Stomnätsplan för Stockholms län

(1)

1(4)

Strategisk utveckling Planering

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-09

Version 1.0

Diarienummer TN-1211-0263 Infosäk. klass K1 (Öppen) Handläggare

Jens Plambeck 08-686 1651

jens.plambeck@sll.se

Trafiknämnden 2013-11-12, punkt 7

Stomnätsplan för Stockholms län

Inledning

Arbetet med att ta fram en plan för utvecklingen av kollektivtrafikens stomnät med sikte mot år 2030 har genomförts i två etapper. För Stockholms innerstad genomfördes en första etapp tillsammans med Stockholms stad för att belysa möjligheterna att öka kollektivtrafikens prioritet och kapaciteten i innerstadens gatunät. En andra etapp har genomförts för att analysera behoven av kapacitetsstark och strukturerande

kollektivtrafik för det regionala resandet med utveckling av befintliga och nya kollektivtrafikstråk. Detta arbete har genomförts i samarbete med länets samtliga kommuner. De båda etapperna har varit ute på remiss och materialet har omarbetats utifrån inkomna synpunkter.

Beslutsunderlag

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande 9 oktober 2013

Stomnätsplan för Stockholms län: Etapp 1 och 2 – status, prioriteringar och vidare arbete

Stomnätsstrategi etapp 1 – Centrala delen av Stockholmsregionen Stomnätsstrategi etapp 2 – Stockholms län utanför innerstaden Förslag till beslut

Trafiknämnden föreslås besluta

att godkänna stomnätsplanen som strategiskt underlag för vidare planering av kollektivtrafikens stomnät vad gäller mål, planeringsprinciper och

föreslaget linjenät,

att ge förvaltningschefen i uppdrag att under 2014 återrapportera kring pågående arbeten med att utveckla stomnätet,

att ge förvaltningschefen i uppdrag att under 2014 återrapportera med avseende på ytterligare åtgärder och vidare studier som föreslås med anledning av stomnätsplanen och de pågående arbetena,

att ge förvaltningschefen i uppdrag att regelbundet, vartannat år med start 2015, uppdatera stomnätsplanen utifrån ny kunskap och resultat från utredningar.

(2)

2(4)

2013-10-09 Version 1.0

Diarienummer TN-1211-0263 Infosäk. klass K1 (Öppen)

Förvaltningens förslag och motivering

Rapporten för etapp 1, Stockholms innerstad, ska även behandlas i Stockholms stads Trafik- och renhållningsnämnd då även Stockholms stad är avsändare för det arbetet. I Stockholms läns landstings Trafiknämnd tas allt material gällande stomnätsplanen upp för ett gemensamt beslut, som även omfattar en avvägning och övergripande inriktning kring prioriteringar för det vidare arbetet.

Det samarbete som pågått mellan Trafikförvaltningen om länets kommuner i arbetet med stomnätsplanen har varit positivt och visat på ett stort engagemang bland länets kommuner att tillsammans med Landstinget planera för en

effektivare kollektivtrafik. Detta samarbete och samsyn är avgörande för att kollektivtrafikplaneringen och bebyggelseplaneringen ska kunna ske på ett framgångsrikt sätt, vilket i sin tur är avgörande för att nå de mål som Stockholms läns landsting satt upp för kollektivtrafiken i det regionala

trafikförsörjningsprogrammet. Det är därför av stor vikt att gemensamt gå vidare med planeringen för ett utvecklat stomnät med utgångspunkt i innehållet i stomnätsplanen.

Innehåll

Innehållet i stomnätsplanen består av två olika huvuddelar. Det handlar dels om att skapa tydliga mål och principer för stomtrafiken och hur den ska planeras för att leverera attraktiva kollektivresor, dels om att utifrån dessa principer skapa ett förslag till utvecklat stomnät att sträva efter mot 2030.

Framtagande av mål och principer för stomnätets utveckling:

Utifrån målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet tas principer fram för stomnätets utveckling, vilka ska vara styrande för de kvaliteter som stomtrafiken ska uppfylla. Principerna syftar till att skapa ett

tydligare stomnät med hög komfortnivå och kortare restider, vilket höjer kollektivtrafikens konkurrenskraft.

Framtagande av ett utvecklat stomnät:

Med utgångspunkt i dagens stomlinjenät och en detaljerad genomgång av framtida behov och större resenärsströmmar har ett sammanhängande stomlinjenät tagits fram. Nätet utformas i stor utsträckning för att konkurrera i starka biltrafikstråk, öka kollektivtrafikens marknadsandel och skapa restidsvinster för kollektivtrafikresenärer i förhållande till biltrafiken. Det utvecklade stomnätet innehåller såväl stombusslinjer som utpekade spårinvesteringar, där vissa av stombusslinjerna även i ett längre perspektiv kan uppgraderas till spårtrafik.

Resultaten visar att det går att åstadkomma stora restidsvinster och ett mer konkurrenskraftigt stomnät genom att i huvudsak prioritera kollektivtrafiken i gatu- och vägnätet.

Det går även att skapa ett kollektivtrafiksystem som kapacitetsmässigt klarar av att hantera den kraftiga befolkningsökningen och samtidigt öka marknadsandelen i

(3)

3(4)

2013-10-09 Version 1.0

enlighet med de av Landstinget uppsatta målen. För att åstadkomma en sådan resandeökning krävs dock, förutom en utvecklad kollektivtrafik, även ett ökat användande av ekonomiska styrmedel i transportsystemet i form av exempelvis trängselskatter och parkeringsstrategier i kommunerna.

Pågående arbeten, prioriteringar och vidare utredningar

Stomnätsplanen är endast ett första steg i att utveckla stomtrafiken och planen måste följas av mer detaljerade studier av linjedragningar,

framkomlighetsåtgärder och kostnadsbedömningar.

Arbeten för att utveckla stomnätet har redan påbörjats. I Stockholms innerstad genomför Trafikförvaltningen och Stockholms stad ett gemensamt arbete för att skapa en bättre framkomlighet för de befintliga stombusslinjerna, med syfte att öka medelhastigheten i enlighet med målen i stomnätsstrategin. Arbetet pågår och ett större försök på linje 4 ska genomföras under 2014.

Trafikförvaltningen har även inlett en åtgärdsvalsstudie tillsammans med Trafikverket kring utvecklingen av stomnätet utanför Stockholms innerstad, där framkomlighetsåtgärder och prioriteringar för de olika linjerna utreds. I detta arbete deltar även länets kommuner. En möjlig fortsättning på detta arbete blir att påbörja förstudier kring införande av nya stomlinjer.

Vägen fram mot ett utvecklat stomnät med utgångspunkt i stomnätsplanen behöver ses i steg. Resultaten indikerar att stora effekter kan fås i närtid genom att förbättra befintliga stomlinjer och införa nya, effektiva, tvärförbindelser utanför innerstaden med BRT-standard eller liknande. Detta avlastar

kollektivtrafiksystemet och skapar även nya viktiga kollektivtrafiksamband. Det arbetet bör prioriteras högt då det omfattar åtgärder som kan genomföras relativt nära i tiden.

Det är samtidigt viktigt att i tid påbörja planeringen för större åtgärder för att säkra den långsiktiga kapacitetssituationen, och utredningar kring detta bör genomföras inom de närmaste åren. Exempel på studier som är av intresse är att utreda behoven av en nord-sydlig kapacitetsstark kollektivtrafikkoppling över Saltsjö-Mälarsnittet väster om Slussen.

I ett lite längre perspektiv är det även viktigt att studera möjligheter att trafikera befintliga och nya stombusslinjer med mer kapacitetstarka fordon, såväl

spårfordon som bussar med högre kapacitet än dagens.

För att stomnätsplanen ska vara ett aktuellt dokument som kan användas som underlag för den långsiktiga planeringen är det viktigt att den uppdateras regelbundet. En uppdatering föreslås ske vart annat år och bestå i att

stomlinjenätet uppdateras utifrån ny kunskap som tillkommit och att beslut som fattats som påverkar stomnätets utformning.

(4)

4(4)

2013-10-09 Version 1.0

Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning

I enlighet med det regionala trafikförsörjningsprogrammet är målet att all kollektivtrafik ska vara fullt tillgänglig år 2020, vilket är tidigare än det analysår stomnätsplanen tagits fram för.

Att satsa på ett väl utvecklat stomnät med täta förbindelser och strategiska bytespunkter som minskar antalet byten i kollektivtrafiken ger större möjligheter för alla resenärer att utnyttja kollektivtrafiken.

Konsekvenser för miljön

En konkurrenskraftig kollektivtrafik lockar fler resenärer och bidrar till att minska emissioner från biltrafiken. Ett utvecklat stomnät ger möjlighet för kollektivtrafiken att kapacitetsmässigt ta emot en kollektivtrafikandel som uppfyller målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet, samtidigt som restiderna i hela länet förbättras.

Stomtrafiken omfattas även av samma mål som övrig kollektivtrafik, där inriktningen är att 100 % av energin som används år 2030 ska vara förnybar.

Anders Lindström Förvaltningschef

Gunilla Glantz

Biträdande avdelningschef Strategisk utveckling