Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats 15 hp Vårterminen 2011
Hinder vid kommersialisering av teknologier
- En fallstudie kring förflyttning av teknologi från universitetsmiljö till företagsmiljö
Författare: Hanna Garbergs
Handledare: Virpi Havila 2011-06-03
i
Sammandrag
Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder
identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö. Några av de hinder som har identifierats är att då en teknologi ska börja
användas i stor skala kan ny utrustning få lov att utformas och göras tillgänglig och nya logistiska nät kan behöva sättas upp för att säkerställa försörjningen av kritiska råvaror. För att kunna dra generella slutsatser behöver vidare forskning genomföras.
Nyckelord: 4R-modellen, hinder, kommersialisering, heterogenitet, gränsytor, relationer, nätverk, innovationer, interaktion och IMP.
ii
Förord
Att skriva c-uppsats inom företagsekonomi har varit givande, frustrerande, spännande och framförallt roligt. Jag har under den här våren träffat människor som har inspirerat mig och fått mig att lyfta upp blicken och se alla de möjligheter som finns. Det går att tillverka ett miljövänligt batteri baserat bara på alger, polymerer och koksalt. Det går att använda kunskap om både företagsekonomi och teknologi och utnyttja synergin för att kunna undersöka
komplexa samband.
Jag vill tacka min handledare Virpi Havila för inspirerande, roliga och spännande
diskussioner. Tack också till min seminariegrupp och framförallt Carin Zarelius och Kristina Sikström som har läst min uppsats och gett mig många värdefulla kommentarer. Mitt tack går till Malena Ingemansson och Sofia Wagrell för att ni gav mig möjlighet utforska en del inom
”Salt- och pappersbatteri” projektet. Tack för er aldrig sinande entusiasm och vilja att visa mig in i forskningsvärlden. Tack också till Maria Strømme på Uppsala universitet för att du fick mig att bli inspirerad till att vilja forska och skapa nya innovationer. Jag vill också tacka Mateo Santurio från Uppsala Innovation Centre, David Alexeichik från FMC BioPolymer Pharmaceutical och Albert Mihranyan från Uppsala universitet för att ni delade med er av era tankar kring tillverkning av cellulosa och ”Salt- och pappersbatteri”-projektet.
iii
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
2. TEORI ... 3
2.1 FRAMGÅNGSRIKT I UNIVERSITETS- OCH AFFÄRSMILJÖ? ... 3
2.2 KOMBINATIONER AV RESURSER ... 3
2.3 NÄTVERKSTEORI ... 4
2.4 SAMMANFATTNING AV TEORI OCH KONKRETISERING AV ANALYSMODELL ... 6
3. METOD ... 8
3.1 URVAL ... 8
3.2 INSAMLING AV DATA ... 9
3.3 BEHANDLING AV INSAMLAD DATA ... 9
3.4 METODDISKUSSION ... 10
4. EMPIRI ... 11
4.1 SAMARBETET MELLAN FMC OCH UPPSALA UNIVERSITET ... 11
4.2 TILLVERKNINGEN AV CELLULOSA HOS FMC... 14
4.3 NÄTVERKET KRING DEN PROCESSADE CELLULOSAN OCH FMC ... 17
5. ANALYS ... 20
5.1 ATT LYCKAS BIBEHÅLLA DET UNIKA ... 20
5.2 IDENTIFIERING AV UTRUSTNING ... 20
5.3 SKAPANDET AV NY UTRUSTNING ... 21
5.4 NYA NYCKELKOMPONENTER IDENTIFIERAS OCH KAN BLI KRITISKA ... 21
6. SLUTSATS ... 22
6.1 IDENTIFIERADE HINDER ... 22
iv
6.2 BEGRÄNSNINGAR OCH FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 23
REFERENSER ... I
APPENDIX ... III
INTERVJUGUIDE ... III FÖRTECKNING ÖVER GJORDA INTERVJUER ... V
1
1. Inledning
Det som värderas högt inom forskningsvärlden är det som skiljer sig radikalt från tidigare upptäckter. Ju mer unikt något som tagits fram på universitetet är, desto fler artiklar kan forskargruppen som upptäckte teknologin publicera i högt rankade tidskrifter, vilket inom forskningsvärlden är synonymt med stora framgångar. Ju fler publikationer som
forskningsgruppen kan göra desto större sannolikhet är det att gruppen kan få de
forskningsbidrag som den söker och därmed fortsätta med sin forskning. För företag ser situationen däremot helt annorlunda ut. Inom företagsvärlden är det viktigt att generera vinst och därför måste teknologierna kunna tillverkas i de maskiner som finns och kunna säljas till kunder som redan vet hur de vill använda produkten. Inom företagsvärlden värderas därmed teknologier som kan användas inom redan befintliga strukturer och processer högt. Vad som anses som högt värderad kunskap inom akademin och affärsvärlden ter sig därför olika. Att ta en teknologi från en universitets- till en affärsmiljö är svårt eftersom det som värderas som viktigt skiljer sig åt. (Håkansson och Waluszewski, 2002; Håkansson och Waluszewski, 2007) I Sverige satsas årligen två miljarder kronor på forskning för att ta fram samhällsnyttiga lösningar (Johnson, 2011). Det kan jämföras med att värdet på alla de tjänster och varor som producerats i Sverige under 2010 var 3260 miljarder kronor (BNP - bruttonationalprodukt, 2011). Det satsas stora summor pengar på forskning med målet att kommersialisera och nyttogöra teknologier och därför är det viktigt att de satsade pengarna kommer till nytta.
Eftersom skillnaden mellan vad som värderas som unikt inom företags- och affärsvärlden är stor, finns det många hinder som kan stoppa kommersialiseringen av teknologier. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka hinder som uppkommer då en teknologi förflyttas från universitets- till affärsmiljö där målet är att teknologin ska kommersialiseras och därmed nyttogöras.
På Uppsala universitet har det tagits fram ett batteri som baseras på papper och salt och har cellulosa som huvudkomponent. Batteriets unika egenskaper kommer från cellulosans karaktäristika. Batteriet och cellulosans egenskaper har fått många publikationer i erkända tidskrifter. Genom publikationerna har ett erkännande inom universitetsvärlden uppnåtts. I samband med publikationerna patenterades teknologin och forskarna försökte hitta
samarbetspartners och sätt att kommersialisera den. För att kunna kommersialisera teknologin behövdes det stora kvantiteter av cellulosa. Uppsala universitet tog därför kontakt med FMC BioPolymer Pharmaceutical (FMC) som universitet sedan tidigare hade en samarbetsrelation
2
med. Det pågående samarbetet fördjupades och målet var att FMC skulle bli underleverantör av cellulosa. Universitet har sedan början av 2000 haft en samarbetesrelation FMC.
Samarbetet mellan Uppsala universitet och FMC är ett exempel på då en teknologi ska
överföras från universitets- till företagsmiljö, där det är stor skillnad på vad som värderas som framgångsrikt. I uppsatsen kommer hinder som uppkommer då en teknologi förflyttas från en universitets- till en företagsmiljö att undersöka genom en fallstudie kring överföring av teknologi från Uppsala universitet till FMC. (Mihranyan et al., 2008; Mihranyan et al., 2007;
str m et al., 2009)
För att kunna undersöka vilka hinder som uppkommer då en teknologi ska överföras från universitets- till affärsmiljö kommer en tillämpad 4R-modell att användas. 4R-modellen är ett verktyg för att kartlägga produkter, affärsrelationer, faciliteter och utrustning och
organisatoriska enheter, vilka med ett samlingsnamn benämns som resurser (Håkansson och Waluszewski, 2002; Baraldi, 2003; Håkansson och Waluszewski, 2007). Med hjälp av kartläggning går det att undersöka hur teknologiska lösningar utvecklas och används.
Efter uppsatsens inledning kommer ett teorikapitel som mynnar ut i en beskrivning av den tillämpade 4R-modellen. Uppsatsen fortsätter med ett metodkapitel som ämnar till att diskutera de val av metod som har gjorts. Efter metoddelen följer sedan en empiridel där en longitudinell framställning av vad som har hänt kring cellulosan beskrivs. I analysen identifieras, med hjälp av den tillämpade 4R-modellen, de hinder som har uppkommit vid överföring av teknologi från Uppsala universitet till FMC. Analysen mynnar ut i slutsatser där de hinder som identifierats beskrivs. Uppsatsen avslutas med förslag till vidare forskning.
Appendix består av intervjuguider samt en förteckning över de intervjuer som har gjorts.
3
2. Teori
Teorin inleds med att diskutera varför det som värderas högt inom universitetsmiljön inte alla gånger blir lyckat i en affärsmiljö. Uppsatsen fortsätter med att beskriva hur resursers olika egenskaper och karaktäristiska leder till att de när de kombineras, möter nya gränsytor, vilket i sin tur kan leda till att nya resurser utvecklas. Teorin fortsätter med att beskriva nätverksteori som mynnar ut i en beskrivning kring 4R-modellen som är ett verktyg för att kartlägga
resursers relation och interaktion. Teoriavsnittet avslutas med en tillämpad 4R-modell. Den tillämpade 4R-modellen syftar till att fånga överföringen av teknologi mellan universitets- och affärsmiljön. De olika miljöernas egenskaper och resurser leder till att hinder kan uppkomma under överföringen. Med hjälp av modellen kan resursernas interaktioner och kombinationer inom och mellan de olika miljöerna kartläggas och med hjälp av detta kan hinder identifieras.
2.1 Framgångsrikt i universitets- och affärsmiljö?
Att en teknologi är framgångsrik i en miljö är inte liktydigt med att den blir det i en annan.
För att en teknologi ska kunna kommersialiseras och bli en produkt måste den kunna bäddas in i en fysisk eller organisatorisk affärsresurs. Först då är den användbar. Därför måste något som är framgångsrikt inom akademin för att kunna bli det även inom affärsvärlden, kunna bäddas in och anpassas till de strukturer som finns där. Desto mer revolutionerande som teknologin är och desto mer den avviker från existerande kombinationer av resurser, desto svårare är det att bädda in teknologin i existerande resurser. För att en teknologi inom den akademiska miljön ska vara högt värderad bör den vara unik. För att en teknologi ska fungera att användas inom ett företag måste den kunna bäddas in i existerande strukturer och därmed integreras i befintliga strukturer. Konsekvensen av de båda miljöernas olika mål för
verksamheterna och uppfattning om vad högt värderad och användbar kunskap är, leder till att svårigheter kan uppkomma då en teknologi från akademisk miljö ska kommersialiseras.
(Håkansson och Waluszewski, 2007) 2.2 Kombinationer av resurser
Håkansson och Waluszewski (2002) beskriver att resurser används i kombinationer i en ekonomisk kontext. Med detta menas att, för att till exempel förädla en råvara, måste det finnas maskiner som består av många olika delar (och därmed resurser) som är anpassade för att kunna använda råvaran. Det är även när resurserna används i kombinationer som nya egenskaper kan upptäckas hos resursen. Därför finns det alltid nya möjligheter till nya idéer och innovationer och i förlängningen nya resurser när resurser kombineras och detta begrepp
4
benämns som heterogenitet. Begreppet heterogenitet har tagits upp tidigare i litteraturen.
Penrose (1959) diskuterar heterogenitet som sätt att använda både personella och materiella resurser på olika vis. De nya kombinationerna kan generera olika typer av service. Även Rosenberg (1994) diskuterar begreppet genom att resonera kring hur ny och gammal information bäddas in i nya teknologier.
Eftersom resurser är heterogena kan nya egenskaper hittas om två resurser kombineras. Till exempel uppfanns penicillinet genom att Alexander Flemming av en slump råkade glömma att diska en bakterieodling, vilket ledde till att bakterierna i odlingen dog eftersom att mögel hade börjat växa (Sir Alexander Fleming - biography, 2011). Genom att kombinera mögel och bakterier, kunde därför penicillinet upptäckas. Eftersom det går att kombinera oändligt många resurser i oändligt många olika kombinationer går det inte att ha full kunskap om någon resurs och därför finns det hela tiden möjlighet att upptäcka nya resurser och förbättra befintliga lösningar. (Håkansson och Waluszewski, 2002)
Inbäddningen av information och resurser i befintliga strukturer kan ses som en kontinuerlig interaktionsprocedur. I inbäddningen skapas nya gränsytor och därför kan ”uppkomsten” av nya produkter då resurser kombineras ihop ske. De fysiska resurserna kombineras inte bara inuti företagets organisation, utan även med resurser som befinner sig utanför företaget.
Därför finns det många gränsytor både inom och utanför företag. Alla gränsytor har
ekonomiska konsekvenser och därför måste en medvetenhet finnas om gränsytornas betydelse vid beslut om utveckling, produktion och hur produkten ska användas. (Håkansson och Waluszewski, 2002; Håkansson och Waluszewski, 2007)
2.3 Nätverksteori
I artikeln ” o Business is an Island”1 beskriver Håkansson och Snehota (1989) hur företag i sin strategi bör flytta fokus från hur resurser organiseras internt, till hur resurser och
aktiviteter relateras till andra aktörer inom nätverket som de verkar inom. Istället för att se företag som individuella enheter som arbetar autonomt kan företag ses som delar av ett nätverk där delarna påverkar varandra. (Håkansson och Snehota, 1989)
Håkansson och Waluszewski (2002) beskriver att företag inte själva kan ha all den kunskap och alla de resurser som krävs. Istället tar företag hjälp av leverantörer och andra aktörer som bidrar med sin kunskap och sina resurser. Dessa aktörer/företag anpassar sina resurser efter
1 Översatt till svenska, ”Inget f retag är en egen ”.
5
varandra och gör många gånger gemensamma investeringar. Därför är företag beroende av andra företag/aktörer och därför är företag sammankopplade och man kan dessa som delar av nätverk. (Håkansson och Waluszewski, 2002)
2.3.1 4R-modellen
Med utgångspunkt från nätverksteori arbetades 4R-modellen fram som ett verktyg för att analysera interaktion mellan företags resurser. Med hjälp av 4R-modellen går det att kartlägga hur resurser kombineras och omarbetas. Därigenom går det att undersöka hur teknologier utvecklade i en universitetsmiljö utvecklas och används i en företagsmiljö. (Håkansson och Waluszewski, 2002; Håkansson och Waluszewski, 2007; Baraldi, 2003)
Kombinationen och inbäddningen av resurser sker i en interaktionsprocedur. Interaktionen sker över tid mellan företag. Interaktion beskrivs av Håkansson och Waluszewski (2002) som den största drivkraften för att skapa resurser, bädda in dessa i varandra och därigenom skapa kombinationer av resurser med unika egenskaper. (Håkansson och Waluszewski, 2002) Teorin kring 4R-modellen bygger på följande fyra förutsättningarna:
1) För att interaktion ska kunna äga rum måste det finnas relationer, varför relationer är viktigt.
2) Eftersom individuella aktörer krävs för att interaktion ska äga rum är dessa aktörer viktiga för att interaktionsprocesser mellan företag ska kunna äga rum.
3) Nya produkter skapas genom att resurser kombineras, vilket görs genom interaktion.
4) Också faciliteter är en viktig resurs som skapas och formas genom interaktionsprocessen. (Håkansson och Waluszewski, 2007)
Nedan kommer fyra olika typerna av resurser att tas upp och diskuteras närmare. Modellens kärna är de fyra olika typerna av resurser och kartläggningen av dessa i relation till varandra.
Alla de fyra resurserna beror på och är beroende av varandra. Produkter och faciliteter karakteriseras som fysiska resurser, medan affärsenheter och affärsrelationer beskrivs som organisatoriska resurser. (Håkansson och Waluszewski, 2002; Håkansson och Waluszewski, 2007; Baraldi, 2003)
Interaktionsprocessen och dess påverkan på produkten
Egenskaperna hos produkten beror på hur utgången av interaktionen som sker mellan köpande och säljande part ser ut. Interaktionen kan skapa avtryck på produkten. Till exempel
6
uppkommer många produkter som resultat av interaktion mellan köpande och säljande part där den köpande parten har lagt specifikationer på en önskad produkt. Med produkter menas artefakter som kan bytas mellan företag. Exempel på sådana artefakter är råmaterial, färdiga produkter och komponenter. (Håkansson och Waluszewski, 2002; Håkansson och
Waluszewski, 2007; Baraldi, 2003)
Interaktionsprocessen och dess påverkan på faciliteter och utrustning
Genom att anpassa produktionsanläggningar och andra faciliteter mellan det säljande och köpande företaget kan de båda parterna uppnå ökad effektivitet och kostnadsbesparingar.
Många gånger finns det användbar karaktäristika hos de olika faciliteterna som genom interaktion mellan de båda parterna kan komma fram och därigenom användas. Exempel på faciliteter är järnvägar, hamnar, kabelmaskiner och lagerlokaler. (Håkansson och
Waluszewski, 2002; Håkansson och Waluszewski, 2007; Baraldi, 2003)
Interaktionsprocessen och dess påverkan på organisatoriska enheter/affärsenheter
Affärsenheten betraktas som en resurs ifråga om att samarbeta med andra enheter. Vid samarbetet med andra enheter kommer affärsenheterna anpassa sig till de andra parterna.
Affärsenheter karakteriseras därför som sociala enheter som innehar specialkunskap om hur man på bästa sätt arbetar med motparten. Exempel på affärsenheter är individuella företag, företagsenheter eller delar av organisationer. (Håkansson och Waluszewski, 2002; Håkansson och Waluszewski, 2007; Baraldi, 2003)
Interaktionsprocessen och dess påverkan på affärsrelationer
Många företag bygger upp relationer som pågår över lång tid. Dessa relationer skapas genom interaktion och genom interaktion kan olika resurser kombineras. (Håkansson och
Waluszewski, 2002; Håkansson och Waluszewski, 2007; Baraldi, 2003)
2.4 Sammanfattning av teori och konkretisering av analysmodell
Företag är inga egna öar, utan verkar i komplexa nätverk. För att förstå vilka hinder som finns då en teknologi ska flyttas från universitetsmiljö till affärsmiljö med målet att
kommersialisera teknologin är det viktigt att inte enbart studera företaget som arbetar med kommersialiseringen utan även de aktörer som befinner sig runt företaget.
För att studera vilka hinder som uppkommer vid kommersialisering kommer en tillämpad version av 4R-modellen att användas (se Figur 1). Modellen utgår från 4R-modellen där alla
7
resurser, det vill säga faciliteter och utrustning, affärsrelationer, organisatoriska enheter och produkter, interagerar med och påverkar varandra. I figuren är alla produkter beskrivna med en rektangel, organisatoriska enheter med en cirkel, faciliteter och utrustning med en triangel och organisatoriska relationer med sexhörningar. Linjerna mellan de olika resurserna
beskriver deras interaktion och inbördes relation. De två stora cirklarna symboliserar universitets- och företagsmiljön och deras olikheter som tidigare beskrivits i teorin. Pilen mellan de båda miljöerna beskriver den överföring av teknologi som sker och beskriver även hur de olika resurserna möter nya resurser i den nya miljön. Den streckade linjen symboliserar de hinder som uppkommer vid överföringen. Den tillämpade modellen syftar till att fånga hur resurserna från de olika miljöerna möts och kombineras när de förflyttas från en miljö till en annan samt de hinder som uppkommer när detta sker.
Figur 1 Tillämpad 4R-modell.
Teknologier som har tagits fram på universitet är uppbyggd kring olika resurser. Med hjälp av den tillämpade 4R-modellen kan dessa resurser och de resurser som teknologin möter då den förflyttas från universitets- till företagsmiljö åskådliggöras. Detta leder till att hinder som är kopplade till produkt och råvara, faciliteter och utrustning, organisatoriska enheter och affärsrelationerna, och överföring från universitetsmiljö till företagsmiljö kan identifieras.
Med hjälp av den tillämpade 4R-modellen kommer de hinder som uppkommer då
tillverkningen av cellulosa förflyttas från Uppsala universitet till FMC att studeras. Metoden för fallstudien kommer att diskuteras i nästa kapitel.
8
3. Metod
För att få djupare förståelse för vilka hinder som uppkommer då en teknologi förflyttas från universitets- till företagsmiljö har en fallstudie genomförts. I metodkapitlet kommer urval, insamling och behandling av data och metodval att diskuteras.
3.1 Urval
Den cellulosa som har tagits fram efter mångårig forskning på Ångströmslaboratoriet i Uppsala har fått publicitet i erkända tidskrifter och kan därför betraktas som unik (Mihranyan et al., 2007; Mihranyan et al., 2008; str m et al., 2009). Framtagningen av cellulosan ska nu kommersialiseras i företagsmiljö. Eftersom målet med uppsatsen är att undersöka de hinder som kan uppkomma då en teknologi förflyttas från en universitetsmiljö till en företagsmiljö, där teknologin som utvecklats i universitetsmiljö är unik sitt slag, är valet av att studera kommersialiseringsprocessen kring cellulosan intressant. En konsekvens av att välja just det studieobjekt som valts är att de hinder som har identifierats kommer att vara direkt
sammanknutna kring undersökningsobjektet. Om andra undersökningsobjekt hade valts hade andra hinder kunnat identifieras. Detta är särskilt tydligt eftersom relationen mellan FMC och Uppsala universitet har pågått i mer än 10 år. Den långa relationen kan innebära att de båda parterna har haft en vana vid att samarbeta med varandra, vilket skulle kunna innebära att många hinder som kunde varit förknippade till att de båda parterna inte kände varandra när relationen inleddes, inte kunde identifieras i den här fallstudien.
För att få en helhetsbild över kommersialiseringen av produkten undersöktes de centrala resurserna kring cellulosan och representanter från företags- och universitetsmiljön intervjuades. Både representanter från företaget som försöker kommersialisera teknologin (FMC), Uppsala universitet där teknologin har utvecklats och den projektledare som just nu arbetar med kommersialiseringen av ”Salt- och pappersbatteriet” och därmed cellulosan intervjuades. Intervjuer har genomförts med Mateo Santurio, projektledare f r ”Salt- och pappersbatteri” projektet, Maria Strømme, uppfinnare av den unika cellulosan och
projektledare f r ”Salt- och pappersbatteri” projektet, Albert Mihranyan, uppfinnare av den cellulosan och kontaktperson till FMC och David Alexeichik, processingenjör och ansvarig för produktionen av cellulosa på FMC (se även Förteckning över gjorda intervjuer i
Appendix). Anledningen till att intervjua personer från flera delar av nätverket som finns runt produktionen av cellulosan är att skapa en helhetsbild och därmed skapa trovärdighet för studien. Genom att intervjua personer ifrån nätverket kommer pålitligheten för
9
undersökningen att öka eftersom flera personer med olika synvinklar och bakgrund kan delge sin åsikt. Eftersom studien är tidsbegränsad kommer inte hela nätverket av aktörer som finns kring produktionen av cellulosa att kunna intervjuas, vilket är en begränsning med
undersökningen.
3.2 Insamling av data
Insamlingen av primärdata gjordes genom semistrukturerade intervjuer där intervjuguider med teman och frågor kring resursanvändning användes (se Intervjuguide i Appendix).
Genom att utgå från de resurser som finns i den tillämpade 4R-modellen och överföring av teknologi mellan affärs- och universitetsmiljö, skapades frågor och teman som sedan användes under intervjuerna. De teman som användes kretsade dels kring de 4R:n;
organisatoriska enheter, produkter och råvaror, affärsrelationer och faciliteter och utrustning, men också kring överföring av kunskap (och av teknologi) från Uppsala universitet till FMC vars uppgift var att industrialisera framtagningen av cellulosa. Genom att använda teman kunde intervjufrågorna anpassas till situationen. Eftersom semistrukturerade intervjuer gjordes kunde följdfrågor ställas, vilket ledde till att mer information kom fram under de intervjuer som genomfördes än om en enkät med standardiserade frågor hade använts.
Intervjuerna gjordes via personlig kontakt där det var möjligt, annars via telefon och då detta även heller inte var möjligt via mail. För att kunna få fram material är det viktigt att ställa följdfrågor och få upp ett förtroende hos den intervjuade. Detta är svårare att uppnå via mail, varför att genomföra intervjuer via mail inte var att föredra. Det kan även vara problematiskt att ställa frågor via telefon eftersom det kan vara svårt att följa personernas minspel och uttryck. (Saunders et al., 2009)
För att få sammanhang till bakgrunden kring den industriella framtagningen av cellulosa och de olika aktörerna som är knutna till framtagningen av cellulosa inhämtades sekundärdata i form av material från de olika parternas hemsidor. Sekundärdata inhämtades även från vetenskapliga artiklar som beskriver algbatteriet och från presentationer som tillhandahölls från parterna i projektet.
3.3 Behandling av insamlad data
Under analysen av primärdata i form av de semistrukturerade intervjuerna användes den tillämpade 4R-modellen (Håkansson och Waluszewski, 2002; se även 2.3.1 4R-modellen och 2.4 Sammanfattning av teori och konkretisering av analysmodell). Med hjälp av den
tillämpade 4R-modellen kunde resursernas typ karakteriseras och det gick att se mönster för
10
hur dessa samverkade och det var då möjligt att se vilka hinder som fanns då en teknologi förflyttades från universitets- till företagsmiljö. För att analysera de semistrukturerade intervjuerna transkriberades dessa och de olika typerna av resurserna markerades. Utifrån markeringen av resurser genomfördes sedan analysen.
Sekundärdata i form av de vetenskapliga artiklarna användes för att få den vetenskapliga synen på algbatteriet. Ytterligare sekundärdata inhämtades från olika parter som var
involverade i projektets hemsidor och presentationer och användes som bakgrundsinformation med syfte att leda till en djupare förståelse för det nätverk som FMC befann sig i.
3.4 Metoddiskussion
Genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med personer som verkar i nätverket kring framtagningen av cellulosa på FMC, kunde en djupare förståelse fås för vilka hinder som kan uppkomma då en teknologi förflyttas från universitets- till affärsvärlden med mål att
kommersialisera teknologin, gentemot om en kvantitativ ansats hade valts där frågorna bestäms på förhand. Anledningen till att intervjua personer från det nätverket som kretsar kring framtagningen av cellulosa är att skapa en helhetsbild och därmed trovärdighet för studien. Genom att intervjua personer i nätverket ökade pålitligheten för undersökningen eftersom flera personer med olika synvinkel och bakgrund kunde delge sin åsikt. Däremot skulle en större undersökning med fler intervjuer och parter behövt ha genomförts för att ha kunnat gå in ännu djupare i frågeställningen för uppsatsen. En annan svaghet med studien är att kommersialiseringen av cellulosan inte är klar, vilket innebär att studien kan missa de hinder som kan uppkomma i slutet av kommersialiseringsfasen. FMC har heller inga kunder f rutom de som medverkar i ”Salt- och pappersbatteri” projektet och därför kan det vara svårt att undersöka hur kunders resurser integreras med FMCs resurser, vilket kan ha stor påverkan på hur produkten utvecklas och därigenom vilka hinder som kan uppkomma. Att projektet pågår just nu är också en styrka eftersom det är nu som många av de hinder som är
förknippade till överföring av teknologin uppkommer. Det är nu det händer och därför är det färskt i minnet hos alla som arbetar med kommersialiseringen av algbatteriet.
11
4. Empiri
I empiriavsnittet kommer samarbete mellan Uppsala Universitet och FMC först att beskrivas.
Avsnittet kommer fortsätta med att beskriva hur överföringen av teknologi från Uppsala universitet till FMC har sett ut.
4.1 Samarbetet mellan FMC och Uppsala universitet
Samarbetet mellan FMC och Uppsala universitet har en lång historia och inleddes redan i början av 1999. Från början samarbetade de båda parterna kring mikrokrystallin2 cellulosa.
Samarbetet har sedan dess handlat om olika applikationer till cellulosa. (Strømme, 2011) 4.1.1 Mikrokrystallin cellulosa
Maria Strømme och hennes forskargrupp började forska kring cellulosa och dess egenskaper under 90-talet. Under början av 1999 träffade Maria Strømme från Uppsala universitet representanter från FMC. Mötet skedde under ett besök i en forskningsgrupp som leddes av Ragnar Ek på Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet. FMC Corporation som FMC3 är en del av tillverkar kemiska produkter inom jordbruk, specialkemikalier och kemikalier som kan användas inom industrin. FMC Corporation har 4900 anställda och verksamhet i hela världen. FMC arbetar med att ta fram olika ingredienser i mat som kan förbättra textur, struktur och fysisk stabilitet, farmaceutiska tillsättsmedel för inkapsling och disintegrerade applikationer och biopolymerer som kan användas inom medicinsk utrustning. Området bidrog under 2010 till 20 procent av FMC Corporations intäkter. (FMC Corporation Annual Report, 2010; Strømme, 2011)
Under mötet på Rudbecklaboratoriet beskrev Strømme de unika egenskaperna som de hade hittat hos cellulosa från algen Cladophora eller grönslick som den heter på svenska.
Forskargruppen med Strømme i spetsen hade lyckats utvinna cellulosa som hade hög ytarea, hög kristallinitet och förmågan att lösas upp i vatten4. Representanterna från FMC blev intresserade av egenskaperna hos cellulosan och såg att de var intressanta för applikationer som företaget kunde använda sig av. FMC i sin tur var intressanta för Uppsala universitet eftersom de som Strømme beskriver ” I och med att det inte finns något annat företag i
världen idag som skördar algen och producerar cellulosan. Vad jag vet är de, de enda som gör
2 Med krystallin menas att cellulosan kan ordna sig i bestämda strukturer, det vill säga kristallstrukturer. Med mikro menas att det är litet.
3 FMC är en förkortning för FMC BioPolymer Pharmaceutical.
4 Att den går att dispergera.
12
det.” Det ledde till att ett samarbete startades. Strømme (2011) beskriver hur produkten såg ut och utvecklades enligt f ljande: ”En lågkristallin cellulosa, som skulle vara där f r att sk dda fuktkänsliga läkemedel mot nedbrytning, men det var så oerhört svårt att producera, i
industriell process att producera det materialet, så att det lades ner.” (Strømme, 2011) 4.1.2 Farmaceutiska applikationer – stabiliserare i läkemedel
Några år senare (2004) ledde vidare forskning till att Uppsala universitet med Strømme i spetsen insåg att även andra egenskaper hos cellulosan var intressanta. Det ledde till att forskarna ville söka en industriell partner och de kontaktade då FMC igen. Nu var det egenskaper som kunde användas i farmaceutiska applikationer som stod i centrum.
Egenskaper hos cellulosan gjorde att den kunde användas som en stabiliserare i läkemedel.
FMC köpte därför patent för tillverkning av den speciella cellulosan och därför är det bara FMC som har rätten att tillverka cellulosa enligt det patent som FMC äger. Däremot behöll forskarna på Uppsala universitet rätten att göra produktutveckling, men dock inte inom samma område som FMC ville använda patentet till. Sedan dess har FMC undersökt flera potentiella applikationer som de kan använda cellulosan till, vilket de även utvecklar i nuläget. (Alexeichik, april 2011; Santurio, april 2011; Strømme, 2011)
4.1.3 ”Salt- och pappersbatteri”
Parallellt med att FMC arbetade fram applikationer till cellulosan pågick forskningen på Uppsala universitet för fullt. Efter några års ytterligare forskning hade forskargruppen på Ångström insett att cellulosans unika egenskaper kunde användas på fler sätt. Forskarna insåg att de kunde använda cellulosan som en superkondensator, det vill säga något som snabbt kan laddas upp och ur. Upptäckten publicerades i Nano Letters som är en erkänd tidskrift inom forskningsvärlden och upptäckten benämndes som ”Salt- och pappersbatteriet”. Batteriet baseras på ett kompositmaterial som består av en kombination av en monomer5 och cellulosa från algen grönslick. Batteriet är kompakt, lätt och kan gjutas i pappersark. Batteriet har även kort uppladdningstid, kan bändas och rullas, kan göras i mikro- och makroskala samt är miljövänligt. Målet med ”Salt- och pappersbatteri” projektet är att kunna tillverka ett pappersbaserat, miljövänlig och metallfritt batteri. (Mihranyan et al., 2008; Östberg, 2011;
Mihranyan et al., 2007; str m et al., 2009; Alexeichik, april 2011; Strømme, 2011;
Santurio, april 2011; Mihranyan, 2011)
5 En monomer är en enhet som består av ett antal atomer som kan bindas ihop och därmed skapa långa kedjor med atomer (polymerer).
13
Uppsala universitet med Maria Strømme i spetsen startade upp och leder nu tillsammans med Mateo Santurio från Uppsala Universit Innovation (UUI) ”Salt- och pappersbatteri”
projektet. UUI arbetar med att underlätta samarbetet mellan Uppsala universitet och näringslivet och jobbar med kommersialiseringen av idéer (UU Innovation, 2011). Mateo Santurio från UUI har som ansvar att titta på marknadsrelaterade frågor kring ”Salt- och pappersbatteriet”. Uppsala universitet verkar som spindeln i nätet i projektet. De har lagt till fler samarbetspartners till projektet när det har funnits behov av nya kunskaper. FMC är ansvariga för att industrialisera framställningen av cellulosan som ska användas i batteriet. De är underleverantörer av cellulosa till de andra aktörerna i projektet. Andra aktörer som verkar inom projektet är ETC Battery and FuelCells Sweden AB (ETC AB) vilka arbetar för att industrialisera batterirelaterade idéer från universitet (Om ETC, 2011). Även F.O.V. Fabrics AB (FOV AB) är en aktör i projektet. De arbetar med att producera textilier för sportbruk och textilier till bilindustrin (About F.O.V., 2011). VTT Tecnical Research Centre of Finnland (VTT), ett forskningsinstitut i Finland arbetar också i projektet. Deras roll är att utföra
grundläggande forskning kring de beståndsdelar som bygger upp cellulosan, samt att utveckla applikationer till batteriet. (Ingemansson, 2010; Santurio, april 2011; Strømme, 2011)
Alexeichik (april 2011), processingenjör på FMC, berättar att uppstarten av samarbetet i
”Salt- och pappersbatteri” projektet mellan Uppsala universitet och FMC ägde rum i början av 2009. FMC:s roll var att tillverka substratet till batteriet, det vill säga att tillverka cellulosa från algen grönslick. Produktionen av cellulosan hade inletts tidigare i och med att FMC försökte utveckla en cellulosa som kunde användas som stabiliserare i läkemedelsberedningar.
(Alexeichik, april 2011)
Enligt Alexeichik (april 2011) är FMCs syfte med samarbetet i ”Salt- och pappersbatteri”
projektet att utveckla en produkt som kan nå ut till en ny marknad och därmed ge FMC en möjlighet att bredda sin produktportfölj. Samarbetet ger också ett tillfälle att skapa närmare relationer med Uppsala universitet. Alexeichik (april 2011) beskriver att ”Salt- och
pappersbatteri” projektet i sig var intressant för FMC eftersom företaget redan då de
tillfrågades höll på att sätta upp produktionen av cellulosa som kan användas som stabiliserare i läkemedelstabletter. Den cellulosa som ska användas i ”Salt- och pappersbatteri” projektet är samma cellulosa som FMC redan hade inlett uppstarten av produktion av. (Alexeichik, april 2011)
14
”Salt- och pappersbatteri” projektet är just nu inne i två faser, dels försöker man hitta
applikationer till batteriet genom bland annat ett samarbete med Motorola, dels försöker man också vidare undersöka och förstå materialets egenskaper. Santurio (april 2011) berättar även att som det ser ut idag är FMC underleverantör till de aktörer i projektet som behöver
cellulosa, men att i framtiden, om produkten helt kommersialiseras, kan det utvecklas en helt ny nisch och produktområde för FMC. (Santurio, april 2011; Santurio, maj 2011)
4.2 Tillverkningen av cellulosa hos FMC
Framtagningen av cellulosa har gått från några mg till tiotals kilo sedan tillverkningen överfördes från Uppsala universitet till FMC. (Alexeichik, april 2011) I denna del kommer hur detta har gått till att beskrivas.
4.2.1 Samarbetet mellan Uppsala universitet och FMC kring tillverkningen av cellulosa
Alexeichik (april 2011) berättar att då samarbetet kring cellulosan som skulle användas i FMCs farmaceutiska applikation startade, skickade Mihranyan från Uppsala universitet över mail med instruktioner på hur tillverkningen av cellulosan skulle gå till i labbskala. Även kunskap om hur grönslick växer och vilken biotop som man kan hitta den största andelen användbar alg i förmedlades till FMC från Uppsala universitet. Därefter satte Alexeichik och den grupp som han arbetar i, upp produktion av cellulosa i labbskala, för att därefter skala upp produktionen i ett litet pappersbruk som finns på ett universitet i USA som FMC samarbetar med. Kontakten med universitet i USA förmedlades via det kontaktnät som finns på FMC.
Sedan tillverkningsprocessen av cellulosa överfördes har FMC själva utvecklat och effektiviserat den. För att utvinna cellulosa från algen mosas algmassan för att sedan bearbetas med kemikalier och blekas. Cellulosan formuleras slutligen i den form som
cellulosan ska säljas i. Genom uppskalning har produktionen av cellulosa ökat från 20 mg till 20 kg material per sats. Alexeichik (april 2011) berättar att från början handlade det om att visa att det var möjligt att producera cellulosa i stor skala och att det nu handlar om att automatisera och optimera processen. (Alexeichik, 2010; Alexeichik, april 2011)
För den samarbetsrelation som finns mellan Uppsala universitet och FMC är Mihranyan en viktig aktör. Det är han som sköter kontakten med FMC från Uppsala universitets sida.
Mihranyan och hans kollegor arbetar med att titta på kombinationen polymer och cellulosa och hur olika egenskaper påverkar materialet. Mihranyan samarbetar med FMC genom att lägga fram de tillverkningsegenskaper som gruppen är ute efter och om dessa sammanfaller
15
med FMCs önskemål kan FMC tillgodose dessa önskemål. Ett exempel på detta är att FMC har fått hjälp med att förstå hur viktig ytarean är för att cellulosan ska bibehålla sina unika egenskaper. (Alexeichik, april 2011, Santurio, april 2011, Mihranyan, 2011)
4.2.2 Produkter och råvaror som är viktiga för produktionen av cellulosa Figur 2 beskriver de produkter och råvaror som är viktiga vid framtagning av cellulosa. För att tillverkningen av cellulosa ska kunna genomföras måste det finnas kvantiteter av algen grönslick. Alexeichik (april, 2011) beskriver att det är viktigt att algen har ”växt” på rätt sätt och därmed har rätt karakteristiska. För att FMC i överhuvudtaget ska kunna ha en storskalig produktion av cellulosa har de först tvingats leta fram en plats där rätt typ av alger växer och sedan bygga upp ett logistiskt nät för att kunna forsla algen till FMC. Med hjälp av detta logistiska nät har företaget stor tillgång på cellulosa. Alexeichik (april 2011) beskriver att blekningsproceduren och blekningsmedlet är viktigt då algen processas till cellulosa och att denna har förändrats under uppskalningen av processen: ”Blekningskemikalien var en annan sak som verkligen har förändrats [...] att vi bytte från en kemikalie till en annan, mest
beroende på våra begränsningar i att använda vår utrustning som vi har och för att försäkra oss om att det ger oss den slutgiltiga produkt som vi beh ver.”6 Den tillverkade cellulosan måste även kunna användas i ett ”Salt- och pappersbatteri”. Alexeichik (maj 2011) beskriver att de kan anpassa produktionen av cellulosa, så att vissa egenskaper som är viktiga i den cellulosa som används i ”Salt- och pappersbatteriet” kan tillgodoses. (Alexeichik, april 2011;
Alexeichik, maj 2011)
Figur 2 De produkter och råvaror som påverkar cellulosan. Pilarna beskriver de relationer som finns mellan produkterna.
6 Fritt översatt.
16
4.2.3 Utrustning och faciliteter som är viktiga för produktionen av cellulosa Figur 3 beskriver den utrustning och de faciliteter som behövs vid processandet av algen till cellulosan. Efter att Mihranyan mailade Alexeichik, där han beskrev hur cellulosan kunde tillverkas, har processen förflyttats från labbskala där små mängder har producerats till industriskala där stora mängder kan produceras.
För att kunna tillverka cellulosa behövs det alger. Från början tillverkades cellulosan i labbskala i bägare och säckar. Då användes manuell handkraft och tillverkningen var
tidskrävande. Processen har sedan den skalades upp förflyttats till en pappersmassaanläggning där det finns utrustning anpassad för en sådan typ av anläggning. Alexeichik (april 2011) beskriver att för att FMC skulle kunna skala upp sin produktion har det varit nödvändigt att hitta en facilitet och utrustning där detta har kunnat ske. FMC hade själv inte tillgång till en sådan typ av utrustning. Tack vare det kontaktnät som en person som arbetar på FMC hade med ett universitet i USA där det finns en litet pappersbruk som kan användas i den här typen av tillverkning, kunde FMC köra försök i pilotskala på det pappersbruket.
Alexeichik (april 2011) beskriver nedan hur produktionen då den förflyttas från labbskala till industriskala har påverkat utrustning som används för processandet av cellulosan: ”Vi
behövde också hitta och utveckla utrustning som är väldigt användbar på labbet, men i praktiken och i en kommersiell miljö har det varit svårt att anpassa en del av dessa
grundoperationer […] och för att kunna översätta dessa till en stor skala, fick vi lov att göra flera stora f rändringar.”7 Alexeichik syftar i citatet ovan på den specialutrustning som krävs för att cellulosan ska få vissa viktiga egenskaper. Specialutrustningen behövde anpassas till stor skala för att kunna säkerställa att cellulosans unika egenskaper skulle bibehållas. Just ytarean beskrivs som en mycket viktig egenskap hos cellulosan. FMC använde
specialutrustningen i labbskala och håller just nu på att försöka anpassa utrustning så att den kan användas i pappersmassaanläggningen. Alexeichik (april 2011) beskriver vidare:
”Beroende av att ett litet pappersbruk har börjat användas i produktionen av cellulosa har en del av kemin och några av delprocesserna förändrats […] processen har också blivit mer str mlinjeformad,vilket g r att den blir mer effektiv.”8 (Alexeichik, april 2011; Mihranyan maj, 2011; Strømme, 2011)
7 Fritt översatt.
8 Fritt översatt.
17
Figur 3 Den utrustning som användes/används för att processa cellulosan i labbskala och industriskala. De stora pilarna beskriver riktningen på processen. Specialutrustningen används både i labbskala och i industriskala och behövde anpassas till industriskalan. Tillverkningen som gjordes i labbskala skedde med manuell handkraft, medan tillverkningen i industriskala sker med automatiska processer.
4.3 Nätverket kring den processade cellulosan och FMC
De aktörer som är knutna kring FMC och produktionen av cellulosa och hur de binds samman illustreras av Figur 4. På FMC ansvarar processutvecklingsgruppen för den industriella
framtagningen av cellulosa. Både processutvecklingsgruppen och marknadsföringsenheten från FMC har kontakter med och försöker hitta potentiella kunder till den framtagna
cellulosan. Marknadsföringsenheten har även haft begränsad kontakt med Santurio från UUI som är projektledare f r ”Salt- och Pappersbatteriprojektet”. Litiumdivisionen som finns som ett affärsområde inom FMC och har hand om att ta fram batterier, beskrivs av Alexeichik (april 2011) som att potentiellt kunna vara en konkurrent till ”Salt- och pappersbatteriet”.
Eftersom den processade cellulosan bland annat syftar till att användas i batterier, kan det leda till att FMC konkurrerar med sina egna produkter och därför har processutvecklingsgruppen varit i kontakt med litiumdivisionen. Även leverantören av alger är knuten till FMC eftersom
18
alger är en förutsättning för att cellulosan ska kunna tas fram. FMC har också ett samarbete med ett universitet i USA som har ett mindre pappersbruk som används för att köra
pilotskaleförsök av framtagning av cellulosa. Företaget har även ett samarbete med Uppsala universitet. Alexeichik (april 2011) beskriver samarbetet med Uppsala universitet som nära eftersom FMC så snart som de har ändrat något i processen skickar cellulosan till Uppsala universitet för analys. Efter det görs justeringar i processen. Även Strømme (2011) och Mihranyan (2011) beskriver samarbetet som nära. Alexichik (april 2011) beskriver samarbetet enligt följande: “ är vi har gått genom olika produktutvecklingsfaser, har relationen med Uppsala varit väldigt viktig för oss eftersom de har berättat för oss vad vi borde fokusera på.
“9 Samarbetet som finns mellan FMC och Uppsala universitet beskrivs vidare av Alexeichik (april 2011): “Så vi vill unders ka några saker, och vi kan berätta för varandra vad vi vill att den andra parten ska g ra eller vad vi vill ha gjort.”10 Om antingen FMC eller Uppsala universitet har efterfrågat en förändring av någon egenskap hos cellulosan har det skett en kommunikation mellan de båda, vilket har lett till förändringar i processen och då slutligen hos egenskaper hos cellulosan. Uppsala universitet i sin tur förmedlar kontakten till och förser de andra aktörerna11 som arbetar inom ”Salt- och Pappersbatteri” projektet med producerad cellulosa. De aktörer som FMC förser med cellulosa är VTT, ETC AB och FOV AB. FMC har även kontakt med projektledningen i ”Salt- och pappersbatteri” projektet för att informera dessa om hur projektet fortlöper. (Alexeichik, april 2011; Mihranyan, maj 2011; Santurio, april 2011; Strømme, maj 2011)
9 Fritt översatt.
10 Fritt översatt. Här beskriver Alexichik från FMC om hur samarbetet med Uppsala universitet går till.
11 Med de andra aktörerna menas VTT Research Institute, ETC Battery and Fuel Cells och FOV Fabrics.
19
Figur 4 De organisatoriska delar som närmast påverkar den industriell framtagning av cellulosa och FMC. Den streckade linjen beskriver de organisatoriska delar som finns inom FMC. Pilarna beskriver de relationer som finns inom nätverket.
Utifrån empirin med den tillverkade cellulosan i fokus, kommer analysen att genomföras i nästa kapitel.
20
5. Analys
I analysen kommer de olika hinder som har identifierats med hjälp av den tillämpade 4R- modellen att diskuteras.
5.1 Att lyckas bibehålla det unika
Det nära samarbete som fanns mellan Uppsala universitet och FMC har varit en förutsättning för att cellulosan utvecklats i en riktning som lett till att dess viktiga och unika egenskaper kunnat bibehållas och också utvecklas. Både forskarna på Uppsala universitet och
processingenjören på FMC beskrev samarbetet som mycket bra. Att samarbetet har pågått under mer än tio år har troligtvis också påverkat samarbetet och gjort att det fungerar bra.
Trots det nära samarbete, som båda parter tyckte fungerade bra ledde ändå uppskalningen av processen på FMC till att några av de unika egenskaperna gick förlorade. Detta eftersom FMC inte hade förstått hur viktiga dessa var hos cellulosan. Tack vare att kommunikationen mellan de båda parterna var bra, kunde FMC och Uppsala universitet snabbt identifiera problemet.
Identifieringen av problemet ledde till att FMC kunde försöka påverka tillverkningsprocessen så att den stora ytarean hos cellulosan kunde bibehållas.
Ett hinder och en svårighet kan därför vara att det kan vara svårt att bibehålla viktiga egenskaper och det unika eftersom uppskalning och industrialisering av teknologier ofta påverkar produkten. Om då den part dit teknologin har överförts till inte vet vilka egenskaper hos teknologin som är viktiga, kan dessa egenskaper gå förlorade. Det kan i sin tur leda till att teknologin förlorar det som är unikt, vilket då kan innebär att en teknologi inte kan
kommersialiseras eftersom teknologin inte kommer ha ett tillräckligt högt värde för att kunna säljas. Hindret uppkommer eftersom uppskalningen förändrar storleken på processen, vilket innebär att de olika delarna (resurserna) möter nya gränsytor och därför kan egenskaperna hos den produkt som i slutändan tillverkas förändras.
5.2 Identifiering av utrustning
För att FMC överhuvudtaget skulle kunna producera några större kvantiteter av cellulosa behövde de utrustning och faciliteter för att kunna göra det. Tack vare det nätverk som fanns inom FMC som inkluderade en relation med ett universitet, kunde FMC sätta upp
produktionen av cellulosa i en pilotanläggning på det universitetet.
Det som fallet FMC visar på är att när något nytt och revolutionerande inom
forskningsvärlden ska kommersialiseras finns det inga strukturer för detta. Den nya
21
teknologin har inte använts tidigare i stor kommersiell industriskala och därför är det inte säkert att den utrustning och de faciliteter som behövs finns tillgängliga. Detta innebär att ny utrustning eller de faciliteter som krävs måste hittas eller konstrueras. Detta kan potentiellt vara ett stort hinder då en teknologi ska kommersialiseras. I fallet med FMC löste de
problemet genom att det fanns ett nätverk som hade kontakter med ett universitet som kunde hjälpa FMC med att hitta rätt facilitet. Hade FMC inte haft den kontakten hade de själv behövt konstruera en pilotanläggning vilket potentiellt hade kunnat bli oerhört kostsamt och därmed hade eventuellt inte kommersialiseringen av teknologin kunnat genomföras.
5.3 Skapandet av ny utrustning
När FMC ökade produktionen av cellulosa insåg de efter en tid att den specialutrustning som användes på labb krävdes även i stor skala för att cellulosan skulle kunna bibehålla sina speciella egenskaper även vid storskalig tillverkning. Specialutrustningen behövde därför anpassas till stor skala. För att FMC skulle lyckas tillverka cellulosa med dess unika egenskaper fick utrustningen anpassas till den nya stora skalan. Som en följd av detta utvecklades och förändrades den specialutrustning som användes. Det som hände var att resurserna som användes kombinerades på nya sätt, vilket skapade nya gränsytor, vilket ledde till att utrustningen fick lov att anpassas till den nya stora skalan. Ett hinder kan därför vara att en teknologi som är anpassad för liten skala, prototypskala, kan då den skalas upp ge upphov till att ny utrustning måste tas fram. Detta eftersom de teknologier som tas fram inom
forskningsvärlden är helt nya och unika och det är inte säkert att den utrustning som krävs för att tillverka den nya teknologin finns i affärsmiljön där teknologin ska kommersialiseras.
Framtagningen av den nya utrustningen kan bli ekonomiskt kostsam för företaget och då kan företaget få lov att lägga ner kommersialiseringen av teknologin.
5.4 Nya nyckelkomponenter identifieras och kan bli kritiska
När en process skalas upp kan nya nyckelkomponenter, som det i ett tidigare skede fanns ett överflöd av, identifieras och bli kritiska. Det var just det som hände när FMC skalade upp produktionen. Företaget blev tvunget till att hitta alger och sätta upp den logistik som krävdes för att skörda och forsla alger till FMCs pilotanläggning där tillverkning av cellulosa sker. Ett hinder är därför att något som i forskningsskala inte är begränsande kan bli det i stor skala.
Att behöva sätta upp logistik för att förse företaget med en ny råvara kan bli mycket kostsamt och kan därför eventuellt ge upphov till att produkten inte kan tillverkas överhuvudtaget.
22
6. Slutsats
I uppsatsen har de hinder som kan uppkomma då en teknologi förflyttas från universitets- till företagsmiljö undersökts. Undersökningen har utförts genom en fallstudie där teknologin för att tillverka cellulosa med hög ytarea förflyttades från Uppsala universitet till FMC med mål att kommersialisera produktionen av cellulosa. I undersökningen har det framkommit att flera av de hinder som har uppstått har haft att göra med att skillnaden mellan att tillverka cellulosa i stor och liten skala är stor. Uppskalningen leder till att de resurser som är kopplade till kommersialiseringen möter nya resurser som kombineras på olika sätt. Dessa nya kombinationer och gränsytor kan leda till olika problem och därmed uppstår hinder.
6.1 Identifierade hinder
Ett hinder som uppkom då teknologin förflyttades från universitets- till affärsmiljö, var att då cellulosan skulle börja produceras i stor skala gjorde skillnaden i produktionsskala att
produktens egenskaper förändrades, vilket medförde att unika egenskaper gick förlorade.
Dessa egenskaper kunde i fallet med cellulosan återskapas eftersom relationen mellan Uppsala universitet och FMC var nära och därför kunde vikten av att bibehålla de unika egenskaperna förmedlas till FMC. När tillverkningen av en produkt skalas upp kan processen förändras, vilket kan leda till att egenskaper hos produkten blir annorlunda. Detta kan leda till att teknologin då den tillverkas i stor skala inte längre är unik eftersom de unika egenskaperna har fallit bort under uppskalningen av teknologin. Om det företag som ska kommersialisera en teknologi som de har köpt upp från någon annan aktör inte inser vilka delar som är viktiga, kan ett stort hinder vara att företaget missar de viktiga egenskaperna och att dessa går förlorade. Då finns risken att teknologin inte längre har de unika egenskaperna och därmed riskeras att kommersialiseringen misslyckas.
Ett annat potentiellt hinder som hittades var att den utrustning och de råvaror som skulle användas för att teknologin skulle kunna kommersialiseras behövde identifieras för att produkten i överhuvudtaget skulle kunna börja produceras i stor skala. För att ett företag ska kunna kommersialisera en teknologi måste de råvaror och den utrustning som krävs kunna införskaffas. Även om dessa råvaror och utrustning finns tillgängliga på marknaden måste också företaget som ska kommersialisera teknologin kunna identifiera och införskaffa dessa.
Alla företag har inte de nätverk eller den kunskap om var de kan hitta den utrustningen och de råvaror som krävs, vilket kan vara ett hinder då en teknologi ska kommersialiseras.
23
Eftersom proceduren för att tillverka produkten var helt unik i sitt slag fanns det heller inte den typ av utrustning som behövdes för att tillverka produkten. Det gjorde att en ny utrustning fick lov att skapas. Att ta fram ny utrustning kan vara oerhört kostsamt, men kan vara en nödvändighet för att kunna kommersialisera en teknologi. Att tillverka en ny utrustning kan också vara komplicerat och eventuellt inte möjligt att genomföra och därför skulle detta hinder potentiellt kunna vara förödande för kommersialiseringen av en teknologi.
När cellulosan tillverkades i stor skala identifierades nya nyckelkomponenter som det gick lätt att få tag på då produkten producerades i liten skala, men som företaget hade svårt att få tag på i stor skala. Att företaget tvingas skapa nya sätt att förse sig med råvaror kan innebära stora kostnader för företaget eftersom de kan behöva kontakta och utvärdera nya leverantörer, eller själv sätta upp logistiska nät för att förse sig med råvaran. Detta kan vara ett hinder vid kommersialiseringen av en teknologi eftersom det inte är möjligt att tillverka något i stor skala utan tillräckliga kvantiteter av råvaror.
6.2 Begränsningar och förslag till fortsatt forskning
För att kunna dra generella slutsatser måste framförallt fler liknande studier genomföras. En annan begränsning med studien är att kommersialisering av cellulosan inte är helt genomförd.
På grund av detta kan fler hinder dyka upp innan teknologin fullt ut har nått marknaden.
Därför kan det vara av intresse att om några år, om cellulosan når marknaden, återigen undersöka fallet. En svaghet med studien är också att analysmodellen som har använts är fokuserad kring de organisatoriska enheter, faciliteter och utrustning, produkter och råvaror och affärsrelationer som finns kring produktionen av cellulosa. Därför har enbart de hinder som kretsar kring dessa resurser kunnat identifieras. Det vore därför även intressant att använda ett annat teoretiskt ramverk för att genomföra både analysen av materialet och själva undersökningen. Detta för att se ifall fler hinder än de som har identifierats i den här studien kan hittas. Det vore av intresse att använda teorier kring kunskapsöverföring för att studera vilka hinder som kan uppkomma vid överföring av teknologier från universitets- till företagsmiljö, gärna i kombination med den tillämpade 4R-modell som har använts som analysmodell i denna uppsats.
I
Referenser
About F.O.V. [Online]. Tillgänglig via: http://www.fov.se/start.htm [Hämtad den 2 juni 2011].
Baraldi, E. (2003). When information technology faces resource interaction : Using it tools to handle products at ikea and edsbyn. Företagsekonomiska institutionen Univ.
BNP - bruttonationalprodukt [Online]. Tillgänglig via:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---Bruttonationalprodukt/
[Hämtad den 14 Maj 2011].
FMC Corporation Annual report 2010, 2010.
Håkansson, H. och I. Snehota (1989). No business is an island: The network concept of business strategy. Scandinavian Journal of Management, 5(3), s. 187-200.
Håkansson, H. och A. Waluszewski (2002). Managing technological development : Ikea, the environment and technology, London, Routledge.
Håkansson, H. och A. Waluszewski (2007). Knowledge and innovation in business and industry : The importance of using others, London, Routledge.
Ingemansson, M. 2010. Salt and paper battery.
Johnson, R. Om vinnova [Online]. Tillgänglig via: http://www.vinnova.se/sv/Om-VINNOVA/
[Hämtad den 14 Maj 2011].
Mihranyan, A., L. Nyholm, A.E.G. Bennett och M. Strømme (2008). A novel high specific surface area conducting paper material composed of polypyrrole and cladophora cellulose.
The Journal of Physical Chemistry B, 112(39), s. 12249-12255.
Mihranyan, A., L. Nyholm och M. Strømme. 2007. Composite materials including an intrinsically conducting polymer, and methods and devices. US patent application PCT/IB2008/054967.
str m, G., A. Razaq, M. Strømme, L. Nyholm och A. Mihranyan (2009). Ultrafast all- polymer paper-based batteries. Nano Letters, 9(10), s. 3635-3639.
Om ETC [Online]. Tillgänglig via: http://www.etcab.se/ [Hämtad den 2 juni 2011].
II
Penrose, E.T. (1959). The theory of the growth of the firm, Oxford, Basil Blackwell.
Rosenberg, N. (1994). Exploring the black box : Technology, economics and history, Cambridge, Cambridge Univ. Press.
Saunders, M., P. Lewis och A. Thornhill (2009). Research methods for business students, Harlow, Financial Times Prentice Hall.
Sir Alexander Fleming - Biography [Online]. Tillgänglig via:
http://nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1945/fleming-bio.html [Hämtad den 4 maj 2011].
UU Innovation [Online]. Tillgänglig via: http://www.uuinnovation.uu.se/ [Hämtad den 4 maj 2011].
Östberg, T. 2011. Äntligen! Snart är det miljövänliga batteriet här. Forum SVEASKOG, s.19.
Intervjuer
Alexeichik, D. (2011). Processutvecklingsingenjör på FMC BioPolymer Pharmaceutical, New Ark, USA, telefonintervju, 19 april.
Alexeichik, D. (2011). Processutvecklingsingenjör på FMC BioPolymer Pharmaceutical, New Ark, USA, uppföljande mailintervju, 2 maj.
Mihranyan, A (2011). Uppfinnare och projektledare för materialdelen i salt och pappersprojektet på Uppsala universitet, Uppsala, Sverige, mailintervju, 4 maj.
Santurio, M. (2011). Projektledare på Uppsala University Innovation, Uppsala, Sverige, personlig intervju, 29 april.
Santurio, M. (2011). Projektledare på Uppsala University Innovation, Uppsala, Sverige, uppföljande mailintervju, 2 maj.
Strømme, M (2011). Projektledare och uppfinnare på Uppsala universitet, Uppsala, Sverige, personlig intervju, 10 maj.
III
Appendix
Intervjuguide
Gemensamma frågor
Kan du beskriva din och ditt företags/universitets roll i ”Salt- och Pappersbatteri” projektet?
Vad är syftet med ”Salt- och pappersbatteri” projektet?
Hur kom det sig att FMC fick uppgiften att sätta upp produktionen av cellulosa?
Kan du beskriva hur överföringen av den småskaliga framställningen av cellulosan som gjordes på Uppsala universitet gick till då den skulle överföras till FMC?
Kan du beskriva de egenskaper som kännetecknade framställningen av cellulosa då den genomfördes på universitetet?
Har du någon uppfattning om hur dessa egenskaper av framställningen av cellulosa har förändrats då FMC har börjat producera cellulosa? Varför har de förändrats?
Har du sett några hinder för produktionen av cellulosa då uppskalningen och överföring från Uppsala universitetet till FMC påbörjades?
Vilka produkter (råvaror) är viktiga vid framställningen av cellulosa? Hur är de viktiga? Hur har användningen av produkterna förändrats sedan FMC involverades i projektet?
Vilka affärsrelationer/relationer är viktiga vid framställningen av cellulosa? Hur är de viktiga?
Hur har affärsrelationerna förändrats sedan FMC involverades i projektet?
Vilken typ av utrustning och vilka faciliteter är viktiga vid framställningen av cellulosa? Hur är de viktiga? Hur har utrustningen och faciliteterna som använts förändrats sedan FMC involverades i projektet?
Vilka affärsenheter är viktiga vid framställningen av cellulosa? Hur är de viktiga? Hur har affärsenheterna (delar av organisationer eller företag) som varit involverade i projektet förändrats sedan FMC involverades i projektet?
Är det något mer som du skulle vilja lägga till?
IV
Frågor till Mateo Santurio på Uppsala University Innovation – projektledare för ”Salt- och pappersbatteriet”
Kan du beskriva vilka aktörer som verkar inom projektet?
Kan du beskriva FMC:s roll inom projektet?
Har det dykt upp några nya roller/uppgifter för FMC under projektet?
Hur sköter ni kontakten med FMC? Vad leder de kontakterna med FMC till?
Hur påverkas FMC och produktionen av cellulosa då ”Salt- och pappersbatteriet” utvecklas ännu mer genom forskning?
Frågor till David Alexeichik, Processutvecklingsingenjör på FMC BioPolymer Pharmaceutical12
Hur länge har FMC varit en del i “Salt- och pappers batteri” projektet?
Har FMC arbetat i liknande projekt förut? Hur slutade dessa projekt?
I vilka forum träffar du andra intressenter från ”Salt- och pappersbatteriet” och vad får ni ut av dessa möten?
Kan du beskriva hur produktionen av cellulosa har förändrats från när du började arbeta i projektet tills nu?
Vilka är de största utmaningarna med produktionen av cellulosa?
Har du stött på några hinder under överföringen av tekniken att producera cellulosa som kan användas I “Salt- och pappersbatteriet” från Uppsala universitet till FMC?
Har några av era kunder varit involverade I projektet? Hur har de varit involverade?
Hur har existerande leverantörer av utrustning, råmaterial och varor blivit påverkade av projektet?
12 Intervjun genomfördes på engelska. Intervjufrågorna var då översatta till engelska.
V
Frågor till Albert Mihranyan, forskare på Uppsala universitet13
Kan du beskriva det förra projektet som Uppsala universitet gjorde med FMC? Hur slutade det projektet?
Kan du beskriva samarbetet med FMC? Hur fungerar det?
Vilka är de största utmaningar med produktionen av cellulosa?
Frågor till Maria Strømme, forskare och projektledare på Uppsala universitet
Kan du beskriva hur upptäckten av ”Salt- och pappersbatteriet” gick till? Vilket år skedde upptäckten?
Kan du beskriva relationen/kontakten till FMC?
Förteckning över gjorda intervjuer
Namn Position Företag/
Universitet
Typ av intervju Datum för intervju David Alexeichik Processutvecklings-
ingenjör
FMC Telefonintervju 2011 april 19
Mateo Santurio Projektledare Uppsala University Innovation
Personlig intervju
2011 april 29
David Alexeichik Processutvecklins- ingenjör
FMC Mailintervju 2011 maj 2
Mateo Santurio Projektledare Uppsala University Innovation
Mailintervju 2011 maj 2
Albert Mihranyan Forskare Uppsala universitet Mailintervju 2011 maj 4 Maria Strømme Forskare och
projektledare
Uppsala universitet Personlig intervju
2011 maj 10
13 Intervjun genomfördes på engelska. Intervjufrågorna var då översatta till engelska.
