Kommentar till Erland Lagerlöfs debattinlägg "Dendrokronologin och Gotlands kyrkor"
Bråthen, Alf
Fornvännen 92:3/4, 207-208
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1997_207
Ingår i: samla.raa.se
Debatt 207
Kommentar till Erland Lagerlöfs debattinlägg »Dendrokronologin och Gotlands kyrkor»
I min av Erland Lagerlöf i Fornvännen recense- rade bok (Dated wood from Gotland and the dio- cese of Skara) har j a g redovisat datering av års- ringar i virke från Gotland. I korta avsnitt re- dovisas var många av proven är tagna. Datering av en del virke finns endast redovisad i tabell eftersom virkesprov tagna t.ex. vid repara- tionsarbeten har lämnats till d e n av riksantik- varieämbetet (RAA) på Gotland bedrivna un- dersökningsstationen (RAGU). Tillhörande de- taljuppgifter har muntligen lämnats till mig via a n d r a eller tredje person. Jag utgår från att le- v e r a n t ö r e r n a av proven h a r e g n a n o g g r a n n a anteckningar som kan användas för vidare ana- lys efter att respektive dateringar finns lätt till- gängliga.
Nedan följer min k o m m e n t a r till Lagerlöfs uttalande om virke från några kyrkor.
Ett e n d a prov från en grov bjälke med van- kant i När kyrkas torn har exempelvis via mel- l a n h a n d lämnats till mig av en antikvarie.
Virket är korrekt daterat, d e n yttersta mätta årsringen har tilldelats årtalet 1301. Det an- k o m m e r på dem, som velat ha virket daterat att konfirmera d e n uppgift de lämnat om exakt var de har tagit provet.
Lagerlöf skriver: »Här finner m a n till sin h ä p n a d att de romanska t o r n e n i Hörsne, När och N o r r l a n d a dateras till gotisk tid: H ö r s n e 1289, När 1301 och N o r r l a n d a 1324.»
Hörsne. I en tabell m e d 14 daterade virkes- prover finns ett (no 20) från en i tornet byggd spannmålskammare m e d dateringen 1289.1 ta- bellen står att det är fråga om en spannmåls- k a m m a r e . S p a n n m å l s k a m m a r e n är inte sam- tida m e d tornets u p p f ö r a n d e . Längre fram i Lagerlöfs artikel å t e r k o m m e r synpunkter på dateringen av virket i Hörsne. Ingenstans skri- ver han att några virkesdateringar är felaktiga, m e n enligt min åsikt är hans m e n i n g a r så ut- formade att läsaren skall ges intrycket att de inte är tillförlitliga. Lagerlöf sammanfattar in- nehållet i de fyra eller fem första kapitlen ge- n o m att b e t e c k n a d e m såsom reservationer.
Dessa kapitel understryker önskvärdheten av
en referenskronologi upprättad på Gotland för att få ett arbetsmässigt acceptabelt antal date- ringar räknat i p r o c e n t av antalet undersökta virkesprover. Tillförlitligheten tas inte u p p i ka- pitlen m e n är lika stor om man endast kan da- tera någon p r o c e n t av en samling träprov eller om man kan datera alla och ganska o b e r o e n d e av vilken k o m p e t e n t person som utfört d e m . I kapitel fem finns en utförlig k o m m e n t a r till d e n referenskronologi som j a g har u p p r ä t t a t för fur som växt på Gotland. Det är inte möjligt för mig att g e n o m diskussioner i ord b e m ö t a Lagerlöfs tveksamhet inför mina Uädateringar i Hörsne. Den e n d a a r g u m e n t e r i n g j a g kan ge är att redovisa mätsekvenser som givit ifråga- satta dateringar. J a g ser mätsekvensen såsom mitt viktigaste argument. Den intresserade lä- saren bör söka datering av provet hos någon som inte använder mina publicerade referens- kronologien J a g påstår att dateringsresultaet blir det av mig angivna.
Norrlanda: Texten i avsnittet a n g e r virkets placering i t o r n e t och virkets datering.
Grötlingbo: Kyrkan n ä m n s inte i text m e n uä- dateringar finns uppställda i en tabell. Jag hade för datering fått två t u n n a skivor av ek, som sa- des k o m m a från Grötlingbo kyrkas långhus, m e n inte exakt var. Det fanns också en uppgift om att kyrkan innehöll mera återanvänt virke.
Åratal efteråt gjorde j a g Ue besök i kyrkan utan att finna medeltida trärester. En pensionerad kyrkvaktare h a d e vaga uppgifter om virke, som eventuellt h a d e tagits till vara eller bortförts.
Att det medeltida ekvirket inte daterar den g o tiska kyrkan är så självklart att det inte behöver skrivas ut. Ekskivorna innehåller endast kärn- ved, vilket finns angivet i tabellen. J a g anser att det vore felaktigt att bara utesluta d e m från en dateringstabell. Den eller de, som lämnat p r o ven för undersökning har haft något motiv för att söka få en datering. Finns exempelvis några återanvända stenar från en romansk kyrka i den stående gotiska kyrkan?
Gärda: J a g h a r inte lämnat muntliga date- ringsuppgifter o m Gotlandsvirke. Det är föga
Fornvännen 92 (1997)
208 Debatt
sannolikt att n å g o n a n n a n d e n d r o k r o n o l o g skulle ha angivit årtalet 1140 för något virke från Gärda. Det i Lagerlöfs artikel n ä m n d a året 1140 har i så fall tillkommit långt utanför vår krets.
I avsnittet o m Gärda anger j a g också date- ringar från b o r d i b ö r d n i n g e n (täckande tak- b r ä d e r ) , vilka visats vara samtida m e d kon- sUuktionsvirke i takstolen. Detta n ä m n e r inte Lagerlöf i artikeln. Jag har överlämnat åt läsa- r e n att spekulera över h u r b ö r d n i n g e n varit täckt u n d e r cirka 8 år innan takspånen av ek kom på plats. Den som tvivlar på mina virkes- dateringar i Gärda bör söka låna de hos RAA förvarade proven, mäta d e m och få d e m date- rade hos en o b e r o e n d e institution. Mina date- ringar är korrekta.
Lau: Lagerlöf har i skriften Sveriges Kyrkor 165 mycket förtjänstfullt beskrivit kyrkan i Lau.
Hans beskrivning är en s p ä n n a n d e läsning där han inte har glömt helheten för noggranna de- taljbeskrivningar. Koret är ombyggt, och h a n har väckt frågor som lockar till framtida forsk- n i n g o m kyrkan. Mina dateringar av träet i bock-konstruktionen i korets takstol slår a b s o lut inte ut Lagerlöfs tidsskattningar m e n kan eventuellt vara av värde vid m e r a vittomfat- t a n d e undersökningar. D a t e r i n g a r n a är kor- rekta. Det är troligen m e r intressant att få svar på frågor av typ »Vilka ä n d r a d e krav på korets funktion gjorde att m a n vidtog ombyggnad?»
»Vilken form h a d e koret vid tidigare bygg- nadsfaser?» Byggnadens användning och vem som använde d e n är av intresse.
Lärbro: Vid min provtagning i Lärbro h a d e ingen a n n a n dessförinnan tagit prov. Vid ana- lys av mina prov fick j a g fram två g r u p p e r av virke m e d en tidsskillnad, som inte är större än att de har k u n n a t användas i samma bygge. Pri- märmaterialet i en av g r u p p e r n a uppfyllde inte alla de krav som skall ställas för att daterings- resultatet skall vara säkerställt De erhållna värdena i d e n n a g r u p p offentliggörs inte och h a r lagts åt sidan. Endast d a t e r i n g a r n a från d e n ena g r u p p e n finns därför angivna i min bok.
T o r n e t i n n e h å l l e r mycket ställningsvirke.
O m man tycker att det finns oklarheter så åter- står att ta flera prov. Resultatet k o m m e r att vara
helt tillförlitligt o b e r o e n d e av vem som utför arbetet.
Burs: J a g har endast tagit två prov från ar- meringsvirke i korets väggar. Virket kan antas ha frambringats vid tiden för byggnadsdelens utformning. Det kan antas att man även då har planerat utsmyckningen, vilket inte är oinUes- sant. Virket saknar vankant, vilket finns tydligt angivet, och är korrekt daterat.
Redan i inledningen i min bok, sid. 18, står i första m e n i n g e n att b o k e n i n n e h å l l e r (det b o r d e stå »presenterar») dateringar av trä från medeltida byggnader. På många ställen i boken å t e r k o m m e r mycket tydligt att det är fråga o m datering av den yttersta årsringen i virket. I fem inledande kapitel söker j a g göra läsaren bekant m e d d e m e n t a så att d e n n e lättare skall k u n n a använda virkesdateringarna i d e n t a n k e p r o - cess, som boken inte berör: en vidare analys av en anläggning.
Att j a g så tydligt stannar vid enskilda virkes- dateringar utan att dra slutsatser om d e n an- läggning där virket ingår framgår på m å n g a ställen i boken, t.ex. i avsnittet om stadsmuren.
Min framställning är sådan att läsaren b ö r k ä n n a sig u p p m a n a d att studera existerande grävningsrapporter gällande m u r e n och m e d boken i h a n d vandra r u n t m u r e n . Efter vand- ringen och litet tankeverksamhet har läsaren skaffat sig en fördjupad kunskap om m u r e n s tillkomsthistoria. På en d d s t r ä c k a av m u r e n kan m a n skatta utbyggnadstakten. G e n o m de- taljgranskning av m u r n i n g s t e k n i k e n är det möjligt att förkasta en del myter liksom att ställa nya frågor, vilkas svar kräver fortsatt ar- b e t e . M u r e n s historia är inte ointressant o m den sätts in i de politiska skeendena i Östersjö- o m r å d e t . På liknande sätt har j a g också försökt locka läsaren till metodisk u n d e r s ö k n i n g gäl- lande kyrkorna S:t Clemens och Lau.
Den t u n n a boken utgör en faktakatalog över virkesdateringar. O m j a g hade gått ett steg vi- dare i mitt manuskript så hade volymen blivit så stor att publicering av kostnadsskäl h a d e omöj- liggjorts.
Alf Bråthen Lunnevägen 2, 461 44 Trollhättan
Fornvännen 92 (1997)
