Mindfulness-baserad stressreduktion och andlighet: Är MBSR mer än bara stresshantering?

Kandidatuppsats

Mindfulness-baserad

stressreduktion och andlighet

Är MBSR mer än bara stresshantering?

Författare: Ylvali Falk Groblad Handledare: Pierre Wiktorin Examinator: Torsten Löfstedt Termin: HT16

Ämne: Religionsvetenskap Nivå:Grundnivå

Kurskod: 2RK30E

i

Abstract

Title: Mindfulness-based stress reduction and spirituality. Are there spiritual elements in MBSR and does that make it something more than stress reduction?

Author: Ylvali Falk Groblad

This is a qualitative literature analysis aimed at investigating elements of spirituality within the mindfulness practice of MBSR. This is done by looking at different definitions of spirituality, religiosity and mindfulness. I also look at the origins of mindfulness in the MBSR program and compare it to its contemporary religious counterpart to look for which similarities do or don’t exist. I consider the historical and current uses of these concepts to create a necessary background and theory. The study shows that mindfulness and related concepts are often not described in a satisfactory way within literature which creates problems in research. The founder of the MBSR method, Jon Kabat-Zinn, wanted to re-conceptualize Buddhist concepts in a secular context. But the actual inclusion of these elements depends largely on which definitions are used, and on the specific practice situation and instructor and partly on the participants’ own sense of spirituality. I discuss the use of mindfulness in secular and New age type businesses and bring up earlier criticism of mindfulness both from scientists and Buddhists.

I also discuss spirituality in a secular context and how the MBSR program can be used by New age spiritual seekers and to fill people’s need for meaning and sense of coherence (SOC) in an individualistic society which is increasingly abandoning traditional religions.

Nyckelord

MBSR, mindfulness, andlighet, nyandlighet, buddhism, KASAM, dharma, sekulär,

stressreduktion, etik.

ii

Varmt tack till:

Min bror Per, för goda råd och vägledning.

Pierre, för handledning av uppsatsen.

Johanna, för stöd och uppmuntran under uppsatsens gång.

Atthi och Vidar, två tålmodiga barn, med förståelsen för att mamma för jämnan sitter framför datorn.

Dagar, min livskamrat och man som under hela processen funnits vid min sida och som kärleksfullt och tålmodigt gett mig stöd och engagemang för att kunna ta mig igenom arbetet.

”Miraklet är inte att gå i luften eller på vatten, utan att gå på jorden. Jorden är så vacker. Vi är också vackra. Låt oss gå i uppmärksam närvaro, låt oss med varje steg röra vid jorden, vår underbara moder.”

Thich Nhat Hanh

iii

Innehåll

1. Inledning ... 5

1.1 Syfte och frågeställning ... 6

1.2 Material och metod ... 6

1.3 Forskningsöversikt ... 10

1.4 Disposition ... 12

2. Definitioner och historisk kontext ... 13

2.1 Vad är MBSR ... 13

2.1.1 MBSR eller Mindfulness som lekmannaterapi ... 15

2.1.2 Historik och användning ... 17

2.2 Definitioner av andlighet ... 20

2.2.1 Andlighet i vår tid – sökande efter mening ... 26

3. Andlighet i MBSR? ... 31

3.1 Dharma och andra buddhistiska begrepp ... 31

3.2 Attityder och andlighet ... 36

3.3 Etik och sekulär praktik ... 39

4. Vad är MBSR mer än stressreduktion ... 43

5. Slutsatser och diskussion ... 47

5.1 Andliga inslag i MBSR. Är MBSR en resurs för andlighet eller vad annars? ... 47

5.2 Slutsats och tankar om vidare forskning ... 50

5

1. Inledning

Jag har länge intresserat mig för mindfulness och kom för 10 år sedan i kontakt med vipassana- meditation och satt då min första 10 dagars retreat i tystnad och stannade sedan kvar på centret och servade och mediterade om vart annat. Många år senare introducerades jag till MBSR- meditation (Mindfulness-Based Stress Reduction) och förra året började jag min utbildning till MBSR-instruktör som innefattar flera steg innan certifiering.

Jag har därmed också intresserat mig för mindfulness generellt och då insett hur det inom forskningen råder delade meningar om vad mindfulness är. Dess betydelse och funktion tycks vara rörlig men som läsare och lekman uppfattar man det nog gärna som att det finns en tydlig definition av begreppet. Så är dock inte fallet.

I takt med att människan i västerlandet under 1700-talet och framåt började flytta sin tilltro från religion till vetenskap tycks det också som om människors andliga strävan började krympa och vi gick in i det som blev starten till den moderna vetenskapen. Idag står samhället inför en lång rad komplexa och stora problem, inte minst med miljön men också sociala frågor.

Stressrelaterade problem är en del av många människors vardag, något som nu för tiden allt oftare behandlas med hjälp av MBSR.

Grundaren till MBSR, Jon Kabat-Zinn, menar i en artikel från 2003 att när man inför

mindfulnessövningar i sjukvården är det viktigt att man ser dem i en kontext utifrån dess

kulturella bakgrund och behandlar dem med stor respekt därefter, för att på så sätt bevara

livsviktiga element som enligt Kabat-Zinn består av universell dharma, ett begrepp inom

buddhismen som syftar till en fenomenologisk beskrivning av sinnets natur, känslor och dess

potentiella frigörelse och har ofta beskrivits som själva kärnan och tillämpningen av Buddhas

lära.

6

1.1 Syfte och frågeställning

Jag vill med denna bakgrund undersöka vilka andliga inslag som finns kvar i utövandet av MBSR som mindfulnessbaserad intervention och om den kan ses som en resurs för andlig utveckling dels för människor med andlig och religiös bakgrund, men även för sekulariserade människor att komma i kontakt med andlighet.

Jag presenterar i arbetet relevant litteratur och gör en analys av materialet för att undersöka huruvida MBSR kan ses som något mer än bara en metod för stressreduktion så som den används inom sjukvården, samt om och i så fall på vilka sätt MBSR kan fungera som resurs för olika människor med olika andlig eller icke-andlig bakgrund.

Mina frågeställningar är:

-Vilka andliga inslag finns kvar i MBSR från dess rötter? Gör det MBSR till något mer än bara en metod för stresshantering?

Denna fråga ställs som en öppen fråga men ändå med en förväntad utkomst av att MBSR innehåller vissa andliga element som potentiellt kan fungera som meningsfyllnad åt människor.

Därmed ställer jag mig också följdfrågan:

-Vilka möjligheter finns det för MBSR, att fungera som en resurs för andlighet?

1.2 Material och metod

Religionsbegreppet är ingen enkel sak att beskriva eller definiera och vad vi egentligen studerar inom religionsvetenskap hänger samman med vilken betydelse vi ger åt begreppet.

Mitt arbete utgår i första hand från ett religionssociologiskt perspektiv där religion ses som en social konstruktion, religionsinnebörden blir därmed flytande och föreställningar om gudar, normer och praktiker är något som beror på samtiden och den sociala kontexten.

Mitt arbete kommer att kretsa kring de miljöer där MBSR förekommer varför jag främst kommer att hålla mig till den sfärens utgångspunkt.

Det finns hundratals uttalade definitioner av vad religion är och vanligtvis skiljer man på funktionella och substantiella definitioner. Substantiella definitioner beskriver innehållet i

1

Gilhus, Ingvild Saelid, och Lisbeth Mikaelsson, 2003. Nya perspektiv på religion. Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm s. 32.

2

Svensson, Jonas & Stefan Arvidsson, (red.), Människor och makter 2.0 En introduktion till religionsvetenskap.

Utgiven av Högskolan i Halmstad, 2010, s. 64.

7

religionen medan funktionella definitioner beskriver funktionen. En klassisk substantiell definition är den av religionspsykologen James Bisset Pratt som säger att religion är en social attityd som individer eller grupper intar gentemot de makter som de uppfattar som suveränt avgörande för deras intressen och öden. Använder man denna definition skulle även människor som anser sig ha förtroende för modern vetenskap, och väljer att basera sina beslut främst med denna makt som källa, också kunna ses som religiösa individer. En funktionell definition kan vara att religion är det som ger livet dess yttersta mening.

I mitt arbete har jag försökt hålla en bred förståelse av religionsbegreppet och har resonerat kring det utifrån olika synvinklar.

Jag har valt att främst utgå från en reduktionistisk förståelsehorisont i mitt arbete, vilket religionshistorikern Robert A Segal menar är den enda tänkbara metod för en icke troende tolkare, när det gäller religiösa fenomen. Detta synsätt innebär att religionen tolkas utifrån en ickereligiös kontext genom att förklara fenomen utifrån ett sociologiskt, psykologiskt eller sociobiologiska drag.

En annan förståelsehorisont som jag tar i anspråk är den hermeneutiska, där forskarens uppgift snarare handlar om att tolka religiösa betydelsebärande data, objektiva religionsdata som kan användas till flera typer av analys. Forskaren tar mer hänsyn till kultur, tecken, språk och berättelser vid tolkning av det människor säger, skriver, gör och åstadkommer i ett religiöst sammanhang.

Det finns en underliggande uppfattning om att religion bringar ordning, mening och helhet i en tillvaro som annars skulle vara kaotisk i samtliga förståelsehorisonter.

Följande citat från religionshistorikerna Gilhus och Mikaelsson, som ser religionen som ett flytande fält och inte som en avgränsad sektor, är också talande för min infallsvinkel i uppsatsen:

Religion som objekt för vetenskaplig forskning är helt enkelt ingenting som existerar sui generis.

Religion är ett typiskt kulturellt fält, ett speciellt område för mänskliga uttryckssätt. Detta innebär vidare att de data som har med religion att göra, är betydelsebärande.

Som teoretisk utgångspunkt har jag valt att via litteraturstudier presentera en kvalitativ textanalys utifrån problemformuleringen. Jag har inspirerats av det tillvägagångssätt som Alan Bryman, professor i organisation och social forskning, menar är de viktigaste stegen i en

3

Antoon, Geels & Owe Wikström, Den religiösa människan - en instruktion till religionspsykologin. 2: a upplag, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm, 2006, s. 18 ff.

4

Gilhus, I S & Mikaelsson, L 2003, s. 35

5

Gilhus; I S & Mikaelsson, L, 2003, s. 37, 33, 49.

6

Gilhus & Mikaelsson 2003, s. 45.

8

kvalitativ undersökning och som ses i figur 1, med modifikationen att punkt 2 i Brymans figur heter ”Val av relevanta platser och undersökningspersoner”.

Figur 1. Modifierad metodbeskrivning från Bryman (2011:346)

I min kvalitativa ansats har jag valt ett hermeneutiskt perspektiv vilket innebär en analys där jag försöker tolka och förstå texterna genom att utgå ifrån den upphovspersonen och/eller situation texten uppkommit ur. Inom hermeneutiken talar man om den hermeneutiska cirkeln, det vill säga att delar tolkas utifrån helheten och helheten utifrån delarna. Genom den

hermeneutiska cirkeln redovisar jag min förståelse av materialet, och bekantar mig med det nya eller okända och för samman det med det jag redan vet för att sedan beskriva det för någon annan. Ur sättet att jobba uppstår en rörlighet som utgör själva kärnan i

tolkningsprocessen.

Jag har valt ut delar av texterna som jag ansett meningsbärande i det sammanhang som rör forskningsfrågorna d.v.s. andlighet i relation till sekulära kontexten, andligt innehåll och andliga begrepp inom MBSR och nutida tolkningar av centrala begrepp; andlighet, mindfulness och MBSR. Analysen grundar sig på den litteratur som här och i kommande avsnitt presenteras, samt på det material som framkommit under arbetets gång, vilket då redovisas löpande.

Urvalet i analysmaterialet baserar sig framförallt på relevansen vid sökning utifrån de sökord jag använt, samt därefter i vilka tidskrifter och ämnesområden dessa publikationer förekommer.

Jag har här använt målstyrt urval som enligt Bryman innebär att man väljer ut dokument med

direkt hänvisning till forskningsfrågorna. Jag har inte tagit del av allt det material som

framkommit vid sökningarna, vilket är en av svagheterna med min metod då jag riskerar att

missa vissa viktiga teoretiska aspekter eller ytterligare definitioner av centrala begrepp. En

9

annan avgränsning som jag gjort är att jag har främst använt mig av artiklar nyare än år 2000 men det finns undantag.

De sökord jag använt är: Spirituality + religion, spiritual + development, MBSR, MBSR + spirituality, MBSR + applications, MBSR + SOC, MBSR + Jon Kabat-Zinn. Vid vissa tillfällen har jag behövt söka ytterligare specifika termer och detta redovisas då i den löpande texten.

I min uppsats har jag till stor del begränsat mig till Jon Kabat-Zinns artiklar och framträdande bok Full Catastrophe Living, samt relevant forskning rörande MBSR och andlighet/religiositet som berör min frågeställning enligt tidigare beskriven metod. Dessutom utgår jag från följande presenterad litteratur och studieobjekt som vetenskapligt och teoretisk bakgrund.

Mitt val föll tidigt i processen på litteraturstudie som metod eftersom jag tycker det är ett trevligt sätt att arbeta. Man hade också kunnat tänka sig att göra en likande studie som denna genom t.ex. intervjustudie och därigenom få ett annat resultat, vilket vore mycket intressant som komplement till min studie. En fördel med att studera litteratur som jag här gjort är att jag snabbt får fram ett brett spektrum av synvinklar och teorier inom området. Svagheterna är att jag riskerar att missa både teoretisk information och subjektiva synvinklar som kanske skulle framkommit genom intervjustudien.

Jag har som sagt granskat Jon Kabat-Zinns artiklar och hans bok Full Catastrophe Living – Using the wisdom of your body and mind to face stress, pain and illness för att söka hans intension med MBSR. Jag har också studerat hans artiklar som är skrivna mellan år 2003–2016 och tillsammans med boken är de en viktig källa eftersom det är han som skapat metoden MBSR. Full Catastrophe Living är en praktisk bok baserad på metoden MBSR, mindfulness baserad stressreduktion och dess inverkan på såväl det friska som det sjuka. Boken syftar till att tydliggöra och utveckla de praktiska momenten i MBSR, samt reda ut begreppet medveten närvaro. Kabat-Zinn har också skrivit ett flertal olika artiklar som dels förklarar innebörden av dharma och hans syfte med att re-kontextualisera dharma inom vetenskapens ramar.

Aaron Antonovskys bok Hälsans mysterium behandlar forskning runt ett salutogenetiskt

förhållningssätt. Synsättet förstås med hjälp av begreppet och metoden Känsla Av

Sammanhang, vanligen benämnt KASAM (eng. Sense of coherence, SOC), som mäter i vilken

utsträckning man upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara. KASAM är en

viktig faktor bakom upprätthållandet av hälsa, och följande citat sammanfattar vad KASAM

innebär:

10

Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig dynamisk känsla av tillit till att

de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerande, förutsägbara och begripliga,

de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och

dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.

Anledningen till att jag ville ha med KASAM var att jag såg likheter mellan det och MBSR i att det som uppnås inom MBSR liknar de egenskaper som beskrivs som viktiga för KASAM.

KASAM liknar också på många sätt hur vi i vissa, främst nyandliga, sammanhang delvis beskriver definitioner av andlighet.

Just meningsfullhet och en känsla av sammanhang och tillhörighet är något många söker genom sitt (ny)andliga sökande i dagens samhälle.

För att granska buddhistiska begrepp och traditioner har jag uteslutande använt mig av hemsidan www.buddhanet.net som innehåller ett stort e-boksbibliotek som behandlar stora delar av buddhismen på ett strukturerat sätt. Buhhanet.net är en relevant källa eftersom den är politiskt obunden och stammar från vipassana-meditation (precis som MBSR) men innehåller även information som rör all buddhistisk tradition. Förutom hemsidan har jag vid ett tillfälle använt mig av Knut, A, Jacobsens bok, Buddhismen. Religion, historia, liv, för att reda ut ett buddhistiskt begrepp.

Jag har även använt mig av materialet som presenteras i nästa kapitel.

1.3 Forskningsöversikt

I detta arbete har jag utforskat kopplingarna mellan andlighet och MBSR. Forskningen på området är begränsad delvis pga. hur begreppet andlighet har använts historiskt i samband med religiösa begrepp. Alla religiösa traditioner anser att man kan utveckla sin andlighet genom träning,

men kan man utveckla sin andlighet utan att bruka religiös praktik? För att svara på det behöver jag först definiera begreppet andlighet vilket jag gör ingående i kapitel 2.2. Följande forskningsöversikt utgår från forskarnas egna definitioner av begreppet. Begreppen andlighet och spiritualitet likställs i mitt arbete.

7

Aaron, Antonovsky, Hälsans mysterium. Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm, 2005. s. 46.

8

Geels & Wikström 2006. s. 429.

9

Carmody, J,G Reed, J Kristeller, & P Merriam, ‘Mindfulness, spirituality, and health-related symptoms’.in

11

Medicinforskaren James Carmody et al. undersökte bl.a. detta genom att studera MBSR deltagares andlighet före och efter ett 8 veckors program. Studien visar att deltagandet i MBSR ökade andlighet men de nämner även att andra studier inte visat någon korrelation, troligtvis pga. hur man mätt andlighet. I deras studie använde man FACIT-sp metoden vilken enligt författarna passar bättre än många andra mätverktyg eftersom den inte innehåller något krav på gudstro, vilket alltså passar i en sekulär kontext.

Även om studien ovan inte säger speciellt mycket utan vidare verifierande studier, så påtalar den något mycket viktigt. Religion och andlighet är inte nödvändigtvis interrelaterade utan kan existera var för sig och enligt studien ovan har mindfulness länge associerats med andlig utveckling. Den nya synen på andlighet separerar religiös livsåskådning och ritualer från andliga upplevelser.

Dock är det inte så enkelt. Liselott Frisk, professor i religionsvetenskap, nämner svårigheterna med definitioner i sin bok Nyreligiositet i Sverige. Hon menar att nyandlighet, som hon för övrigt benämner nyreligiositet och alltså har en annan syn än den ovan nämnda, är new age och olika typer av organiserad religiositet. Hon menar också att många rörelser befinner sig i gränslandet mellan religion och terapi/personlighetsutveckling. Hon nämner också spiritualismen som en rörelse som växte fram på 1800-talet men som det idag saknas substantiell forskning på. Denna spiritualism liknar inte alls nödvändigtvis den nya spiritualitet eller andlighet som idag förekommer.

Paul Heelas och Linda Woodhead har i boken The Spiritual Revolution. Why religion is giving way to spirituality utvecklat metoder för att studera den andliga utvecklingen, utifrån författarnas definition av andlighet. Studien visar en förändring inom det religiösa landskapet och människors behov av att utveckla sin andlighet. De menar att andlighet är skild från institutionaliserad religion och låter individen skapa sin egen personliga religion/andlighet.

Antoon Geels har i sin bok Religiös besinning och besinningslös religion problematiserat varför en allt större grupp människor säger nej till institutionaliserad religion och kyrka men välkomnar en privatiserad spiritualitet. Religiös besinning är exempel på västerlandets ökande

10

Carmody et al. 2008, 393–403, passim.

11

Frisk, Liselotte, 2011, Nyreligiositet i Sverige - ett religionsvetenskapligt perspektiv. Bokförlaget Nya Doxa 12 Heelas, Paul & Woodhead, Linda. The Spiritual Revolution. Why religion is giving way to spirituality.

Blackwell Publishing, 2005

12

intresse för buddhism, särskilt begreppet mindfulness och han resonerar kring vad en tvåtusen femhundra år gammal tradition har att ge nutidsmänniskan.

Simon Sorgenfreis (red.) bok Mystik och Andlighet - kritiska perspektiv är ett bidrag till att reda ut skillnader mellan religion och andlighet. Författarna i boken ger religions- och naturvetenskapliga perspektiv på mystiska, esoteriska och andliga traditioner och tar upp frågor som: vad har individens välbefinnande med andlighet att göra.

MBSR förekommer i olika sammanhang och bland annat i samband med coaching och olika former av entreprenöriella produktpaket. Anne-Christine Hornborgs bok Coaching och lekmannaterapi – en modern väckelse, beskriver den framgångsideologi som karaktäriserar dagens individualiserade samhälle. Utanför kyrkans själavård och den kliniska terapin framträder alltfler entreprenörer som med ett terapeutiskt språk och egen certifierat ledarskap säljer specialdesignade lösningar till individen för att bekämpa ohälsa och hitta strategier för självförverkligande och framgång såväl i privatlivet som på arbetsplatsen.

Katarina Plank (red.) har skrivit Mindfulness - Tradition, tolkning och tillämpning, som är en tvärvetenskaplig studie utifrån beteendevetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.

Fenomenet mindfulness granskas och sätts i ett större sammanhang, både historiskt och kulturellt med syfte att fungera som komplement till de medicinska och teknologiska vetenskaperna. Plank har tidigare i sin avhandling Insikt och närvaro skildrat nya buddhistiska rörelser och fördjupat diskussionen kring mindfulness och mindfulness baserade innervationer.

Ett problematiserande resonemang förs kring mindfulness och dess avskiljning från sitt religiösa sammanhang för att sedan läras ut i en sekulär inramning. Hon går också in på svårigheterna med att mäta resultat av mindfulness samt den överdrivet positiva syn som existerar kring mindfulness inom forskningen.

1.4 Disposition

Kapitel 1 och 2 motsvarar i det här arbetet den teoretiska bakgrunden till undersökningen.

Samtidigt förekommer även i dessa kapitel en del av resultatet, jag fann det helt enkelt vara det naturligaste sättet för mig att arbeta på. Kapitel 3 och 4 är som en sammanfattning av resultat

13 Geels, Antoon, Religiös besinning och besinningslös religion. Bokförlaget Nya Doxa (ed), 2007 14 Sorgenfrei, Simon (red.), 2013, Mystik och andlighet - kritiska perspektiv. Dialogos Förlag, 2013.

15 Hornborg, Anne-Christine, Coaching och lekmannaterapi. En modern Väckelse? 2012. ScandBook AB

13

från föregående teoretiska del som knyter ihop teorier och fakta men som också presenterar ytterligare resultat för att slutligen komma fram till arbetets slutsatser i kapitel 5.

2. Definitioner och historisk kontext

För att kunna undersöka mina forskningsfrågor samt ge dig som läsare en förståelse för ämnet är det nödvändigt att först definiera det centrala begreppet andlighet, samt visa mer precist vad MBSR är. I följande kapitel ger jag en bakgrund och förklaring till dessa begrepp samt sätter in dem i ett historiskt perspektiv, detta för att sedan utveckla det resonemang som besvarar mina frågor.

2.1 Vad är MBSR

Upphovsmannen till MBSR är molekylärbiologen och medicinaren Jon Kabat-Zinn. MBSR är kortfattat en vetenskapligt belagd meditationsbaserad stresshanteringsmetod som idag används i sjukvård, inom psykiatri m.m. Mindfulness är ett mångtydigt begrepp men många definitioner av mindfulness utgår, liksom även jag i detta arbete, från Kabat-Zinns egen definition från 1994 som säger att medveten närvaro (mindfulness) handlar om en särskild sorts uppmärksamhet som är avsiktlig, opartisk och riktad mot nuet.

För att ge en något djupare förståelse för begreppet kan man läsa följande citat:

[…] simply put, mindfulness is moment-to-moment awareness. It is cultivated by purposefully paying attention to things we ordinarily never give a moment’s thought to. It is a systematic approach to developing new kinds of control and wisdom in our lives, based on our inner capacities for relaxation, paying attention, awareness and insight.

(Jon Kabat-Zinn, 2005)

MBSR handlar om, menar Kabat-Zinn, att vakna upp från den självpåtagna, halvsovande omedvetenheten som vi oavsiktligt ofta befinner oss i av bara vanan.

Han förklarar att människor inte är mycket närvarande i sina egna kroppar och sina egna liv och därmed inte heller utvecklar resurser inom oss som finns där tillgängliga och som skulle ge oss stora fördelar om vi utvecklade dem.

16

Plank, K, Insikt och närvaro - akademiska kontemplationer kring buddhism, meditation och mindfulness.

Scandinavian Book, 2011, s. 204.

17

Foureur, M, K Besley, G Burton, N Yu, & J Crisp, ‘Enhancing the resilience of nurses and midwives: Pilot of a mindfulnessbased program for increased health, sense of coherence and decreased depression, anxiety and stress’.in Contemporary Nurse, 45, 2013, 114–125. s. 115

18

Kabat-Zinn, J, Full Catastrophe Living. 2.uppl. Bantam Books, 2013, s. 473.

14

Det finns flera olika typer av så kallade MBI:er (Mindfulness-Baserade Interventioner) som idag används för olika terapeutiska syften inom såväl vård som psykiatri. Däribland kan nämnas, förutom MBSR, MBCR (Mindfulness-Based Cancer Recovery), DBT (Dialectical Behaviour Therapy) och ACT (Acceptance and Commitment Therapy). MBSR och MBCT (mindfulness-baserad kognitiv terapi) har hittills varit de mest undersökta behandlingsformerna. Gemensamt för dem alla är deras influenser från buddhistisk meditationstradition.

Religionshistorikern Katarina Plank är en av dem som påtalar bristerna hos MBSR. Hon menar att metoden betonar individen, självet och sinnligt välmående samt är nära förbundet med starka ekonomiska krafter. Hon påpekar att det finns många forskningsresultat som visar på de goda effekterna av olika MBI:er men menar samtidigt att man inom forskningen generellt har en överdrivet positiv attityd till mindfulness.

Genomgående är det dock något otydligt när Plank talar om MBSR och andra MBI:er och när hon talar om mindfulness som självcertifierad lekmannaterapi (se nedan).

Kabat-Zinn påpekar i sin tur att om man som MBSR instruktör tror att mindfulness bara handlar om en teknik i kognitivt beteende, utvecklad inom de intellektuella ramarna för västerländsk medicin, så misstar man sig oerhört. Kabat-Zinn förtydligar att MBSR och övriga mindfulness baserade interventioner alla är uttryck för en djup visdom som uppkom i Indien för en lång tid tillbaka sedan och som har bevarats och spridits av flera traditioner och då främst inom buddhismen.

Intentionen från Kabat-Zinn som skapade MBSR var i alla fall att den andliga aspekten skulle finnas med. Han menar också att självet är en illusion som vi kan befrias ifrån.

Han menar att ansvaret för att dharma finns kvar i metoden i den specifika situation där den lärs ut vilar på varje enskild lärare, och att sedan leva efter dharmas etik ligger på individen själv som så klart måste välja hur hen vill behandla den i sitt vardagliga liv.

Religionsantropologen Per Drougge för en skarp kritik mot mindfulness och menar att såväl forskare som utövare av mindfulness länge har påpekat att Kabat-Zinns definition av

19

Plank, (red.), 2014, s 87, 45 f., s. 134.

20

Plank, K, 2011, s. 239 f.

21

Kabat-Zinn, 2013, s 602 ff.

22

Kabat-Zinn, 2013, s. 191.

23

Kabat-Zinn, 2016, s. 294

15

mindfulness är otillfredsställande och förvirrande och att begreppet har en lång lista av mer eller mindre diffusa beskrivningar som gör det till en tom eller flytande signifikant.

Han tar upp mycket av den kritik som finns riktad mot begreppet, exempelvis paradoxen att mindfulness gjorts sekulär för att ha en chans att ta sig in i samhället, men detta har samtidigt gjort det till en simpel avslappningsmetod för att komma tillrätta med psykosomatiska problem och skapa mer stresståliga och produktiva mellanchefer. Vidare, menar han, innehåller verksamheter kopplade till mindfulness uppenbara skojare och charlataner men också idealistiska och välmenande engagerade individer. Hans åsikt är att kritiken är nödvändig för att utröna vad mindfulness verkligen är och huruvida den har något att erbjuda: ”Om mindfulness verkligen har något värdefullt att erbjuda har dess många förespråkare inget att förlora på detta, förutom ett antal omhuldade illusioner.”

2.1.1 MBSR eller Mindfulness som lekmannaterapi

Genom litteraturen uppstår lätt en förvirring om vad som särskiljer MBSR från mindfulness eftersom båda begreppen förekommer i liknande sammanhang. Jon Kabat-Zinn m.fl. skriver tex ofta om mindfulness i sammanhang då de talar om MBSR programmet, vilket inte är konstigt eftersom det är just mindfulness-baserad stressreduktion. Det som kan bli förvirrande är att begreppet mindfulness återfinns på många ställen som inte har med MBSR att göra.

Det kan exempelvis bli förvirrande när man i Katarina Planks bok

läser att man efter en sex- dagarskurs i MBSR blir kvalificerad att lära ut mindfulness till andra. Här kan man tolka det som att man då kan bli MBSR instruktör efter sex dagar, vilket inte är fallet. Däremot kan man undervisa i mindfulness, men det kan också vem som helst göra eftersom begreppet inte är skyddat. Vill man jobba som MBSR instruktör inom sjukvård eller dyl. krävs en betydligt mer omfattande utbildning i minst fyra steg som består av ca en månads heltidsstudier plus aktiv praktik och professionell handledning.

24

Katarina, Plank, (red.) Mindfulness: tradition, tolkning och tillämpning: Nordic Academic Press, 2014, s. 207 ff.

25

Plank, (red). 2014, s. 219.

26

Plank, 2011, s. 211

27

http://cfms.se/

16

Mindfulness är som sagt inte en skyddad term som enbart får användas av de som genomgått utbildning enligt MBSR programmet. Detta utnyttjas flitigt av next age rörelser som likt new age understöds av religiösa inslag men som till skillnad från new age rörelsen, inte är uppbyggd som en samhällskritisk motkultur riktad mot kommersiella och auktoritära krafter, utan snarare själv bygger en individualistisk företagskultur som säljer produkter och tjänster som lovar kunden lycka och framgång.

Vem som helst kan idag kalla sig för coach eller lekmannaterapeut och det är upp till verksamhetsledaren vad som ska ingå i titlar och verksamheter.

Det har också blivit så att dessa verksamheter har kommit att utnyttja den sentida forskning som handlar om MBSR och andra kliniskt använda mindfulness interventioner för att på ett sätt certifiera sig själva genom vad Olav Hammer benämner som vetenskapslikhet.

Man plockar alltså ut element ur undersökningar som gjorts, främst på MBSR och MBCT program (mindfulness-baserad kognitiv terapi) för att på så sätt framstå i ett vetenskapligt sken. Det är dock så att de vetenskapliga studier som gjorts inte berör de kortkurser och mindfulnessliknande element som ofta erbjuds av lekmannaterapeuter och coacher.

I lekmannaterapeutiska sammanhang definieras enligt Hornborg religion som något särskiljande, något som splittrar mänskligheten, och man talar om den universella andligheten som en medfödd essens hos mänskligheten som därmed skulle vara förenande. Begreppet andlighet kan därför även utnyttjas på ett strategiskt sätt av representanter för nya verksamheter som säger sig utöva mindfulness.

Hon menar också att gränserna mellan de olika typerna av mindfulness (buddhistisk, skolmedicinsk och egencertifierad) som lärs ut är flytande,

och som jag tolkar det kan det i vissa fall bli självcertifierad mindfulness som lärs ut inom sjukvården.

Om så är fallet riskerar man så klart att uppnå andra resultat, om den som undervisar använder sig av en form av mindfulness som inte alls har med MBSR att göra och därmed också saknar den kunskap om vem programmet passar för samt hur man ska hantera de tankar och känslor som kan dyka upp under programmets gång.

28

Hornborg, 2012, s 29, 49.

29

Hammer, Olav, På spaning efter helheten: New age en ny folktro? 2: a upplaga, Wahlström och Widstrand, 2004, s. 242.

30

Hornborg, A-C, 2012, s. 67.

31

Hornborg, A-C, 2012, s. 200 f.

17

Lekmannaterapierna och coacherna använder också andlighet och andliga inslag för att locka kunder. Man erbjuder tex företagskurser som ska locka fram den inneboende kraften hos den anställde eller ladda företaget med kraft som förutsättning för framgång på marknaden.

Givetvis är det säkert många gånger så att terapeuter och coacher själva tror starkt på dessa saker och alltså inte enbart används som någon slags försäljningsmetod ur ett enbart egensinnigt perspektiv, vilket ibland kan ges skenet av i litteraturen, som jag upplever det.

Slutligen ska nämnas att MBSR även saluförs som metod av entreprenörer och kan i vissa fall marknadsföras med nyandliga referenser såsom beskrivits här. Det finns dock också mer vetenskapligt tillrättalagda exempel bland dessa. Vanligt är att man inom sjukvården utbildar sin personal hos entreprenörer för att sedan själv kunna ge MBSR-kurser inom vården till förmån för exempelvis utbrända.

2.1.2 Historik och användning

Det finns som sagt olika typer av MBI:er (Mindfulness-Baserade Interventioner) som idag används för olika terapeutiska syften inom såväl vård som psykiatri. MBSR har också anpassats till existerande former av kognitiv beteendeterapi, KBT. När KBT hade blivit accepterad som behandlingsform för olika mentala hälsoproblem i flera länder, kunde även mindfulness- baserad kognitiv terapi, MBCT (Mindfulness-Based Cognitive Therapy) haka på den vågen.

Jon Kabat-Zinn är grundare till mindfulnessbaserad stressreduktion MBSR och programmet utvecklades under 1980-talet och beskrivs i den inflytelserika boken Full Catastrophe Living.

Kabat-Zinn kan ses som en av de viktigaste personerna i att vetenskapliggöra MBSR.

Begreppet MBSR myntades först 1990 då man ville urskilja sin metod för stresshantering från de många andra stressreduceringsprogram som fanns men som inte överhuvudtaget byggde på dharma (beskrivs nedan). I själva verket hade man hela tiden på ’Stress reduction clinic’

hänvisat till sin praktik som mindfulness-baserad. Dess rötter kommer från flera olika buddhistiska strömningar; Theravada, Mahayana, Soto- och Rinzai-Zen (och genom dess kopplingar även tidiga kinesiska och koreanska traditioner), men även vissa yogiska läror.

32

Hornborg, A-C, 2012, s. 137.

33

Plank, K, (red.). 2014, s 87, 45 f., s. 134.

34

Plank, K, (red.) 2014, s. 38.

35

Jon, Kabat-Zinn, “Some reflections on the origins of MBSR, skillful means, and the trouble with maps” 2016,

s. 289

18

Kabat-Zinn menar att MBSR har påverkats mycket av de 2500 åriga-buddhistiska traditionerna, även om essensen också återfinns i andra uråldriga och nutida läror och traditioner. Medveten närvaro är den fundamentala hållningen för att träna uppmärksamheten och genomsyrar alla riktningar av den buddhistiska praktiken.

Han förklarar också att MBSR ger ett erkännande av den hos människan universella längtan till lycka och glädje, välmående, och frid i sinne, kropp och själ, och hur den längtan på ett effektivt sätt kan bli tillgodosedd, hedrad och mobiliserad till förvandling hos deltagarna.

Han använder här ett uttryckssätt som liknar språkbruket från de nyandliga strömningar som tidigare nämnts. Jon Kabat-Zinn är dock själv vetenskapsman vilket är den stora bidragande faktorn till erkännandet av hans metoder inom olika kliniska sammanhang. Hans religionskopplade uttryckssätt är av betydelse för mina forskningsfrågor.

Det ska också nämnas att det finns flera forskare som påpekar att den buddhism som Kabat- Zinn talar om bara är en gren av buddhistisk tradition och att det finns flera andra grenar där likheterna med MBSR inte är lika självklara.

MBSR-metoden tränar medvetenhet genom att en individ riktar uppmärksamheten åt olika föremål som tex andning, kroppsförnimmelser, ljud och tankar, vilket är en uppmärksamhet som är opartisk och riktad mot nuet. En bidragande effekt av den buddhistiska traditionen har varit att understryka enkla och effektiva sätt att ägna sig åt och förbättra kapaciteten att fokusera uppmärksamheten och förankra den i alla delar i livet.

MBSR uppfattas i allmänna kretsar höra ihop med minskad stress och metoden har varit väldigt lyckosam i att fånga upp, ge en diagnos på och erbjuda en alternativ behandling av stressrelaterade problem. MBSR har beskrivits som en metod som kan hjälpa människor att hantera sin stress och tekniken ger vetenskapligt grundade råd för hur detta ska gå till.

Utövandet av MBSR kräver också ett engagemang och detta engagemang ger sig till uttryck i ett antal olika former såsom formella övningar som utövas regelbundet under varierande långa perioder, men också informativa övningar som är till för att kultivera en regelbunden medvetenhet i det dagliga livets alla händelser. Kabat-Zinn påpekar att meditationen som

36

John, Kabat-Zinn, “Mindfulness-based interventions in context: Past, present, and future”. Clinical

37

Kabat-Zinn, J, 2003, s. 153.

38

Ville, Husgafvel, ‘On the Buddhist roots of contemporary non-religious mindfulness practice: Moving beyond sectarian and essentialist approaches’.52, 2016, 87–126, passim.

39

Plank, K, 2011, s. 240.

40

Plank, K (red.) 2014, s. 49.

19

övning vare sig den är buddhistisk eller i form av MBSR inte enbart innebär att lära sig tekniken och utövandet, även om tekniken i sig är av största vikt. Han menar att själva huvuddelen av MBSR är det man uppnår vid användandet av tekniken och att man inte bör förväxla dessa två delar då det vore som att förväxla en karta med verkligheten, där MBSR då skulle vara kartan och själva upplevelsen verkligheten. Han menar att uppmärksamheten utvecklas över tid och kräver ett pågående arbete och förfining i varje ögonblick av livet och kan därför beskrivas som en slags konstform som handlar om att leva i nuet. Vidare, menar Kabat-Zinn, ger utövandet bieffekter i form av ökad prestation och tillfredställelse. Han påpekar att praktisera meditation är i själva verket en upplevelse som sker genom kroppen och leder till ett nytt sätt att vara och att se på sin omgivning.

MBSR består av ett 8-veckorsprogram som också är steg 1 i den professionella utbildningen till MBSR instruktör. De 8 veckorna är uppdelade i gruppträffar varje vecka och programmet är upplevelsebaserat och innehåller kroppscanning, mindfulnessmeditation och mindfulness yoga samt reflektioner i grupp. Hemuppgifter ges med hjälp av bl.a. inspelade mindfulnessövningar och under en dag ges en tyst heldagsretreat.

MBSR har flera olika praktiska moment och ett av dem är sittande meditation där man har kontakt med sin egen andning. Genom att rikta sin uppmärksamhet mot andningen får man också en upplevelse av hur det känns i kroppen. Om man försvinner iväg i tankar eller ljud för man tillbaka uppmärksamheten till andningen igen och det är ett sätt att öva upp koncentrationsförmågan. Gåendes meditation i långsam takt är också ett moment där man kan vara uppmärksam på fotsulans kontakt med underlaget.

En annan viktig del i utövandet, är kroppsskanningen som är ett arv från U Ba Khin, S.N Goenkas lärare och företrädare till vipassana-rörelsen. U Ba Khins elev Robert Haver, förmedlade arvet vidare till Kabat-Zinn.

I kroppsscanning lägger man sig på rygg och övar sig i att uppfatta sina kroppsliga förnimmelser. Vad är det som känns i ansiktet, benet och i magen? Systematiskt går man igenom de olika delarna på kroppen genom att konkret öva sig i hur det känns och inte känns i kroppen och på så viss tränar man sig också i att ta emot det som är, och att bli uppmärksam på kroppens subtila signaler.

41

Kabat-Zinn, J, 2003, s, 147 f.

42

http://cfms.se/lararcertifiering-i-mbsr/8veckor/Utövandet

43

Plank, K, 2011, s. 230.

20

Kabat-Zinn förklarar att MBSR inte handlar om att vara på väg någonstans eller att göra någonting, utan handlar snarare om att låta sig vara där man redan är och se om det är möjligt att uppleva både det inre och yttre landskapet i varje ögonblick. Att vara där man redan är innebär att vakna upp till hela spektrumet av erfarenheten av att vara närvarande. MBSR metoden kan sammanfattas genom dess flexibla innehåll och utförande men också att den samtidigt är stödd på den essentiella kärnan av meditativ övning som grundar sig i tystnad, stillhet, självbegrundan, förkroppsligande, känslomässig finkänslighet och acceptans av ens hela spektrum av känslomässiga uttryck som finns i uppmärksamheten.

2.2 Definitioner av andlighet

Att själv skapa en samlad definition av begreppet andlighet är inte bara svårt, utan skulle också riskera att skapa en förvirring. Följande är därför en redogörelse för hur begreppen tolkas i litteraturen. Genom att läsa olika studier av begreppet andlighet kan vi utläsa att forskare tolkar den andliga dimensionen hos människan från olika synvinklar och deras tolkningar beror till stor del på vilken ”terminologisk” ram som valts att ges i studien. En viss betydelse har också vilken av alla dessa definitioner som forskare valt att förhålla sig till.

Författarna till de studier som jag har granskat anser inte alltid att det är på sin plats att definiera de begrepp de använder och ibland kan vi se att andlighet bara lyfts fram som ett område som behöver utredas närmare inom forskningen. Eftersom andlighet inte är fullt definierat blir tillvägagångssätten många att närma sig begreppet och det råder oklarheter mellan forskare huruvida religion ska sammankopplas med andlighet, vilket påverkar den otydliga definitionen av begreppet.

I nuläget finns det inte någon enighet i definitionen av andlighet,

och på svenska Wikipedia.se kan man läsa att begreppet dels kan betyda det immateriella själslivet och

44

Kabat-Zinn, J, 2003, s. 153.

45

Baldacchino, Donia & Peter Draper, “Spiritual coping strategies: A review of the nursing research literature”.

Journal of Advanced Nursing, 34, 2001, s. 834. Baldacchino, D, & P Draper, 2001, s. 835. Antoon, Geels, 2007,

s. 219.

46

Hadzic, Maja “Spirituality and Mental Health: Current Research and Future Directions”. Journal of

The author of this Guest Editorial, Lucy Bregman, Ph.D The Journal of Pastoral Care & Counseling. “I Defining Spirituality: Multiple Uses and Murky Meanings of an Incredibly Popular Term.” Vol. 58 Fall 2004 No.3 Guest Editorial, s. 157 ff.

Westman, B, M Bergenmar, & L Andersson, “Life, illness and death-Existential reflections of a Swedish sample of patients who have undergone curative treatment for breast or prostatic cancer. 2006, 169 ff.

Tatjana Schnell, Spirituality with and without religion — Differential relationships with personality. Archive for

21

förknippas med begrepp som fromhet, helighet och religiöst leverne, new age m.m., men det kan också innebära att tänka större och att söka inom sig, ofta genom olika aktiviteter såsom t.ex. meditation.

Anledningen till att använda Wikipedia som källa här är för att det visar en allmängiltig definition av vad andlighet kan anses vara.

Religionshistorikern Olav Hammer menar att från början har ordet andlighet varit förankrad i en kristen kontext och dess rötter i en tid då kristendomen hade makt.

Hammer har letat efter definitioner av begreppet i både äldre och senare versioner av olika encyklopedier och funnit att den allmänt rådande kristna definitionen kommit att delas med en mer allomfattande definition av begreppet på senare tid. Men verkets definition av andlighet är ändå svårfångad men beskrivs som ett sätt för människan att förhålla sig till kosmos. Idag kan vi se att termen andlighet uppfattas som ett individualistiskt alternativ till det kristna arvet.

Med andlighet menade man just ett perspektiv på tillvaron som å ena sidan inte var bundet av naturvetenskapens perspektiv eller en materialistisk hållning, men å andra sidan heller inte rymdes inom kyrkans förment dogmatiska strukturer.

Religionssociologen Paul Heelas beskrev på 90-talet fenomenet av den individualistiska, postkristna andligheten som en avtraditionaliserad självreligion. Begreppet beskrev hur religiositet hade sagt upp förbindelserna till de historiska religiösa rötterna, till förmån för att skapa sin egen världsbild och att lyssna till sin inre röst.

Religionshistorikern Antoon Geels och religionspsykologen Owe Wikström skiljer på religion och andlighet och menar att andlighet har att göra med en privat och praktisk dimension av religiositet meden religion handlar i första hand om religionen som institution. De ger exempel på en definition av andlighet (författarna anser att spiritualitet är samma sak som andlighet)

som lyder:

Spiritualitet inbegriper de känslor, tankar, erfarenheter och beteenden som uppkommer ur ett sökande efter det heliga. Begreppet <söka> hänvisar till försök att identifiera, artikulera, upprätthålla eller förvandla. Det <heliga> hänvisar till ett gudomligt väsen, ett gudomligt objekt,

47

https://sv.wikipedia.org/wiki/Andlighet

48

Simon Sorgenfrei (red.), 2013, Mystik och andlighet - kritiska perspektiv. Dialogos Förlag, 2013.

s. 105 f.

49

Sorgenfrei (red.), 2013, s. 111.

50

Sorgenfrei, S, (red.), 2013, s. 112.

51

Geels, A, Wikström, O, 2006, s. 390.

22

eller den Yttersta Verkligheten eller den Yttersta Sanningen såsom uppfattad av individen. (Hill et al 2000, s 66).

Psykologen David Fontana kom genom sina undersökningar fram till att religion och andlighet överlappar varandra.

Detta kan även ses i exempel på definitioner av andlighet och religion i litteraturen som ofta innehåller liknande element så som sökandet efter existentiella frågor, meningen med livet m.m.

Fontana definierade andlighet som tron på en icke-materiell dimension som genomsyrar den fysiska världen och som visar på att det finns andra existensnivåer som kan nås genom s.k. mystiska erfarenheter.

Fontanas definition tycker jag stämmer väl med de nyandliga strömningarna och är den definition som jag valt att luta min undersökning mot.

Religionspsykologen Lucy Bregman, vill i sin studie reda ut begreppet andlighet.

Hon menar att andlighet blivit ett trend-ord och anser att termen ofta står i samband med religion och själavård och att forskare, terapeuter och sjukvården m.fl. har gjort flera försök att förklara dess mening. Bregman upplever att termen andlighet har utvecklats och utökat i sin betydelse de senaste 20 åren och ter sig fortfarande svårdefinierad med många luckor, och dess betydelse är fortsatt mångtydig vilket dock gynnar egenintresset hos dem som skriver om andlighet eftersom en lös definition öppnar upp för tolkning i olika kontexter.

Bregman menar att begreppet andlighet nu är i full vigör och fyller flera nischer på en gång samt har kommit att användas som en vagare synonym för religion. Andlighet har samtidigt kommit att ersätta institutionell, offentlig och organiserad religion för människor som är emot religionsbegreppet. Bregman menar att begreppets mångtydlighet är det som ger det sådan kraft då det kan användas i alla dessa olika nischer och hon menar till och med att begreppet andlighet har kommit att ta över rollen som den mänskliga existensens kärna, som tidigare fanns inom den humanistiska psykologins område. Eftersom andligheten är så pass svårdefinierad anser hon att det vore en dåres uppdrag att försöka hitta den sanna väsentliga innebörden av termen.

52

Geels, A, Wikström, O, 2006, s. 396.

53

Geels, A, Wikström, O, 2006, s. 397.

54

Frisk, L, 2011, s. 13.

Geels, A, Wikström, O, 2006, s. 396.

55

Geels, A, Wikström, O, 2006, s. 397.

56

Bregman, L, 2004, s. 157

57

Bregman, 2004, s. 158 ff.

23

En annan aspekt på skillnaden mellan andlighet och religion är den subjektiva uppfattningen av begreppen. Geels och Wikström menar att det finns en stor grupp som har tro utan religiös tillhörighet som kännetecknas av frasen; ”jag är andlig, men inte religiös”.

(Likväl kan de vara religiösa ur forskarens perspektiv beroende på vilka definierande glasögon man bär på).

En annan fråga som då uppstår är hur vi bör kalla dessa människor. Är de religiösa eller bara andliga? Kanske är svaret inte så viktigt, snarare bör väl forskaren fokusera på varför och hur dessa personer väljer att använda begreppen.

Sett ur forskarens perspektiv är även sekulära människor och de som inte anser sig vara varken andliga eller religiösa potentiellt andliga och religiösa eftersom de enligt vissa definitioner av religiositet och andlighet berörs av element som sätter dem i dessa kategorier. Samtidigt finns det i mångas ögon andliga eller religiösa som själv inte alls skulle vilja kalla sig någotdera, troligtvis p.g.a. de associationer som är knutna till begreppen.

I linje med detta resonemang kan nämnas att det finns religionsvetenskapliga forskare som menar att alla människor, även sekulariserade, har andliga upplevelser.

Många människor tillskriver vetenskapen absolut trovärdighet,

vilket också utnyttjas av nyandliga rörelser som tillskriver sig själva vetenskapliga attribut och på så sätt kan fånga upp dessa sekulära vetenskaps-religiösa. I dessa fall tonas givetvis trosföreställningar ner för att ge plats åt vetenskapslika resonemang och idéer. Här kan man också göra kopplingar till olika former av mindfulnessterapier som förekommer.

Madge Karecki, missionsprofessor, utgår från andlighet så som den relateras till kristen mission och refererar till flera författare i sin studie för att försöka definiera andlighet, där ibland Schneider som beskriver andlighet som en upplevelse av att medvetet sträva efter att integrera sitt liv mot självtranscendens, mot det slutliga värdet man uppfattar, bortom självupptagenhet.

Andlighet utvecklas enligt Karecki av det inre livet och väcker de djupaste känslorna till liv och avslöjar vår längtan att förenas med Kristus och hela skapelsen. Vidare refererar Karecki till McGinns, som tolkar kristen andlighet genom att beskriva hur människan genom andlighet kan leva ut sina erfarenheter av kristen tro och Kristus frälsningsverk i sina liv och att den andliga

58

Geels, A, Wikström, O, 2006, s. 398.

59

Frisk, L, 2011, s. 12.

60

Hornborg, A-C, 2012. ScandBook AB, s. 25.

61

Frisk, L, 2011, s. 17 ff.

24

kärnan finns i människans djupaste centrum. I detta inre centrum är människan öppen för den transcendenta dimensionen och det är här som människan kan uppleva den yttersta vekligheten.

Även om dessa definitioner har en kristen aspekt kan man se likheter med andra definitioner i dem.

Antoon Geels hänvisar till psykiatern Bo Ahrenfelt som visar exempel på förståelsen mellan religion och andlighet. Intresset för inre sökande menar Ahrenfelt ingår i en andlig livssyn och kretsar inte kring tro, som tidigare nämnda definition, utan utgår från egen erfarenhet via exempelvis meditation eller naturupplevelser. Dessa upplevelser bygger alltid på erfarenheter som individen tillägnar sig, snarare än dogmer eller trossatser som någon annan hävdar.

Hur andlighet förhåller sig till religion belyser även Geels själv och en generell förklaring är att andlighet främst berör en privat och praktiserad form av religiositet medan religion representerar institutionaliserad och ritualiserade hänseenden. Det skiljer sig åt hur forskare betonar olika aspekter av andligheten.

Somliga betonar det heliga, andra sökandet efter mening och samhörighet, åter andra transcendens, dvs. människans längtan efter något bortom, eller sökandet efter det som ytterst angår oss. Det är dock uppenbart att dessa och andra nyckelord kan hänga samman. Vidare kan konstateras att det finns många prov på spiritualitet som inte hör ihop med religion.

I sammanhanget kan det vara intressant att studera hur en buddhist ser på religion och andlighet.

Enligt Dalai Lama, ledare inom tibetanska buddhism, finns det viktiga skillnader mellan religion och andlighet. Religion har enligt honom att göra med tron på frälsning, ett accepterande av metafysik och religiösa läror eller dogmer, ritualer och böner när andlighet har att göra med kärlek, medkänsla, tålamod, tolerans mm och gemensamt för dessa egenskaper är omsorgen om andras välbefinnande. Enligt Dalai Lama är religion någonting vi kan klara oss utan medan vi däremot inte kan klara oss utan dessa grundläggande andliga egenskaperna.

Han jämför även andlighet och vetenskap och menar att de är två olika sätt att söka efter

62

Aitken, R. D, Sangha, B Barrett, M Grabow, C Middlecamp, M Mooney, et al., “Spiritual thoughts, coping and “sense of coherence” in brain tumour patients and their spouses”. in Buddhist-Christian Studies, 6, 2016, s.

524 ff.

63

Sorgenfrei, S, (red), 2013, s. 219 f.

64

Geels, A, 2007, 36 f.

65

Lama Dalai, Etik för ett nytt millennium. Egmont Richter AB, 1999, s. 31 f.

25

sanningen och han menar att dialogen och samarbetet mellan dessa båda kan hjälpa oss att finna vägar till mänsklighetens välmående.

Cancerforskaren och hälsoinformationssystemvetaren m.m. Maja Hadzic, resonerar att andlighet uppfattas vara mer personlig och subjektiv i sina erfarenheter i jämförelse med religion, begreppen överlappar varandra men de har signifikanta skillnader.

Hadzic menar att eftersom vi saknar exakta definitioner av andlighet och religiositet har vi inte något explicit sätt att skilja mellan dessa två fenomen. För närvarande finns det många olika andliga vyer och dessa föreställningar är ofta motstridiga vilket innebär att andlighet har olika betydelser inom olika sammanhang.

Donia Baldacchno, professor i filosofi, och Peter Draper, professor i historia, vill ge läsaren en bredare förståelse av andlighet samt definitioner på andlighet. De presenterar forskning som tyder på att andliga copingstrategier omfattar relationen med sig själv, en gud eller naturen som hjälper individen att hantera sina utmaningar. Vidare visar de även att definitionen av andlighet är bredare än religiositet och de skriver att andlighet har ett latinskt ursprung som enligt Piles har anknytning till anden som ses som en central del hos individen och som styr sinnet som i sin tur styr kroppen. Detta förklaras ge livskraft som motiverar människan och influerar livet, hälsan, beteendet och relationerna.

Denna syn på andlighet omfattar alla aspekter av att vara människa och hjälper människor att sträva efter mening med livet.

De anknyter också till Narayanasamy som också anser att andlighet är bredare än religion och hävdar att andlighet är en kvalité som går bortom religiösa anknytningar och fungerar som ett meningssystem och för att ge ett syfte, även för dem som inte har någon tro eller gud. Om andlighet skulle vara något synonymt med religion eller tron på en gud skulle flera personer uteslutas från en möjlighet att använda andliga processer, vilket inte är fallet, menar de.

Hadzic nämner även hon att forskare använder sina egna definitioner av andlighet på grundval av sin egen förståelse av begreppet och hon menar också att andlighet har olika betydelser och innebörd beroende av i vilken kontext termen definieras i och därför behöver det utvecklas kontextspecifika definitioner av andlighet.

66

Hadzic, M, 2001, s. 229 ff., 232.

67

Baldacchino, D, & P Draper, 2001, s. 834.

68

Baldacchino, D, & P Draper, 2001, s. 835.

69

Hadzic, M, 2001, s. 228.

26

Andlighet betyder olika saker i olika sammanhang och det tycks råda både förvirring och stor oenighet i forskarvärlden kring begreppet.

2.2.1 Andlighet i vår tid – sökande efter mening

I boken Den religiösa människan av Geels och Wikström kan vi läsa att vår tids andlighet kan ses som ett svar på människans sökande efter mening.

Detta kapitel handlar om hur andlighet ser ut i dagens samhälle och hur andlighet förhåller sig till religion och vetenskap. Det handlar också om människans brist på, och därmed sökande efter mening, vilket skapar förutsättning för vad religionssociologerna Paul Heelas & Linda Woodhead hänvisar till som en andlig revolution. Men det har också skapat förutsättningar för företagare att sko sig på detta sökandet genom att erbjuda individuell utveckling och en känsla av omvändelse,

genom exempelvis mindfulness, eller vad som påstås vara mindfulness, vilket kan vara i stort sett vad som helst eftersom termen inte är skyddad.

Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap, och Göran Gunner, högskolelektor i religionshistoria, refererar i sin bok till antropolog och religionsvetaren Brian Palmer, som har skrivit om andlighet ”som paus i livsstressen” och han har studerat kulturella kontexter som kan ha påverkat att många människor väljer att lämna Svenska kyrkan. Dels tror Palmer att individualiseringen är med och påverkar och han återknyter till Baumans och Becks pessimistiska syn på individualiseringen. De menar att vi lever i en osäker tid, där vi tvingas utveckla strategier för att överleva det individualiserade samhällets psykiska klimat, i en tid där samhället är uppbyggt kring att alla ska sköta sig själva.

Antoon Geels har format ett slags begrepp om religiös besinning, vilket jag tolkar som en önskan om ett skifte från någon slags överlägsenhet till ett mer ödmjukt förhållningssätt till världen och varandra. ” […] att skifta perspektiv och i världens stora andliga traditioner söka sådant som förenar och samtidigt visa respekt för det som skiljer.”

De bekymmer västvärlden står inför speglar vår splittrande verklighet som kännetecknas av en oenhetlig syn på tillvaron

70

Geels, A, Wikström, O, 2006, s. 389.

71

Hornborg, A-C, 2012, s. 29.

72

Kajsa, Ahlstrand & Göran Gunner, Guds närmaste stad? en studie om religionernas betydelse i ett svenskt

73

Geels, A, 2007, s 14.

27

och människan som en främling i sin egen värld med känslan av meningslöshet och bristande samhörighet, vilket förklarar vårt behov av andlighet, menar Geels.

Geels resonerar att sökandet efter mening är effekten av att människan förlorat greppet om sin kulturs historia, känsla av tillhörighet, moral och ansvar och söker meningsfullhet i olika typer av terapi och andra former av verksamhet som centrerar in mot den egna lilla världen. Det vi behöver är en gemensam värdegrund, säger han. En referensram som alla människor delar och som ger mening, något som delvis trängdes undan vid religionernas och de traditionella institutionernas nedgång och det kapitalistiska systemets genomträngning av kulturen.

Paul Heelas och Linda Woodhead menar att andligheten är ett tecken för en omfattande subjektiv vändning. De former av religion i väst som säger åt sina följare att leva sina liv efter strikta dogmer och externa förväntningar, och att förbise sina egna inre unika egenskaper, kommer att tappa följare, menar de. Samtidigt kommer då enligt författarna också sådana former av religion som hjälper människor att utveckla sina unika subjektiva kvaliteter och sina djupa heliga dimensioner, att öka i omfattning. I den senare kategorin placerar de bland annat yoga och meditation tillsammans med new age, aromaterapi, tai chi m.fl. Ska vi tolka det som att MBSR går in i denna kategori eftersom den innehåller flera av dessa element? I sådana fall har vi en nyandlig strömning just nu fritt existerande inom sekulära verksamheter. Enligt Heelas och Woodhead inträffar den andliga revolutionen när denna typ av nyreligiösa utövande blir större än den gamla dogmatiska typen av religioner.

Religionshistorikern Ann-Christine Hornborg skriver om en universell andlighet och kallar den för mänsklighetens religion och menar att det inte är så konstigt att den föreställningen uppstår och utvecklas i en alltmer globaliserad och konfliktfylld värld. Vidare skriver Hornborg att andlighet i nyandliga sammanhang kan uppfattas som något som förenar mänskligheten där institutionaliserad och dogmatisk religion ses som särskiljande eller konfliktskapande. Som nämnts tidigare ser vi även en allt vanligare föreställning om att människor bedyrar att de är andliga men inte religiösa, vilket verkar vara kopplat till ordens associationer med tidigare innebörd. Vidare påpekar Hornborg också kopplingen mellan nya definitioner av andlighet myntade av nyandliga terapiformer styrda av entreprenörer med tankar grundade i den

74

Geels, A, 2007, s 9, 17, 18.

75

Paul Heelas, & Linda, Woodhead. The Spiritual Revolution. Why religion is giving way to spirituality.

Blackwell Publishing, 2005, s. 7.

28

neoliberala världen som bygger på möjligheten att sälja andlighet till de sökande människorna.

Religionssociologen Lena Löwendahl menar att sekularisering och privatisering är bidragande orsaker till att religion har blivit alltmer avskuren från sociala gemenskaper och fått mindre betydelse i samhället och det har även lett till att religiositet har flyttat från individens offentliga sfär till den privata sfären.

Löwendahl ser privatreligiositet som en reaktion mot ett sekulärt samhälle, där vetenskapliga förklaringsmodeller dominerar på bekostnad av religiösa. Hon refererar till religionssociologen Göran Gustavsson som tycker att begreppet sekularisering bör bytas ut mot religiös förändring eftersom det tydligare speglar den religiösa utvecklingen som sker i samhället, dessutom är sekulariseringsbegreppet ett ganska värdeladdat ord. Jag håller med i detta resonemang eftersom även den s.k. icke-troende människan också har en tro, om det så är den egna inre tankevärlden eller tron på ”vetenskapen”.

Woodhead och Heelas menar att det är ur förheligandet av människans inre själv som den andliga revolutionen växt fram. De skriver att till skillnad från ett religiöst liv påtvingar inte de inom den andliga sfären individer/grupper om vad de ska tycka, känna och tro, istället används begrepp som hjälp, vägledning, stöd och uppmuntran osv. Fokus läggs på det unika i individen snarare än högre auktoritet eller en allmän Gud. Även här kan MBSR passa in på deras beskrivning. Många upplever att de har Gud inom sig så kyrkans roll är inte längre lika nödvändig och idag finns ett stort behov att utveckla sin andlighet.

Kyrkan tycks ha misslyckats med att möta de andliga behov som finns och de skriver att människor idag vill ha mer kontroll över olika aspekter av sina liv så som hälsa och spiritualitet.

Fokus på personliga val, individuell utveckling och självförbättring är något som speglar både individualismen och nyandliga rörelser. Utmärkande för dagens samhälle är att vi inte längre kan luta oss mot någon tradition, såsom kyrkan, utan vi måste själva välja livsstil med utgångspunkt från personliga behov. Detta påverkar människor idag, att vi kan röra oss mellan olika miljöer eller livsstilssektorer som kan skilja på många sätt. Vidare påverkar det oss att det

76

Sorgenfrei, S, (red.), 2013, s. 141.

77

Lena, Löwendahl, Religion utan organisation: om religiös rörlighet bland privatreligiösa. Eslöv: Östlings bokförlag Symposion, 2005, s. 10, 56, 35.

78

Heelas, P & Woodhead, L, 2005, s. 74, 121 ff.