Uppsala Universitet
Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats
Företagsekonomi C HT 2008
Redovisning av medlemsnytta
- Hur redovisar fackförbund?
Författare:
Kristina Ekholm Frida Siwe Handledare:
Cecilia Lindholm
Sammanfattning
Den nytta ett medlemskap i en organisation ger förmedlar säkerhet, trygghet och gemenskap.
Förmåner kopplade till medlemskapet kan både vara materiella och av mer ändamålsenlig karaktär direkt kopplad till organisationens syfte och mål. Denna nytta kan vara svårt att mäta och därför svår att redovisa på ett tillfredsställande sätt i en omvärld som fokuserar på statistik och mått.
Nyttan med ett medlemskap i ett fackförbund rör representation där förbunden företräder medlemmarna i olika situationer såsom vid avtalsförhandling. Medlemskapet kan också ge ekonomisk nytta i form av inkomstförsäkring eller ersättning vid strejk.
Övergripande arbetar förbunden med rekrytering vilket gynnar hela medlemskåren och bidrar till den legitimitet förbundet har. Övrig facklig-politisk verksamhet som opinionsbildning och internationellt arbete är ytterligare en nytta med medlemskapet. Förutom dessa nyttor kopplade till medlemmen i egenskap av arbetstagare, förmedlar även förbunden nytta genom personlig utveckling och välbefinnande. Gemensamma projekt för att främja läsandet eller utbildningserbjudanden är exempel på den typen av verksamhet. Dessa nyttor redovisas alla i förbunds årsredovisningar och verksamhetsberättelser i viss mån numeriskt, men framförallt narrativt eller i kombination. Alla olika nyttor redovisas på liknande sätt och det finns inte heller någon skillnad mellan fackförbunden avseende medlemsantalet, könsfördelning, centralorganisation eller revisionsbyrå.
Innehållsförteckning
Sammanfattning...2
1 Inledning ... 4
1.1 Problemformulering ... 5
1.2 Syfte ... 5
2 Metod ... 6
2.1 Datainsamling ... 6
2.1.1 Urval ... 7
2.1.1.1 Bortfall ... 7
2.2 Bearbetning av material ... 8
2.3 Referensram ... 9
2.4 Etiska aspekter ... 9
2.5 Reliabilitet och validitet ... 10
3 Medlemskapet och redovisningen ... 12
3.1 Medlemskapet och nyttan av det ... 12
3.2 Det fackliga medlemskapet ... 12
3.3 Att mäta och redovisa medlemsnytta ... 13
3.4 Kommunicera genom årsredovisningar ... 14
4 Redovisningen av medlemsnyttan ... 16
4.1 Representation ... 16
4.2 Ekonomisk nytta ... 18
4.3 Facklig-politisk verksamhet ... 19
4.4 Arbetsmiljö ... 20
4.5 Medlemskårsintresse ... 21
4.6 Personlig utveckling och välbefinnande ... 22
4.7 Sammanfattning ... 23
4.8 Reflektion ... 24
5 Diskussion ... 26
5.1 Slutsatser ... 27
6 Förslag på vidare forskning inom området ... 29
Referenslista...30
Bilagor...33
1 Inledning
I takt med att omvärlden förändras ser svenska fackförbund en trend med minskade antal medlemmar (Crona, 2008).
Det blir då allt viktigare att kommunicera nyttan av ett fackligt medlemskap.
Det ekonomiska och politiska intresse som löntagare har gemensamt leder inte längre till medlemskap i fackförbund i samma utsträckning som förr. Ett medlemskap bygger på vilken nytta den enskilde får ut av organisationen i form av säkerhet, trygghet och gemenskap. Dessa kan vara materiell nytta som försäkringar, högre lön eller rabatterade semesterboenden, men kan också vara av kopplade till förbundets ideologi och utgöras av opinionsarbete och upplysning om medlemmarnas situation. Nyttan av medlemskapet måste alltid överstiga kostnaden för det. (Clark and Wilson, se Tscirhart, 2006, s. 528)
I undersökningen Röster om facket och jobbet (2007) visar löntagare att deras prioriterade områden för fackförbunden är ekonomisk trygghet i form av inkomstförsäkring, anställningstrygghet och löneförhandling samt en bättre och mer jämställd arbetsmiljö.
Svårigheten för fackförbunden blir att kommunicera denna typ av verksamhet på ett tydligt sätt. I västerländska samhällen tenderar statistik, mått och mätbarhet anses som mer övertygande eftersom det finns en fixering vid mål och resultat (Miller och O’Leary, se Lindholm, 2003, s.35). Förbundens verksamhet kan inte heller mätas i traditionella ekonomiska mått eftersom intäkter och kostnader snarare är att se som ett flöde av pengar och inte resultat av verksamheten. Fackförbund har också många abstrakta tillgångar, som ideellt arbete, som är omöjliga att uppskatta i pengar. Omfattningen av redovisningen i årsredovisningar och verksamhetsberättelser tyder ändå på att detta är en kommunikationskanal som fackförbunden använder sig av för att förmedla resultatet av sin verksamhet. (Gustafson, 2006, s. 150-151)
1.1 Problemformulering
Eftersom att kopplingen mellan intäkter och kostnader i fackförbunden inte finns, går det inte heller att hävda att ett nettoresultat uttrycker någon slags effektivitet (Falkman, 2000). Även om pengar behövs för att producera verksamheten är det inte pengar som är det egentliga resultatet. Förbundens resurser ska användas till att skapa verksamhet av hög kvalitet för medlemmarna och det är denna verksamhet som är det egentliga resultatet i förbundet och nyttan för medlemmarna. Eftersom årsredovisningar omges av regler för dess utformning kompletteras den ofta med en verksamhetsberättelse som är friare i sin utformning. För fackförbund blir verksamhetsberättelsen nödvändig för att kunna redovisa resultatet av verksamheten på ett korrekt sätt. Vad medlemsnyttan innebär identifieras av fackförbunden i deras redovisning då resultatet av verksamheten presenteras. Att redovisa detta resultat är en svårt, men viktig uppgift. (Gustafson, 2006, s. 150-151)
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att tydliggöra medlemsnyttan som fackförbund presenterar i deras årsredovisningar och verksamhetsberättelser samt att kartlägga hur denna redovisas.
2 Metod
Uppsatsen är en kvalitativ studie av olika fackförbunds årsredovisningar och verksamhetsberättelser för att dokumentera och jämföra hur dessa redovisar sina olika resultat. För att kartlägga detta studeras årsredovisningar och verksamhetsberättelser från trettio fackförbund. Dessa tillhör den externa redovisningen och anses vara tillförlitliga. Ett visst års redovisning fastställs på kongress eller stämma och ändras därefter inte.
Årsredovisningar är även upprättade efter lagkrav som reglerar vad som ska redovisas och hur, dessutom är de granskade av en oberoende revisor vilket ytterligare bidrar till den höga tillförlitligheten. Verksamhetsberättelsernas innehåll styrs av utgivaren, i detta fall förbunden själva, och är inte reglerade till utformningen. Dessa antas synliggöra vad organisationerna själva väljer att framhålla.
Bland fackförbund skiljs inte intern och extern redovisning åt på samma sätt som i kommersiell redovisning, till exempel redovisas resursanvändning i den externa redovisningen och extern redovisning används vid den interna uppföljningen (Gustafson 2006, s. 158). Medlemmarna innehar också olika roller jämfört med i exempelvis ett aktiebolag. I ett aktiebolag innehar ägarna en extern roll och de anställda en intern även om samma person både kan inneha rollen som ägare och som anställd. Inom fackförbund är medlemmarna både externa i egenskap av nyttjare och finansiärer, precis som ägarna, samtidigt som de många gånger även arbetar för organisationen. Medlemmarna innehar alltså både en extern och en intern roll i egenskap av att de är just medlemmar. Denna problematik belyser denna undersökning inte utan fokus ligger helt på den externa redovisningen.
Medlemmarna behandlas därmed enbart som externa intressenter.
2.1 Datainsamling
Årsredovisningarna och verksamhetsberättelser har samlats in dels genom att de finns publicerade på förbundens hemsida och dels, i de fall där dessa inte finns publicerade digitalt, är de beställda via telefon, e-mail eller formulär på hemsidan. Av de trettio årsredovisningarna och verksamhetsberättelserna fanns sexton stycken på respektive hemsida, nio stycken beställdes via e-mail, fem stycken via telefon och en redovisning via formulär på förbundets hemsida. All data har varit gratis att tillgå.
2.1.1 Urval
Från de svenska centralorganisationerna: Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), valdes de tio till medlemsantalet största fackförbunden ut. Ett urval har gjorts ur varje centralorganisation istället för att använda de 30 största fackföreningarna, totalt sett, eftersom det ger ett så diversifierat urval som möjligt. De tio medlemsrikaste förbunden har kunnat urskiljas med hjälp av statistik från respektive centralorganisation (bilaga 1). Valet av de tio största per centralorganisation ger en bred bild från många olika sektorer samt avgränsar materialet till hanterbar mängd.
Urvalet gäller endast de fackförbund som existerade år 2007 och som fortfarande existerar år 2008 eftersom detta är en förutsättning för framtida jämförande studier. År 2007 var Svenska industritjänstemannaförbundet (Sif) det största förbundet inom TCO och Tjänstemannaförbundet HTF (HTF) det fjärde största. Från och med 1 januari 2008 är dessa sammanslagna i förbundet Unionen (Unionen 2008). Det innebär att HTF och Sif inte ingår i urvalet och istället finns nummer 11 och 12 i storleksordning inom TCO med i undersökningen.
Inför 2007 ändrades reglerna angående arbetslöshetskasseavgiften vilket påverkade fackförbunden stort (Jacobsson 2008). En jämförelse över tid mellan årsredovisningar från perioder före respektive efter denna stora förändring är ännu inte relevant då effekterna inte har hunnit påverka redovisningens utformning. Istället jämförs årsredovisningar och verksamhetsberättelser från samma år det vill säga 2007. Detta för att ge en så uppdaterad jämförelse som möjligt och för att utesluta att materialet har tillkommit under olika tidsperioder med olika yttre påverkan såsom medial och politisk opinion. Ett fackförbund, Jusek, har brutet räkenskapsår och då har den senast godkända årsredovisningen och verksamhetsberättelsen vilket är från 2006/2007 använts.
2.1.1.1 Bortfall
Ur urvalet behandlas inte fackförbundet SRAT:s (SACO) årsredovisning och verksamhetsberättelse då det endast fanns redovisning hänförlig till 2005 tillgänglig. Detta eftersom styrelsen ännu inte givits ansvarsfrihet av förbundsmötet för senare år. Den interna policyn inom SRAT är då att redovisningen inte är offentlig.
Ytterligare bortfall utgörs av tre förbund vilka är: Naturvetarförbundet, Officersförbundet och SULF Sveriges universitetslärares förbund alla från SACO. Inga bortfall bland TCO- och LO-förbund förekommer.
2.2 Bearbetning av material
Allt eftersom fackförbundens årsredovisningar och verksamhetsberättelser har samlats in skapades ett helhetsintryck av vad de förmedlar baserat på genomläsning av materialet. Därpå noterades vad som redovisats i det studerade materialet, se bilaga 2. Undersökning av vilka egna indelningar som fackförbunden använt när de presenterat sin redovisning följde. Utifrån detta identifierades indelningar i sex olika nyttor. Dessa nyttor baseras till stor del på fackförbundens egna indelningar i avsnitt och kapitel, men även på det helhetsintryck som första genomläsningen gav. Nyttorna behandlar områden rörande representation, ekonomisk nytta, facklig-politisk verksamhet, arbetsmiljö, medlemskårsintresse samt medlemmens personliga utveckling och välbefinnande.
Bakgrundsfaktorer såsom centralorganisation, antal medlemmar, könsfördelning (andel kvinnor procentuellt) och revisionsbyrå användes till en jämförande studie för att kunna studera om det finns uppenbara skillnader i redovisningen beroende på dessa faktorer. Valet av centralorganisation som bakgrundsfaktor är baserat på det ursprungliga urvalet till denna uppsats. Antal medlemmar och könsfördelningen är något som alla fackförbund redovisar, de flesta i årsredovisningar och övriga i medlemsstatistik på hemsidan, varför detta ansågs vara en bakgrundsfaktor av intresse. Vilken revisionsbyrå som används blir intressant då presentation och uppbyggnad av redovisningen, utöver det lagstadgade, kan skilja sig åt mellan olika byråspecifika system.
Materialet studerades ytterligare för att kartlägga hur resultatet redovisas och för att se hur de olika nyttorna redovisats numeriskt, narrativt, i en kombination av numeriskt och narrativt eller om det inte har redovisats alls. Kartläggningen visar endast hur redovisningen är presenterad och har inte vägt i vilken utsträckning de olika redovisningssätten används.
Denna kartläggning återfinns i en tabell, se bilaga 3. En jämförelse gjordes sedan mellan fackförbunden med de fyra bakgrundsfaktorerna som utgångspunkt. I nästa steg jämfördes de olika nyttorna med avseende på bakgrundfaktorerna.
2.3 Referensram
Material till uppsatsens referensram utgörs av artiklar i FAR SRS – Branschorganisationen för revisorer och rådgivares facktidskrift Balans, publikation från ekonomistyrningsverket, vetenskapliga artiklar, avhandlingar samt facklitteratur. Databaserna Artikelsök, Business Source Premier, LIBRIS och FAR SRS Komplett har använts. Sökorden har varit ”qualitative measures”, ”nyckeltal”, ”extern redovisning”, ”extern effektivitet”, ”debatt redovisning produktivitet” samt ”produktivitet redovisning”. Referensramen utgörs av olika typer av källor vilket ger en bred bild av frågeställningarna. Eftersom diskussionen kring ämnet hela tiden går framåt skulle ännu mer aktuella artiklar och publikationer från statliga verk ytterligare bidragit till undersökningens relevans.
Undersökningen Röster om facket och jobbet som statistiska centralbyrån har gjort på uppdrag av LO används som referens gällande löntagarnas åsikter. Denna undersökning är gjord bland alla löntagare och inte endast LO-anslutna.
Två avhandlingar från företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet har använts som ”språngbräda” till vetenskapligt material inom området. Dessa två avhandlingar är författade av Sofi Ersson och Cecilia Lindholm. Material har även sökts genom www.uppsatser.se där kandidat- och magisteruppsatser har använts för bakgrundinformation och som en introduktion i ämnet. Aktuella sökord har då varit
”medlemsnytta”, ”nyckeltal”, ”redovisning + fackförbund”, ”ideella organisationer” samt
”extern redovisning”, ”extern effektivitet” och ”debatt redovisning produktivitet”.
Användandet av kandidat- och magisteruppsatser har enbart varit i introduktionssyfte eftersom uppsatser på den nivån inte har den vetenskapliga tyngd som önskas.
2.4 Etiska aspekter
Karaktären av uppsatsens syfte och dess metod genererar inte så många etiska frågeställningar. Eftersom uppsatsens underliggande undersökning utgår från redan publicerat material riskerar undersökningen inte att påverkas såsom fallet kan vara vid intervjuer.
Materialet är inte heller av känslig karaktär då det är offentligt och publicerat av fackförbunden själva. Uppsatsen är inte gjord på uppdrag av förbunden och därför riskerar den inte att bli styrd av dem det berör.
Vid användandet av kandidat- och magisteruppsatser för introduktion till ämnet har det varit viktigt att vara noggrann med att bara använda materialet som bakgrundsinformation. Detta har även lett till utökad information om källor. För att inte påverkas för mycket och riskera plagiat har främst referenslistan i flertalet uppsatser studerats.
Att uppsatsens material inte är av känslig karaktär betyder dock inte att källkritik ignorerats.
2.5 Reliabilitet och validitet
Reliabiliteten säkerställs genom materialets natur eftersom årsredovisningar och verksamhetsberättelser är fastställda och godkända av förbundens högsta beslutande organ.
De är tryckta och finns dessutom som bilagor till protokoll. Att vissa av dem är hämtade från hemsidor är inte ett problem då de är exakta kopior av det tryckta materialet.
Uppsatsens syfte har hela tiden varit att dokumentera hur redovisningen presenteras eftersom en undersökning av i vilken utsträckning olika redovisningssätt används skulle bli för omfattande och validiteten skulle riskera att minska. Trots detta finns det naturligtvis risk att vid genomläsning av årsredovisningarna och verksamhetsberättelserna missa något, framförallt om en tjänst eller ett projekt tillhörande en viss nytta har nämnts i förbifarten i samband med redovisningen av en annan nytta. För att säkra kartläggningen har den redovisning som antingen nämns upprepade gånger eller där det inte råder någon tveksamhet vad som avses endast dokumenterats. Om en del av en nytta har redovisats på ett tvetydigt vis har redovisningen studerats igen för att hitta ytterligare text eller siffror som stödjer någon av tolkningarna.
För att materialet ska vara hanterbart har, efter första genomläsningen, mellan tre och sju olika exempel på redovisning av de olika nyttorna valts ut från varje fackförbund och sedan har dessa extra noggrant. Detta leder till att all redovisning inte har granskats lika noggrant, därför motsvarar de exempel i bilaga 2 de mest förekommande inom varje nytta och fackförbund. All redovisning har dock lästs igenom flertalet gånger.
Slutligen studerades alla redovisningar av nyttor i respektive fackförbund som kartlagts och som enbart redovisat narrativt eller enbart numeriskt. Detta för att säkerställa att ingen redovisning av nyttan förekommer på det andra sättet eller en kombinerad form.
Andra bakgrundfaktorer skulle eventuellt bidra med andra slutsatser. Ännu fler exempel skulle kunna ge en mer diversifierad bild av de olika nyttorna, vilket också ännu fler nyttor skulle kunna ge. De nyttor som har presenterats i denna undersökning är dock ett resultat av det tydliggörande av medlemsnyttan som uppsatsen syftar till.
3 Medlemskapet och redovisningen
3.1 Medlemskapet och nyttan av det
Att vara medlem i en organisation bygger på att man får ut något av sitt medlemskap, att det är någon nytta med det. Detta kan vara ur psykologiska eller sociala aspekter som tillfredsställer behov som gemenskap, säkerhet och trygghet. Förutom att bidra med egenutveckling kan medlemskapet ge en känsla av självförtroende och säkerhet genom gemenskapen. Ett gemensamt syfte kan mobilisera på det sociala planet. Sammanslutningen kan då legitimera arbetet för syftet och ökar möjligheten till inflytande för gruppen och dess medlemmar. Därför är gemensamma politiska och ekonomiska intressen ytterligare en anledning till medlemskap. (Rietschlin, se Tscirhart, 2006, s. 527) Just denna legitimitet är vital för organisationens representanter för att kunna agera externt för organisationen och dess medlemmar och på det viset kunna utöva inflytande i samhället. Organisationen blir då en mellanhand mellan medlemmen och samhället. (Hvenmark och Wijkström, 2004, s. 26)
Det är ett egenintresse, det vill säga vilken nytta ger medlemskapet den enskilde, som driver viljan att bli medlem. Det kan finnas materiella incitament att bli medlem såsom möjlighet till deltagande i utbildningar och events eller ekonomiska fördelar som rabatter och erbjudanden, men också solidariska incitament som kommer ur interaktionen med andra medlemmar och är av mer social natur. Det finns också incitament kopplade till organisationens ideologi, värde och mål. Dessa ändamålsenliga incitament kan vara att få igenom en viss lagstiftning eller reglering. Både materiella och solidariska förmåner kan till sin natur gynna både medlemmen, men också berörda icke-medlemmar. Medan de förmånerna kopplade till ideologin alltid påverkar även icke-medlemmar. (Clark and Wilson, se Tscirhart, 2006, s.528)
3.2 Det fackliga medlemskapet
Under våren 2006 genomförde statistiska centralbyrån på uppdrag av LO en intervju- undersökning bland Sveriges alla löntagare mellan 18 och 64 år angående deras attityder till facket och jobbet. Bland de intervjuade fanns både LO-, TCO- och SACO-anslutna, samt ej fackligt anslutna (Röster om facket och jobbet, 2007, s. 7). Där framkommer att de flesta tycker att det fackliga medlemskapet ger många fördelar och att de viktigaste fackliga
områdena är anställningstrygghet, arbetsmiljö, skydd mot inkomstförluster, löner och jämställdhet mellan kvinnor och män (Röster om facket och jobbet, 2007, s. 3). Däremot tycker långt över majoriteten av de fackliga medlemmarna att facket ska arbeta med fler frågor. Ytterligare områden som så många som tre fjärdedelar eller fler anser viktiga är information om medlemmars sociala rättigheter, möjlighet till semester, bekämpande av arbetslöshet, arbetstider och det aningen svårdefinierade fackligt/socialt arbete (Röster om facket och jobbet, 2007, s.25-29).
3.3 Att mäta och redovisa medlemsnytta
För att beskriva och kommunicera värdet av medlemskapet till medlemmarna används flera olika kanaler. I fackförbund är den viktigaste kanalen den faktiska verksamheten. Genom att medlemmarna själva upplever innehållet i verksamheten får de en egen erfarenhet av värdet och kvaliteten. (Gustafson, 2006, s. 161) Till icke-medlemmar, potentiella medlemmar måste värdet kommuniceras på annat sätt.
Då mått och mätbarhet har stor betydelse i västerländska samhällen och det finns en fixering vid mål och resultat (Munro, 1996, s. 3) anses det att grunda sina argument på numerisk redovisning såsom statistik eller finansiella rapporter övertygande (Miller och O’Leary, se Lindholm, 2003, s. 35). Hos fackförbund blir detta dock krångligare då dessa förbrukar abstrakta tillgångar såsom frivilligt arbete. Även om alternativkostnaden för detta arbete är hög skulle det vara svårt att värdera i pengar. (Gustafson, 2006, s. 150) Om kopplingen inte finns mellan intäkter och kostnader går det inte att hävda att just nettoresultatet uttrycker någontings effektivitet (Falkman, 2000). Fackförbundens resultat kan inte ens värderas efter huruvida skillnaden mellan intäkter och kostnader är positiv eller negativ. Ett positivt resultat kan betyda att förbundet inte har använt resurserna för att producera verksamhet och på samma sätt kan ett positivt resultat tyda på att det finns resurser för planerad verksamhet. Förbunds verkliga resultat handlar dessutom egentligen inte om pengar, men pengar behövs för att producera resultatet i form av att skapa mer medlemsnytta.
Framgång i ett förbund är både att samla in resurser, inte nödvändigtvis enbart pengar, och att med de insamlade resurserna skapa mycket verksamhet av hög kvalité Effekten av dessa verksamheter är att betrakta som förbundets resultat och att mäta denna effekt kan vara väldigt komplicerat. Fokus hamnar då på att göra ”rätt” saker det vill säga uppfylla satta mål
och redovisa denna måluppfyllelse. Eftersom det har visat sig för svårt att mäta effekten av olika aktiviteter krävs en berättande redovisning som kan tydliggöra det egentliga resultatet och nyttan i förbundet.(Gustafson 2006, s. 149-151)
3.4 Kommunicera genom årsredovisningar
Många organisationer väljer att presentera mycket frivillig information i samband med årsredovisningen vilket tyder på att de tycker att den redovisningsformen är ett bra kommunikationsmedel för att presentera sin organisation och sin verksamhet (ESV, 2003, s.
13). Som en del av den externa redovisningen syftar årsredovisningar till att förmedla information om företagets ekonomi till olika användare utanför företaget (Smith 2006, s. 17) och sedan 2001 gäller årsredovisningslagen (ESV, 2003, s. 38) även för ideella organisationer1. Där framgår att årsredovisningen ska förmedla en rättvisande bild av organisationens ställning och resultat (SFS 1995:1554). Rent allmänt finns det vissa tänkbara syften med årsredovisningen som är mer eller mindre uttalade. Dessa är att ge allmän och neutral kunskap om organisationen och dess verksamhet, att marknadsföra organisationen, att styra organisationen som underlag för ansvarsutkrävande, som underlag för framtida beslut eller som signalsystem som visar på vad som behöver undersökas närmre. (ESV, 2003, s. 11)
I ideella organisationers årsredovisning måste det framgå vad organisationen är till för, det vill säga syftet eller ändamålet, och det är sedan viktigt att organisationen också beskriver vad man har gjort för att uppfylla detta syfte eller ändamål. Årsredovisningen kan ha flera syften såsom att hjälpa till att värva medlemmar, få folk att aktiveras inom en viss verksamhet, redogöra för vad man har gjort under året eller en kombination av flera av syftena. (Grahn och Törning, 2003)
Det är vanligt att årsredovisningar inom alla sektorer innehåller mer än vad som krävs enligt reglerna. Dessa årsredovisningar har ett bredare syfte och vänder sig till en större målgrupp. Detta beror delvis på att det finns en efterfrågan på en mer allmänt hållen årsredovisning och när många organisationer ger ut en sådan skapas en förväntan hos omgivningen. Det beror också på en ambition hos de olika organisationerna att visa omvärlden varför de finns till, vad de gör och med vilket resultat. (ESV, 2003, s. 10)
1 Föreningar med nettoomsättning över 20 prisbasbelopp ska avsluta sin löpande bokföring med ett årsbokslut.
Om föreningen dessutom under de senaste två åren har haft fler än 10 anställda eller under det innevarande räkenskapsåret haft mer än 24 mkr i nettovärde av tillgångarna ska den upprätta en årsredovisning. (Torkelsson och Törning 2000)
Den icke-finansiella redovisningen presenteras i den del av årsredovisningen som kallas förvaltningsberättelse. Den redovisningen är berättande och ska bland annat ge en översikt över verksamheten, redovisa händelser av väsentlig betydelse samt kommentera förväntade framtida utveckling. (ESV, 2003, s. 16) Det går även att komplettera med en verksamhetsberättelse, vilket är en skriftlig beskrivning av organisationens verksamhet under perioden (Nationalencyklopedins hemsida 2008-11-24). Verksamhetsberättelsen är inte en del av det lagstadgade årsbokslutet (Hemström, 2004, s. 92-93) och granskas därför inte av revisor vilket ger lösare ramar för vad som ska tas upp där. Verksamhetsberättelsen kräver per definition ett stort utrymme ideella föreningar såsom fackförbunds redovisning för att redovisa det egentliga resultatet (Gustafson, 2006, s. 150).
Redovisningen formas också i sin tur efter vem som är användaren, det vill säga vilka intressenter som finns, och om de intressenterna använder sig av redovisningen och därigenom ställer krav på den (Gustafson, 2006, s. 158). Om syftet är att styra organisationen är målgruppen intern, till exempel högre nivåer inom organisationen, och om syftet är att informera om eller marknadsföra organisationen är målgruppen extern (ESV, 2003, s. 13).
Ideella organisationer har just en starkare betoning på externa intressenter (ESV, 2003, s. 15).
För ett företag är intressenterna ägarna, långivarna, leverantörerna, kunderna, konkurrenterna, de anställda samt stat och kommun (Smith, 2006, s. 17). Då syftet med ideell verksamhet kan vara komplex kan det finnas anledning att utvidga intressentbegreppet. Det finns ideella arbetare som ger tid och kraft, det finns medlemmar som betalar medlemsavgift och i flera fall kan många eller alla vara intressenter om till exempel syftet med den ideella verksamheten är att skydda miljön. (Gustafson, 2006, s. 31)
4 Redovisningen av medlemsnyttan
Efter denna introduktion presenteras det empiriska resultatet av undersökningen av fackförbundens medlemsnytta. Det framkom att den består av flera olika nyttor och en redovisning av vilka dessa nyttor är, vad som redovisas om dem och hur de redovisas följer sedan. Kapitlet avslutas med en sammanfattande reflektion.
Alla fackförbund redovisade många olika resultat, men det fanns även stora likheter, se bilaga 2. Den största mängden redovisning återfinns i verksamhetsberättelserna vilket inte innebär att all redovisning enbart är i narrativ, berättande form. Årsredovisningarna och verksamhetsberättelserna redovisar resultatet av förbundets aktivitet under året.
Kartläggningen av detta tydliggörs i bilaga 3.
Per definition är redovisningen i årsredovisningarna mer numerisk och betonar kostnader och intäkter medan verksamhetsberättelserna är mer berättande till sin karaktär i kombination med viss numerisk redovisning. Den sistnämnda redovisningen kan till exempel utgöras av antal deltagare i en utbildning, antal träffar på hemsidan, antal ledamöter i olika styrelser, antal remissyttranden och debattinlägg, en viss rabatt på hyra fritidshus i kronor samt storlek och antal stipendier för exempelvis kulturell verksamhet.
4.1 Representation
Fackförbunden utför arbete i egenskap av ställföreträdare för arbetstagarna exempelvis genom avtalsförhandling, juridisk representation och rådgivning samt representation i styrelser både inom offentlig sektor och inom näringsliv. Olika typer av representation finns redovisad i alla fackförbund. De tre mest redovisade områdena rör avtalsförhandling, rättshjälp och representation i olika styrelseorgan.
Den absolut mest förkommande representationen sker genom avtalsförhandling centralt så väl som på lokal nivå. Alla av de undersökta förbunden berör denna nytta på något sätt. Många fackförbund ingår flertalet avtal som berör olika medlemsgrupper. Hotell och restaurang facket redovisar inte mindre än 20 olika kollektivavtal som slutits under det gångna året, allt från riksavtal till avtal rörande enskilda medlemsgrupper såsom ordningsvakter, turism och casinoanställda. Dessa olika avtal finns i de flesta fall uppradade i tabeller som tydliggör avtalens giltighetstid, vad avtalet berör samt förhandlingens resultat i ekonomiska
termer. Dessa uppradningar av avtal kompletteras även med löptext om avtalets framväxt, strategi och huvudpunkter. Nya lagar och regler leder till behov av nya avtal eller uppdatering av gällande avtal vilket tydliggörs av Finansförbundet som påverkas av att den 6 juni numera är helgdag (2007, s. 3) och av Läkarförbundet vars förhandlingsarbete under året har präglats av en ny arbetstidslag (2007, s. 6). Avtalsförhandling upptar förhållandevis stort utrymme i redovisningen, vilket tyder på vilken central roll denna aktivitet är för förbunden.
En stor del av representationen utgörs också av fackliga representanter i styrelser och kommittéer. Fackförbunden finns representerade i flertalet organ knutna till centralorganisationen, arbetsgivaren, internationella fackliga organisationer, internationella intresseorganisationer och myndigheter. Representationen påvisas genom en uppradning av alla förtroendeposter förbunden besitter. Dessa poster är ofta uppdelade i kategorier exempelvis som i Journalistförbundet: representation med anknytning till samhällsfrågor vilket avser TCO:s styrelse och olika TCO-nätverk, patent – och registreringsverkets styrelse, försäkringskommitté med Folksam med flera eller representation i branschorgan såsom pressens samarbetsnämnd och BONUS styrelse (2007, s. 158-159). Detta berörs dock i princip inte alls i löptext och det är genomgående representationen och inte resultatet av den som redovisas.
Fackförbunden bedriver också en hel del juridisk representation för sina medlemmar där de agerar ombud eller ställföreträdare i olika tvister kopplade till arbetsplatsen. Dessa tvister kan röra avsked, rättigheter under graviditet, rätt till semesterersättning, lönediskriminering och förhandlingsskyldighet i specifika situationer såsom avknoppning. Förutom i rättstvisteförhandlingar och domstolsprocesser gör även förbunden utredningar av rättsläget. Det rättsliga arbetet beskrivs ofta narrativt då specifika fall presenteras. På många ställen återfinns också antalet domstolärenden i tabeller.
År 2007 var ett avtalsår för stora delar av arbetsmarknaden vilket naturligtvis kan påverka den mängd utrymme som har vikts åt just detta område i de studerade redovisningarna, vilket tydliggörs av bland annat Livs ”Årets första månader genomsyrades av de pågående avtalsförhandlingarna som inleddes på i stort sett hela arbetsmarknaden.”(Livs 2007, s. 10). Sammantaget redovisas representationen ungefär till hälften narrativt och till hälften kombinerat narrativt och numeriskt sett till antalet fackförbund.
4.2 Ekonomisk nytta
Fackförbunden redovisar flera monetära fördelar en medlem åtnjuter privat genom sitt medlemskap såsom fördelaktiga försäkringar, ersättning ur strejkkassa och arbetslöshetsförsäkring. För att ett fackförbunds medlemmar ska kunna strejka finns i alla förbund en konfliktfond. Den går under olika benämningar som konfliktreserv, förbundskapital eller stödfond även om det vanligaste är konfliktfond. Fonden finns till för att ge ekonomiskt stöd åt medlemmar som berörs av konflikter det vill säga fonden är en strejkkassa. Fondens medel och redovisning kan skiljas från förbundets övriga tillgångar och redovisning, men i de allra flesta fall är fonden en del av eget kapital. Redovisningen sker till allra största del i årsredovisningen och dess noter vilket i vissa fall ger enbart numerisk redovisning och i andra fall numerisk i kombination med narrativ. Tryggheten som strejkkassa innebär har säkrats på olika sätt i olika förbund. Vid positivt resultat ska Byggnads tillföra medel till konfliktfonden däremot ska inte fonden beröras vid negativt resultat (2007, s. 36), Jusek förvaltar sin stödfond separat från den övriga redovisningen där stödfonden förvaltar en fastighet i centrala Stockholm (2007, s. 8) och FTF har under året sett över sina placeringar och omstrukturerat det egna kapitalet så att flera fonder slås samman till en enda konfliktfond (2007, s. 21). Läkarförbundet redovisar ingen strejkreserv alls.
Ytterligare en viktig ekonomisk nytta som förbunden redovisar är gruppförsäkringar av olika slag. Medlemmar erbjuds billigare olycksfalls-, hem-, liv- och sjukvårdsförsäkringar. Det finns också inkomstförsäkringar som kompletterar a-kassan och eventuella andra trygghetsfonder (Finansförbundet, 2007, s. 6) vid arbetslöshet.
Inkomstförsäkringen är obligatorisk och betalas antingen av medlemmen själv, beroende på fackförbund eller om man är passiv eller aktiv medlem, eller ingår i medlemsavgiften. Dessa försäkringar beskrivs oftast narrativt, men kostnaderna för försäkringarna finns alltid angivna.
Fackförbunden erbjuder även förbundsspecifika ekonomiska förmåner. Sveriges ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna och Naturvetarförbundet driver, tillsammans med Manpower och Salus Ansvar, en arbetsförmedling inriktad på just dessa yrkesområden. Den första öppnades i Göteborg 2006 och under 2007 har fler förmedlingar öppnat runt om i landet (Jusek, 2007, s. 4). För teaterförbundets medlemmar ligger en stor ekonomisk nytta i bevakning av och fakturering för användning av upphovsrättsskyddat material. Arbetet sker både i intresseorganisationer tillsammans med andra förbund med liknande intressen2 och
2 SAMI- Svenska Artisters- och Musikers Intresseorganisation med huvudmännen Teaterförbundet, Symf och Svenska Musikerförbundet samt förhandlingskartellen Copyswede (Teaterförbundet s.31, 2007).
genom det egna Rättighetsbolaget. Ur detta betalar Teaterförbundet ersättningar och stipendier. (2007, s 29-30) Andra ekonomiska förmåner är rabatter av olika slag främst på tidningsprenumerationer och semesterboende. Denna verksamhet presenteras både narrativt och numeriskt i verksamhetsberättelserna.
4.3 Facklig-politisk verksamhet
En viktig del av fackförbunden verksamhet rör all typ av påverkan och synliggörande av fackliga, politiska och facklig-politiska frågor. Förbunden kommunicerar medlemmarnas åsikter genom opinionsbildning, remissyttranden, information och kommunikation via exempelvis medlemstidningar och pressmeddelanden. Genom denna typ av verksamhet kan medlemmarna föra ut sin åsikt och påverka sin omvärld.
Medlemstidningar är ett kommunikationsmedel där en intern debatt förs.
Tidningen kan också, som i Läkarförbundet fall, vara självständigt vetenskaplig och förmedla en blandning av nyheter, debatt och ett medel för att skapa opinion (2007, s.18).
Fackförbunden har även varit närvarande under Almedalsveckan där de har arrangerat seminarier och debatter, i för förbunden viktiga frågor, enskilt, tillsammans med andra fackförbund eller som en del i centralorganisationernas aktiviteter. LO-förbunden utmärker sig genom att i verksamhetsberättelserna uttala sitt missnöje med regeringsskiftet under 2006 som flera anser försvårar opinionsarbetet för förbunden och deras medlemmar.
”2007 var attackernas år på den svenska fackföreningsrörelsen. Inte bara Kommunal utan alla utmanas av den borgliga regeringens medvetet orättvisa och ojämställda politik.”(Kommunal, 2007, s. 11). Förbunden betonar vikten av det fackliga medlemskapet och gemenskapen: ”Då Socialdemokraterna förlorade valet 2006 blev det än mer angeläget att samla krafterna.”(Livs, 2007, s. 35).
Ytterligare ett sätt för förbunden att utöva sitt opinionsbildande är genom debattinlägg, paneldebatter och remissyttranden.
Det fackliga arbetet sträcker sig utom Sveriges gränser och detta berörs i många redovisningar. ST berättar bland annat i sin verksamhetsberättelse att de under 2007 har startat ett nytt utvecklingsarbete med ukrainska statsanställda (2007, s. 30). Vidare redovisar IF Metall att de under året har haft kontakt med fackföreningsrepresentanter på svenska
företags fabriker i Kina och Indien (2007, s. 9). Det internationella samarbetet kan även inkludera stöd till yrkesorganisationer och projekt utomlands. Vårdförbundet redovisar flertalet projekt bland annat i erfarenhetsutbyte med palestinska motsvarigheten till TCO samt skolstöd för döttrar till sjuksköterskor som dött i HIV/AIDS finansierade av LO-TCO Biståndsnämnd (2007, s. 26).
Tidningarnas verksamhet beskrivs narrativt i verksamhetsberättelserna samt i många fall finns specifika kostnader redovisade i årsredovisningen.
I vissa fall tydliggörs både remisserna och svaren i redovisningen och andra fall listas enbart de tillfällen då förbundet har tyckt till. Alla förbund redovisar någon form av politiskt opinionsarbete, men inte alla redovisar sina yttranden specifikt varken till tid, plats eller sakfråga.
Denna verksamhet presenteras narrativt och ibland i kombination med numerisk redovisning då främst i form av att kostnaderna redovisas.
4.4 Arbetsmiljö
Fackförbunden har skyddsombud som utövar verksamhet på arbetsplasterna i syfte att främja den psykiska och fysiska arbetsmiljön. Sådant arbete kan även inkludera aktiviteter till stöd för mångfald och jämlikhet.
I IF Metalls verksamhetsberättelse betonar de på flera ställen hur viktig trygghet är för medlemmarna. Trygghet omfattas bland annat av frågor som rör olika arbetsvillkor samt vad som händer vid arbetslöshet och sjukdom. (2007, s. 5 och 13) Att arbeta för villkor i arbetet är ett återkommande tema hos fackförbunden, då de informerar/utbildar sina medlemmar om hur de på olika sätt kan arbeta för en bra arbetsmiljö. Arbetet för jämlikhet på arbetsplasterna redovisas också bland förbunden till exempel presenterar Finansförbundet i sin verksamhetsberättelse en svart ”kvinnolönetårta” som de använt sig av i samband med att de arbetat med projektet Osakliga löneskillnader. Genom denna tårta exemplifieras ett av resultaten från en undersökning som påvisar att kvinnornas medianlöner endast är 90% av männens i bank- och finanssektorn. (2007, s. 10) Ytterligare arbete mot diskriminering redovisas i stor omfattning av fackförbunden. Bland annat så har ST utsett diskrimineringsombudsmän. Dessa ombudsmäns ärenden kan bland annat röra sig om missgynnade föräldralediga eller diskriminering mot funktionshindrade. (2007, s. 22)
Skyddsombudens verksamhet är en viktig del i det fackliga arbetet för bättre arbetsmiljö vilket antalet ombud tyder på: ”Förutom de 4 500 lokala skyddsombuden bestod Byggnads arbetsmiljöorganisation under året av 121 regionala skyddsombud.” (Byggnads, 2007, s. 14) Skyddsombudens verksamhet anses även vara den bästa möjligheten för fackförbunden att hålla kontakt med de arbetsplatserna utan kollektivavtal. (Byggnads, 2007 s. 14 och Lärarförbundet, 2007, s. 35)
Vissa yrkeskårers arbetsmiljö leder till att berörda fackförbund även arbetar med mer specifika arbetsmiljöfrågor. Polisförbundet genomförde en undersökning under 2007 som visade på att hot och våld hade blivit en stor del av en polis vardag. Därför redovisar förbundet arbetet med att motarbeta detta och strävan efter att en statlig utredning skall tillsättas. (2007, s. 19) Journalistförbundet redovisar också arbete med att uppmärksamma problem som uppkommer i samband med att journalister blir hotade på grund av det de skriver.
Fackförbunden presenterar även att de bildat grupper inom organisationen som arbetar med arbetslivsfrågor generellt sett, däremot redovisas inte resultatet av dessa projektgrupper.
Vissa arbetsmiljöfrågor redovisas numeriskt i tabeller som tydliggör antalet ärenden som en viss ombudsman eller projektgrupp har behandlat under året. I övrigt redovisas denna typ av verksamhet i berättande form.
4.5 Medlemskårsintresse
Ett stort antal medlemmar ger förbunden, förutom större ekonomiska resurser, starkare position och medlemskårsintresset gynnas därmed av rekrytering, verksamhet riktad mot studenter och övrig verksamhet som utförs i syfte till att öka antalet medlemmar.
”Medlemsrekryteringen har visat på mycket goda resultat där säljbrev och engagerade studentinformatörer har varit några av de bidragande faktorerna.” Detta citat är taget från Akademikerförbundet SSRs verksamhetsberättelse och det är ett av flera exempel där det framgår att studenter är de som fackförbunden tillhörande SACO först och främst vänder sig till i rekryteringsprocessen. (2007, s. 17) Även vissa av de övriga fackförbunden fokuserar en stor del av sin rekrytering mot studenter även om det inte är förekommande i samma utsträckning.
Sveriges Ingenjörers berättar i sin verksamhetsberättelse om att de under 2007 har haft som högsta prioritet att marknadsföra sig själva eftersom förbundet är nybildat efter en hopslagning av de två tidigare förbunden Sveriges Civilingenjörsförbund och Ingenjörsförbundet. De har bland annat haft premiärmingel för det nya förbundet, medverkat i teknik-SM och deras största satsning har varit att lansera kampanjen ”Ingenjörshjältar” med flera reklaminslag i tv. I samband med ett arrangemang installerade de även Christer Fuglesang till hedersledamot. (Sveriges Ingenjörer, 2007, s. 5-6)
Rekryteringsarbetet bedrivs ofta i projektform och projekten redovisas kombinerat narrativt och numeriskt genom att antal nyinskrivna, antal besökta skolor och diagram över medlemsutvecklingen blandas med beskrivande text om projektens verksamhet.
Kostnader för verksamheten finns presenterad i årsredovisningarna.
4.6 Personlig utveckling och välbefinnande
Även om fackförbunden främst gynnar medlemmarnas intressen i egenskap av arbetstagare redovisas även verksamhet inriktad mot personlig utveckling och välbefinnande.
Utbildningsinsatser både inom karriärorienterade ämnen och för personlig utveckling nämns.
”Läs för mig pappa” är ett projekt som LO-förbunden tillsammans med ABF Arbetarnas Bildningsförbund och En bok för alla gemensamt arbetar inom på olika orter i landet. Projektet kom till efter en undersökning som visade att hälften av alla manliga LO- medlemmar inte läser böcker och endast 14% av dem läser för sina barn. Målet är att få fler av de manliga medlemmarna att läsa och bidra som förebilder när det gäller språk och läsande.
De flesta fackförbund arrangerar medlemsrådgivning över telefon vilket ökar tillgängligheten hos fackförbunden. Ett annat exempel på rådgivande verksamhet återfinns i DIK:s redovisning där ett övergripande mentorprogram och ledarskapsprogram för anställda inom musei- och kulturmiljösektorn beskrivs. (DIK, 2007, s. 4)
Handelsanställdas förbund har som enda förbund inte redovisat någon verksamhet rörande personlig utveckling och välbefinnande. I övrigt har denna typ av nytta övervägande redovisats narrativt.
4.7 Sammanfattning
Många redovisningar tar formen av en tidning eller ett magasin med en ledarspalt i början exempelvis ”Ordföranden har ordet” (Lärarnas Riksförbund, 2007) eller ”Förord” (ST, 2007) och är sedan till layouten mycket färgglad och bildrik. Redovisningen behandlar vad som har gjorts under året, i vissa fall vilka visionerna eller kongressmålen är och vad som är planerat inför framtiden. Det förekommer också intervjuer med eller artiklar om medlemmar exempelvis ”Täta möten på patientens hemmaplan”(Vårdförbundet, 2007). En artikel om vardagsarbetet med hemsjukvård i en viss kommun där en medlem intervjuas om ett system som används just där. Den knyter an till avsnittet ”Vårdmiljö” som handlar om fackförbundets prestationer under året vilket tolkas som koppling och betoning på att medlemmarna är avsedda huvudläsare. Kommunikationen i årsredovisningarna och verksamhetsberättelserna är definitivt riktad till medlemmarna, dock säkert inte uteslutande till denna intressentgrupp.
I årsredovisningarna har redovisningen i vissa fall utgjorts av en aggregerad post exempelvis ”medlemskostnader” (Handelsanställdas förbund, 2007, s. 62) eller ”direkta medlemskostnader” (Livs, 2007) och i andra fall redovisas kostnaderna mer specifikt i poster som ”facklig utbildning” (Teaterförbundet, 2007, s. 67), ”medlemsförsäkringar” och
”information och tidning” (Svenska Transportarbetareförbundet, 2007, s. 87). Den numeriska redovisningen återfinns i ekonomiska termer i årsredovisningen både som poster/konton och i statistik. I verksamhetsberättelserna förekommer en del statistik även om den inte alltid är strukturerad i tabeller eller diagram.
Några fackförbund redovisar kostnaden för hela nyttor genom exempelvis ett diagram över hur medlemsavgiften används uppdelad på olika sektorer och projektområden inom organisationen3 eller genom att tydliggöra förbrukade resurser för varje område i kombination med berättande text om just den sektorn4.
Totalt sett redovisas medlemsnyttan till hälften narrativt och till hälften i kombinerad form av narrativt och numeriskt. Vid en jämförelse mellan de olika fackförbunden kan denna undersökning inte visa några olikheter mellan sätt att redovisa medlemsnyttan avseende bakgrundsfaktorerna: storlek på förbunden, centralorganisationstillhörighet, val av revisionsbyrå eller könsfördelning bland medlemmarna. Däremot finns tendenser att nyttor redovisas på olika sätt.
3 ST, Kommunal, SKTF, Lärarförbundet
Representation redovisas narrativt i tolv förbund och kombinerat i fjorton förbund. Detta är den enda undergruppen där redovisningen görs ungefär till hälften på de båda sätten. Ekonomisk nytta och arbetsmiljö redovisas båda med stor övervikt mot en kombinerad redovisning. Ekonomisk nytta är dock den undergrupp där numerisk redovisning förkom mest frekvent. Detta eftersom förmånliga försäkringar ofta redovisades i resultaträkningen, men inte alltid i verksamhetsberättelsen där redovisningen är av mer narrativ karaktär. Arbetsmiljö, medlemskårsintresse samt personlig utveckling och välbefinnande redovisades alla mer narrativt än kombinerat narrativt och numeriskt. Personlig utveckling och välbefinnande är också den undergrupp som redovisas i minst utsträckning.
4.8 Reflektion
Intäkter av medlemsnytta är inte alltid av ekonomisk karaktär eller direkt hänförlig eller mätbar i anslutning till en specifik kostnad. Exempel på redovisningar av dessa intäkter när de sker i narrativ form är ”Enligt kongressbeslut 2006 ingår sedan den 1 januari 2007 en inkomstförsäkring i medlemskapet hos Finansförbundet.”(Finansförbundet, 2007, s. 6) och
”Förbundets agerande för avtal om schyssta löner och villkor på en salladsbar i Göteborg fick större massmedial uppmärksamhet än någon annan enskild fråga i förbundets historia.”(Hotell och restaurangfacket, 2007, s. 20). Redovisningen av dessa intäkter kan också kombineras med numeriska, dock inte alltid, ekonomiska termer. Exempel på detta är ”Under 2007 beviljades rättshjälp i 104 nya ärenden” (Polisförbundet, 2007, s. 18) och ”Överenskommelser innebar en av de bästa uppgörelserna på arbetsmarknaden med löneökningar motsvarande 12,87 kr/timmen för Livmedelsavtalets branscher och 13,85 kr/timmen för bageribranschen sett över den treåriga avtalsperioden.”(Livs, 2007, s. 11-12).
Redovisning av enbart numerisk karaktär är ovanlig inom alla nyttor. Det finns enbart fyra tillfällen då ett förbund redovisar en undergrupp enbart numeriskt. Byggnads, Hotell- och restaurangfacket och Läkarförbundet redovisar alla ekonomisk nytta enbart numeriskt, SKTF redovisar arbetsmiljö på samma sätt. Denna enbart numeriska redovisning återfinns i årsredovisningarna och inte i verksamhetsberättelserna.
Den numeriska redovisning som finns, antingen ensamt eller i kombination med narrativ redovisning, är i de allra flesta fall i absoluta tal och inte i relativa. Enda gången redovisningen är i relativa tal är när löneökningar samt medlemsutveckling redovisas eftersom
de beskrivs procentuellt. Ett exempel på redovisning i absoluta tal är i Teaterförbundets årsredovisning: ”Lokalt har ca 200 medlemmar genomgått någon form av utbildning…”(2007, s. 25)
5 Diskussion
Fackförbundens redovisningar visar att medlemskapet bygger på de gemensamma politiska och ekonomiska intressen medlemmarna har. Nytta av medlemskapet i form av säkerhet och trygghet formas till konkreta aktiviteter och verksamheter. Materiella förmåner erbjuds medlemmarna i form av konfliktfond, inkomstförsäkringar, andra gruppförsäkringar, likväl som rabatterade semesterboenden och tidningsprenumerationer. Solidariska förmåner av social karaktär redovisas inte även om kommunikationen i redovisningarna genomsyras av en
”vi-känsla”. De förmåner som ägnas störst utrymme i redovisningarna är kopplade till förbundens syfte och mål. Dessa förmåner, eller nyttor, är av facklig-politisk och representativ karaktär vilket tyder på att gemenskapen medlemskapet bidrar med ger en legitimitet till förbunden att företräda sina medlemmar. Att legitimiteten är av stor vikt belyses genom att förbundens storlek spelar stor roll och rekryteringsarbetet framhålls i redovisningen.
De nyttor som framkom som de mest prioriterade i undersökningen Röster om facket och jobbet, är även nyttor som förbunden framhåller i sin redovisning. De nyttor som presenteras i förbundens redovisning som inte återkommer som prioriterade nyttor i undersökningen är medlemskårsintresse och personlig utveckling och välbefinnande.
Medlemskårsintresset och därmed rekrytering kan ses som en grundförutsättning för att fackförbunden ska kunna genomföra de andra verksamheterna. Det framhålls däremot endast av förbunden själva och inte av löntagarn. Nyttan med facklig-politisk verksamhet framhålls inte heller i samma utsträckning av löntagarna som av förbundens respektive redovisning.
Den verksamheten kan också ses som en grundläggande aktivitet, men anledningen till att dessa båda inte framhålls av löntagarna finns inte förklarat i det studerade materialet.
Löntagarna anser dock att opinionsarbete bör vara bland de tio mest prioriterade områdena.
Med tanke på att det ekonomiska resultatet snarare påvisar skillnaden mellan medel som flutit in och ut ur förbunden och inte det egentliga resultatet av verksamheten återfinns trots det försök att redovisa verksamheten. Till stor del narrativ redovisning i verksamhetsberättelser kommunicerar förbundens resultat. Alla typer av nyttor ett förbund producerar redovisas liknande i narrativ form med inslag av numerisk redovisning. Att det inte finns någon skillnad mellan förbunden eller med tanke på bakgrundsfaktorerna könsfördelning, revisionsbyrå, centralorganisation eller medlemsantal belyser ytterligare det faktum att det finns få regler och normer gällande den berättande redovisningen. Inget
redovisas enligt ett visst mönster. Denna typ av redovisning gör resultatet svårt att jämföra vilket leder till att endast lönestatistik och medlemsutveckling finns redovisat relativt, dessa båda i numerisk form.
Fackförbundens årsredovisningar och verksamhetsberättelser är i de flesta fall omfattande och beskriver förbundens verksamhet likväl som dess syfte och mål. Strukturen av redovisningen och layouten tyder också på att dessa ses som en viktig kommunikationskanal.
Att det är medlemmarna som är huvudintressenter avspeglas i utformningen eftersom stor fokus ligger på vad medlemmen får ut av sitt medlemskap. Medlemsavgiften och hur den fördelas redovisas i flera fall tydligt genom exempelvis cirkeldiagram.
5.1 Slutsatser
Syftet med denna uppsats är att tydliggöra medlemsnyttan som fackförbund presenterar i deras årsredovisningar och verksamhetsberättelser samt att kartlägga hur denna redovisas.
Medlemsnyttan visade sig bestå av flera olika nyttor med olika inriktning. Förbunden gav mest tyngd i sin redovisning åt nyttorna representation, ekonomisk nytta, facklig-politisk verksamhet och arbetsmiljö. Detta visar på att medlemskapet i ett fackförbund bygger på ett gemensam ekonomiskt och politiskt intresse. Genom att förbunden har många medlemmar ökar deras legitimitet att företräda medlemmarna och därför omnämns nyttan medlemskårsintresse och aktiviteten rekrytering i stor utsträckning i redovisningarna.
Fackförbunden redovisar i stor utsträckning vad löntagare i tidigare undersökningar har framhållit som prioriterade områden för facket. Förbunden fokuserar dock mer på medlemskårsintresse och facklig-politisk verksamhet än vad löntagarna gör. Personlig utveckling och välbefinnande prioriteras inte alls av löntagarna, men redovisas ändå av förbunden om än inte i lika hög utsträckning som de andra nyttorna.
Eftersom verksamheten inte enbart kan bedömas utifrån sin ekonomiska situation sker stor del av redovisningen i narrativ form ofta placerad i verksamhetsberättelserna. Dessa i de flesta fall utförligt skrivna och är utformade som en tidning eller broschyr vilket ytterligare visar på att årsredovisningar och verksamhetsberättelser anses vara ett bra kommunikationsmedel. Den narrativa redovisningen återfinns lika mycket i kombination med numerisk redovisning som ensamt och det finns ingen större skillnad mellan hur de olika nyttorna redovisas eller mellan förbunden avseende förbundens könsfördelning, medlemsantal, centralorganisation eller revisionsbyrå.
Redovisningen är i de flesta fall väldokumenterad och ger en bild av en stor del om inte hela förbundens verksamhet. Redovisningen presenterar inte bara resultatet av årets verksamhet utan blickar ofta även framåt och jämför bakåt. Språket ger en ”vi-känsla” och tyder på att redovisningarna vänder till både till nuvarande medlemmar likväl som potentiella medlemmar.
6 Förslag på vidare forskning inom området
Naturligt faller det sig att utvidga denna studie med en textanalys över varför man har redovisat olika sätt, vilka sätt som kommunicerar vad bäst samt en analys över vilket sätt som dominerar i redovisningen inom de olika förbunden och undergrupperna. Dessutom skulle en studie kunna beskriva hur väl redovisningen stämmer överens med fackförbundens uppsatta kongressmål, stadgar och så vidare.
Referenslista
Litteratur
Gustafson, A 2006. Normer och praxis: tre ideella föreningar och deras redovisning . Diss.
Göteborg : Univ.
Hemström, C 2007. Organisationernas rättsliga ställning: om ekonomiska och ideella föreningar . 7., rev. uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
Lindholm, C 2003. Ansvarighet och redovisning i nätverk: en longitudinell studie om synliggörande och osynliggörande i offentlig verksamhet. Diss. Uppsala : Univ.
Munro, R & Mouritsen, J (red.) 1996. Accountability: power, ethos and the technologies of managing . 1. ed. London: International Thomson Business Press.
Smith, D 2006. Redovisningens språk . 3., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Tscirhart, M 2006:22 ”Nonprofit Member Accociations” Ur: Powell, W. W., Steinberg, R., The Nonprofit Sector: A Research Handbook, Yale University Press.
Lagtext
SFS 1995:1554 Årsredovisningslagen.
Tidsskrifter
Crona, M. 2007. ”Höjd a-kassa får många att lämna facket”, Dagens Industri, 23 januari.
Falkman, P. 2000. ”Den nya ekonomin kräver mer komplex redovisning – dags för ny debatt?”, Balans, nr. 11. sid. 27-30.
Grahn, J och Törning, E. 2003. ”Erfarenheter från tävlingen Bästa årsredovisning för ideella sektorn 2002: Vissa brister finns men också mycket bra”, Balans, nr. 5 sid. 23-25.
Jacobsson, C. 2008. ”Fritt fall för fackförbundet”, Dagens Nyheter, 6 mars.
Torkelsson, H och Törning, E. 2000 “Ideella föreningar och ÅRL”, Balans, nr. 5 sid. 10-15.
Vetenskapliga artiklar
Yih-Tong Sun P. och Scott L., J. 2003 , ”Towards better qualitative performance measurement in organizations”, The Learning Organization, vol. 10, nr. 5 sid. 259.
Rapporter
Ekonomistyrningsverket (ESV) 2003, Årsredovisningar i omvärlden: lika men ändå olika : en studie av årsredovisningar i kommunsektorn, näringslivet och ideella organisationer samt i statsförvaltningen i Norge, Danmark och Storbritannien Stockholm: Ekonomistyrningsverket Publikationsservice, Stockholm.
Elektroniska källor
Hvenmark, J och Wijkström, F, 2004, “The popular movement marinade: the dominant civil society framework in Sweden”. Hämtad 13 januari 2009 från
http://swoba.hhs.se/hastba/papers/hastba2004_018.pdf/
Nationalencyklopedins hemsida,Hämtad 2008-11-24 från http://www.ne.se/
Röster om facket och jobbet , 2007. Hämtad 14 januari 2009 från
http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/88E27E6BD62AE1F4C125725F002CE397/$file/Ro F_01_2007.pdf/
Unionen, 2008. ”Det här är Unionen”. Hämtad 25 november 2008 från https://www.unionen.se/Templates/Article____29666.aspx/
Årsredovisningar och verksamhetsberättelse
Akademikern SSR 2007, Verksamhetsberättelse 2007.
Byggnads 2007, Verksamhetsberättelse 2007.
Civilekonomernas Riksförbund 2007, Verksamhetsberättelse 2007.
Civilekonomernas Riksförbund 2007, Årsredovisning för räkenskapsåret 2007.
DIK-förbundet 2007, Förvaltningsberättelse DIK 2007.
Farmaciförbundet 2007, Förvaltningsberättelse för år 2007.
Finansförbundet 2007, Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2007.
FTF – facket för försäkring och finans 2007, Verksamhetsberättelse och Årsredovisning 2007.
Handelsanställdas förbund 2007, Handels verksamhetsberättelse 2007.
Hotell och restaurangfacket 2007, Verksamhetsberättelse 2007.
Industrifacket Metall 2007, Verksamheten 2007.
Journalistförbundet 2007, Journalistförbundets verksamhet 2007.
Jusek 2007, Årsredovisning 2006/2007.
Kommunal 2007, Kommunal 2007 Verksamhetsberättelse.
Lärarförbundet 2007, Verksamhetsberättelse 2007.
Lärarnas Riksförbund 2007, Verksamhetsberättelse Lärarnas Riksförbund 2007.
Polisförbundet 2007, Årsredovisning 2007.
SEKO – Facket för Service och Kommunikation 2007, Verksamhetsberättelse 2007.
Skogs- och Träfacket 2007, Skogs- och Träfackets verksamhetsberättelse.
SKTF 2007, Verksamhetsberättelse 2007.
ST 2007, Verksamhetsberättelse 2007.
Svenska Livsmedelsarbetarförbundet 2007, Verksamhetsberättelse 2007.
Svenska Transportarbetarförbundet 2007, Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Transportarbetarförbundet.
Sveriges Ingenjörer 2007, Svergies Ingenjörers årsredovisning 2007.
Sveriges Läkarförbund 2007, Verksamhetsberättelse 2007.
Teaterförbundet 2007, Årsredovisning Teaterförbundets verksamhet 2007.
Vårdförbundet 2007, Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2007.
Omnämnt dock ej refererat material
Ersson, S 2007. Indicators in action: development, use and consequences. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ.
Bilagor
Bilaga 1
LO-förbundens medlemsantal 2007-12-31
Källa: http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/A2E445520E806FB7C125740400367D07/$file/
Medlemsantal%202007.pdf
SACO-förbundens medlemsantal 2007-12-31
Källa: Medlemsstatistik 2007-12-31, s.4, http://www.saco.se/upload/Dokumentarkiv/Om%20Saco/Sacos
%20medlemsstatistik_2007-12-31.pdf
TCO-förbundens medlemsantal kvartal 4 2007 och utvecklingen sedan kvartal 4 2006
Källa: http://www.tco.se/6f38f021-cda4-48bb-a8d4-45bfb48463c2.fodoc
Bilaga 2
Exempel på vad fackförbunden redovisar för verksamhet under respektive nytta.
REPRESENTATION
FACKFÖRBUND EX 1 EX 2
hur hur
VÅRDFÖRBUNDET avtalsförshandling representanter i flertalet styrelser TRANSPORTARBETARFÖRBUNDET avtalsförhandlingar jurdisk representation
FINANSFÖRBUNDET centrala avtal juridisk rådgivning
LIVS riksavtal representionsledamöter
JUSEK avtal på lokal nivå
LÄKARFÖRBUNDET avtalsförhandling ledmöter
ST avtalsförhandling juridisk representation
DIK avtalsförhandling
IF METALL avtalsförhandling rättlig hjälp
HOTELL OCH RESTAURANG kollektivavtal juridisk representation SKOGS- OCH TRÄFACKET avtalsförhandlingar ledamöter
TEATERFÖRBUNDET avtalsförhandling ledamöter
FTF avtalsförhandling ledamöter
SEKO avtalsförhandling rättshjälpsärenden
KOMMUNAL avtalsförhandling rättslig hjälp
SKTF avtalsförhandlingar
POLISFÖRBUNDET avtalsförhandling representation i styrelser CIVILEKONOMERNAS
RIKSFÖRBUND avtalsförhandling
FARMACIFÖRBUNDET stor satsning på ombud avtalsförhandling LÄRARNAS RIKSFÖRBUND avtalsförhandling utökning av kontor FARMACIFÖRBUNDET avtalsförhandling utdelning av stipendier LÄRARNAS RIKSFÖRBUND avtalsförhandling
JOURNALISTFÖRBUNDET avtalsförhandling juridisk hjälp HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND juridisk representation avtalsförhandling
BYGGNADS avtalsförhandling
AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR avtalsförhandling
EX 3 EX 4
hur hur
VÅRDFÖRBUNDET int projekt och konferenser almedalsveckan TRANSPORTARBETARFÖRBUNDET
FINANSFÖRBUNDET pensionsavtalsförhandlingar representation inom olika organ
LIVS avtalsförhandling juridisk representation
JUSEK
LÄKARFÖRBUNDET juridiskt biträde ST
DIK
IF METALL ledamöter i styrelser
HOTELL OCH RESTAURANG ledamöter SKOGS- OCH TRÄFACKET
TEATERFÖRBUNDET databas Artistkatalogen FTF
SEKO KOMMUNAL SKTF
POLISFÖRBUNDET rättshjälp arbetsskadeärenden
CIVILEKONOMERNAS RIKSFÖRBUND
FARMACIFÖRBUNDET prisutdelningar LÄRARNAS RIKSFÖRBUND styrelserepresentation FARMACIFÖRBUNDET forskningsstipendier LÄRARNAS RIKSFÖRBUND
JOURNALISTFÖRBUNDET ledamöter HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND
BYGGNADS
AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR
