Mullsjö Kommun, Jönköpings län SAMRÅDSUNDERLAG - Väg 26/47, delen Mullsjö-Slättäng

(1)

SAMRÅDSUNDERLAG - Väg 26/47, delen Mullsjö-Slättäng Mullsjö Kommun, Jönköpings län

Vägplan, 2021-05-28

(2)

SAMRÅDSUNDERLAG - Väg 26/47, delen Mullsjö-Slättäng

Sida 2 av 42

TMALL 0095Samrådsunderlag6.0

Trafikverket

Postadress: Bataljonsgatan 8, 551 91 Jönköping E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: SAMRÅDSUNDERLAG - Väg 26/47, delen Mullsjö-Slättäng Författare: Ramboll Sverige AB

Dokumentdatum: 2021-05-28 Ärendenummer: TRV 2020/115558 Åtgärdsnummer: 16085

Uppdragsnummer: 166054 Version: 1.0

Kontaktperson: Tobias Johansson, Projektledare Trafikverket

(3)

Sida 3 av 42

Innehåll

1. Sammanfattning ... 5

2. Inledning ... 6

2.1. Bakgrund... 6

2.2. Tidigare utredningar och beslut ... 7

2.2.1. Åtgärdsvalsstudie Mullsjö Slättäng 2015 ... 7

2.3. Projektets ändamål och övergripande mål ... 8

2.4. Aktuella åtgärder ... 8

3. Avgränsningar ... 10

3.1. Utrednings- och influensområde ... 10

3.2. Tid... 11

3.3. Nollalternativ ... 11

4. Förutsättningar i utrednings- och influensområdet ... 12

4.1. Regionala och kommunala planer... 12

4.1.1. Region Jönköpings län ... 12

4.1.2. Mullsjö kommun ... 12

4.2. Befolkning, boende miljö och hälsa ... 12

4.3. Vägens funktion och standard ... 13

4.4. Trafik och användargrupper ... 13

4.4.1. Trafik ... 13

4.4.2. Kollektivtrafik ... 13

4.4.3. Oskyddade trafikanter ... 14

4.4.4. Trafiksäkerhet ... 14

4.5. Tekniska anläggningar ... 15

4.6. Vattenmiljö ... 15

4.6.1. Ytvatten ... 15

4.6.2. Grundvatten ... 16

4.6.3. Vattenförekomster ... 16

4.6.4. Avvattning ... 18

4.7. Landskap ... 18

4.8. Geologiska och geotekniska förhållanden ... 22

4.9. Riksintressen ... 24

4.10. Naturmiljö ... 24

4.10.1. Område med registrerade naturvärden ... 24

4.10.2. Naturvärdesinventering och artskydd ... 26

(4)

Sida 4 av 42

4.10.2.1. Naturvärdesinventering ... 26

4.10.2.2. Artskydd ... 27

4.11. Kulturmiljö ... 28

4.12. Förorenad mark ... 29

4.13. Klimat... 30

4.14. Naturresurser ... 31

4.15. Barriäreffekter för vilt ... 31

4.15.1. Jord- och skogsbruk ... 31

4.16. Buller ... 31

5. Projektets lokalisering, utformning, omfattning och utmärkande egenskaper ... 32

5.1. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper. ... 33

5.1.1. Befolkning, boendemiljö och hälsa ... 34

5.1.2. Vattenmiljö ... 34

5.1.3. Landskap ... 36

5.1.4. Riksintresse ... 36

5.1.5. Natur- och kulturmiljö ... 37

5.1.6. Förorenade områden... 37

5.1.7. Klimat ... 37

5.1.8. Barriäreffekter för vilt ... 37

5.1.9. Hushållning med naturresurser... 37

5.1.10. Buller... 38

6. Åtgärder ... 38

7. Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan ... 39

8. Fortsatt arbete... 39

8.1. Planläggning ... 39

8.2. Viktiga frågeställningar ... 39

9. Källor ... 40

(5)

Sida 5 av 42

1. Sammanfattning

Denna handling utgör samrådsunderlag för vägplan för väg 26/47, mellan Mullsjö och Slättäng i Mullsjö kommun, Jönköpings län. Samrådsunderlaget är en del av planläggningsprocessen, som slutligen leder till en vägplan.

Väg 26 är en nationell väg som sträcker sig mellan Halmstad via Jönköping och Kristinehamn till Mora. Väg 47 är en viktig koppling mellan Oskarshamn och Trollhättan. Sträckan är också en del av en viktig pendlingsväg mellan sydöstra Skaraborg, Mullsjö och Jönköping. Väg 26 ingår i det nationella stamvägnätet och är alltså av särskild nationell betydelse. Väg 26/47 utgör en viktig förbindelse mellan södra Halland, Jönköpingsregionen, Skaraborg, Värmland och Dalarna. Den aktuella sträckan mellan Mullsjö och Slättäng är en prioriterad väg för godstransporter, långväga personresor och dagliga personresor och är cirka 15 km lång.

Vägen är idag inte mötesseparerad och längs sträckan finns flera korsningar och anslutningar. Detta innebär att risken för olyckor är stor och framkomligheten är begränsad, särskilt när det är mycket trafik.

Samrådsunderlaget utgör det första steget i vägplaneringsprocessen och är huvudsakligen ett program och en inventeringsfas där förutsättningar, problem och åtgärdsförslag redovisas. Under denna fas inleds också samråd med allmänhet och organisationer, myndigheter och andra som berörs av projektet. Medför projektet en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) arbetas fram i kommande samrådshandling.

Längs sträckan finns området Broholm. För passagen av Broholm undersöks tre alternativa utformningsförslag. Två av förslagen beskriver hur den nya vägen kan dras genom Broholm och ett alternativ där Broholm passeras med en förbifart.

Trafikverket bedömer att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om vägen dras i befintlig sträckning genom Broholm ligger flera höga naturvärdesobjekt inom det yttersta vägområdet som planeras för vägdragningen, vilket innebär en minskad areal av naturtyperna och att flera

värdeelement försvinner vid exploateringen. Om det byggs en förbifart förbi Broholm kommer denna passera genom ett naturvärdesobjekt med högt naturvärde (klass 2), en nyckelbiotop kommer att delas i två enheter och jungfrulig mark kommer att påverkas i stor omfattning.

Projektet kommer att innefatta åtgärder som förbättrar situationen för boendemiljön så som buller, trygghet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter samt olycksrisker. Flertalet åtgärder så som bullerskydd, nya vägtrummor och viltpassager kommer att föreslås för att förebygga och mildra de negativa miljöeffekter som uppstår inom projektet. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet anses medföra betydande miljöpåverkan eller ej.

Under byggtiden kommer mark utöver det framtida vägområdet att behöva nyttjas tillfälligt. Även framkomligheten längs vägen kan påverkas negativt. Störningar som buller, intrång, luftföroreningar, vibrationer och damning kan uppstå under anläggningstiden. Detta kan drabba de boende i området, trafikanter och friluftslivet. Påverkan sker dock under en begränsad tidsperiod och det kommer inte medföra bestående påverkan på miljön.

(6)

Sida 6 av 42

2. Inledning

Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan.

Det skede som vägplanen nu befinner sig i kallas vägplan med status Samrådsunderlag. I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Underlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande

miljöpåverkan.

Innan Länsstyrelsen prövar om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska enskilda som kan antas bli särskilt berörda få möjlighet att yttra sig.

Figur 1. Planläggningsprocessen för vägplan/järnvägsplan.

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket utbyter information med och inhämtar synpunkter från bland annat andra myndigheter, organisationer, enskilda och allmänhet som berörs. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.

2.1. Bakgrund

Väg 26 ingår i det nationella stamvägnätet och är alltså av särskild nationell betydelse. Väg 26/47 utgör en viktig förbindelse mellan södra Halland, Jönköpingsregionen, Skaraborg, Värmland och Dalarna. Den aktuella sträckan mellan Mullsjö och Slättäng är en prioriterad väg för godstransporter, långväga personresor och dagliga personresor och är cirka 15 km lång.

Sträckan har idag bristande framkomlighet och trafiksäkerhet på grund av höga trafiksiffror och låg standard på vägen. Mötesseparering saknas, vägen är smal och har brister vad gäller profilstandard.

Längs delar av sträckan saknas alternativ väg för cykeltrafik. Det finns ett stort antal korsningar och anslutningar, varav två större korsningar typ C, ett flertal korsningar typ A och B samt ett stort antal utfarter och åkernedfarter.

Vägen är 8 m bred, mitträfflad och försedd med nio trafiksäkerhetskameror. Det finns inget viltstängsel varken längs väg 26/47 eller anslutande vägar.

Trafikverket har mot bakgrund av ovan identifierat att behov av att utreda en ombyggnad av väg 26/47 till gles 2+1 väg längs sträckan mellan Mullsjö och Slättäng.

(7)

Sida 7 av 42

2.2. Tidigare utredningar och beslut

Den aktuella sträckan har varit omdiskuterad under lång tid och bland annat ingått i en

åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för väg 26/47 mellan Halmstad och Kristinehamn. Under 2014 och 2015 gjordes en förenklad ÅVS specifikt för sträckan mellan Mullsjö- Slättäng som ligger till grund för detta samrådsunderlag. Även Mullsjö kommun har hanterat sträckan i sin översiktsplan (ÖP), där en ny cykelväg och en ny vägsträcka förbi Broholm anges som önskvärt.

2.2.1. Åtgärdsvalsstudie Mullsjö Slättäng 2015

Syftet med en ÅVS är att ge underlag för en prioritering av effektiva lösningar inom ramen för tillgängliga resurser och bidra till vidareutveckling av hela transportsystemets funktion som en del i en hållbar samhällsutveckling.

I arbetet med ÅVS använder sig Trafikverket av en metod som kallas fyrstegsprincipen.

Fyrstegsprincipen används för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Metoden ska också verka för att välja så enkla metoder som möjligt för att lösa identifierade brister. Metodens två inledande steg ser till hur befintliga förhållanden kan användas för att uppnå en förbättring. Metodens steg tre och fyra avser istället om- och nybyggnation.

Kortfattat innebär de fyra stegen 1. Tänk om, 2. Optimera, 3. Bygg om, 4.Bygg nytt. Exempel på steg 3- åtgärder är trimningsåtgärder och breddning av väg. Exempel på steg 4-åtgärder är byggnation i ny sträckning.

I den genomförda ÅVS konstateras att trafiksäkerhet och framkomlighet inte är optimal längs sträckan varför den huvudsakliga åtgärden föreslogs bli mötesseparering av större delen av sträckan med några omkörningsmöjligheter och med inriktning mot referenshastighet 100 km/tim. Övriga delar åtgärdas för ökad trafiksäkerhet med inriktning mot referenshastighet 80 km/tim.

Det rekommenderades även att åtgärder enligt nedan skulle ingå och hanteras i den formella planeringsprocessen.

• Vid behov görs åtgärder och informationsinsatser under byggskedet, för att hjälpa resenärer att välja hållbara resor och transporter

• Separerad gång– och cykelväg (gång- och cykelväg) mellan Mullsjö och Broholm

• Förbättrad vägvisning för cyklister, för att förbättra möjligheter att använda det lågtrafikerade vägnätet

• Minska antalet korsningar/utfarter

• Ombyggnad av större korsningar (allmänna vägar)

• Trafiksäkra sidoområden (rensning/räcken)

• Viltstyrning med stängsel och passager

Efter genomförd ÅVS beslutade Trafikverket om fortsatt inriktning att bygga om väg 26/47, delen Mullsjö-Slättäng. Åtgärden att bygga om sträckan till en smal mötesfri väg med räcke en så kallad, gles 2+1 väg, togs med för prioritering i åtgärdsplaneringen för nationell plan 2018–2029. 2018 fattade regeringens beslut om nationell plan där projektet fanns med och byggstarten planerades till 2024–2029.

(8)

Sida 8 av 42

2.3. Projektets ändamål och övergripande mål

Ändamålet är att åtgärda de brister som återges i kapitel 2.1 genom att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet längs väg 26/47 mellan cirkulationsplatsen i Mullsjö och korsningen vid Slättäng, där väg 26/47 gemensamma sträckning upphör.

Övergripande mål för projektet har utarbetats enligt nedan:

• Förbättrad trafiksäkerhet

• Ökad framkomlighet

• Bättre tillgänglighet för cykeltrafik

2.4. Aktuella åtgärder

I kapitel 5 beskrivs projektet mer ingående. I detta avsnitt sammanfattas de planerade åtgärderna, för orientering se karta i Figur 2.

• Mötesseparering ska göras som en så kallad gles 2+1-väg med inriktning mot

referenshastighet 100 km/tim. Kortare uppehåll i mitträcket vid broar förutsätts för att undvika breddning.

• 15–35 % av sträckan i vardera riktning ska ha omkörningsmöjlighet.

• För sträckan förbi Broholm utreds tre alternativ. Två alternativ i befintlig sträckning med 1+1 sektion och referenshastigheter 80 km/tim respektive 100 km/tim. Det tredje alternativet går i en ny sträckning av väg 26/47, med 2+1 sektion, som är förlagd öster om Broholm.

• Utredning av det enskilda vägnätet ska ske, vilket vid behov kompletteras och projekteras så att jordbruks- och skogstransporter fungerar med planerad ombyggnation av väg 26/47.

• Parallellväg och sidovägar till fastigheter kombineras med gång- och cykelväg längs sträckan Mullsjö Norra till Broholm. Norr därom hänvisas cyklister till alternativa mindre vägar.

• En planskild passage för både gång- och cykeltrafik och vilt ska studeras och anläggas på lämplig plats.

• Viltstängsel ska sättas upp längs sträckan.

• Korsningar ses över och antalet anslutningar reduceras. Sidoområdet görs säkrare.

(9)

Sida 9 av 42

Figur 2. Översiktskarta väg 26/47. Streckad linje markerar möjlig breddning för omkörningssträcka. (Lantmäteriet, 2020)

Broholm

Mullsjö N

Cirkulationsplatsen i Mullsjö

Komplettering med GC-väg

Slättäng

(10)

Sida 10 av 42

3. Avgränsningar

3.1. Utrednings- och influensområde

Utifrån tidigare utredningar som har gjorts och de beslut som har fattats avgränsas

utredningsområdet från cirkulationsplatsen i Mullsjö (korsning vägar 185 och 1789) till korsningen vid Slättäng där väg 26 och väg 47 skiljs åt, se Figur 3.

Influensområdet, dvs det område inom vilket olika miljöeffekter kan uppstå, är större till sin utbredning än utredningsområdet. Därmed kommer miljöeffekterna att utredas och beskrivas inom ett större geografiskt område än utredningsområdet. I detta skede som räknas till ett tidigt skede i projektet görs kunskapsinsamling om värden i influensområdet samt utredningar av vilken påverkan som kan uppkomma. Detta görs inom ett relativt stort geografiskt område för att kunna fastställa referenspunkter kring hur stor spridning miljöeffekterna har. Olika miljöeffekter kan också ha olika stor utbredning. Senare i projektet när mer kunskap finns om vilka värden som kan bli påverkade av projektet, kan influensområdet avgränsas mer noggrant.

(11)

Sida 11 av 42

Figur 3. Översiktskarta väg 26/47. Streckad linje markerar ungefärlig utbredning av utredningsområdet (Lantmäteriet, 2020)

3.2. Tid

Byggstart är planerad till 2025 och ombyggnationen beräknas vara genomförd 2027.

Prognosåret som kommer att användas vid beräkning av trafik är 2049.

3.3. Nollalternativ

Nollalternativet innebär att trafikmängden ökar med 27 % för personbilar och 38% tungtrafik. Vidare innebär nollalternativet att befintlig väg inte åtgärdas och att problem med framkomlighet och trafiksäkerhet för fordonstrafik och oskyddade trafikanter kvarstår.

(12)

Sida 12 av 42

4. Förutsättningar i utrednings- och influensområdet

4.1. Regionala och kommunala planer

4.1.1. Region Jönköpings län

Regional utvecklingsstrategi 2020–2035 i Jönköpings län anger att regionen vill utveckla

infrastrukturen i länet så att den möjliggör hållbara, säkra och tillgängliga resor, transporter, logistik och turism (Region Jönköpings län, 2020).

4.1.2. Mullsjö kommun

Mullsjö kommun har i sin översiktsplan (ÖP) lyft fram väg 26 sträckan Månseryd-Mullsjö som prioriterad vägsträcka, som ligger i direkt anslutning söder om aktuell sträckning. I översiktsplanen har det dock lyfts fram ett önskemål om en gång- och cykelförbindelse mellan Mullsjö tätort och Sandhem över Broholm. (Mullsjö kommun, 2020). Mullsjö kommun har i utvecklingsstrategin i översiktsplanen identifierat en utvecklingszon som är beläget utmed Stråken/Tidan. I detta område ska utveckling, nyttjande och bevarande kombineras. Området längsmed Stråken/Tidan är även utpekat som rekreation och naturområde. Väg 26/47 är delvis beläget inom dessa ovanstående områden. Broholm är i översiktsplanen utpekat som ett utvecklingsområde.

4.2. Befolkning, boende miljö och hälsa

I Mullsjö kommun bor det cirka 7 300 invånare, varav cirka 5 700 bor i tätorten Mullsjö (Mullsjö kommun , 2020). Längs med väg 26/47 ligger orterna/byarna Spåneryd, Broholm och Härstorp.

Eftersom ett parallellt vägnät saknas har vägen även en funktion för boende i samhällena längs med och i närheten av väg 26/47. Vägen gör det svårt för oskyddade trafikanter att röra sig på ett säkert sätt mellan samhällena och enskilda fastigheter.

Luftföroreningar från vägtrafik kan påverka människors hälsa. Luftnormen för utomhusluft regleras av Luftkvalitetsförordningen (2010:477). Förordningen innehåller miljökvalitetsnormer för

kväveoxid, kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel, ozon, partiklar (PM10 och PM2,5) och bly. I Mullsjö finns tillgängliga luftkvalitetsmätningar och -beräkningar för Mullsjö tätorter för åren 2014–2019 (Jönköpings läns Luftvårdsförbund, 2020).

Dessa mätningar och beräkningar visar situationen för luftföroreningar i gaturummet inne i Mullsjö tätort. Enligt dessa mätningar överskreds varken MKN eller utvärderingströsklarna avseende årsmedelvärde av NO2, PM10, PM2.5 och bensen. Ett rimligt antagande är att luftkvaliteten utanför tätorterna inte är sämre än i tätorterna.

Väg 26/47 ingår i Sveriges funktionellt prioriterade vägnät för godstransporter, långväga

persontransporter och dagliga personresor. Väg 26/47 är även rekommenderad väg för farligt gods och anslutande väg 1789 är sekundär rekommenderad väg för farligt gods. Enligt uppmätta

årsdygnstrafik som genomfördes år 2019 består cirka 25 % av trafiken som kör mellan cirkulationsplatsen i Mullsjö och Mullsjö Norra av tungtrafik.

(13)

Sida 13 av 42

Mellan Mullsjö Norra och Broholm består cirka 20 % av årsdygnstrafiken tungafordon. Vid en trafikolycka med tunga fordon beror konsekvenserna av ett eventuellt utsläpp av ämnet som har läckt ut och vilka egenskaper ämnet har. Konsekvenserna av ett utsläpp avtar med ökande avstånd från utsläppskällan, men brukar normalt anses som acceptabelt på avstånd längre än 70 m.

Längs befintlig väg 26/47 är det främst i Broholm närboende kan bli påverkade av en olycka med farligt gods. I övrigt längs sträckan finns det inte så många boende eller verksamheter i direkt anslutning till vägen som kan bli påverkade av en sådan olycka.

4.3. Vägens funktion och standard

Den aktuella vägsträckan som berörs av vägplanen är cirka 15 km lång och ligger i Mullsjö kommun.

Längs med vägen finns orterna/byarna Spåneryd, Broholm och Härstorp.

Väg 26/47 är cirka 8 m bred och har okänd plan- och profilstandard. Sträckan saknar mötesseparering och är smal. Dessutom finns ett stort antal korsningar och anslutningar.

Sammantaget är olycksrisken därför stor och framkomligheten låg vid hög trafiktäthet. Högsta tillåtna hastighet är 90 km/tim med kortare sträckor där hastigheten är sänkt till 70 km/tim.

Hastighetssänkta sträckor finns vid cirkulationsplatsen i Mullsjö (korsning med vägarna 185 och 1789) och vid korsningen i Slättäng. Förbi Broholm och Tidan sänks hastigheten tillfälligt till 70 km/tim under sommaren. På delar av sträckan saknas alternativ väg för gång- och cykeltrafik.

Längs med sträckan finns fem broar varav fyra är byggda 1984 och bro (16-473-1) över Tidan vid Broholm är byggd 1959. Mindre åtgärder för att förbättra standarden på broarna ska genomföras och vid tre av broarna ska möjlighet till viltuthopp studeras. Vid bron över Tidan ska passage för djur anordnas under bron. Breddning eller mitträcken är inte aktuellt där vägen går över broarna.

4.4. Trafik och användargrupper

4.4.1. Trafik

Årsdygnstrafiken på den 15 km långa sträckan ligger mellan cirka 7 800 fordon/dygn på avsnittet mellan Mullsjö Norra och Broholm och på avsnittet mellan cirkulationsplatsen i Mullsjö (korsning med vägarna 185 och 1789) är årsdygnstrafiken på 6 100 fordon/dygn. För tung trafik är

årsdygnstrafiken cirka 1 700 fordon/dygn respektive 1 600 fordon/dygn. Mellan Broholm och Slättäng är årsdygnstrafiken 6 730 för personbilar och 1556 för tung trafik. Den totala trafiken har ökat med drygt 60 % längs med hela den aktuella sträckan mellan år 1998–2019. (Trafikverket, 2020) På grund av det höga trafikflödet blir tillgänglighet och framkomlighet utmed väg 26/47 nedsatt för närboende och andra trafikanter, bland annat för att det är svårt att ta sig in och ut från korsningar och anslutningar. De höga trafikflödena leder också till kapacitetsproblem i form av köbildningar och tät trafik på vägen.

4.4.2. Kollektivtrafik

Järnvägen Jönköpingsbanan mellan Falköping och Nässjö går delvis i samma stråk som väg 26 mellan Falköping och Mullsjö. Banan har tågstationer i Sandhem och Mullsjö. Jönköpingsbanan trafikeras av regionaltåg mellan Nässjö och Skövde/Göteborg. Banan trafikeras av både persontrafik och godstrafik där 33 persontåg och 12 godståg trafikerar Jönköping och Falköping per dygn.

(14)

Sida 14 av 42

Busslinje 308 mellan Mullsjö - Tidaholm trafikeras av Västtrafik med ett fåtal avgångar per dag.

Busslinje 939 som körs av Bergslagståget trafikerar sträckan Karlstad - Nässjö och omvänt via Mullsjö på fredagar och söndagar. Bussarna angör inga hållplatser mellan Mullsjö och Slättäng. (Magnusson, 2015)

4.4.3. Oskyddade trafikanter

Sträckan trafikeras av relativt få cyklister eftersom trafikmiljön inte inbjuder till färd utmed vägen.

Lokalt förekommer gång- och cykeltrafik tvärs över vägen, i anslutning till, bostadshus och

väganslutningar. Det finns inga anlagda gång- och cykelvägar längs väg 26/47, däremot finns relativt många parallella enskilda vägar som kan nyttjas av gående och cyklister. En av kommunen utpekad cykelled korsar väg 26/47 vid Boarp och går på vägen en kort bit norrut innan den viker av västerut.

Längs sträckan mellan den norra utfarten från Mullsjö till Broholm finns bostäder som är hänvisade till väg 26/47 om/då de ska cykla mellan bostäder och/eller Sandhem och Mullsjö. Utmed sträckan är bostadsbebyggelsen främst koncentrerad till områden kring Mullsjö, Broholm och Sandhem.

4.4.4. Trafiksäkerhet

Ett uttag från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) för perioden från 2005 till och med 2014 (dvs 10 år) visar att 39 olyckor inträffat på eller strax intill den studerade sträckan av väg 26. Av de 39 olyckorna var 4 utan personskada vilka inte tas med i sammanställningen nedan. Under denna tid har antalet olyckor per år varierat mellan 3 och 11 st. Av de 35 olyckorna har 5 varit

dödsolyckor, 4 innefattat svårt skadade och 26 olyckor endast inneburit lindrigt skadade. Den vanligaste och mest allvarliga olyckstypen längs sträckan har varit singelolyckor, vilka har uppgått till 15. Att mötesseparera vägen med mitträcke och säkra sidoområden är exempel på

trafiksäkerhetshöjande åtgärder som minskar risken för dödsolyckor och allvarligt skadade vid framförallt singel- eller mötesolyckor. Inget viltstängsel finns utmed sträckan samtidigt som det inträffar relativt många viltolyckor vilket bidrar till sämre trafiksäkerhet för alla trafikanter, se Figur 4.

(15)

Sida 15 av 42

Figur 4. Viltolyckor.

4.5. Tekniska anläggningar

Flertalet ledningar finns inom utredningsområdet. På de ställen befintliga ledningar korsar eller ligger inom vägområdet för planerad sträckning behöver de exakta lägena utredas. Eventuella

ledningsarbeten och ledningsomläggningar kommer att genomföras i samråd med ledningsägare i senare skede.

4.6. Vattenmiljö

4.6.1. Ytvatten

Väg 26/47 berör ytvattenförekomsterna Vasabäcken samt Tidan: Havrabäcken-Stråken, som omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN). Därutöver korsar vägen sju mindre vattendrag som inte är

namngivna i vatteninformationssystem Sverige (VISS) (Länsstyrelsen, 2020).

(16)

Sida 16 av 42

Vasabäcken går längs med östra sidan om väg 26/47, i cirka 1 kilometer och passerar sedan under vägen mot sjön Stråken som är belägen väster om aktuell vägsträcka. Tidan korsar vägen norr om Broholm, där ytvattnet sedan fortsätter som Björsjön och rinner på öster sida om vägen. Björsjön mynnar sedan ut i Tidan.

4.6.2. Grundvatten

Avrinning sker mot sjön Stråken från cirkulationsplatsen i Mullsjö till sjöns nordliga ände. Därefter sker ytvattenavrinningen mot Tidan för resterande del av aktuell vägsträcka. Den generella

grundvattenriktningen bedöms följa samma mönster som ytvattenavrinningen.

I princip hela vägsträckan är belägen inom en grundvattenförekomst i sand och grus. Norr om Nykyrka i Mullsjö finns en cirka 0,5 kilometer lång vägsträcka som inte ingår i sand- och grusförekomsten, liksom den del av vägsträckan som går mellan Härstorp och Slättäng

(Länsstyrelsen, 2020a). Grundvattenförekomsten utgör även en del av dricksvattenförekomsterna Bottnaryd-Tunarp och Sandhem-Hömb söder.

Det finns ett flertal enskilda brunnar (energi- och dricksvattenbrunnar) i utredningsområdets närhet (SGU, 2020). Dessa finns främst kring orterna Spåneryd, Broholm och Härstorp, men ligger även utspridda längs med hela vägsträckan. Merparten av registrerade brunnar är bergborrade brunnar som används som enskilda vattentäkter för hushåll, fritidshus, mindre lantbruk eller som

energibrunnar. Grundvattennivån i de enskilda dricksvattenbrunnarna i Spåneryd varierar mellan cirka 8 och 12 meter under markytan. I Broholm varierar grundvattennivån i dricksvattenbrunnarna mellan cirka 6 och 15 meter. I Härstorp ligger grundvattennivån i dricksvattenbrunnarna på cirka 8 meters djup.

4.6.3. Vattenförekomster

MKN och statusklassning av yt- och grundvatten är bestämmelser om kvaliteten på vattenmiljön, vilka fastställs med stöd av 5 kap miljöbalken (MB) enligt vattenförvaltningsförordningen.

För ytvatten fastställs klassificeringen också med stöd av Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2013:19 (HAVS, 2013). Klassificeringen görs av ekologisk och kemisk ytvattenstatus i en femgradig skala från dålig status till hög status, där målet enligt vattenförvaltningsförordningen är att uppnå åtminstone god status. Enligt icke-försämringsdirektivet får inte statusen försämras i en vattenförekomst för någon kvalitetsfaktor.

För grundvatten fastställs klassificeringen också med stöd av Sveriges geologiska undersöknings föreskrift SGU-FS 2013:2 (SGU, 2013). Klassificeringen görs av kvantitativ och kemisk

grundvattenstatus i en tvågradig skala med god eller otillfredsställande kvantitativ status respektive god eller otillfredsställande kemisk grundvattenstatus.

Tabell 1 redogör för vattenmyndighetens klassificering av ekologisk och kemisk ytvattenstatus för Tidan: Havrabäcken-Stråken och Vasabäcken, som är de två aktuella vattenförekomsterna i utredningsområdet.

(17)

Sida 17 av 42

Tabell 1. MKN för aktuella vattenförekomster (Länsstyrelsen, 2020). Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus gäller med undantag för överallt överskridande ämnen (kvicksilver och bromerade difenyleter).

Vattenförekomst Ekologisk status Kemisk ytvattenstatus

Status Kvalitetskrav och tidpunkt

Status

Kvalitetskrav

Tidan: Havrabäcken- Stråken (SE643411-138493)

Måttlig ekologisk status

God ekologisk status 2021

Uppnår ej god kemisk status

God kemisk ytvattenstatus

Vasabäcken (SE642553-138502)

Måttlig ekologisk status

God ekologisk status 2027

Uppnår ej god kemisk status

God kemisk ytvattenstatus

Det finns två grundvattenförekomster i utredningsområdet enligt vatteninformationssystem Sverige (VISS) (Länsstyrelsen, 2020) vilka är sand- och grusförekomsten Bottnaryd-Tunnarp och sand- och grusförekomst Sandhem-Hömb Söder, se Figur 5.

Figur 5. Grundvattenmagasin med uttagsmöjligheter i jord som finns inom utredningsområdet. Kartan till vänster visar grundvattenförekomsten Bottnaryd-Tunarp och den högra kartan visar grundvattenförekomsten Sandhem-Hömb söder.

(SGU, 2020).

(18)

Sida 18 av 42

I grundvattenförekomst Bottnaryd-Tunnarp finns det utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter i den bästa delen av grundvattenmagasinet, storleksordningen 25–125 liter/sekund (cirka 2 000–10 000 m³/d). För grundvattenförekomst Sandhem-Hömb Söder är uttagsmöjligheten 5–25 liter/sekund (cirka 4 00-2 000 m³/d).

Tabell 2 redogör för vattenmyndighetens klassificering av kvantitativ och kemisk status för grundvattenförekomsterna.

Tabell 2. MKN för aktuella grundvattenförekomster (Länsstyrelsen, 2020).

Grundvattenförekomst Kvantitativ status Kemisk grundvattenstatus

Status Kvalitetskrav Status Kvalitetskrav

Bottnaryd-Tunnarp (SE641803-138494)

God God kvantitativ

status

God God kemisk

grundvattenstatus

Sandhem-Hömb Söder (SE643383-432152)

God God kvantitativ

status

God God kemisk

grundvattenstatus

4.6.4. Avvattning

Inom utredningsområdet finns avvattningssystem för befintlig väg 26/47. Dessa består till stor del av öppna diken och kommer att utredas vidare och tas hänsyn till i det fortsatta arbetet. Enligt de uppgifter som finns hos Länsstyrelsen i Jönköping finns inga markavvattningsföretag inom området (Länsstyrelsen, 2020a).

4.7. Landskap

Landskapet kring utredningsområdet präglas av sjön Stråkens och vattendraget Tidans dalgång som skapar en tydlig nordsydlig riktning se karta Topografi, Figur 6. De ytliga jordlagren längs sträckan domineras av isälvssediment och sandig morän vilket avspeglar sig i vegetation och terrängformer.

Från Mullsjö till passagen över Tidan går väg 26/47 i den östra kanten av Stråkendalen-

Bottnarydsfältet. Vägen är längs den sträckan till stor del omgiven av småkuperad terräng med skog och inslag av ängar och åkrar. Norrut från passagen över Tidan till Slättäng stiger terrängen och vägen går genom ett flackare och mer öppet landskap. Trots närheten till Stråken och Tidan är det endast på ett kort avsnitt förbi Broholm samt på bron över Tidan som vattnet blir synligt från vägen. Bron över Tidan är låg och vattenståndet varierande. Det finns möjlighet att stanna med bil i fickor på båda sidor om bron men dessa är inte utpekade som rastplatser och har inte utblickar över vattnet.

(19)

Sida 19 av 42

Figur 6. Topografi längst med väg 26/47. (Lantmäteriet, 2020)

Området närmast väg 26/47 består av flacka diken och slänter av varierad höjd. På några platser är skärningarna relativt höga på ena eller båda sidor och på några korta sträckor ligger vägen på bank, se Figur 7. Det finns inga bergskärningar längs sträckan. På delen mellan Mullsjö och Broholm består skärningsslänterna av sandig morän med låg markvegetation av mossa, ris och lavar som etablerats under lång tid. På den sträckan består skogspartierna av tall med inslag av lövträd, utom vid gårdarna där lövskog dominerar. Den magra vegetationen på slänterna kombinerat med grunda flacka diken ger ett öppet och städat intryck som ger karaktär åt sträckan. Likaså sätter småskaligheten med hagmarker och gårdar prägel på landskapet. Utmed väg 26/47 i den norra delen av

utredningsområdet, närmast Slättäng, finns ett parti med gallrad lövskog som skiljer sig från de övriga skogstyperna utmed vägen.

Vägen korsar sju mindre vattendrag där Tidan är det enda öppna vattnet som syns från vägen. De få, öppna utblickarna tillför ett stort värde för trafikantupplevelsen och orienterbarheten. Där vägen går på bro, bank eller nära föremål i sidoområdet, som till exempel milstenar, finns vägräcken av olika typ.

(20)

Sida 20 av 42

Figur 7. Landskapets karaktär.

Människan har genom historien följt Stråkens och Tidans dalgång. Vägnätet har ett ålderdomligt ursprung vilket bland annat rester av tidig bebyggelse, hålvägnät och milstenar vittnar om.

Bebyggelsen idag utgörs dels av enstaka gårdar utspridda i landskapet omgivna av öppna marker, dels de mer sammanhållna fritidshusområdena vid Stråkens östra strand (till exempel vid Broholm). De av gårdar som ligger i öppen terräng omgivna av hagar och åkrar bildar vackra utblickar för resenären på vägen men för boende i fastigheterna kan öppenheten medföra buller och visuell störning.

Där vägen passerar genom Broholm ligger flera fastigheter mycket nära väg 26/47 och har sina utfarter mot vägen. Dessa fastigheter har avskärmats med bullerplank, några med portar vid

utfarterna mot vägen. Öster om väg 26/47 i Broholm ligger några få fastigheterna, omgivna av öppna hagmarker och lövträd. Högre upp i slänten bakom fastigheterna övergår vegetationen i odlad

barrskog med inslag av mindre hagar och åkrar. Marken stiger vidare upp mot en samling gårdar med odlingsmark i Slåtterna.

På hela sträckan bilder väg 26/47 en barriär mellan bebyggelse på båda sidor om vägen. Det är särskilt påtagligt i Broholm samt mellan Mullsjö tätort och rekreationsområden vid Stråkens strand. Väg 26/47 är hårt trafikerad och det är både obehagligt och olämpligt för oskyddade trafikanter att röra sig utmed eller över vägen. Det finns några planskilda portar under vägen närmast Mullsjö, men i övrigt finns inga anvisade passager för oskyddade trafikanter varken i plan eller planskilt. Mullsjö kommun

(21)

Sida 21 av 42

visar i sin ÖP (översiktsplan) att kopplingen mellan Mullsjö och Sandhem är en viktig

utvecklingsriktning med potential till nya utbyggnadsområden och med gång- och cykelväg utmed väg 26/47.

De vandringsleder som främst berör väg 26/47 är Kulturled Gyljeryd, Stråkenleden och leden Mullsjö Runt som alla korsar väg 26/47 i portar. Rekreationsområden, vandringsleder och målpunkter framgår av Figur 8. En av lederna är avstängd mot port under väg 26/47 för att undvika passage över järnvägen. Det finns även en av kommunen utpekad cykelled som berör väg 26/47. Den korsar väg 26/47 vid Boarp och går på vägen en kort bit norrut innan den viker av västerut. I kommunens planer finns en planerad cykelväg beskriven utmed väg 26/47 till Broholm där den korsar Tidan på

Tunarpsvägen för att fortsätta mot Sandhem.

Figur 8. Rörelsemönster och målpunkter.

(22)

Sida 22 av 42

4.8. Geologiska och geotekniska förhållanden

Från Mullsjö till passagen över Tidan går väg 26/47 i den östra delen av Stråkendalen-

Bottnarydsfältet. Detta är ett ås- och kameområde med höga geologiska värden, vilket även är av riksintresse för naturvård.

Stråkendalen-Bottnarydsfältet sträcker sig från samhället Bottnaryd och norrut mot Mullsjö, där sjön Stråkens dalgång utgör områdets norra huvuddel. Stråkendalen är en cirka 4 mil lång sprickdal med stora nivåskillnader, där det kan skilja uppemot 150 meter mellan dalgångsbotten och omgivande toppar. Dalen har stora volymer isälvssediment och avlagringarnas storlek, form och mäktighet gör dem unika. Utöver detta finns flera isälvsfält samt åsar och åsgropar som på sina ställen präglar topografin.

Sjön Stråken, som ligger väster om väg 26/47, är en drygt 2 mil lång sjö genom kommunerna Habo, Jönköping och Mullsjö. Sjön hindras från att avrinna söderut mot Nissan av några flackt liggande berghällar. Berggrunden i Stråkendalen tillhör sydvästra Sveriges gnejser (Länsstyrelsen, 2021a).

Stråken utgör ett nationellt värdefullt vatten och ingår i riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6§ MB på grund av höga natur- och geologiska värden. Området är särskilt intressant då det utgör ett exempel på ett geologiskt utvecklingsförlopp i samband med att inlandsisen smälte av (Länsstyrelsen, 2021b).

Mullsjön är belägen i centralorten Mullsjö, öster om aktuell vägsträckning. Mullsjön anses ligga i stora dödisgropar (Länsstyrelsen, 2021a) och ligger delvis inom riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6§

MB. Sjön har många värden, framförallt för friluftslivet (Länsstyrelsen, 2021b).

Djup till berg varierar från 0 till mer än 50 meter. De mindre djupen till berg förekommer främst i de norra delarna av vägsträckningen. Enligt SGU:s jorddjupskarta är djup till berg cirka 20–50 meter från cirkulationsplatsen i Mullsjö till strax söder om Broholm. I området kring Broholm och norrut till Härstorp är djup till berg cirka 10–20 meter. Från Härstorp och norrut till korsningen av väg 26 och 47 är djupet till berg cirka 0–10 meter (SGU, 2020). Det finns ett mindre antal punktobjekt av berg inom området. Om berg behöver sprängas bort genom så kallad bergschakt till följd av

ombyggnationen ska eventuellt synligt krossmaterial i samband med avverkningen avlägsnas.

Förekommande jordarter framgår av Figur 9.

Från Mullsjö till passagen över Tidan är vägen till stor del omgiven av småkuperad terräng, ett kamelandskap, för att därefter följas av ett flackare landskap fram till Slättäng i norr. Inom

utredningsområdet finns även ett flertal åsar (moränryggar). Utöver dessa värden saknas information gällande lokalisering av övriga geologiska formationer av riksvärde i SGU:s databas.

(23)

Sida 23 av 42

Figur 9. Jordarter längs med väg 26/47 enligt SGU:s kartvisare Jordarter 1:25000 - 1:100000 (SGU, 2020).

(24)

Sida 24 av 42

4.9. Riksintressen

Väg 26/47 är utpekad som ett riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8§ miljöbalken (MB). Det innebär att riksintresset ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. I detta fall avses att det är funktionen hos transportsystemet som ska säkerställas.

Inom utredningsområdet ligger Stråkendalen-Bottnarydsfältet, vilket är ett område av riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6§ MB, se Figur 10. Området utgörs av en stor mängd geologiska formationer (ås, kame, isälvsdelta, slukränna samt skvalränna) av riksvärde. Området ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön.

4.10. Naturmiljö

I detta avsnitt redogörs för influensområdets kända naturvärden. Först görs en genomgång av de i GIS-databaser registrerade naturvärdena i området, se avsnitt 4.10.1. Därefter beskrivs i avsnitt 4.10.2 resultatet från den naturvärdesinventering (NVI) som utfördes under hösten 2020.

4.10.1. Område med registrerade naturvärden

Väster om aktuell vägsträcka i höjd med Nykyrka, finns ett naturområde som är klassificerat som nyckelbiotop. Biotoptyperna består av bäckdal, barrnaturskog, örtrika bäckdråg samt naturlig skogsbäck. Längre norrut, i höjd med Broholm, finns ett naturområde öster om vägen med tre nyckelbiotoper som utgörs av en bäckdal, hassellund och strandskog. Ytterligare norrut, vid Slättäng, finns det ett naturområde med nyckelbiotopen lövnaturskog, se Figur 10.

Strax norr och nordöst om nyckelbiotoperna i Broholm finns tre objekt som är utpekade i ängs- och betesmarksinventeringen. Öster respektive söder om Dintestorp, finns ytterligare fem identifierade objekt som ligger i nära anslutning till vägen, se Figur 10.

Det finns tre djur- och växtskyddsområden vid sjön Stråkens västra sida i höjd med aktuell vägsträckning (från söder Tivoliudden, Fiskarön och Tunarps mader) inom vilka det råder tillträdesförbud, se Figur 10.

(25)

Sida 25 av 42

Figur 10. Väg 26/47 med omgivningar. Del av vägen som går längs sjön Stråken ingår i riksintresse för naturvård. De mörkare gröna skrafferade områdena visar områden med biotopskydd.

(26)

Sida 26 av 42

4.10.2. Naturvärdesinventering och artskydd 4.10.2.1. Naturvärdesinventering

Under hösten 2020 har en naturvärdesinventering (NVI, enligt SS 199000:2014) avseende biologisk mångfald på fältstudienivå inom utredningsområdet genomförts (Calluna, 2020).

Inventeringsområdet utgörs av ett skogslandskap där en stor del är tydligt skogsbrukspräglat med flera gran- och tallplanteringar, men det finns även inslag av småskaligt jordbrukslandskap. I området finns spridda gårdsmiljöer och i anslutning till dessa ofta gamla lövträd.

Inom inventeringsområdet har totalt 40 naturvärdesobjekt identifierats, se Figur 11.

• 10 objekt har bedömts tillhöra naturvärdesklass 2, med högt naturvärde

• 23 objekt har bedömts tillhöra naturvärdesklass 3, med påtagligt naturvärde

• 7 objekt har bedömts tillhöra naturvärdesklass 4, med visst naturvärde

I norra delen av inventeringsområdet finns flera naturvärdesklassificerade skogsbiotoper med ädellöv, triviallöv och alsumpskogar. Objekten karaktäriseras av grova träd, död ved och flera vattendrag.

I mellersta delen av inventeringsområdet finns flera högt naturvärdesklassificerade objekt bestående av ängs- och betesmarker och ädellövskogar. Områdena karaktäriseras av grova ekar, mycket död ved, lågor och torrakor, flera naturvårdsarter och har även potential för specialiserade arter.

I södra delen av inventeringsområdet finns flera småvatten som har potential som lekvatten för groddjur. Det finns även ett område som består av en ravin med en meandrande bäck i botten.

Området domineras av grova träd, död ved och torrakor, samt har potential för specialiserade arter.

Naturvärdesobjekt av klass 1 och 2 har så höga värden för biologisk mångfald att de skulle kunna ingå i naturreservat, av vilken anledning påverkan bör, om möjligt, undvikas. Inga naturvärdesobjekt av klass 1 påträffades. Även naturvärdsobjekt med lägre naturvärdesklass kan vara särskilt känsliga, där påverkan bör undvikas eller begränsas.

Miljöerna utanför de klassificerade områdena är så kallat övrigt område, vilket innefattar områden med lågt naturvärde.

(27)

Sida 27 av 42

Figur 11. Områden med registrerade naturvärden längs väg 26.

4.10.2.2. Artskydd

Genom inventering och utsök i Artdatabankens databaser har totalt 40 naturvårdsarter för inventeringsområdet identifierats. Bland naturvårdsarterna i området kan särskilt nämnas mattlummer, revlummer, blåsippa och fläcknycklar, som är fridlysta. Även 3 rödlistade arter (ask, skogsalm och lunglav) noterades vid inventeringen och vid utsök i Artdatabanken återfanns ytterligare 10 rödlistade arter.

Callunas inventering och tidigare fynduppgifter från området visar på förekomst av 17 skyddade arter enligt artskyddsförordningen (2007:845). Dessa skyddade arter utgörs av en rad olika fågelarter, fladdermöss, hasselmus och sandödla som är skyddade enligt 4§ artskyddsförordningen. Fläcknycklar och nattviol som är skyddade enligt 8§ och blåsippa, mattlummer och revlummer som är skyddade enligt 9§.

Kompletterande artinventeringar planeras att genomföras under 2021.

(28)

Sida 28 av 42

4.11. Kulturmiljö

Inga kända byggnadsminnen eller riksintresse för kulturmiljövård finns inom utredningsområdet.

I utredningsområdet finns ett antal fornlämningar längs med väg 26/47, bland annat

kolningsanläggningar, vägmärken och skogsbrukslämningar, som är markerade med orangea punkter i Figur 12 (Riksantikvarieämbetet, 2020). Eftersom området har en lång bosättningshistorik kan det finnas okända kulturvärden inom utredningsområdet.

En arkeologisk utredning kommer att genomföras för de planerade åtgärderna. Utredningen förväntas vara färdig under våren 2021 och kan innebära att bedömningen avseende kulturmiljö kan komma att justeras. De punktobjekt som påverkas av vägsträckningen kontrolleras och bedöms specifikt.

Figur 12. Fornlämningar inom utredningsområdet. En arkeologisk utredning pågår och kartan kan komma att justeras.

(29)

Sida 29 av 42

4.12. Förorenad mark

Utifrån Länsstyrelsens karttjänst för misstänkt och potentiellt förorenade områden (Länsstyrelserna, 2020) framgår det att det finns identifierade riskklassificerade objekt i närheten av aktuell vägsträcka, se Figur 13. Sydöst om cirkulationsplatsen i Mullsjö finns en St1 bensinstation som kan ha gett upphov till eventuella petroleumföroreningar i mark. Efter cirkulationsplatsen, öster om väg 26/47, finns ett industriområde med flera verksamheter. Verksamheter som bilverkstäder, skrothantering och ytbehandling har funnits och finns i detta område. Föroreningssituationen inom flera av dessa verksamheter är okänd.

Öster om väg 26/47 lite längre norrut i området Nykyrka, finns också ett industriområde med ett flertal verksamheter. Verksamheter som verkstäder, drivmedelshantering och förbrännings-

anläggningar återfinns inom området. Vasabäcken rinner mellan den södra delen av industriområdet och väg 26/47. Vid en eventuell föroreningsspridning från södra delen av industriområdet bedöms att en del föroreningar kommer att följa med Vasabäcken och inte nå vägområdet. En eventuell större föroreningsspridning av exempelvis klorerade lösningsmedel bedöms dock kunna spridas från

industriområdet till vägen. Norr om Mullsjö finns inga fler industriområden längs med väg 26/47. Det finns endast enskilda fastigheter med verksamheter som exempelvis ytbehandling av trä, garveri och skrothantering inom området.

Påverkan av biltrafik gör att vägdikesmassorna längs befintlig väg 26/47 misstänks vara påverkade av främst metaller och polycykliska aromatiska kolväten (PAH), i vissa fall även av oljekolväten.

(30)

Sida 30 av 42

Figur 13. Utdrag från Länsstyrelsens karta över potentiellt förorenade områden. Inventerade objekt enligt MIFO är markerade med en siffra och identifierade objekt för potentiellt förorenade område är markerat som E (Länsstyrelsen, 2020).

4.13. Klimat

I byggskedet uppstår klimatpåverkan från lastbilstransporter eftersom asfaltslager och schaktmassor som inte kan återanvändas som anläggningsresurser behöver transporteras bort till en

mottagningsanläggning. Ombyggnationen kommer även kräva användning av klimatbelastande anläggningsresurser såsom stål och betong. Eftersom skog är en kolsänka skulle eventuell

skogsavverkning också påverka klimatet negativt då det bidrar till att mängden koldioxid i atmosfären ökar vilket i sin tur bidrar till att öka växthuseffekten.

I driftskedet kommer utsläppen av fossila bränslen från trafiken att påverka klimatet negativt. Enligt Trafikverkets basprognos för persontrafik och godstransporter kommer trafiken generellt fortsätta öka fram till år 2040 (Trafikverket, 2021). Exakta utsläppsberäkningar för ombyggnationen har inte genomförts. Generellt gäller dock att en högre hastighet bidrar till ett större utsläpp. Även vägens lutning påverkar storleken på utsläppet, där en hög lutning medför ett större utsläpp. Störst påverkan på klimatet bedöms ske i driftskedet och är kopplat till utsläpp av fossila bränslen från transporter.