”DET BLIR EN BLOMSTRING”

Examensarbete, 15 HP

Grundlärarutbildningen – fritidshem, 180 HP VT 2021

”DET BLIR EN BLOMSTRING”

- En kvalitativ studie om hur fritidslärare beaktar elevernas inflytande i

inomhusmiljön

Jerker Bäckström & Felix Forsberg

Sammanfattning

Elevers delaktighet och inflytande måste fritidslärare beakta dels för att styrdokumenten säger att elever ska ha inflytande, dels för att fritidshemmets karaktär förväntas ge inflytande med många valmöjligheter för eleverna. Vårt syfte med denna studie är att ge ökad förståelse kring hur fritidslärare uppfattar och beaktar elevernas delaktighet och inflytande i utformningen av inomhusmiljön. Studien utgår ifrån fritidslärarnas synvinkel där vi anser att de har makten att koda inomhusmiljön och visa vad som kan göras i den, med hjälp av dekorering, möblering samt tillgängligt lekmaterial. Vidare tar studien upp hur fritidslärare kartlägger elevernas idéer genom olika forum, hur fritidslärarna utformar inomhusmiljön med beaktning av elevernas inflytande samt belysa vilka svårigheter fritidslärarna ställs inför med att ge barn inflytande i utformandet av inomhusmiljön. Studien använder sig av Shiers (2001) delaktighetsstege som teoretiskt ramverk, vilket ligger till grund för analysen. Studien har utgått från sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med verksamma fritidslärare. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Studiens slutsatser är att det spontana

samtalet används mest frekvent vid kartläggningen av elevernas intressen samt att fritidslärare använder diverse arbetssätt med förändringar i miljön för att kunna beakta elevernas intressen och idéer, dessa analyseras grundligt med koppling till Shiers (2001) delaktighetsstege.

Avslutningsvis fastslår studien att fritidslärare har svårt att införliva kravet av inflytande eftersom dåliga förutsättningar som trånga och delade lokaler samt stora barngrupper sätter käppar i hjulen för dem.

Nyckelord: delaktighet, fritidshem, inflytande, inomhusmiljö

Innehåll

1.0 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

2.0 Bakgrund... 2

2.1 Centrala begrepp ... 3

Inomhusmiljö... 3

Delaktighet ... 3

Inflytande ... 3

2.2 Elevers rätt till inflytande enligt FN och styrdokumenten ... 4

2.3 Inflytande i fritidshemmet ... 5

2.4 Kartläggning av elevers intressen och önskemål ... 5

2.5 Fritidslärares presentation av inomhusmiljön... 6

2.6 Fritidslärarens komplexa situation med inomhusmiljön ... 7

3.0 Teori ... 8

3.1 Harry Shiers delaktighetsstege ... 8

4.0 Metod ...10

4.1 Metodansats och datainsamlingsmetod ...10

4.2 Urval ...11

4.3 Genomförande ...12

4.4 Analysmetod ...13

4.5 Trovärdighet och tillförlitlighet ...13

4.6 Forskningsetiska ställningstaganden ...14

4.7 Metoddiskussion ...15

5.0 Resultat ...16

5.1 Tolkning av begreppen delaktighet och inflytande ...16

5.2 Forum fritidslärare använder sig av för inhämtande av elevers synpunkter och idéer...17

5.3 Fritidslärarnas presentation av inomhusmiljön ...18

5.4 Elevers inflytande vid inköp av lekmaterial till fritidshemmet ...19

5.5 Indirekt och direkt inflytande i inomhusmiljön...20

5.6 Svårigheter och hinder med att inkludera barnen i utformningen av fritidshemmet ...21

5.7 Sammanfattning ...22

6.0 Analys...23

6.1 Tolkning av begreppen delaktighet och inflytande ...23

6.2 Hur beskriver fritidslärare att de samlar in synpunkter och idéer från barnen gällande inomhusmiljön för att stärka inflytandet/delaktigheten? ...24

6.2.1 Kartläggning av elevers intressen ...24

6.3 Hur formar fritidslärare inomhusmiljön med beaktning av elevernas inflytande? ...25

6.3.1 Presentation av inomhusmiljön ...25

6.3.2 Elevers delaktighet i inköp på fritidshemmet...26

6.3.3 Indirekt och direkt inflytande...26

6.4 Vilka hinder och svårigheter upplever fritidslärare med att tillfredsställa en barngrupps olika intressen och behov i utformandet av inomhusmiljön? ...27

6.4.1 Stora barngrupper ...27

6.4.2 Delade och trånga lokaler ...27

6.4.3 Ekonomi och ledning ...27

7.0 Diskussion ...28

7.1 Det spontana samtalet ...28

7.2 Förändringar i miljön ett sätt att stärka elevernas inflytande? ...29

7.3 Dåliga förutsättningar försämrar elevernas chanser till inflytande ...30

7.4 Studiens kunskapsbidrag ...32

7.5 Förslag på fortsatt forskning inom ämnet ...33

Referenslista...34

Bilaga 1 ...36

Bilaga 2 ...37

1

1.0 Inledning

Fritidshemmet präglas av en frihet där elevernas egna initiativ sätts i förgrunden. Elevernas egen motivation och intresse blir starka drivkrafter i verksamheten och ska hjälpa eleverna i att uppnå de strävansmål som finns (Hansen Orwehag & Mårdsjö Olsson, 2011). Samtidigt är det fritidslärarnas uppgift att skapa miljöer med hjälp av material och rum så att elevernas egna driv stimuleras. Läroplanen för fritidshem beskriver att

/…/ undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och

erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande

(Skolverket, 2019 s-22).

En iakttagelse som vi gjort när vi varit ute och arbetat i olika fritidshemsverksamheter är att fritidslärare dagligen stöter på elever som uttrycker att de inte har något att göra. Detta kan givetvis bero på flera orsaker men vi anser att inomhusmiljön på ett fritidshem signalerar för eleven vad som finns att göra. Det handlar om material, möblering, tillgängliga leksaker och framför allt vad som anspelar på det individuella elevens intresse. Schröder och Tuisku (2015) anser att fritidsläraren har makten att koda en fritidshemsmiljö så att den tydligt beskriver för eleven vad som kan göras i den. Miljön på fritidshemmet är en arena med flera

användningsområden som varierar. Om eleverna är delaktiga i utformandet av dessa som medarbetare till vuxna kan inflytandet visualiseras och bli pedagogiskt. Elvstrand (2013) säger att det är vanligt att fritidslärare försätter eleverna i olika pedagogiska situationer med syfte att de ska kunna utöva inflytande, i dessa situationer bjuds eleverna in att göra olika former av val, men i slutändan är det ändå de vuxna som med tydlighet sätter upp ramarna för elevernas möjlighet till delaktighet.

Vi anser därför att det blir viktigt för eleverna hur fritidslärare utformar miljöerna på fritidshemmet utifrån elevernas möjlighet till reellt inflytande i verksamheten. Skolverket (2014) tar upp att en god pedagogisk miljö som har utgått ifrån dialog med eleverna kring deras behov och intressen väcker en nyfikenhet samt en lust att lära hos eleverna.

2 Vi som fritidslärare måste därför förstå vilken kraft vi har när det gäller utformandet av

inomhusmiljön och hur mycket miljön påverkar eleverna som finns i den. Det räcker inte att köpa in saker som fritidslärarna anser är “bra” för eleverna. Utan det handlar om som Öksnes och Sundsdal (2020) trycker på att införskaffa material som just den elevgruppen som vistas på fritidshemmet uttrycker stor glädje av att använda vilket ständigt förändras mellan olika elevgrupper.

Fokuset i denna studie kommer således att förläggas på inomhusmiljön och elevernas inflytande i den ur fritidslärarnas perspektiv. Valet av fritidslärarnas perspektiv syftar till att fånga in och belysa komplexiteten de står inför i och med de olika förutsättningarna som skiljer sig från skola till skola och vilka elevgrupper, material samt ytor som finns att tillgå. I studien vill vi därför rikta ljuset mot fritidslärarnas möjlighet och yrkeskunskap i att svara upp mot det som finns utmejslat i läroplanen angående elevernas inflytande, delaktighet och intresse i utformandet av inomhusmiljön.

1.1 Syfte och frågeställningar

Detta examensarbete vill bidra med att öka förståelsen kring hur fritidslärare uppfattar och beaktar elevers delaktighet och inflytande när de utformar inomhusmiljön på fritidshemmet.

Forskningsfrågorna som studien ska söka svar på är följande:

 Hur beskriver fritidslärare att de samlar in synpunkter och idéer från eleverna gällande inomhusmiljön för att stärka inflytandet och delaktigheten?

 Hur formar fritidslärare inomhusmiljön med beaktning av elevernas inflytande?

 Vilka hinder och svårigheter upplever fritidslärare finns med att tillfredsställa en barngrupps olika intressen och behov i samband med utformandet av inomhusmiljön?

2.0 Bakgrund

I det här avsnittet presenteras inledningsvis några centrala begrepp som är betydelsefulla för denna studie som är inomhusmiljö, delaktighet och inflytande. De två sistnämnda begreppen kommer även att ingå i analyseringen av resultatet. Därefter presenterar vi tidigare forskning och litteratur som har relevant anknytning till studien.

3

2.1 Centrala begrepp

Inomhusmiljö

I denna studie så tar vi upp mycket om inomhusmiljön. Inomhusmiljön kan innefatta väldigt många delar som till exempel ytor, möblering, lekmaterial, ljud, ljus samt även fördelning av tid i dessa lokaler. I vår studie när vi pratar om inomhusmiljön så har vi valt att begränsa oss till de tre förstnämnda aspekterna nämligen vilka ytor som fritidslärare har tillgång till, hur dessa lokaler är möblerade samt vilket lekmaterial som finns i de olika rummen kopplat till elevernas delaktighet och inflytande till dessa tre aspekter. Skolverket (2014) beskriver att huvudmannen och rektor ansvarar för att lokalerna i fritidshemmen ger utrymme för både aktiviteter som innefattar rörelse eller skapande och aktiviteter där eleverna skall kunna få lugn och ro där ljudnivån ska hållas låg. Lokalerna ska även anpassas för aktiviteter för både större och mindre grupperingar.

Delaktighet

Delaktighet är ett begrepp som kan tolkas på många olika sätt. För att klargöra hur studien använder begreppet kommer vi att utgå ifrån Elvstrands (2020) definition om två dimensioner social delaktighet och politisk delaktighet. Den sociala delaktigheten är tydlig där barn får ta del av social gemenskap och känslan av tillhörighet är det centrala. Politisk delaktighet

handlar emellertid om rätten att få sin röst hörd och uttrycka sin vilja vilket i skolsammanhang ofta benämns som elevinflytande. Det man kan utröna av dessa är att delaktighet därmed är en social process som utövas tillsammans med andra. Elvstrand (2009) såg i sin forskning

delaktighet i skolans vardagsarbete att barn som har en hög grad av social delaktighet har också högre möjlighet att göra sin röst hörd och utöva politisk delaktighet.

Inflytande

Studien använder sig av begreppet inflytande likt Pihlgren (2017) gör när hon synliggör begreppet på ett kontinuum mellan diktatur och demokrati som motpoler på varsin ände.

Diktatur betyder noll inflytande, där läraren fattar alla beslut till skillnad från en demokrati där allas röst väger lika mycket och alla har en individuell röst vid beslut. Hon menar dock att det finns många mer begrepp på skalan där inflytandet är mer eller mindre, till exempel i vad hon kallar upplyst despot där läraren fattar besluten men gör det genom att höra gruppens tankar och idéer, för att sedan förklara sitt beslut och göra det begripligt. Pihlgren (2017)

4 fortsätter och säger att en demokratur är ännu ett steg närmare demokrati gällande inflytande, där delar de som har den formella makten(läraren) sin beslutsrätt med eleverna vilket ger ett reellt inflytande med ansvar. Hon menar att med högre inflytande följer högre ansvar vilket hindrar många fritidshem för att ge elever inflytande eftersom de tror att pedagogiken och kvalitén blir lidande, men det är just det som är lärandet i ett reellt inflytande. Att förstå innebörden av demokratiska processer och vad de medför både individuellt och kollektivt.

2.2 Elevers rätt till inflytande enligt FN och styrdokumenten

Sedan 2020 är FN:S barnkonvention lag i Sverige. Skolan och fritidshemmet, där barn spenderar stor del av sin tid blir således viktiga institutioner där lagen ska implementeras.

Utdragen nedan redogör skolans och fritidshemmets ansvar gällande att efterleva barnkonventionen.

Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

(UNICEF, 2009)

I Skollagens fjärde kapitel som heter Kvalitet och inflytande betonar man vikten av att eleven ska ges god möjlighet att både påverka och vara aktivt delaktig i sin skolgång där

fritidshemmet ingår. Detta beskrivs i §9 på följande sätt:

Eleverna ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med

inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. (SFS 2010:800)

Läroplanen uttrycker också vikten med delaktighet och inflytande i fritidshemsverksamheten.

I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får vara

delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten. (Skolverket, 2019 s.

22)

5

2.3 Inflytande i fritidshemmet

Haglund (2015) har i sin forskning studerat elevers möjlighet till att få influera vilka aktiviteter som görs och utformning av dessa i fritidshemmet. Utifrån sina resultat menar Haglund (2015) att inflytandet på fritidshem kan liknas vid val på ett smörgårdsbord som personalen dukar upp. Alternativen är dock till synes framtagna utan en förankring i elevgruppen, utan delaktigheten och inflytandet består endast av valet att delta i aktiviteter eller att inte delta. För att öka delaktigheten föreslår Haglund (2015) att elevernas röster bör beaktas redan i planeringsstadiet annars blir aktiviteterna sjösatta med pedagogernas

perspektiv för vad som är “bra” för eleverna. Även Elvstrand (2020) har bedrivit forskning om elevers inflytande i fritidshemmet. Forskningen visar att eleverna har hög valfrihet bland aktiviteter vilket gör att det känns som att de har högt inflytande, men valfrihet är inte samma sak som inflytande (Ibid). Hon menar att val tenderar att bli svarta eller vita och att det krävs en viss förhandling från elevens sida för att göra valet självständigt. I sin forskning finner Elvstrand (2020) att alla elever inte har samma förhandlingskompetens eftersom de kan ha svårt med sociala koder eller att det kan finnas språkliga barriärer, vilket gör att vissa elever har svårare att få inflytande över sin egen vistelse på fritids än andra. Elvstrand (2020) poängterar därför att fritidslärare bör lägga stor vikt att se sin verksamhet med

barnkonventionens ögon. Det gäller allt ifrån lokaler, leksaker, mellanmål, utnyttjandet av tid och rum med mera, där elevers tankar och initiativ inte får förbises. Det handlar inte om att alla elever ska få sin vilja igenom utan att vuxna lyssnar och beaktar deras önskemål och åsikter.

2.4 Kartläggning av elevers intressen och önskemål

Schröder och Tuisku (2015) beskriver för att öka delaktigheten och inflytandet på ett fritidshem är första stegen att göra en inventering på vad eleverna är intresserade av eller skulle finna intressant. Schröder och Tuisku beskriver olika sätt att kartlägga detta på. Mest frekvent på fritidshem är intervjuer eller samtal planerade som oplanerade, dock förespråkar de det öppna samtalet eftersom elever kan uppfatta en planerad intervju formell och bli

återhållsamma i sitt berättande. En annan populär metod är önskelådan som ska placeras på en strategisk plats i fritidshemmet, önskelådan ska ses som ett komplement för att göra sin röst hörd och måste aktivt hållas igång för att den inte ska bli bortglömd (Ibid.). Pihlgren (2017) säger att meningen med ett fritidsråd är inte bara att höra vad eleverna tycker och tänker, utan att eleverna också ska kunna förändra verksamheten med argumentation och

6 majoritetsröstningar, dock måste det klarläggas vad som kan beslutas i forumet. Det är

kopplat till frågor om det finns pengar och material till förfogande för förändringar och om de vuxna har rätt vetorätt (Ibid.).

2.5 Fritidslärares presentation av inomhusmiljön

Fritidshemmet är en plats som ska stimulera elevernas utveckling samtidigt som eleverna skall erbjudas en meningsfull fritid (Skolverket, 2019), vilket gör att miljön har en stor påverkan på eleverna. Åberg och Taguchi (2018) skriver i sin forskning att ett vanligt misstag i utformandet av inomhusmiljön är att den är statisk och inte föränderlig. Det leder till att eleverna får anpassa sig till den miljön som finns till, skillnad från att miljön förändras beroende på elevgruppen och vad de anser som meningsfullt. Det blir därför enligt Åberg och Taguchi (2018) viktigt att alltid utgå ifrån den elevgrupp som är på fritids, att observera och flyssna på vad eleverna gör och hur de använder miljön just nu, för att utforma en miljö där elevernas intressen står i centrum. Björklid (2005) som även forskat i ämnet påpekar i likhet med Åberg och Taguchi att om den fysiska miljön ska kunna inspirera elever till att göra nya upptäckter som Skolverket (2019) säger, så krävs att utformningen av miljön inte är statisk.

En annan sak som Björklid (2005) tar upp är att vid inköp av lekmaterial till inomhusmiljön finns ett likartat mönster som inte speglar det eleverna vill ha idag, utan speglar ett

fritidshems-specifikt traditionellt mönster, vilket kan leda till att materialet inte används.

Isbell (2012) trycker på vikten av att lekmaterialet samt rummets utformning ska spegla elevernas intressen och behov eftersom lekmaterialet ger goda möjligheter till lärande.

Lester (2017) skriver att inomhusmiljön på ett fritids inte bara handlar om fysisk yta och lekmaterial. Han beskriver att eleverna skapar rummet i samspel med varandra och det blir därför viktigt för fritidslärare att ha i åtanke att inte endast fokusera på den fysiska

utformningen av miljön utan även fokusera på känslan i miljön, som i sin tur leder till att det skapas utrymme för den oberäknelighet som ofta präglar barnens lek. Hippinen (2017) skriver likt Lester att det inte ofta krävs så mycket ändringar i den fysiska miljön för att leda barn till lekglädje. För fritidshem med mindre resurser såsom material och rum så blir detta enligt Hippinen (2017) viktigt för att barnen skall känna att miljön förändras utifrån deras egna intressen och behov.

7 Lindner (2016) säger att en lustfull och pedagogisk miljö kännetecknas av öppenhet där lyssnandet och förhandlandet med eleverna är en del av lärandet. Lärare som tar hänsyn till elevernas idéer om miljön före de planerar, skapar en vilja hos eleverna att ta hand om miljön eftersom de kan identifiera sig med den och vet vem som ställt i ordning den. Nordin Hultman (2004) skriver i sin forskning om barns subjektskapande i läromiljöer att svenska pedagoger drar sig för att låta elever använda material, exempelvis vatten och målarfärg eftersom det icke-konfrontativa förhållningssättet kan rubbas då lärare tvingas utöva auktoritet när material som kan skapa konflikter används. Lösningen blir ofta att inskränka barns tillgänglighet till dessa typer av material genom att skapa specifika rum med dessa material som endast får användas vid särskilda tillfällen. Dessa tillfällen bestämmer pedagogerna när det passar vilket gör att barnens inflytande reduceras.

2.6 Fritidslärarens komplexa situation med inomhusmiljön

I den omfattande rapporten Skolinspektionen (2010) skrev för drygt tio år sedan utifrån den kvalitetsgranskning de gjort av 77 fritidshem framträder en tydlig bild av fritidslärarens tuffa arbetsuppgifter. Rapporten menar på att fritidsverksamheten på många håll i landet är

ogenomtänkt vilket till stor del beror på de yttre förutsättningarna som elevgruppernas storlek, personaltäthet, dåligt med planeringstid och hur lokaler ser ut och används. Granskningen visar att fritidshemmet hamnar i skymundan av skolan. Oroväckande är att rektorer bara marginellt engagerar sig i fritidshemmets förbättringsarbete och inte har en förtrogenhet med vilken sorts verksamhet som bedrivs på fritidshemmet. Det är inte optimalt eftersom det är rektorerna som ska säkerhetsställa goda yttre faktorer som möjliggör hög kvalité fastslår Skolinspektionen. Boström, Hörnell och Fryklands (2015) undersökning med över 4000 fritidslärare i Sverige delar problematiken som Skolinspektionens granskning visar.

Forskningen visar två övergripande problem med personalens handlingsutrymme rörande miljön. Det första är att miljön är svår att utveckla på grund av stora elevgrupper som blir inhysta i trånga utrymmen som skapar en stressig samt bullrig miljö, ovanpå det upplever fritidslärarna att planeringstiden minskat. Det andra problemet är att lokalerna är “lånade” av skolan vilket skapar en missmatchning med rummens design, tillgängligt material och

lämpliga aktiviteter utifrån fritidshemmets uppdrag. Inget material kan tex lämnas framme då det kan distrahera elever under skoltid. Boström mfl. (2015) forskning visar att det skapar en frustration och maktlöshet hos fritidslärarna att utöva sin profession efter skolans riktlinjer

8 och styrdokument. Skolloven nämns som en högtid för fritidslärare då man kan möblera om och helt skapa en miljö som eleverna vill ha under fritidshemstiden.

3.0 Teori

I det här avsnittet presenterar vi vårt teoretiska ramverk som är Harry Shiers (2001) delaktighetsstege där vi först presenterar tanken med stegen och sedan en mer detaljerad förklaring vad varje steg betyder. Denna stege kommer vi använda som utgångspunkt när vi analyserar resultatet för att urskilja hur fritidslärarna som är med i studien beaktar elevernas inflytande på fritidshemmet där de är verksamma.

3.1 Harry Shiers delaktighetsstege

En forskare som har blivit mycket uppmärksammad när det handlar om elevers delaktighet på fritidshemmet är den irländske forskaren Harry Shier. Han skapade en delaktighetsmodell som han kallar för “Pathways to participation” som på svenska betyder vägar till delaktighet.

Shiers modell (2001) bygger på fem steg till delaktighet där varje steg i stigande grad beskriver hur mycket delaktighet barn och ungdomar får i samhälleliga organisationer. I vår studie kommer vi använda stegen utifrån ett fritidshemsperspektiv där vi kommer att sätta respondenternas uppfattningar och förklararingar gentemot teorin för att utröna var på stegen de hamnar. Shier (2001) säger att för att verkligen uppfylla det barnkonventionen säger om barns rättigheter så ska man ha uppnått steg fyra i hans modell (Se bild nedan).

9 Figur 1. Harry Shiers fem vägar till delaktighet (Shier, 2001). Hämtat från: http://skolscenen-

kulturhjartaskola.riksteatern.se/files/2014/09/Shier-%C3%B6versatt-artikel-2.pdf

Barn blir lyssnade till - Steg 1

Det första steget om delaktighet handlar om att den vuxne ska lyssna på vad barnet har att säga när barnen själva tar initiativ till att uttrycka en synpunkt eller åsikt kring verksamheten.

Personalen gör inte organiserade försök till att fråga och ta reda på vad barnen vill eller vilka åsikter de har i beslut som rör verksamheten (Shier, 2001).

Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter - Steg 2

I det andra steget börjar fritidslärare agera för att locka fram barnens åsikter och stödja barnen till att våga uttrycka dem. Shier (2001) skriver att många barn inte vågar uttrycka sina åsikter på fritidshemmet på grund av många olika anledningar. Därför kan fritidslärare genom att agera positivt samt stötta barnen till att komma med åsikter och förslag hjälpa barnen att övervinna de hinder som finns med att våga komma till tals.

Barns åsikter och synpunkter beaktas - Steg 3

I det tredje steget krävs det inte bara att locka fram åsikterna från eleverna så att de tror att de är delaktiga, utan här krävs även att åsikterna och synpunkterna ska beaktas av fritidslärarna och påverka beslutsfattandet i organisationen. Det betyder dock inte att alla förslag och

10 åsikter som kommer från barnen ska göras utefter deras önskemål, men att deras förslag och åsikter skall vägas in i framtida beslut. Det som också nämns är att ge barnen feedback kring deras förslag och önskemål så att de kan få en bredare förståelse kring varför deras förslag exempelvis inte kunde tillgodoses på grund av ekonomiska förutsättningar (Shier, 2001).

Barn involveras i beslutsfattande processer - Steg 4

Det som händer i steg 4 är att barnen inte bara blir till hjälp i den beslutsfattande processen utan även blir involverade i beslutstagandet som sker. I de tidigare stegen så har barnen inte haft någon makt över besluten som tas och vad som ska hända, utan de har endast fått vara med att påverka fritidslärarna med sin egna åsikter och förslag kring utformningen av fritidshemmet (Shier, 2001).

Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande - Steg 5

Det femte och sista steget till delaktighet uppfylls först när barnen i fritidshemmet förstår att de delar makten och ansvaret kring beslutsfattandet som sker på fritidshemmet. För att kunna uppnå detta så krävs att fritidslärarna inkluderar eleverna i beslutsfattande frågor som berör barnen själva (Shier, 2001).

4.0 Metod

I det här avsnittet presenteras och motiveras datainsamlingsmetod för empiri till denna studie, studiens genomförande, urval av informanter, analysmetod och etiska ställningstaganden.

Avslutningsvis förs en metoddiskussion om studiens trovärdighet och tillförlitlighet.

4.1 Metodansats och datainsamlingsmetod

Med denna studie avser vi ge en ökad förståelse över hur fritidslärare uppfattar och beaktar elevernas inflytande och delaktighet gällande inomhusmiljön på ett fritidshem. Studien är kvalitativ i sin natur med en fenomenografisk metodansats vilket betyder att vi inriktar oss på fritidslärarens egna uppfattningar om sin profession och hur de utövar sitt yrke gentemot att beakta elevernas inflytande. Detta gör att multipla verkligheter kommer urskiljas i studien någonting som Marshall och Rossman (2016) lyfter fram är den kvalitativa

forskningsmetodens styrka. Till vår hjälp har vi använt halvstrukturerade intervjuer som insamlingsinstrument. Halvstrukturerade intervjuer användes för att den ger både struktur och flexibilitet. Strukturen säkerhetsställer att likvärdiga utsagor täcks in från informanterna samtidigt som det finns en flexibilitet som ger gott om utrymme för egna perspektiv,

11 uppfattningar och upplevelser som lägger en grund för att jämföra likheter och olikheter. Den halvstrukturerade intervjun kan liknas med ett samtal mellan intervjuaren och informanten där informanten tillbeds att svara djupgående på frågorna och vägleds av intervjuaren med hjälp av följdfrågor (Gilham, 2008).

4.2 Urval

Christoffersen och Johannesen (2015) menar på att utgångspunkten när man väljer

urvalsstrategi i en kvalitativ undersökning är ändamålsenlig, ett så kallat strategiskt urval.

För den här studien ville vi intervjua fritidspedagoger och fritidslärare som kunde tänkas ställa upp under kort varsel och under Corona-tider. Förutsättningarna för urvalet av informanter som kunde tänkas ställa upp under kort varsel under gällande pandemi var därmed

begränsade. Därför har vi använt oss av ett kombinerat strategiskt urval och

bekvämlighetsurval där informanterna var fritidslärare och fritidspedagoger vi jobbat med eller som vi mött under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU), eller som

rekommenderades av kollegor som sades ha kunskaper och erfarenheter att tillföra till studien.

Denscombe (2008) menar bekvämlighetsurval lämpas för småskalig forskning där tiden är knapp och resurserna små.

Informanterna i denna studie är sex fritidslärare/fritidspedagoger som är verksamma på sex olika fritidshem. Det finns två tydliga parametrar som utgör storleken på urvalet i en kvalitativ studie anser Christoffersen och Johannesen (2015) dessa är tiden forskarna har till sitt förfogande samt vilken grad av homogenitet som finns i urvalets population. Med tanke på det knappa tiden ett examensarbete ska skrivas på (10 veckor) och det faktum att

informanterna är fritidslärare/pedagoger samt att vi enbart ska studera från deras perspektiv anser vi att sex informanter är nog då intervjuerna ska vara djupa och heltäckande. Vi hade bokat åtta informanter men tyvärr ställde två in sent. Bortfall är något Denscombe (2008) menar att forskare måste ta i beaktning och i kvalitativa studier bör fler intervjuobjekt än nödvändigt bokas in. Vi visste att vi ville ha mellan 6-8 informanter därför bokade vi in åtta om någon skulle droppa av, vilket i dessa corona-tider blev verklighet.

Alla informanternas namn i studien är fingerade, samtliga informanter är utbildade

fritidslärare eller har motsvarande fritidspedagogutbildning. I resultatet nämns de vid namnen Roger, Siv, Hassan, Joel, Peter och Katrin.

12

4.3 Genomförande

Initialt skapades en intervjuguide för att säkerhetsställa att intervjuerna skulle följa en struktur som ska ge tillfredsställande svar. Vi utgick från forskningsfrågorna och bollade potentiella intervjufrågor med vår handledare. Studien använder sig som tidigare nämnts av

halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor och följdfrågor (Gilham, 2008) för att få svar på forskningsfrågorna som handlar om uppfattningar, erfarenheter och upplevelser hos fritidslärare. I ett missivbrev till potentiella informanter informerade vi om studiens syfte, hur intervjun skulle gå till informanternas rättigheter samt de övriga etiska principerna studien rättar sig efter. Därefter kontaktade vi personligen åtta fritidspedagoger eller fritidslärare som jobbade på olika skolor som vi tänkte kunde vara intresserade. Alla tillfrågade tackade ja till att till att delta till en början, men i slutändan så var det endast sex som kunde ställa upp på intervju. På grund av den rådande pandemin så var alla intervjuer tvungna att hållas på videolänk, vilket förutsatte att informanterna hade tillgång till dator och internet. Vi använde oss av programmet Zoom som behändigt har en inspelningsfunktion vilket gjorde att vi både har ljud och rörlig bild på personen vi intervjuade till transkriberingen. Bell (2014) menar på att intervjuer som görs via videolänk inte är till en nackdel för forskaren, utan tvärtom reducerar det stress både för forskaren och intervjuaren att ta sig till den fysiska platsen där intervjun ska äga rum samtidigt gör det att forskaren kan utvidga sitt geografiska

upptagningsområde. Vi har samlat intervjuer från olika kommuner, vilket utan den digitala metoden annars kanske hade varit för tidskrävande. Vi skickade även ut frågorna i förväg, detta beskriver Gilham (2008) som en god idé främst gällande intervjuer på länk eftersom respondenten kan följa med i intervjuns struktur och inte tappa bort sig i sina svar. Efter första intervjun märkte vi att en fråga om definitioner av begreppen delaktighet och inflytande lockade informanterna att klumpa ihop dem i ett svar. Vi insåg att frågan var otydligt

formulerad och indirekt anspelade på att de två begreppen betydde samma sak.

Fortsättningsvis i resterande intervjuer särade vi på begreppen. För att transkribera datan vi samlat in i rörliga bilder och ljudfiler, lyssnade vi på alla intervjuer i sin helhet och skrev ordagrant ner vartenda ord som sades i intervjuerna, vilket gav oss ett omfattande material för analys. Avlyssnings- och transkriptionsprocessen handlar om det som Kvale och Brinkmann (2014) förkunnar om att göra om ett materials form till en annat i vårt fall ljud till text.

13

4.4 Analysmetod

Valet av tillvägagångssätt för analysen föll på en fenomenografisk analysmodell som innehåller sju steg och används väldigt frekvent i kvalitativ forskning. Dahlgren och Johansson (2019) beskriver faserna i modellen som 1. Bekanta sig med materialet 2.kondensation 3. Jämförelse 4. Gruppering 5. Artikulera kategorierna. 6. Namnge

kategorierna 7. Kontraktiv fas. I faserna 1–4 behandlades råmaterialet som intervjuerna gav oss. Vi läste in oss noggrant på alla intervjuerna, sedan kondenserades materialet genom att markera passager som Dahlgren och Johansson (2019) kallar att urholka det signifikanta och betydelsefulla. Detta gjorde vi med en understrykningsfunktion på datorn. Passagerna ska sedan jämföras och grupperas säger Dahlgren och Johansson (2019). Detta gjorde via med olika färger kopplat till våra frågeställningar där passagerna hamnade i olika “färghögar”.

Dahlgren och Johansson (2019) menar att likheterna i informanternas svar måste först synas för att sedan kunna hitta variationen inom likheterna som ska ge ökad förståelse av det undersökta fenomenet. Under denna fas av arbetet blev det tydligt för oss att informanternas utsagor i de olika “högarna” hade intressanta kopplingar till varandra. Det gav oss underlag för att göra kategorier/teman av “högarna”. Resultatet som består i att namnge

kategorier/teman som vi fann i “högarna” kallas utfallsrum. Kihlström (2007) säger att

variationen av informanterna uppfattningar uttrycks i beskrivningskategorier, vilka visar på de olika sätten fenomenet i fråga uppfattas, erfars eller förstås. Kategorierna ses som studiens utfallsrum och är resultatet i en fenomenografisk studie. Dahlgren och Johansson (2019) säger att i den kontraktiva fasen handlar det om att varje kategori ska vara exklusiv och uttömmande vilket gör att snarlika kategorier smälts samman för att bilda ett utfallsrum. I resultatet skalade vi bort utsagor som ej matchade studiens syfte eller svarade på dess frågeställningar. Vi säkerhetsställde på det viset att våra kategorier skulle vara förankrade i bakgrunden och teori så att utfallsrummet skulle ge studien en röd tråd och kunna utmynna i trovärdiga slutsatser.

4.5 Trovärdighet och tillförlitlighet

För att skapa så hög trovärdighet som möjligt i redovisningen av studiens resultat och ge en rättvis bild av informanternas yttranden, har vi strävat efter att sätta informanternas utsagor i form av citat och tolkningar i ljuset av det undersökta fenomenet, utifrån Patel och Davidson (2003). Patel och Davidsson (2003) belyser hur trovärdigheten i en studie förhöjs genom att forskarna organiserar resultat och analys så att citat inte rycks från sitt sammanhang. Patel och Davidsson (2003) poängterar att studier som baseras på informanternas upplevelser och

14 utsagor bör sträva efter att läsaren ska bilda sin egen uppfattning av trovärdigheten. Det kallas kommunikativ validitet och detta görs genom att forskarna har en bra balans mellan citat och egen kommenterad text, där det viktigaste är att intervjuernas särart inte går förlorad.

I studiens metodavsnitt redovisar vi grundligt vårt utförande, analysmetod och urval. Vi har även en frågeguide som går att följa. Patel och Davidsson (2003) deklarerar att tillförlitlighet som ingår i validitets-begreppet i kvalitativa studier ej är relaterat till enbart datainsamlingen utan forskningsprocessens alla delar. Speciellt viktigt blir metod-delen som beskriver

forskningsprocessen och hur alla delarna redovisas som urval och tillvägagångssätt vid analys.

Utifrån ovanstående resonemang menar vi att den här studiens resultat, trots det begränsade formatet av datainsamlingen är tillförlitliga. Vi menar att trovärdigheten i den här studien stärks då samtliga informanter är utbildade fritidspedagoger/fritidslärare, varav vissa har valts ut av arbetslaget som den person som ansetts besitta mest kunskap på området. Studiens resultat pekar på liknande mönster när det gäller det studerade området. Avsikten är dock inte att utifrån studiens begränsade urval och undersökningsmetod dra generaliserande slutsatser.

4.6 Forskningsetiska ställningstaganden

Vetenskapsrådet (2017) skriver att etiska överväganden och att utgå ifrån forskningsetiska principer har en stor betydelse för att säkerställa forskningens kvalitet. Därför utgick vi ifrån Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav i vårt missivbrev som vi skickade ut till de utvalda informanterna i vår studie innan intervjuerna. Så att informanterna skulle få en så klar och tydlig bild som möjligt för vad som gällde innan, under samt efter intervjun. Vi repeterade även dessa principer muntligt innan varje enskild intervju så att informanterna skulle känna sig trygga med deras deltagande i studien. Vetenskaprådets (2002) fyra forskningsetiska principerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt

nyttjandekravet. Informationskravet efterlevde vi genom att låta informanterna ta del av forskningens syfte samt deras egen roll i studien genom det utskickade missivbrevet. För att infria samtyckeskravet så informerade vi informanterna om att deras deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde dra sig ur. Vi använde alias för att informanternas

personuppgifter ska behandlas konfidentiellt och förvaras på ett sådant sätt så att obehöriga ej kan ta del av dem, vilket gjorde att konfidentialitetskravet uppfylldes. Till sist så fick

15 informanterna veta att deras intervjuer endast kommer användas i syfte för det här

examensarbetet vilket uppfyller nyttjandekravet.

4.7 Metoddiskussion

Med den valda metoden nås syftet att öka förståelsen för hur fritidslärare uppfattar och beaktar elevers inflytande och delaktighet i utformandet av inomhusmiljön på fritidshemmet.

I resultatdelen har vi fått in redogörelser från informanterna som ger en djup och bred bild av fenomenet-. I analysdelen kan vi sedan bena ut hur elevernas inflytande ter sig och

fritidslärarnas komplexa situation gör att de agerar i enlighet med vad de finner realistiskt. Att vi enbart har intervjuer är såklart en nackdel för att verkligen få en egen uppfattning om inomhusmiljön då allt vi har att utgå från är informanternas utsagor. Denscombe (2008) menar att vid enbart intervjuer är det informanternas ord som står för verkligheten om det finns tid är det till forskarens fördel om även observationer på det studerade fenomenet kan göras. Det kan finnas diskrepans mellan utsagor från informanterna och forskarnas upptäckter under observationerna vilket är optimalt att identifiera. I vår studie intervjuades sex

yrkesverksamma fritidslärare, i ett så kallat strategiskt urval kombinerat med ett

bekvämlighetsurval då vi riktade oss till fritidshem där vi jobbat eller haft VFU. Det som också talar för studiens trovärdighet är att vi själva har sett fritidshemmens miljö så vi kan bedöma om det informanterna sagt stämmer med vad vi sett av utformningen av

inomhusmiljön. Vi hade gärna velat göra regelrätta observationer men tyvärr saknades tid för detta. Som vi nämnde i genomförandet valde vi att skicka ut intervjufrågorna i förväg då intervjuer via Zoom kan skapa förvirring hos informanten enligt Gilham (2008). Vi upptäckte att en informant redan skrivit ner svar på våra frågor som hen läste upp. Vi uppmärksammade detta och använde därför mycket följdfrågor och att hen kunde ge exempel på sina uttalanden för att komma bort från sina nedskrivna standardiserade svar. I det studerade ämnet finns inte så mycket tidigare forskning kring fritidshemmets miljö kopplat till inflytande. Så därför har vi utvidgat tidigare forskning till att även inkludera förskolemiljön som är lik fritidshemmets där det finns betydligt mer forskning som ger studien tyngd. Patel och Davidsson (2003) menar att validiteten i kvalitativ forskning hänger mycket på huruvida forskarnas lyckats sätta sig in i ämnet och omringa studiens kärna med tidigare forskning och teoretiskt underlag.

16

5.0 Resultat

I detta avsnitt redogörs för de resultat som har framkommit i studien under rubriker som har skapats utifrån studiens forskningsfrågor. Inledningsvis redogörs hur informanterna tolkar begreppen delaktighet och inflytande. Efter det så kommer en redogörelse för hur

informanterna går till väga när de samlar in information från eleverna för att göra dem inkluderade i utformningen av inomhusmiljön. Därefter kommer en redogörelse kring hur informanterna presenterar inomhusmiljön för eleverna, både vilka arbetssätt som de använder sig av samt hur de går till väga vid inköp till fritidsverksamheten och elevernas delaktighet i den processen. Sedan kommer ett kort avsnitt om direkt och indirekt inflytande i

verksamheten. Avslutningsvis redogörs för vilka svårigheter och hinder som fritidslärare måste brottas med när de ska göra eleverna delaktiga i utformandet av inomhusmiljön.

5.1 Tolkning av begreppen delaktighet och inflytande

Delaktighet och inflytande var svårt för informanterna att hålla isär, många nämnde dessa begrepp i en slags fusion att de gick in i varandra.

Delaktighet och inflytande för mig är att barnen ska känna att de får vara med och komma med förslag, men även bli lyssnad till och lyssna på andra och att man tas på allvar på något vis utifrån de förutsättningar och erfarenheter man har både som barn och som personal. (Siv)

Att bli lyssnad på och att eleverna får vara med och påverka nämndes av samtliga

informanter. Där Roger och Hassan uttrycker sig lika gällande att eleverna ska känna att det finns en möjlighet att påverka men även att förstå att det inte alltid blir som de vill. Katrin nämner begreppen i liknande sammanhang som de övriga informanterna, men hon presenterar ett sätt att särskilja begreppen på för att ge en tydligare bild av vad de betyder.

För mig är delaktighet när barnen är med och skapar någonting oavsett vad det är lek, aktivitet mm. Det är när man är tillsammans med eleverna. Medan inflytande är när man lyssnar till vad eleverna är intresserade av. För mig är alltså delaktighet någonting direkt och inflytande indirekt. (Katrin)

17

5.2 Forum fritidslärare använder sig av för inhämtande av elevers synpunkter och idéer

Informanterna var eniga att det spontana samtalet med enskilda elever var en stor faktor för fritidslärarna när de formar verksamheten gentemot elevernas önskemål och intressen. Större delen av informanterna menar på att det handlar vardagliga samtal där relationen mellan lärare och elev står i centrum där information “snappas upp”.

Det handlar också mycket om enskilda samtal med barnen om det är något de saknar eller något som de verkligen skulle vilja göra på fritids där vi får idéer från dem. (Hassan)

Informanterna hade även olika sätt att gå till väga gällande att tillskansa sig information om elevernas idéer och intressen. Peter förklarar fördelar och nackdelar med att använda sig av fritidsråd.

Fördelen när vi använder oss av fritidsrådet är att vi får en överblick av vad majoriteten av barnen vill göra. Nackdelen däremot är att just fånga upp alla, för ofta så kan det vara så att barnen skriker ut ”VI VILL PYSSLA!” och att vi tänker att gud vad många som vill pyssla. Sen sitter det några där som inte vill göra det. (Peter)

Förslagslådan var också ett instrument som många informanter använde sig av eller hade använt sig av sen tidigare. Merparten beskriver dock svårigheter med att lådan antingen glömts bort eller använts på fel sätt. Katrin beskriver situationen på deras fritids “Periodvis har vi förslagslådor, periodvis måste vi också ta bort förslagslådan för alla kan inte hantera den”. Observationer var även ett vanligt inslag bland informanterna som de beskriver som icke verbal, ett förhållningssätt hos personalen som bygger på att vara uppmärksam på hur eleverna leker. Hassan menar att de för samtal i personalgruppen rörande observationer de gör på fritidshemmet. Roger förtydligar detta på ett liknande sätt genom att säga “det är inte alltid förslagen kommer verbalt, vi kan ju se vad barnen gillar och inte gillar och utifrån det ändra i miljön”. Någonting som stack ut bland informanterna var det Katrin beskrev gällande hur hon för statistik på eleverna i vad dom gör.

18 Jag för statistik på vilka barn som väljer vilka aktiviteter. För att få en snabb

överblick kan jag till exempel se att det här barnet väljer aldrig rörelse och det här väljer aldrig pyssel. Då följer jag upp och ger mig inte förrän jag fått ett konkret förslag på vad dem vill göra och på det sättet kan man ju få fram varför dom vill göra något och varför dom inte väljer en speciell grej. (Katrin)

5.3 Fritidslärarnas presentation av inomhusmiljön

Informanternas utsagor visade många olika sätt att presentera inomhusmiljön. En gemensam nämnare var dock att de flyttade runt material i de olika rummen för att ge “nytt liv” till det specifika rummet och att detta skedde via en aktiv ledarroll där fritidsläraren tog initiativ för att styra eleverna i deras tankebanor. Det handlar enligt Hassan om att styra eleverna så att de förstår att en viss yta inte är fäst vid en viss aktivitet. Peter nämner likt det Hassan sa att locka eleverna till att testa nya saker genom att ta med en aktivitet och göra det i en annan miljö så att rummen inte blir lika statiska. Siv menar att man brukar flytta spel och pyssel mellan de olika rummen så att det blir någon form av omväxling för eleverna hon beskriver vinningen av detta. “Man märker ju tydligt när man ändrar att det blir en blomstring att barnen tycker det blir roligare. Men som jag sa blir blomstringen för kort så byter vi igen”. Roger beskriver detta genom att uppmärksamma för eleverna samt synliggöra vad som finns att tillgå på fritidshemmet. Detta gör Rogers fritids genom att ha något som de kallar “Månadens spel” där de placerar spelet i fråga i en “het” yta på fritids där många barn är i rörelse så att barnen skall få syn på och testa dessa spel. Siv resonerar olikt de andra när hon förklarar att de utnyttjar vad barnen gör i de olika rummen och försöker stödja dessa rum med det material som aktiviteterna kräver.

Vi ser att det här rummet används mest för att spela spel, ja då lägger vi in alla möjliga spel där och byter ut beroende på hur ofta de spelar och här kanske vi ser att de sitter mest och ritar, då ser vi till att det finns material som stödjer det där. (Siv)

Joel och Siv förklarar att de jobbar med etikett-fria rum där rummet i sig styr väldigt lite för eleverna vad som kan göras i rummet. Detta är ytterst medvetet från deras sida för att det är eleverna som ska sätta prägel på rummet via leken. Joel berättar för oss att de jobbar med leklådor. Leklådorna är enligt Joel utformade av eleverna, där de bestämmer innehållet som till exempel Harry Potter eller Melodifestivalen. Under leken dirigeras eleverna till ett rum av

19 fritidslärarna där de får ta med sig en leklåda och leka, vilket Joel säger innebär att rummet får nya skepnader beroende på vilken leklåda och vilka barn som är där.

Sen har vi ju även leklådor på vårt fritidshem där vi erbjuder en massa olika

aktiviteter. Då brukar eleverna få vara med och ge tips på vilka lådor vi ska köpa in eller följa med ner i källaren där vi förvarar alla leklådor och välja ut vilka vi ska ta upp. När barnen sedan ska leka med detta försöker vi ha så lite som möjligt i rummen för att de ska kunna göra det till sitt eget rum i leken. (Joel)

En annan väg för att få barnen att känna inflytande är enligt våra informanter att ommöblera eller dekorera. Joel nämner att barnen gav förslag till att skapa ett lugnt rum för att vissa kände att de behövde det efter skolan för att varva ner. Det var ett förslag som de i

personalgruppen tog åt sig och genom att möblera om i två rum fick barnen just den chansen som de önskade. Katrin nämner inte ommöblering som ett sätt utan snarare dekorering av fritidshemmet, där de jobbar mycket tematiskt utefter elevernas intressen där eleverna får bestämma vilket tema som ska göras.

Jag var här på en söndag och dekorerade avdelningen just för att det skulle bli en överraskning på måndag. Bara det att eleverna kommer in i ett rum som ser

annorlunda ut än när du lämnar det tror jag gör mycket, se alla färger och emblem som de känner till och sett på film. (Katrin)

5.4 Elevers inflytande vid inköp av lekmaterial till fritidshemmet

Gällande inköp var informanterna relativt samstämmiga om att barnens idéer och förslag ska tas i beaktning, däremot vittnade flera informanter om elevernas orealistiska förslag som ej var genomförbara. Hassan och Joel visade samma handlingssätt när det gäller att föra en dialog med barnen om det ska vara delaktiga i inköp, så att det inte blir orimliga förslag som skjuts ner hela tiden.

det kan ju vara i det där samtalet med barnen där man kan komma med motfrågor hur hade du tänkt att det skulle fungera? eller har du någon annan idé som skulle kunna likna den? Man får som snirkla sig fram lite som pedagog. (Hassan)

20 Peter var väldigt tydlig med att säga att vid inköpen så tar personalen barnens idéer och förslag i beaktning, men att barnen inte har någon delaktighet i själva beslutsfattningen om vad som köps in. Siv säger likt Peter att “Det är nog vi som bestämmer ändringarna, men barnen är absolut med och önskar och kommer med förslag och vi bestämmer vad som ändras”.

5.5 Indirekt och direkt inflytande i inomhusmiljön

Något som genomgående framkom från intervjuerna var att informanterna pratade mycket om indirekt och direkt inflytande över inomhusmiljön på fritidshemmet. Där det direkta

inflytandet ibland ses som en omöjlighet. Eftersom informanterna beskriver att det är lärarna som alltid i slutändan måste ta beslut som omfattar flertalet variabler som eleverna kanske inte känner till som till exempel läroplanen som Peter och Siv säger. Peter förklarar det genom

barnen ska absolut få vara delaktiga i utformandet av inomhusmiljö, t.ex. innehållet i ett rum vad har barnen för vilja och behov sedan ställer jag och mina kollegor det mot läroplanen vad säger den? är förslaget inom läroplanens ramar? (Peter)

Roger menar att personalen i sin tur har väldigt stor påverkan på barnens idéer med vad man gör och hur rummen används på fritids. Han säger ”Så jag tror mycket handlar om att visa vad som finns att tillgå på fritids för barnen. Det är lite grann de idéer och tankar som vi pedagoger planterar hos barnen, det är ju de tankarna som ofta lyfts i slutändan”

Hassan som jobbar med en lite äldre barngrupp är den enda av informanterna som sitter och har regelrätta planeringsmöten tillsammans med eleverna.

En sak som vi gör är att vi varje vecka låter 2-3 elever som har skrivit upp sig på en lista tillsammans med en vuxen får vara med och planera den kommande veckans fritidsplanering. Där kan de ha en möjlighet att styra innehållet med olika aktiviteter samt vilka platser dessa aktiviteter ska äga rum på. (Hassan)

21

5.6 Svårigheter och hinder med att inkludera barnen i utformningen av fritidshemmet

En verklighet för våra informanter var att inte förfoga över sina lokaler själva, utan i princip alla behövde dela sina lokaler med andra verksamheter såsom skolan och fritidsgården.

Många av informanterna kände sig därför hämmade i vad de kunde göra med lokalerna i inomhusmiljön. Siv beskriver att de delar samtliga lokaler med skolan vilket gör att de är väldigt begränsade i vad de kan göra i dessa lokaler. Eftersom samtliga lokaler användes under skoltid så kunde de därför inte ens ha sin planeringstid i dessa lokaler vilket gjorde det svårt för dem att förbereda aktiviteter samt lämna saker framme till nästa dag. Hassan

beskriver deras fritidshem på ett liknande sätt där de delar lokaler med fritidsgården. “

Vi delar lokaler med högstadiet så borden och stolarna är anpassade för lite äldre elever än vad vi har så att de kan vara lite höga för våra barn vilket kanske inte är optimalt. Vi får inte heller så mycket möjlighet att förbereda innan i lokalen och vi kan inte heller lämna saker kvar. Då har vi istället vagnar som vi drar fram och tillbaka i förråd eller till våran egen hemvist. Det blir som en portabel verksamhet. (Hassan)

Roger och Katrin beskriver samma bekymmer som övriga, men att det är en nödvändighet att få tillgång till dessa lokaler som klassrum för att kunna ha en verksamhet överhuvudtaget, men att det är tråkigt att de inte kunna utforma dessa lokaler så att det blir anpassade för fritids och den nuvarande barngruppen. Peter som var den enda som inte delade lokaler med någon annan såg istället svårigheter med ur en annan synvinkel nämligen det ekonomiska. Siv och Roger var också inne och touchade på samma problematik, men för dem var det ett mindre betydande problem eftersom de brottas med större problem när det gäller lokalerna.

Peter beskriver de ekonomiska problemen som att fritids blir bortprioriterat.

Det är svårt att komma med förslag till rektorn när det handlar om inköp. Det svar man ofta får är att det knappt finns pengar till att ha nog med personal på varje fritids. (Peter)

En annan svårighet informanterna delgav oss var de stora barngrupperna de jobbade men vilket gjorde att lokalerna blev trånga. En upplevelse som de beskriver som att bli inhysta i små utrymmen med många barn. Siv säger att det är en omöjlighet att alla barn ska vara inne samtidigt och mycket av personalens jobb blir då enligt henne att organisera och dirigera ett

22 jämt flöde av elever i lokalerna. Sen tillägger hon även att nedskärningen av personal som har skett på hennes skola har lett till att de måste hoppa mellan avdelningarna för att stötta upp, vilket enligt henne leder till att den planeringstid som hon vill ha på sin avdelning blir bortprioriterad. Joel förklarar också problemen med att utgå från barnens intressen när det handlar om små lokaler och stora barngrupper. “Vi är ungefär 60 barn inskrivna på vår lilla avdelning, med våra små lokaler så det blir svårt att forma inomhusmiljön så att alla blir nöjda utefter deras intressen”.

Katrin valde att gå en liten annan väg när hon pratade om svårigheterna med lokalerna. Hon sitter med i ett fritidsnätverk där de diskuterar just dessa frågor och tar del av varandras tankar och erfarenheter.

Jag tycker många låser sig fast vi att dom säger att de har dåliga lokaler. Jag säger inte att det inte finns dåliga lokaler men det handlar hur man utnyttjar dem. Bara för att man har bra lokaler behöver verksamheten inte automatiskt vara bra. (Katrin)

5.7 Sammanfattning

Delaktighet och inflytande var två begrepp som var svåra att särskilja för informanterna, att bli lyssnad och att vara med och påverka talade många informanter om att begreppen innefattar. Det spontana samtalet nämnde informanterna som den mest frekventa

arbetsmetoden när det handlar om att kartlägga elevernas intressen och idéer. I försök att främja elevernas intressen utefter kartläggning berättade informanterna att de omdirigerar lekmaterial och möbler i hopp om en blomstring, även mer utstuderade metoder som tematiskt arbete och leklådor presenterades av enskilda informanter. Informanterna beskrev att det indirekta inflytande är med förekommande än de direkta och eftersom det finns variabler som eleverna inte känner till som lärare måste beakta såsom ekonomi och läroplanen, vilket ofta leder till att de idéer eleverna har är påverkade av lärarnas sätt att framställa vad som finns att tillgå på fritidshemmet. Informanterna tog även upp svårigheter och hinder med att ge

eleverna inflytande såsom delade och trånga lokaler, stora barngrupper, lite personal samt ekonomiska svårigheter.

23

6.0 Analys

I det här avsnittet analyseras det resultat vi fått in och bearbetat. Vi presenterar likheter och olikheter mot den tidigare forskningen samt övrig litteratur. I analysen använder vi oss av det teoretiska ramverket med Shiers delaktighetsstege för att urskilja var informanternas utsagor placerar sig på stegen när det gäller delaktighet och inflytande. Vi börjar med informanternas tolkning av begreppen delaktighet och inflytande eftersom de inte går in under någon

forskningsfråga, men har ändå en betydelse för studien. Sedan för att underlätta för läsaren så använder vi oss av forskningsfrågorna som huvudkategorier som följs upp av underkategorier kopplade till dessa.

6.1 Tolkning av begreppen delaktighet och inflytande

I intervjuerna framkommer det att informanterna använder begreppen i en fusion där det är svårt för dem att sära på dem. Det var dock en informant som tydligt gjorde en distinktion mellan begreppen där delaktighet handlar om att vara med i lekar, aktiviteter och inflytande handlar om att bli lyssnad på och sedan vad lärare konkretiserar i aktiviteter etc. i

verksamheten utifrån det. Det är i enighet med vad Elvstrand (2019) kallar social delaktighet och politisk delaktighet, där förstnämnda handlar om en känsla av tillhörighet i

fritidshemmets sammanhang och det andra att få sin röst hörd och uttrycka sin vilja vilket kallas elevinflytande.

Några informanter använder samma värdeord när de ska förklara begreppen, det är att bli lyssnad på och att eleverna har en känsla av att det finns möjlighet att påverka vad som sker på fritidshemmet. Vi kan urskilja att det är likt vad Pihlgren (2017) kallar upplyst despot där läraren fattar besluten men gör det genom att höra gruppens röster och sen förklara sitt beslut för att göra det begripligt för eleverna. För att dra en parallell mellan det informanterna och Pihlgren säger kopplat till vad Harry Shier (2001) säger så hamnar detta synsätt på steg tre i delaktighetsstegen. Där personalen både lyssnar och vägleder eleverna till att få komma med förslag och idéer som dessutom tas i beaktande i beslutsfattandet. Allas idéer kommer dock inte genomföras, men då handlar det precis som Pihlgren (2017) också förklarar att göra det begripligt för eleverna varför vissa idéer uppfylls eller slopas.

24

6.2 Hur beskriver fritidslärare att de samlar in synpunkter och idéer från barnen gällande inomhusmiljön för att stärka inflytandet/delaktigheten?

Under den här rubriken kommer vi först att bena ut vad de olika informanterna har för syn på begreppen delaktighet och inflytande för att sedan gå in på vilka forum de använder sig av för att samla in information från barnen gällande inomhusmiljön.

6.2.1 Kartläggning av elevers intressen

I intervjuerna så framkom det att samtliga informanter använde sig av det spontana samtalet med barnen när det handlade om att samla in information kring barnens intressen.Schröder och Tuisku (2003) beskriver att första steget till att öka delaktigheten på fritidshemmet är att göra en inventering av vad eleverna är intresserade av på fritids. De nämner det öppna samtalet som en av de viktigaste komponenterna i kartläggningen kring barnen. De nämner också förslagslådan som ett alternativ till hur barnen ska få mer delaktighet på fritidshemmet.

Det tilläggs dock att den måste placeras på en strategisk plats och används frekvent för att barnen inte ska glömma bort den. Informanterna beskrev det på ett liknande sätt. Det var många informanter som hade eller hade haft en förslagslåda på sitt fritidshem men många hade tagit bort den för att den ibland används på fel sätt av barnen eller att den blivit helt bortglömd. Pihlgren (2017) nämner fritidsrådet som ett tredje verktyg att använda sig av på fritids för att kartlägga barnens intressen. Hon förklarar att fritidsrådet ska ge ett reellt

inflytande, att fritidsrådet inte bara är till för att höra vad de tycker och tänker utan att det ska vara ett forum där eleverna kan förändra verksamheten via argumentation och

majoritetsröstningar. De flesta av informanterna berättade i intervjuerna att de använde sig av något slags fritidsråd där de tog vara på barnen idéer och skrev ner dem och använde sig sedermera av det materialet i utformningen av fritidshemmet. Det var dock ingen som nämnde det Pihlgren (2017) säger med diskussioner eller omröstningar som enligt henne var

fritidsrådets styrka. Enligt Shier (2001) kopplat till vad informanterna säger så hamnar detta på steg två i hans skala eftersom lärarna lockar barnen med olika arbetssätt att komma med förslag som kan förändra och kanske förbättra verksamheten. För att stiga på skalan så måste de enligt Shier (2001) göra lite som Pihlgren (2017) förklarar att ha demokratiska

omröstningar och diskussioner så att eleverna får vara delaktiga i beslutsprocessen. I resultatet finner vi inga sådana tendenser utifrån respondenternas svar.

25

6.3 Hur formar fritidslärare inomhusmiljön med beaktning av elevernas inflytande?

Under följande rubrik kommer vi ta upp hur fritidslärare arbetar med inomhusmiljön i praktiken så att eleverna ska känna inflytande och att miljön ska spegla deras intressen. Det första vi tar upp är hur fritidslärare presenterar inomhusmiljön för eleverna för att senare gå in lite på hur eleverna blir delaktiga i inköpen som görs på fritidshemmet. Avslutningsvis så tar vi upp lite kring indirekt och direkt inflytande i inomhusmiljön eftersom informanterna använde sig frekvent av dessa begrepp.

6.3.1 Presentation av inomhusmiljön

Studien visade med tydlighet att informanterna med jämna mellanrum aktivt omdirigerar material på fritidshemmet för att aktiviteter inte ska vara fästa vid ett rum och skapa nytt liv i rummen eller materialet med miljön som verktyg. Detta arbetssätt stärks av Åberg och

Taguchi (2018) samt Björklid (2005) som poängterar vikten av att som fritidslärare jobba med miljön som ett föränderligt forum där elevernas intressen står i centrum, men också för att inspirera till nya upptäckter som Skolverket (2019) tar upp. En av informanterna nämner detta som en blomstring där hen testar sig fram och söker positiv respons från eleverna där en lyckad förändring får verksamheten att blomstra. Det informanten beskriver hamnar på steg 3 i Shiers (2001) modell då läraren söker reaktioner hos barnen på förändringarna som är baserat på vad hen tror de skulle uppskatta mot barnens intressen som hon “snappat” upp. En av informanterna pratade om vikten av dekorering av inomhusmiljö, där de jobbar tematiskt efter önskningar från eleverna. Fritidslärarna gör en grundutsmyckning som eleverna succesivt hjälper till att fylla på med sina egna skapelser. Detta beskriver Lester (2017) som att hitta känsla i en miljö där elevernas inspireras, Hippinen (2017) för ett liknande

resonemang och menar att små ändringar som förändrar stämningen i miljön som ger liv åt fritidshemmet är viktigt särskilt om man har få rum till sitt förfogande. Enligt Shier (2001) så är steg fyra att involvera barn i beslutsfattande processer, vilket denna informant gör då fritidshemmets inomhusmiljö byter skepnad på initiativ av eleverna. Ett annat arbetssätt som en av informanterna tar upp som också hamnar uppe på steg fyra i Shiers stege är att jobba med leklådor. Enligt informanten så får eleverna vara delaktiga i hela processen från vilka leklådor som ska köpas in och vilka leklådor som ska plockas fram, till att få vara delaktiga i vilken leklåda som gruppen vill använda just den dagen och vem eller vilka som dem vill leka med. Lindner (2016) förklarar att om lärare tar hänsyn till elevernas idéer kring miljön och vad som skall finnas i den så kan eleverna lättare identifiera sig med den och ta hand om den

26 på ett bra sätt eftersom det är eleverna själva som skapat den. Haglund (2015) beskriver likt Lindner (2016) säger att aktiviteterna och i vår studies fall leklådorna som erbjuds på fritids kan ses som ett smörgåsbord som personalen dukar upp. Har eleverna fått vara delaktiga i vad som skall finnas på bordet så har barnen ett högt inflytande över verksamheten. I

genomförandet av leklådorna ser informanterna därför till att fritidshemmet har gott om etikett-fria rum så att leken gör rummet, och lekmaterial förflyttas konstant, vilket gör att det inte finns några stängda rum för speciella ändamål till exempel byggrum och målarrum. Detta förhindrar det Nordin-Hultman (2004) tar upp i sin forskning om inskränkande på inflytande med stängda rum eftersom pedagogerna tycker det blir för stökigt där och sätter begränsningar såsom att rummen enbart är tillgängliga på vissa dagar etcetera.

6.3.2 Elevers delaktighet i inköp på fritidshemmet

Två informanter delar syn gällande orealistiska förslag på inköp som elever kan komma med.

Informanterna beskriver då att förslagen måste förhandlas för att inte kontinuerligt avvisa elevernas förslag som kan skada deras vilja att påverka. Det menar Elvstrand (2020) är förhandlingens lärande mellan fritidslärare och elever, att det måste finnas för att barn ska få inflytande annars blir det bara val som är svarta och vita baserade på vad fritidslärarna ger för alternativ. Björklid (2005) diskuterar att om inte en dialog förs med eleverna kommer inköpen och det tillgängliga materialet på fritidshemmet tendera att likna ett standard-kit som man kan se på de flesta fritidshemmen. Vilket inte speglar det Skolverket (2019) säger att man ska utgå från elevernas intressen.

6.3.3 Indirekt och direkt inflytande

Informanterna använde begreppen direkt och indirekt inflytande flitigt. Det direkta inflytandet upplevdes av några informanter som en omöjlighet eftersom eleverna inte har kunskap om alla variabler som fritidslärare måste beakta i sin planering såsom läroplanen och ekonomi.

Emellertid tar en informant upp att det direkta inflytandet är en självklarhet då hen låter några elever i veckan vara delaktiga i planeringen och ta beslut om vad som ska hända den

nästkommande veckan. Shier (2001) förklarar att det är just det här steget som skiljer från att vara på steg 3 och steg 4 i delaktighetsstegen. I steg fyra blir eleverna inte bara till hjälp eller en faktor som fritidslärarna måste beakta, utan här blir de även involverade i själva

beslutstagandet. De tilldelas en formell makt.