erfarenheter som de inte skulle få genom endast teoretisk undervisning.
Flertalet av lärarna menade att exkursioner ökar elevernas förståelse för hur ekologins olika delar hänger ihop samt förbättra elevernas attityder till naturvetenskap.
De flesta individer som deltar i exkursioner har uppfattningen om att exkursioner är bra. Lärare anser även att elever lär sig och får större förståelse för grundläggande begrepp när eleverna befinner sig i fält, exempelvis population, konkurrens och ekologisk nisch. En förklaring för detta är att exkursioner ger en speciell upplevelse, vilket medför att elever kommer ihåg vad de har lärt sig. Anledningen till detta är då exkursioner är något annorlunda jämfört med den vanliga undervisningen, där eleverna sitter inne i klassrummet. (Maskall & Stokes, 2008) En studie av Boyle, o.a., (2007) fokuserade på effekterna av exkursioner i den känslomässiga domänen hos elever som läser miljövetenskap, geovetenskap och geografi på universitetsnivå.
Cirka 300 elever undersöktes före och efter exkursioner där de fick fylla i en enkät.
Denna studie visade att exkursioner främjar elevernas självförtroende då de får möta nya utmaningar, vilket exkursioner bidrar till samt att exkursioner är en värdefull inlärningsmetod. Det framkom även att exkursioner kan leda till ökad motivation hos eleverna. Förutom att exkursioner ökade ämneskunskaperna och förståelsen bidrog det även med den sociala gemenskapen. Boyle, o.a., (2007) fann även att exkursioner kan vara en bra introduktionsprocess, speciellt när det gällde att träffa nya människor, skapa band med sina nya kamrater och även med läraren.
Exkursioner som genomförs ute i naturen medför att eleven får möjligheten att utveckla sin förståelse för ämnet och ökat intresse för naturen, jämfört med om exkursioner skulle genomföras inomhus, d.v.s. att naturen plockas in (Hoisington, Sableski, & DeCosta, 2010). I samma ovanämnda studie visade det sig att en ökad förståelse och intresse, berodde på att eleverna fick en förstahandsupplevelse med naturen och kunde använda sina sinnen (Hoisington, Sableski, & DeCosta, 2010).
Förutom att eleverna får förståelse för ämnet kan exkursioner även medföra att elever får förståelse och kännedom om området och samhället när eleverna tar sig från skolan till lokalen för exkursionen (Nabors, Edwards, & Murray, 2009).
Om naturen tas in i skolmiljö kan det medföra att eleverna förlorar helheten eftersom exkursioner ger elever möjligheten att interagera med naturen. Elever kan även se de ekologiska samband och fenomenen i den naturliga miljön, vilket är svårt att åsterskapa i ett klassrum. (Hudak, 2003) Även Szczepanski, Malmer, Nelson, &
Dahlgren (2003), som studerat elever på högstadiet, visa att sammanhang eller samband i naturen kan förstås bättre genom att utföra exkursioner. Syftet i en studie av Magntorn & Helldén (2005) var att beskriva hur elever kan ”läsa naturen” efter en intensiv ekologikurs på 10 veckor, där eleverna utförde sju exkursioner till olika biotoper där de skulle utföra olika undersökningar. Med ”Läsa naturen” menade författarna elevernas förmåga att exempelvis tillämpa sina teoretiska kunskaper om ekologi ut i den verkliga naturen, observera, beskriva och föklara naturen samt se mänsklig påverkan. Författarna gjorde intervjuer före och efter fältarbetet. Studien
kom fram till att eleverna hade utvecklat sitt naturvetenskapliga språk då elevernas förklaringar av naturen efter kursen var mer elaborerad. Eftersom ekologi innehåller många begrepp, modeller samt teorier och bidrar exkursioner till till att elever lär sig det biologiska språket. De använde även mer begrepp som succession och nedbrytning och kunde länka dem till teorier och modeller. I samma studie visades även att elever uppskattar när de får diskutera ekologi och koppla samman de begrepp, modeller och teorier de har studerat inne i klassrummet. (Magntorn &
Helldén, 2005) Genom att elever spenderar tid utomhus under exkursioner får elever använda sig av flera olika sinnen. Detta hjälper till med inlärningsprocessen och eleverna får även möjlighet till en mer rörelseintensiv inlärningsmetod d.v.s. lärande sker med hela kroppen. De kan lukta, känna, smaka, se och höra naturen omkring dem, vilket också frambringar en känsla för naturen. Ingen kan minnas utan känslor då det hjälper oss att sortera världen omkring oss. (Dahlgren & Szczepanski, 2004) 2.2.1.1 Olika färdigheter elever kan utveckla med hjälp av exkursioner
Det finns olika färdigheter som kan utvecklas hos eleverna om praktiska moment som exkursioner används på rätt sätt via att lösa problem genom att observa, undersöka och samla data; sociala och kommunikativa färdigheter och fältfärdigheter såsom hantera och använda instrument och material (Millward, 1992). De flesta av dessa färdigheter kan utvecklas via praktiska moment, där eleverna får utföra undersökningar. Vid sekelskiftet utvidgades dessa färdigheter för att omfatta mer allmänna inlärningsfärdigheter som exempelvis att ställa relavanta och vetenskapliga frågor och metakognition. Dessa färdigheter kan en elev använda i sin utbildning och även som framtida medborgare i ett demokratiskt samhälle, som idag påverkas av den vetenskap och teknik som finns. (Eilks & Hofstein, 2013)
Det finns flera studier som visar att förmågan att ställa relevanta och vetenskapliga frågor är viktiga. En studie av Chin & Osborne (2008) visar att det är viktigt att elever får en inlärningsmiljö såsom praktiska moment, som stödjer och främjar denna förmåga hos elever som läser naturvetenskap. Detta eftersom naturvetenskapen upptäcks genom att ställa frågor som sedan undersöks genom experiment eller andra praktiska moment, t.ex. exkursioner, för att finna svaret på den ställda frågan. När elever ställer frågor kan flera olika aspekter åstadkommas exempelvis starta diskussioner och debatter, vilket kan öka kvaliteten på undervisningen. Det kan även öka deras intresse och motivation för ett ämne genom att väcka deras epistemiska nyfikenhet d.v.s. deras lust att lära sig kunskap. För lärare har elevers frågor under lektion eller praktiska moment en möjlighet att exempelvis hjälpa läraren att utvärdera elevernas kunskaper, vilket kan underlätta den formativa bedömningen och på så sätt förbättra lärarens framtida undervisning. (Chin & Osborne, 2008)
Enligt Kuhn (1999) är definitionen av metakognition ”knowing about knowing”, vilket kan framkomma i flera former exempelvis inkludera kunskap om hur och när vissa strategier ska användas för problemlösning eller lärande. Det föreslogs av Kuhn (1999) att metakognitiva processer kan främja meningsfullt lärande och med meningsfullt lärande menar hon att elever förbättrar sin förmåga att tillämpa vad de lärt sig i ett nytt sammanhang. D.v.s. att eleverna förbättrar sin förmåga att tillämpa teoretiska kunskaper praktiskt, vilket kan åstadkommas med exkursioner genom att veta när och i vilket sammanhang deras kunskap ska användas (Eilks & Hofstein, 2013).
Dessa färdigheter valdes inte som kategorier vid tolkningen av dataresultatet, utan istället tolkades de de olika kategorierna utifrån den insamlade datan.
2.2.2 Elevers uppfattningar om exkursioner
Scott, o.a., (2012) gjorde en jämförelse genom att låta elever på universitetesnivå gå ut och samla in invertebrater, där eleverna sedan skulle tolka och rita invertebraterna som de hade samlat in. Sedan gjordes en motsvarande uppgift, där exkursionen saknades utan istället användes en samling av invertebrater tillhandahållit av läraren.
Eleverna uppfattade inte dessa två uppgifter som likvärdiga och eleverna uppskattade uppgiften där exkursionen ingick. Eleverna kände även att de lärde sig mer effektivt i fält. Eleverna kopplade uppgiften där exkursioner ingick till att den till att det var
”roligt och motiverande” när det gällde att utveckla sina egna ämneskunskaper. Detta medförde att erfarenheten av exkursionerna påverkade både den emotionella liksom den kognitiva domänen. (Scott, o.a., 2012) Genom att delta i exkursioner kan känslor, sinnestillstånd och åsikter som hittas i den kognitiva upplevelsen påverkas och förändras (Goulder, Scott, & Scott, 2013). Elever med en positiv uppfattning till exkursioner kommer sannolikt vara mer effektiv på att ta till sig och skaffa förståelse och kunskap, än de elever som har en negativ uppfattning av exkursioner (Goulder, Scott, & Scott, 2013; Behrendt & Franklin, 2014). Det har dock visat sig att attitydsförändringar kan ske under exkursioner. Studenter i Boyle, o.a., (2007) genomgick en förändring i deras uppfattning av exkursioner, vilket resulterade i minskning av negativa känslor och ökning av postiva känslor. Detta förbättrade studenternas kunskap och förståelse för ämnet (Goulder, Scott, & Scott, 2013).
De studenter som har negativa uppfattningar till exkursioner kan medföra att deras kognitiva lärande kan riskeras. Det visade även att alla elever inte har en positiv uppfattning till exkursioner. (Goulder, Scott, & Scott, 2013) En av åtta elever i studien av Scott, o.a., (2012) föredrog inte uppgiften där eleverna skulle gå ut och samla invertebrater, då de tyckte att dagen var lång och hela processen var tröttsam.
De olika kontrasterna och uppfattningar som finns till exkursioner kan återspeglas till den breda spannet av inställningar och attityder till naturen som finns hos både vuxna och elever (Goulder, Scott, & Scott, 2013). Elever som utför naturvetenskapliga arbetsmetoder, utför sannolikt även laborationer. De elever som hade negativ uppfattning till exkursioner i studien av Scott, o.a., (2012) kanske föredrog laborationer före exkursioner eller att vara inomhos jämfört mot utomhus.
Hudak (2003) gjorde en undersökning där elever i en geovetenskapskurs fick genomföra campus-baserade exkursioner och sedan svara på en enkät. Eleverna blev tillfrågade att jämföra det kunskapsmässiga värdet av exkursioner utomhus och inomhus. Majoriteten av eleverna föredrog exkursionerna utomhus då det var mer realistisk, interaktivt och intressant. Exkursioner bidrog även med att ge eleverna en helhetsbild d.v.s. elever får se samband i naturen och att naturen inte är så enkel man kan tro (Hudak, 2003)
2.2.3 Svårigheter med exkursioner samt hur dem kan ersättas Exkursioner är ett moment som inte bara händer utan exkursioner måste planeras av läraren och det behövs även efterarbete, vilket medför att eleven får reflektera över vad hen har lärt sig för att maximera inlärningsprocessen. Denna process gäller även för teorilektioner. Planeringsprocessen är viktigt för både lärare och elever. Läraren måste exempelvis lära sig att planera och undervisa eleverna utanför klassrummet.
För eleverna kan det exempelvis vara en svårt att lära sig utanför klassrummet eftersom exkursioner är en metod som inte ofta utförs. (Behrendt & Franklin, 2014;
Andersson, Lucas, Ginns, & Dierking, 2000)
Förutom att det tar tid att planera exkursioner måste även logistiken tas hänsyn till som kostar pengar. Har man stora klasser, vilket oftast lärarna har idag, måste transport ordnas för att kunna ta sig till lokalen om den är en bit bort. Sedan tar det tid att handleda flera elever samtidigt, vilket man oftast inte har då exkursionstiden i sig kan vara begränsad på grund av hur schemat ser ut. (Michie, 1998) Lärarna i studien av Michie (1998) ansåg att tidbrist, schemat, känner ingen stöd från ledningen och brist på pengar är nackdelar med att utföra exkursion. Lärarna framhävde att tillgång till resurser är viktigt för att genomför bra exkursioner vilket i sin tur påverkar lärandet (Michie, 1998).
Enligt Behrendt & Franklin (2014) blir exkursioner mindre vanligt på grund av brist på pengar, tid och större klasser. För att spara tid och pengar kan lärare välja att använda datorer och göra virtuella och digitala exkursioner. Eller ersätta det med att kolla på film som visar hur det går till i fält. (Boyle, o.a., 2007; NRC, 2009) Naturen kan även tas in och studeras i klassrummet, istället för att gå ut och göra exkursioner (Rop, 2008). Nackdelar med virtuell exkursion är dess oförmåga att skapa en multisensorisk upplevelese, vilket är typiskt för en verklig exkursion och som är viktigt för inlärningen (Maskall & Stokes, 2008). Spicer & Stradford (2001) visade att eleverna var positiva till virtuella exkursioner som även gav värdefulla lärande erfarenheter. Elever lär sig av virtuella exkursioner, men troligtvis lär sig eleverna det tillverkarna tycker är viktigt. Eleverna möter då inte en varierad och multidimensionell miljö, vilket motsvarar den verkliga miljön i naturen. (NRC, 2009). I detta fall kan egna filmer av naturen göras, exempelvis filma ett fågelbord och på så sätt se vilka arter som finns i området (Adbo, pers. komm. 2016) I studien av Spicer & Stratford (2001) och av Rumsby & Middleton (2003) framkom det att virtuella exkursioner eller andra typer av ersättningar, såsom att ta in naturen i skolmiljö eller att titta på film, inte kan ersätta riktiga exkursioner ute i naturen utan snarare komplettera som bäst.
Markowitz (2004) gjorde en långsiktig undersökning av gymnasieelevers medverkan i en sommarkurs i naturvetenskap, där elever fick genomföra t.ex. laborationer, seminarier och exkursioner. Enkäter med både svarsalternativ och längre kommentarer fylldes i av 96 elever som deltog i sommarkursen under sju år.
Eleverna som deltog i sommarkursen fick utföra flera praktiska moment exempelvis exkursioner och att få genomföra praktiska moment har haft ett starkt inflytande på deras fortsatta intresse inom naturvetenskap. Om exkursioner ersätts med andra moment kan elever förlora erfarenheter som liknar ett riktigt jobb. (Markowitz, 2004)
3 SYFTE OCH PROBLEM
Att genomföra exkursioner är som sagt inte alltid möjligt att utföra och därmed svårt att uträtta. Andra metoder kan utföras istället för exkursioner som nämnts tidigare i bakgrunden. Svårigheter kan bero på tidsbrist, ökat antal elever i klasserna, logistik och resurser. Syftet med denna undersökning är att undersöka exkursioners betydelse för biologi, då det som sagt kan ersättas med andra moment. En övergripande tanke är att varför väljer lärare att genomföra exkursioner då det finns svårigheter med att uträtta dem? Är det så att elever missar något om exkursioner inte genomförs?
Utifrån de två frågeställningarna utfördes intervjuer med lärare och elever för att ta reda på deras tankar kring exkursioner.
3.1 Frågeställningar
1) Vilka olika syften har läraren med exkursioner?
2) Vad får eleverna ut av exkursionerna?
4 METOD
För att få svar på frågeställningarna, lärarens olika syften med exkursioner och vad eleverna får ut av exkursioner genomfördes en intervjustudie. Både lärare och elever intervjuades för att få svar på 1) Vilka olika syften har läraren med exkursioner? och 2) Vad får eleverna ut av exkursionerna?
4.1 Intervjuer
Interjuver genomfördes för att skapa en förståelse över vad elever och lärare tycker om exkursioner. Intervjuer kan ha olika grad av strukturering (Patel & Davidsson, 2011) exempelvis semistrukturerade, ostrukturerade och strukturerade. Här valdes semistrukturerad intervju då den inte är helt strukturerad utan ger möjlighet till följdfrågor. Huvudfrågorna (Bilaga 1; 2) ställdes samt att följdfrågor ställdes beroende på vad respondenten svarade. Huvudfrågorna diskuterades fram med författaren och handledaren för denna studie. Semistrukturerad intervju bidrar även till att samtalet kan föras mer naturligt och den intervjuades syn på hur hen ser på verkligheten kommer fram (Patel & Davidsson, 2011). Ordningsföljden på frågorna till lärarna ställdes i samma ordning vid varje intervju, samma gäller även för frågorna till eleverna, vilket bidrog till en hög grad av standardisering (Patel &
Davidsson, 2011). Intervjuerna var kvalitativa, vilket menas med att man formen på intervjun liknar ett vanligt samtal men att den har ett bestämt fokus till skillnad från det vardagliga samtalet (Dimenäs, 2007). Intervjuerna spelades in med hjälp av en applikation till mobilen, ”Voice recorder”, detta för att dokumentera allt respondenten säger till skillnad om intervjun skulle antecknas kan mycket av informationen missas och förloras (Nyberg & Tidström, 2012; Dimenäs, 2007).
Intervjuerna genomfördes i en tyst och lugn miljö för att undvika att respondenten inte skulle behöva oroa sig över att någon ska höra intervjun (Bryman, 2011).
4.2 Genomförande och urval
Undersökningen genomfördes under författarens sista VFU-period. Fem lärare och nio elever intervjuades från en gymnasieskola. Lärarnas erfarenhet varierade från 9 år till 30 år. Alla lärare hade behörighet i biologi men även andra ämnen som kemi, naturkunskap och geografi. Eleverna som intervjuades var en klass från teknikprogrammet, vilka hade valt inriktningen teknikvetenskap. Biologi 1 ingår i den inriktningen som eleverna läser kursen på en termin istället för två. Eleverna som intervjuades hade genomgått två halvdagsexkursioner inom ekologidelen av kursen samt två heldagsexkursioner. Lärare och elever blev informerade muntligt att intervju var frivillig och anonym samt att den skulle spelas in för att användas till detta examensarbete (Vetenskapsrådet, 2002). Lärare och elever tillfrågades och de som ville vara delaktiga skrev upp sig på en lista. Intervjuer med eleverna utfördes inom en vecka efter den andra halvdagsexkursionen och intervjuer med lärarna genomfördes under den sista VFU-veckan. Intervjuerna genomfördes i oktober (elever) och november (lärare) 2016.
4.2.1 Genomförda exkursioner
Heldagsexkursioner anordnades av skolan, vilket gällde för alla elever som läste biologi 1 och där exkursionerna sköttes av utomstående personer. Därför fokuserades intervjun på de två halvdagsexkursioner som genomfördes med den enskilda klassen, där eleverna skulle göra olika undersökningar. Den ena halvdagsexkursioner,
genomfördes vid en våtmarkspark där eleverna utförde olika undersökningar som exempelvis: vilka olika arter som hittades i dammarna, vilka arter som lever i spillning och allmän artkunskap om växterna i området. Den andra exkursionen genomfördes på ö belägen vid Ölandsbron, där eleverna gjorde en jämförelse mellan en skyddad och en exponerad strand gällande zonering och artsammansättning.
4.3 Bearbetning av data
De inspelade intervjuerna lyssnades igenom och transkriberades. Transkriptionen lästes igenom ett antal gånger där sedan olika tolkningar kunde göras från.
Tolkningarna gjordes från både intervjuer med lärare och elever. Nedan (Tab. 1) visas exempel på hur data tolkades utifrån intervjuerna med lärarna. Vissa tolkningar uttrycktes av flera lärare och elever. Vissa av tolkningarna kunde även tolkas hos både lärar- och elevintervjuer.
Tabell 1. Exempel på hur tolkning av data utförts. Till vänster är citat från lärare och till höger är tolkningar som kunde göras utifrån citaten.
Svar från lärare Tolkning
Eleverna ska kunna planera och genomföra en undersökning för att få en förståelse för ett naturvetenskapligt arbetssätt inom biologi vilket står tydligt i kursplanen.
Kursplan
(Är en grund vid planering av exkursioner) Naturvetenskapligt tänkande
(Elever behöver utveckla detta då det är en stor del inom naturvetenskapliga ämnen) Miljön och ekosystemet är inte bara
saker i en bok utan att eleverna kan ha nytta av det. Vill att dem ska höja blicken när dem är ute i naturen. Man ska praktisera det man läser om
Praktiskt lärande.
(Elever behöver få en chans att tillämpa sina teoretiska kunskaper praktiskt)
Läser man något teoretiskt kan det vara svårt att förstå och det blir mer konkret genom att titta på saker i naturen vilket gör att eleverna tar med sig känslor som man bildar kunskaper av vilket är bra
Känslor
(Bidrar till kunskap)
Elever lär sig bättre om de får se och ta på saker som förstärker upplevelsen och sedan att eleverna ska få en naturupplevelse, kanske är ännu viktigare än att de lär sig saker.
Uppleva naturen och känna att de trivs i naturen
Sinnesupplevelser
(Elever kommer lättare ihåg om det har fått använda sina sinnen och skapa upplevelser)
De olika tolkningarna som kunde göras utifrån intervjuerna kunde kategoriseras under två huvudrubriker: ämnesinnehåll och känslomässigt innehåll. Denna kategorisering presenteras nedan som ett exempel på dataanalys (Tab. 2).
Rubriceringen av de olika kategorierna valdes efteråt på grund av att både lärare och elever utryckte att exkursioner förmedlar mer än bara ämnesinnehåll och naturvetenskaplig metodik (Tab. 2). För att beskriva den andra dimensionen användes i många fall begrepp som motivation och gemenskap. Dessa hänförs till rubriken känslomässiga aspekter då de till stor del varierar mellan individer. En annan kategorisering gjordes senare där de olika tolkningarna fördes in under lärares
svar och elevers svar, för att på så sätt hitta likheter och skillnader mellan dessa.
Under vilka två rubriker de olika tolkningarna skulle befinna sig under diskuterades med handledaren.
Tabell 2. Exempel på hur analys av data kategoriserats där ingen åtskillnad mellan lärare och elever har gjorts.
Ämnesinnehåll Känslomässiga aspekter
Kursplan Motivation
Naturvetenskapligt tänkande Gemenskap
Praktiskt lärande Reflektion
Begreppsförståelse Känslor
Helhetsbild Sinnesupplevelser
Komplexitet Sinnestillstånd
Samband
Koppling till samhälle Reflektion
Erfarenhet och egenarbete
Ovanstående beskriver den metod som användes för dataanalys. En mer utförlig presentation av resultat återfinns i resultatdelen.
4.4 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet värderas till delvis på ett annorlunda sätt i kvalitativa studier jämfört med kvantitativa studier. I kvalitativa studier handlar reliabilitet om att studien kan replikeras och validitet om att data som samlas in passar in i frågeställningarna d.v.s. man har fått tillgång till det underlag som krävs för att kunna svara på sina frågor. (Bryman, 2011) I denna studie har flera lärare och elever intervjuats vilket har bidragit med att underlaget är framträdande. Att använda sig av intervjuer är en risk då det finns en risk med ledande frågor, vilket kan medföra att den intervjuade styrs i sina svar och känner sig tvingad att svara på ett visst sätt (Bryman, 2011). I denna studie var inte huvudfrågorna ledande, dock i efterhand kan vissa följdfrågor kanske tolkas som ledande vid transkriptionen. Då resultatet inte är mätvärden som i en kvantitativ studie utan vad individer har berättat, som sedan tolkades, medför det att resultatet inte blir exakt. På grund av att det bara är författaren som har till mesta dels tolkat data, dock har författarens handledare hjälpt till vid vissa tolkningar blir det en brist i tolkningen. Hade flera individer tolkat data skulle validiteten i tolkningarna öka. Det redovisande resultatet är försökt till att vara så rättvisande som möjligt. Genom att ha flera olika individer till intervjuerna bidrog det till ett resultat som svarade på frågeställningarna och tillförde även förståelse kring dessa.
5 RESULTAT
Nedan presenteras resultat från intervjuer med lärare (n = 5) och elever (n = 9).
5.1 Lärarintervjuer
De olika tolkningar som kunde göras utifrån både lärar- och elevintervjuer kunde delas in ämnesmässigt innehåll och känslomässiga aspekter (Tab. 3). Nedan presenteras resultat från lärarintervjuerna där de olika tolkningarna är olika syften lärare har för att genomföra exkursioner.
Vissa av lärarna ansåg att ett lära sig ett naturvetenskapligt tänkande är viktigt som exkursioner bidrar till, vilket nämndes av flera lärare.
”Eleverna ska kunna planera och genomföra en undersökning för att få en förståelse för ett naturvetenskapligt arbetssätt inom biologi vilket står tydligt i kursplanen” (Lärare1)
”Det står i kursplanen att eleverna ska lägga upp en vetenskaplig undersökning” (Lärare2)
En annan lärare kunde dock tänka sig att prioritera upplevelsen utöver kunskap.
”Elever lär sig bättre om de får se och ta på saker som förstärker upplevelsen och sedan att eleverna ska få en naturupplevelse, kanske är ännu viktigare än att de lär sig saker. Uppleva naturen och
känna att de trivs i naturen” (Lärare4)
”Har man genomfört saker så kommer man ihåg det bättre och tänker mer då man använder mera sinnen” (Lärare3)
På så sätt kunde de olika syftena delas in i de två rubrikerna tillsammans med de andra tolkningarna som kunde göras utifrån intervjuerna. Utifrån de ovannämnda citaten kunde kursplan, naturvetenskapligt tänkande och sinnesupplevelser, vilka är tre syften lärare har med exkursioner.
Tabell 3. Olika syften lärare har med exkursioner, vilka är indelade i två kategorier.
Ämnesinnehåll Känslomässiga aspekter
Kursplan Motivation
Naturvetenskapligt tänkande Reflektion
Praktiskt lärande Känslor
Begreppsförståelse Sinnesupplevelser
Helhetsbild Gemenskap
Komplexitet Samband
Koppling till samhälle Reflektion
Erfarenhet och egenarbete
Inom det ämnesmässiga innehållet hittades tio tolkningar, vilka tolkas som de syften lärare har med exkursioner. Ett syfte som kunde tolkas var praktiskt lärande som är
viktigt att eleverna får genomföra och en anledning till varför lärare väljer att utföra exkursioner.
”Jag försöker alltid ha en teoretisk bakgrund innan jag genomför exkursioner så eleverna får använda sina teoretiska kunskaper praktiskt” (Lärare1)
”Miljön och ekosystemet är inte bara saker i en bok utan att eleverna kan ha nytta av det. Vill att dem ska höja blicken när dem är ute i naturen. Man ska praktisera det man läser om” (Lärare 3)
Ett annat syfte var att eleverna skulle få förbättra sin begreppsförståelse, vad ska eleverna ha begrepp till om de inte vet hur och när det ska användas.
”I biologi 1 handlar det om miljö och naturen och då faller det naturligt att titta på miljön och naturen ute där eleverna kan sätta namn och praktisera begrepp. Dessa begrepp ska vi hitta och det
bidrar till begreppsförståelse då eleverna får använda sina sinnen för att hitta dem” (Lärare 2)
Två andra syften som kunde tolkas inom det ämnesmässiga innehållet var att eleverna ska få en helhetsbild av hur allt hänger ihop och ersätt exkursioner med att naturen plockas in förlorar också elever en helhetsbild. I första citatet kunde även ett annat syfte kopplas d.v.s. att exkursioner bidrar till att eleverna får en koppling till samhället. Att elever får en helhetsbild bidrar även till att eleverna får se verkligheten, att naturen är påverkad av människan.
”Eleverna får komma ut i verkligheten och titta, istället för att det ska bli torrbiologi, ”så här ser det ut, dem finns här”, det bidrar till att eleverna får se större helhet […] Det blir en koppling till elevernas vardag. De har ju sett vatten stranden eller skogen vilket är en del av samhället de bor i”
(Lärare1)
”Naturen är bräcklig och skör och vi påverkar naturen mycket som påverkas negativt” (Lärare4)
”Plocka in naturen kan vara bra vid artkunskap men eleverna förlorar helheten när eleverna ska lära sig vart arter växer någonstans” (Lärare 3)
Inom det ämnesmässiga innehållet tolkades även samband, att eleverna ska kunna se att och dra samband, och förstå naturen är inte så enkel som det verkar i boken d.v.s.
naturen är komplex.
”Idealet vore att eleverna kan se ett samband. Ser det ut såhär så växer det sådana grejer. Att eleverna ska kunna dra lite slutsatser.”(Lärare 3)
”Förståelse till att det inte är så enkelt. Mer komplex. Allt kan inte växa överallt, eleverna får en tanke ”jaha varför ser det ut på detta viset, just det ser det ut såhär så kan bara det växa eftersom
att…” (Lärare1)
”Viktigt att elever får se att naturen inte är så rätlinjig som man kan tro, är inte så enkelt. Det finns komplexa samband och många faktorer som påverkar. Anledningen till varför ekologin känns så
flummig är för att naturen är så komplex” (Lärare 5)
Det näst sista syftet inom det ämnesmässiga innehållet var erfarenhet och egenarbete som en orsak till varför lärare väljer att genomföra exkursioner, d.v.s. att eleverna ska få olika typer av erfarenheter som liknar verkliga jobb. Ersätts exkursioner med andra moment kan eleverna förlora erfarenhet som liknar vetenskapligt arbete.
”Om exkursioner ersätts med något förloras frihet för eleverna d.v.s. att de ska få styra själva, frisk luft och gemenskap. De förlorar erfarenhet som liknar arbetet för en biologi” (Lärare2)
Det sista syftet, vilket även kunde placeras inom det känslomässiga innehållet, var reflektion. Här kan det tolkas att det sker en reflektion inombords (känslomässig aspekt) och även yttre reflektion (ämnesinnehåll) när elever tvingas skriva ner och formulera det de har lärt sig.
”Viktigt att göra efterarbete så eleverna får reflektera över vad de har gjort och dra slutsatser. Skriva laborationsrapport är något man kan göra för då tvingas eleverna formulera det de har lärt sig och
det är viktigt” (Lärare4)
Inom det ämnesmässiga innehållet kunde fem tolkningar hittas, där två av dem har nämnts ovan, sinnesupplevelser och reflektion. Ett syfte inom den känslomässiga aspekten var att elever behöver skapa känslor för att lättare kunna bilda kunskaper.
”Läser man något teoretiskt kan det vara svårt att förstå och det blir mer konkret genom att titta på saker i naturen, vilket gör att eleverna tar med sig känslor som man bildar kunskaper av vilket är
bra” (Lärare4)
De två sista syftena till varför lärare väljer att genomföra exkursioner var att exkursioner bidrar till att skapa gemenskap och det kan öka motivation d.v.s. att eleverna blir mer intresserade av ämnet och blir motiverade till att lära sig mera.
”Det bidrar med gemenskapen och skapar en trygg grupp”(Lärare4)
”Elever kan få ett annat perspektiv, se saker ur en annan vinkel kan göra att de blir förståeligt och autentiskt vilket kan öka motivationen” (Lärare2)
5.2 Elevintervjuer
Även utifrån elevintervjuerna kunde tolkningar hittas som kunde delas in i de två kategorierna, ämnesmässigt innehåll och känslomässigt aspekt (Tab. 4). Flera av tolkningarna kunde även hittas hos lärarnas syften. Nedan visas resultat från elevintervjuerna, där de olika tolkningarna är vad elever får ut av exkursioner.
Tabell 4. Visar vad elever får ut genom att genomföra exkursioner utifrån två kategorier.
Ämnesinnehåll Känslomässiga aspekter
Praktiskt lärande Motivation
Helhetsbild Gemenskap
Samband Sinnestillstånd
Koppling till samhälle Erfarenhet och egenarbete
Inom det ämnesmässiga innehållet hittades fem aspekter och inom det känslomässiga aspekterna kunde tre aspekter hittas, som är vad elever får ut av exkursioner. Det första eleverna får ut av exkursioner är gemenskap, att lära känna varandra och känna sig mer trygg. Att få genomföra moment praktiskt var även en del elever får ut av exkursioner, att få tillämpa det teoretiska praktiskt.
”Bidrar med gemenskapen så man får lära känna andra och det blir en bättre sammanhållning i klassen. Kan fråga om det är något man undrar över.”(Elev1)
”Man får göra något praktiskt och då fastnar det teoretiska bättre och att skriva labbrapport efteråt nöter man in det man har lärt sig” (Elev2)
Att eleverna får lära sig mer om sitt samhälle bidrar också exkursioner till.
”Det här med östersjön kan man förstå nu på ett annat sätt, har förändrats de senaste åren. Blir en negativ bild som blir positiv” (Elev3)
Exkursioner bidrar även till att eleverna får en helhetsbild, d.v.s. en bild som visar hur allt hänger ihop och fungerar. Helhetsbilden kan även bidra till att eleverna får se att naturen inte är lika vacker som den verkar i böckerna d.v.s. eleverna får se verkligheten. Ersätts exkursioner med andra moment bidrar det till att eleverna även förlorar en helhetsbild.
”Man får en större bild i hur den lilla miljön ex gråsuggan behövs då den är en del av ett system. Får en större bild till varför allt behövs och hur allt hänger ihop. Vi kan inte ta bort arter bara för att vi
inte vill ha dem där” (Elev1)
”Lära sig om massa föroreningar som finns och hur det påverkar naturen och ser att den är inte lika vacker som man kan tro” (Elev4)
Att eleverna får lära sig att se samband bidrar också exkursioner till. Om exkursioner ersätt med andra moment som att ta in naturen förlorar elever möjligheten att lära sig se och dra samband.
”Ta in blommor kanske är bra då syftet är att man bara ska lära sig, men man lär sig inte var de växer någonstans. Ex Kaveldun får man se att den lever vid vatten och hittas med vass om man plockar den själv, det bidrar till att man ser ett sammanhang och kanske även lägger märke till andra
arter som trivs på samma ställe” (Elev8)
”Exempelvis tog (namn på läraren) in blommor som vi skulle kolla på och lära oss arter, men vi vet inte vart de växer. Man förlorar helheten” (Elev5)
En annan känslomässig aspekt till vad elever får ut av exkursioner är att eleverna kan bli mer motiverade av att lära sig och mer intresserad av ämnet.
”Kanske jag skulle ha lärt mig mer inomhus av att ex sitta och råplugga så blev jag mer intresserad av exkursioner. Exkursioner gör att jag blir mer intresserad av ämnet” (Elev6)
Exkursioner kan även bidra till att ändra elevernas sinnestillstånd, i detta fall påverka stress. Att göra något annat utanför skolan kan minska stress.
”Det blir ett avbrott, det blir som en laboration på sitt sätt men vi får göra något annat och komma ut vilket kan minska stressnivån och det kanske gör att man inte blir lika trött på att vara i skolan”
(Elev7)
Som tidigare nämnt under lärares syfte att elevernas erfarenhet och egenarbete förloras om exkursioner ersätts med andra moment, kunde även tolkas utifrån elevintervjuerna.
”Kan vara kul att jobba som ingenjör på ett sjukhus och då kan det vara bra att ha biologi och ha genomfört praktiska moment” (Elev9)
6 DISKUSSION
Det är två frågeställningar vilka skulle besvaras i denna studie; Vilka olika syften har lärare med exkursioner och Vad får eleverna ut av exkursioner.
6.1 Lärares olika syften – Ämnesmässiga innehållet
Två tydliga syften (Tab. 3) som kunde tolkas utifrån varför lärare genomför exkursioner var kursplanen och det naturvetenskapliga tänkandet. Detta stämmer överens med det som framkommer i kursplanen för biologi. Det hittas i kunskapskraven ”Eleven planerar och genomför i samråd/efter samråd/efter samråd med handledare experiment och fältstudier på ett tillfredsställande sätt”, syftet
”Undervisningen ska innefatta naturvetenskapliga arbetsmetoder som […] planera och utföra experiment och fältstudier samt bearbeta, tolka och kritiskt granska resultat och information” och en förmåga eleverna ska utveckla ”planera, genomföra, tolka och redovisa fältstudier, experiment och observationer samt förmåga att hantera material och utrustning”. (Skolverket, 2011) Kursplanen ligger till grunden för planering av undervisningen. I studien av Kisiel (2005) ansåg lärarna att det viktigaste med exkursioner var att eleverna får uppleva och relatera det de har lärt sig i klassrummet till verkligheten, vilket även flera av lärarna nämnde i de intervjuer som utfördes för denna studie. Genom att eleverna får utföra undersökningar bidrar det till det naturvetenskapliga tänkandet och en naturvetenskaplig metodik. Den naturvetenskapliga metodiken kan kopplas till de fältfärdigheter Millward (1992) nämner i sin fallstudie. Millward (1992) som undersökte studenter och doktoranders fältarbete fann att studenterna blev bättre på att lösa problem, interagera med varandra och utvecklade fältfärdigheter, som t.ex. hantera utrustning, samla data, undersöka och observera. Likheter till denna studie kan hittas. I denna studie ansåg eleverna att de fick vara sociala vid exkursionerna samt att de fick lära sig praktiska moment. Skillnaden emellan denna studie och Millwards (1992) studie var att eleverna i den nämnda studien genomförde långsiktiga projekt och eleverna i denna studie genomförde två korta projekt. Lärarna i denna studie menade också att det praktiska lärandet är ett av deras syften med exkursioner, d.v.s. att eleverna ska få tillämpa sina teorier i praktiken. Det praktiska lärandet beskrevs även av eleverna (Tab. 4), de ansåg att det praktiska lärandet var en viktig orsak till varför exkursioner är bra. Patron (2010) kom i sin studie fram till att flertalet lärare ansåg att elever lär sig mera genom praktisk tillämpning av teoretiskt kunskapen, dock är elevens egna intressen avgörande för lärandet. Orsaken till att lärarna, i studien av Patron (2010), genomför exkursioner studien var det faktum att de anser att elever lär sig bättre praktiskt. Detta stämmer även överens med Deweys principer att elevernas lärande ökar om eleverna även får genomföra praktiska moment (Säljö, 2014) Ett annat av lärarnas syften var att exkursioner bidrar till att elever får förbättra sin begreppsförståelse. Förklaringen till detta är enligt Maskall & Stokes (2008) att exkursioner ger en speciell upplevelse, vilket medför att eleverna kommer ihåg och minns det de har lärt sig, då exkursioner är ett helt annat moment än att befinna sig i en skolmiljö. Något som även Magntorn & Helldén (2005) fann var att exkursioner bidrar till att elever får sammanbinda de teorier, begrepp och modeller eleverna har lärt sig i klassrummet. De fann också att elevernas naturvetenskapliga språk förbättrades. (Magntorn & Helldén, 2005) Vissa likheter kan hittas i denna studie. I denna studie fick eleverna genomföra två halvdagsexkursioner medan i Magntorn &
Helldén (2005) studie utförde eleverna sju exkursioner. I båda studierna gjordes dock mer än en exkursion. I Magntorn & Helldén (2005) studie utfördes intervjuer både
före och efter exkursionerna för att beskriva begreppsutveckling I denna studie var detta svårt att genomföra på grund av tidsbrist (se 6.3). Under lektionerna när författaren diskuterade med sina eleverna kunde författaren ana att eleverna har blivit bättre på att använda det naturvetenskapliga språket, detta visade sig genom att eleverna använde begrepp, teorier och modeller på ett mer korrekt sätt. I denna studie utfördes dock inget observationsprotokoll, men det är ändå värt att nämna att en skillnad i elevernas begreppsförståelse kunde ses efter avslutat ekologikurs.
Ytterligare studier behöver utföras för att verifiera detta. Under halvdagsexkursionerna med eleverna diskuterades olika begrepp såsom individ, artsammansättning, olika insamlings- och mätningsmetoder, abiotiska och biotiska faktorer, ekosystemets struktur mm. Flera lärare tyckte att exkursioner bidrog till att skapa en helhetsbild för eleverna, vilket ger en koppling till samhället och vardagen, detta ansåg även eleverna. Detta stämmer överens med Michie (1998) som beskriver elevernas ökade kännedom om området och samhället då elever förflyttar sig till exkursionslokalen (Nabors, Edwards, & Murray, 2009). Eleverna i denna studie cyklade till de båda exkursionslokalerna, både genom samhället och dess omgivning.
Nabors, Edwards, & Murray (2009) beskrev även de hur exkursioner ger verkliga erfarenheter då elever får förstahandsupplevelser, som ger en bild av verkligheten.
Att exkursioner ger en helhetsbild var en tolkning som kunde göras hos både elever och lärare. Genom att elever får en helhetsbild visar det även verkligheten (se 5.2).
Dewey (1980) ansåg även att teori och sinnesupplevelser tillsammans med reflektion över upplevelsen bidrar till en helhetsbild. Andra syften som beskrevs i datan var samband och komplexitet. Just att elever ska få se samband i naturen och den komplexitet naturen har. Detta i sin tur kan vävas samman lite med helhetsbild.
Enligt Maskall & Stokes (2008) och Hudak (2003) är detta svårt att åstadkomma inne i klassrummet. Szczepanski, Malmer, Nelson, & Dahlgren (2003) sammanhang i naturen lättare kan förstår visade även att samband i naturen lättare kan förstås med hjälp av exkursioner
6.1.2 Lärares olika syften – Känslomässiga aspekter
Exkursioner är även viktiga för att de bidrar till att öka gemenskapen (Boyle, o.a., 2007) något uttrycktes av både lärare och elever i denna studie. Boyle, o.a. (2007) föreslog även att det är bra att genomföra exkursioner som en introduktionprocess för att alla ska lära känna varandra. I denna studie genomfördes exkursionerna tidigt i kursen även här beskrev både lärare och elever hur gemenskapen blev bättre i klassen, dessutom blev elevernas relation med läraren bättre. Boyle, o.a., (2007) beskrev detta som att det bidrar till introduktionsprocessen (Boyle, o.a., 2007), vilket ger en mer effektiv och interaktiv undervisning (Switzer, 1995). Motivation var något som även det nämndes av både elever och lärare. Motivation är en viktig aspekt, då exkursioner kan medföra att elever blir mer intresserade av ämnet som i sin tur kan öka deras motivation i att lära sig mera av ämnet. Reflektion är även det en viktig aspekt då elevernas lärande, förstärkas genom exempelvis diskussioner eller laborationsrapporter. Reflektion kunde placeras inom både det ämnesmässiga innehållet och känslomässiga aspekter. Det blir en reflektion inombords över vad eleverna har upplevt och lärt sig, vilket associeras med den känslomässiga aspekten och en yttre reflektion när eleverna får formulera och skriva ner det dem har lärt sig i form av laborationsrapport eller diskussioner (ämnesinnehåll). En studie av Andersson, Lucas, Ginns, & Dierking (2000) visade att elever behöver reflektera över vad de har lärt sig igenom efterarbete. Detta för att eleverna ska få konstruera och rekonstruera sina erfarenheter och kunskaper från exkursioner. I den nämnda
studien fick eleverna genomföra efterarbete i form av begreppskartor och praktiska experiment efter ett besök på ett ”sciencenter” med interaktiva utställningar (Andersson, Lucas, Ginns, & Dierking, 2000). Ett annat syfte som beskrevs var sinnesupplevelser (Tab. 5). Det är viktigt att elever får använda flera sinnen, vilket medför att eleverna lättare lär sig och kommer ihåg saker något som redan Dewey beskrev (1980). Pace & Tesi (2004) genomförde en studie där de skulle undersöka vilken typ av långsiktiga effekter exkursioner har på elever. Pace & Tesi (2004) fann att förstahandsupplevelser, där elever får använda olika sinnen påverkar elevers förmåga att minnas och komma ihåg kunskaper och erfarenheter från exkursionerna.
Den nämnda studie visar att det är viktigt att elever får använda sina sinnen för att lära sig, vilket då stämmer överens med ett av syftena lärare i denna studie har med exkursioner. Det sista syftet som tolkades inom de känslomässiga aspekterna var känslor som bidrar till kunskap. Genom att delta i exkursioner kan elevers känslor påverkas. I en studie av Goulder, Scott & Scott, (2013) visade att elevers känslor och uppfattningar förändras och påverkas vid deltagandet i exkursionen, vilket i sin tur förbättrar elevernas kunskaper och förståelse för ämnet (Goulder, Scott, & Scott, 2013).
6.2 Vad får eleverna ut av exkursioner
De eleverna får ut av exkursioner har till viss del diskuterats ovan d.v.s. gemenskap, helhetsbild, praktisk lärande, samband, koppling till samhälle och motivation (Tab.
4). Motivationen i detta fall kan även medföra till att elever engagerar sig i olika naturaktiviteter på fritiden. Uitto, Juuti, Lavonen & Meisalo (2006) undersökte, om det finns ett samband mellan elevers intresse/motivation för biologi och deras erfarenheter utanför skolan. Resultaten från Uitto, Juuti, Lavonen & Meisalo (2006) visade att det finns samband mellan intresse för biologi och naturupplevelser utanför skolan. Resultaten har flera pedagogiska konsekvenser där en av dem är att motiverande upplevelser i naturen är viktigt för de elever som saknar olika naturaktiviteter eller hobbyer på fritiden. Det är även viktigt att genomföra exkursioner för de elever som är ovana att vara i naturen för att känna sig mer trygga.
Exkursioner kan sedan bidra till att elever börjar engagera sig fritidsintressen och naturaktiviteter på sin fritid (Uitto, Juuti, Lavonen, & Meisalo, 2006). Då exkursioner enligt Goulder, Scott, & Scott (2013) även kan förändra sinnestillståndet sågs även i denna studie d.v.s. att elevernas upplevda stressnivå minskade. Att det blir ett avbrott i skolan då eleverna får komma ut och göra något helt annat, kan medföra att de inte känner sig lika stressade då de har fått komma bort ifrån skolan.
Detta är något som behöver verifieras i framtida studier, då många elever idag är stressade i skolan vilket kan leda till ohälsa hos eleverna (Folkhälsomyndigheten, 2016). Ersätts exkursioner med exempelvis att naturen tas in i skolmiljön förlorar eleverna den helhetssyn som både lärare och elever nämnde. Detta anser även Hudak (2003) om exkursioner skulle genomföras inomhus. I studien av Goulder, Scott &
Scott (2013) gavs en rad påståenden till elever exempelvis: ”Det vore bättre att arbeta på material som förs in i klassrummet istället för att gå ut i fält och plocka dem”. Majoriteten av eleverna höll inte med om detta att material i form av att växter och djur ska tas in. Ett annat påstående var ”Det vore bättre att visa en video av ett praktiskt moment än att göra det själva”. Majoriteten av elever höll inte med om att se filmklipp på hur saker kan utföras kan ersätta exkursioner (Goulder, Scott & Scott, 2013). Resultatet från denna studie visar att eleverna i denna studie och eleverna i studien av Goulder, Scott & Scott (2013) menar att exkursioner är viktiga att genomföra exkursioner och att exkursioner inte kan ersättas med andra moment.
Snarare kan material som tas in och visa filmklipp snarare komplettera exkursioner då man kan lyfta ut och belysa en detalj eller en sak ur helheten. Även elevernas egenarbete och erfarenhet förloras om exkursioner ersätt, vilket kunde tolkas hos både lärare och elever. Markowitz (2004) visade att exkursioner är viktigt för elevernas fortsatta arbete inom naturvetenskap. Denna studie var dock inte långsiktig. Genom att elever får genomföra exkursioner och bli mer intresserade och motiverade (Boyle, o.a., 2007), bidrar det kanske till att eleverna får ett fortsatt intresse för det naturvetenskapliga arbetet (Markowitz, 2004).
6.3 Metoddiskussion
Flera lärare och elever intervjuades i denna studie gjorde att underlaget var framträdande, då flera uttalanden erhölls. Undersökningen genomfördes på en skola på grund av bekvämlighetsskäl då undersökningen skedde under författarens VFU- period. Om intervjuerna hade kunnat spridas ut över ett större område med fler skolor kanske resultatet hade sett annorlunda ut, men att det hade varit mer generaliserbart (Bryman, 2011). När det gäller tolkningen av data blir det en brist då det är författaren som har till mestadels tolkat datan, dock har handledaren hjälpt till till viss del med tolkningarna. Det är bra att ha i åtanke att den tolkning författaren har gjort kan tolkas på andra sätt. Därför är det en nackdel att få personer tolkar datan, då de olika tolkningarna som kan göras inte framkommer.
Respondenterna har själva bestämt om de vill delta eller inte, vilket kan ha medfört en mer selekterad grupp, främst elever, som är mer intresserade av biologi. Eleverna i denna studie har inte själv valt biologi utan det ingick i deras valda inriktning d.v.s.
de valde inte inriktningen på grund av att biologikursen ingick. Vid första frågan på intervjun (Bilaga 2) svarade alla elever att biologi inte har stor betydelse för dem, utan att det ingick i deras inriktning. 9 av 11 elever valde att delta i undersökningen, så troligtvis berodde detta på att eleverna ville ställa upp och hjälpa till med studien.
Att genomföra semistrukturerade intervjuer bidrar till att följdfrågor kan ställas, vilket är svårt om enkäter hade utförts istället. Frågorna under intervjuerna kan även bli ledande (Bryman, 2011). Huvudfrågorna var inte ledande, dock i efterhand kan vissa följdfrågor kanske tolkas som ledande vid transkriptionen. När transkriberingen genomfördes reducerades informationen, så det endast bidrog till frågeställningarna i denna studie. Att genomföra en datareducering kan medföra att information från intervjuerna försvinner men citaten som användes i denna studie var som sagt relevanta för undersökningen.
Det som hade varit intressant var att genomför intervjuer både före och efter exkursioner för att se om elevernas begreppsförståelse ökade. I denna studie var detta svårt att genomföra, då de båda halvdagsexkursioner tog plats under de första två VFU-veckorna. Detta gjorde det svårt att få studieplanen godkänd i tid samtidigt som lektioner och uppgifter skulle förberedas d.v.s. tidsbrist för författaren. En tydligare idé om undersökning och bättre planerande av studieplan hade behövts göra tidigare för att åstadkomma intervjuer före och efter exkursionerna.
6.4 Fortsatta studier
Under intervjuerna med lärare var det en lärare som nämnde att exkursioner borde även kunna genomföras på vintern, där eleverna får lära sig om överlevnadsstrategier samt växters och djurs anpassningar. Av egna erfarenheter brukar inte exkursioner genomföras under vintern, utan antingen i början av höstterminen eller i slutet av
vårterminen. Detta är något som kan vara intressant att undersöka om exkursioner genomförs under vintern i skolan och på vilket sätt. Om inte, så kanske material och metoder för vinterexkursioner kan tas fram. Vad är det som säger att man inte kan genomföra exkursioner på vintern? Idrotten har dock ibland, utifrån egna erfarenheter, friluftsliv där eleverna får vara ute på vintern och göra olika aktiviteter.
En annan aspekt som framkom under en intervju med en lärare var att exkursioner borde genomföras i andra ämnen. Exkursioner genomförs i exempelvis samhällskunskap. Men naturen borde kunna kopplas in i andra ämnen, som kan genomföra exkursioner utomhus. Här kan man undersöka hur naturen kan kopplas in till andra ämnen och på vilket sätt exkursioner kan genomföras, så det blir kopplat till det specifika ämnet.
En annan fortsatt studie som kan göras är att undersöka elevernas kunskap och förståelse genom att göra intervjuer både före och efter exkursioner för att se en eventuell progression. Exempelvis det som diskuterades under 5.1, tydligare se om elevernas begreppsförståelse har ökat genom att då utföra intervjuer både före och efter med eleverna, samt genomföra observationsprotokoll för att se hur eleverna använder språket. Även skicka ut enkäter till alla deltagande elever som får svara på enkäten både före och efter exkursioner kan göras för att på så sätt få ett större urval.
6.5 Tack
Jag vill först och främst tacka min handledare Karina Adbo, som alltid har ställt upp när det har behövts under arbetes gång. Vill även tacka examinatorn Mats Lindahl och opponent för sina kommentarer och delaktighet i att förbättra detta arbete.
Utöver detta vill jag tacka de lärare och elever som har deltagit i undersökningen och därigenom gjorde denna studie möjlig.
