Fabriksplanering ur ett hållbarhetsperspektiv

Fabriksplanering ur ett hållbarhetsperspektiv

MARCUS EKSTRÖM PER OLBY

MG105X Examensarbete inom produktframtagning och

industriell ekonomi, grundnivå

Stockholm, Sverige 2014

Fabriksplanering ur ett hållbarhetsperspektiv

En litteratur- och fallstudie

av

Marcus Ekström Per Olby

MG105X Examensarbete inom produktframtagning och

industriell ekonomi, grundnivå

KTH Industriell teknik och management Industriell produktion

SE-100 44 STOCKHOLM

Abstract

In the last decades the continuous work for more sustainable manufacturing has become a large part of the manufacturing companies’ operations. It is also well known that the factory planning shapes the manufacturing process to a great extent. Consequently it is logical to assume that the manufacturing companies’ factory planning process plays a major role in the work for increased sustainability. During the years of 2008 and 2009 Camfil Svenska AB started a layout project, called the Layout project, for their factory in Trosa. In this paper a case study has been done at the factory in Trosa, with the aim to identify the factory planning processes and activities that Camfil Svenska AB used in the Layout project. Furthermore a literature study was made where a theoretical framework for factory planning projects was studied. The Layout project was then linked with the project framework for factory planning to compare theory with practice. The linked activities in the framework for factory planning were then connected to the conventional model for sustainability, containing the three pillars economy, social and environment. The objective was to determine which activities used by Camfil Svenska AB in the Layout project that contributes to increased sustainability within the company’s operations. Furthermore a mapping process was made to see how these activities are allocated over the three pillars in the sustainability model. The paper also intends to conduct a discussion on how Camfil Svenska AB could improve their factory planning processes in terms of sustainability. Finally an attempt to generalize the results was made in order to make the results and conclusions interesting for other companies as well.

Sammanfattning

Under de senaste decennierna har arbetet mot hållbar produktion blivit en stor del av de tillverkande företagens verksamhet. Det är även välkänt att fabriksplanering påverkar produktionen i hög utsträckning. Följaktligen är det logiskt att anta att tillverkande företags fabriksplaneringsprocess spelar en stor roll i arbetet mot ökad hållbarhet. Under åren 2008 och 2009 startade Camfil Svenska AB ett layoutprojekt i deras fabrik i Trosa. I detta arbete har en fallstudie genomförts med målet att identifiera Camfils Svenska ABs fabriksplaneringsprocesser och aktiviteter under detta layoutprojekt.

Vidare gjordes en litteraturstudie där ett teoretiskt ramverk för fabriksplanering i projektform

studerades. Layoutprojektet sammankopplades sedan med det teoretiska ramverket för att kunna

jämföra teori med praktik. Layoutprojektets aktiviteter som ingår i ramverket för fabriksplanering i

projektform kopplas sedan ihop med den klassiska hållbarhetsmodellen med de tre pelarna

ekonomisk, social och miljöanpassad hållbarhet. Målet är att klargöra vilka aktiviteter som Camfil

Svenska AB använder sig av i Layoutprojektet som bidrar till ökad hållbarhet för företagets

verksamhet. Även hur dessa aktiviteter kan placeras in i hållbarhetsmodellens tre pelarna

presenteras. Arbete avser vidare att föra en diskussion kring hur Camfil Svenska AB skulle kunna

förbättra sina fabriksplaneringsprocesser ur ett hållbarhetsperspektiv. Slutligen generaliseras

resultaten för att göra dessa mer intressanta även för andra företag.

Innehållsförteckning

FABRIKSPLANERING UR ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV 1

1. INLEDNING 5

1.1 B AKGRUND TILL ARBETE 5

1.2 S YFTE 5

1.3 F RÅGESTÄLLNINGAR 6

1.4 M ETOD 6

1.4.1 Avgränsningar 6

1.4.2 Informationsinhämtning 6

1.4.3 Beskrivning av tillvägagångsätt 7

1.4.4 Reliabilitet och validitet 7

2. FABRIKSPLANERING 8

2.1 F ABRIKSPLANERING I ALLMÄNHET 8

2.2 F ABRIKSPROJEKTERINGSLOTSEN 10

2.2.1 Initiering - Bedöm potential för projekt 10

2.2.2 Förprojektering - Formulera projektdefinition 11

2.2.3 Detaljprojektering - Ta fram produktionskrav 14

2.2.4 Detaljprojektering – Designa systemet 15

3. BESKRIVNING AV HÅLLBARHETSMODELL 16

3.1 H ÅLLBARHETSMODELLEN I ALLMÄNHET 16

3.2 H ÅLLBARHET I PRAKTIKEN INOM TILLVERKANDE FÖRETAG 17

4. FALLSTUDIE - CAMFIL 19

4.1 C AMFIL 19

4.2 C AMFIL S VENSKA AB S PÅSFILTERPRODUKTION I T ROSA 19

4.2.1 Tillverkningen av påsfilter med stålram 20

4.2.2 Tillverkningen av påsfilter med plastram 20

4.2.3 Camfil Svenska ABs KPIer 21

4.3 C AMFIL S VENSKA AB S FABRIKSPLANERINGSARBETE I L AYOUTPROJEKTET 23

4.3.1 Byggnation av nytt färdigvarulager 23

4.3.2 Integrering av IF-luftfilters verksamhet och förbättring av flöde 24

5. RESULTAT 25

5.1 S KILLNADERNA MELLAN C AMFIL S VENSKA AB S FABRIKSPLANERING OCH

F ABRIKSPLANERINGSLOTSEN 25

5.2 K OPPLINGEN MELLAN C AMFIL S VENSKA AB S FABRIKSPLANERINGSPROCESSER OCH

HÅLLBARHETSMODELLEN 30

6. DISKUSSION OCH ABSTRAKTION AV RESULTAT 33

6.1 S KILLNADERNA MELLAN C AMFIL S VENSKA AB S FABRIKSPLANERING OCH

F ABRIKSPLANERINGSLOTSEN 33

6.2 K OPPLINGEN MELLAN C AMFIL S VENSKA AB S FABRIKSPLANERINGSPROCESSER OCH

HÅLLBARHETSMODELLEN 34

6.3 F ÖRSLAG PÅ HUR C AMFIL S VENSKA AB KAN ÖKA HÅLLBARHETEN I SIN FABRIKSPLANERING 34 7. SAMMANFATTNING AV RESULTAT OCH DRAGNA SLUTSATSER 36 8. KRITIK AV FÖRFARANDET, FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRING OCH FORTSATT

ARBETE 36

9. REFERENSER 38

BILAGA 1 - INTERVJUMALL 40

1. Inledning

1.1 Bakgrund till arbete

En betydande del inom produktion är arbetet som görs innan själva produktionen sätts i drift. Detta förarbete innefattar allt från vilken lokal som krävs för produktionen och var denna ska vara placerad, till vilka mjukvaror som ska användas för att styra olika system [1]. Alla dessa faktorer som behöver tas i beaktning innan produktionen inleds inkluderas i fasen som kallas fabriksplanering.

Fabriksplanering är ett etablerat ämne och det finns gott om litteratur skrivet om det. I litteraturen ges teorier om vilka faktorer som karaktäriserar fabriksplaneringen och vad som skall tas hänsyn till i genomförandet för att planeringen skall bli så fördelaktig som möjligt. En teori som beskriver fabriksplanering i projektform är Fabriksprojekteringslotsen (FPL) som tagits fram av centret för

“Design and Management for Manufacuring Systems” på Kungliga Tekniska Högskolan med partners från näringslivet [12][19]. Denna liksom de flesta andra teorier kring fabriksplanering är generella och går således att tillämpa på de flesta typer av fabriker oavsett produktion. De mål som fabriksplaneringen skall upfylla enligt litteraturen är ofta väldigt lika, och det är därmed relativt väldefinierat vilka dessa mål är. Dock skiljer sig alla verksamheter åt i varierand grad och fabriksplaneringen måste skräddarsys för varje enskild verksamhet [1]. Detta lyfter frågan huruvida fabriksplanering i teorin faktiskt stämmer överrens med den i praktiken.

Målet med fabriksplanering är att skapa rätt förutsättningar för den produktion som önskas och uppnå målen med sin verksamhet [2]. Är då hållbarhet ett mål i verksamheten kan mycket av arbetet mot detta påbörja redan i fabriksplaneringsfasen. Hållbarhet är idag ett mycket omdiskuterat ämne som det läggs stora resurser på. Hållbarhetsbegreppet missbrukas dock i många fall och blir snarare tom retorik än praktisk vägledning i arbetet [21]. Detta leder således till problem då många tillverkande företag idag arbetar med hållbarhetsfrågor. Dels vad det gäller produkterna i sig, men även i produktionen och övrig verksamhet. Det finns olika modeller för att definiera hållbarhet. Den kanske mest klassiska modellen, som exempelvis används av FN, bygger på att man delar upp hållbarheten i de tre pelarna ekonomisk-, social-, och miljöanpassad hållbarhet [5]. Hållbarhet uppnås då alla dessa pelare tas i beaktning.

Camfil är ett filterproducerande företag som 2009 inledde ett arbete för att bli det första hållbara luftfilterföretaget i världen [10]. Varje år publicerar Camfil en miljöredovisning där de presenterar sina framsteg i arbetet mot ökad hållbarhet och vilka insatser som genomförts [11]. Mellan åren 2008 och 2009 påbörjade Camfil Svenska AB (CSAB), ett projekt som inkluderade ett stort fabriksplanringsarbete i syfte att förbättra produktionsflödet i deras fabrik i Trosa. Projektet har namnet “Layoutprojektet” och är ännu inte helt avslutat. Då fabriksplaneringen har stark anknytning till hur ett tillverkande företags verksamhet fungerar bör fabriksplaneringen även ha stor påverkan på företagets förutsättningar att uppnå hållbarhet. Detta gör att frågan kring hur fabriksplaneringen kan kopplas till hållbarhet och vice versa blir intressant för Camfil och andra tillverkande företag som jobbar mot en hållbar verksamhet.

1.2 Syfte

Arbetet syftar först till att jämföra teori och praktik inom fabriksplanering genom att jämföra CSABs

fabriksplaneringsprocesser inom Layoutprojektet med det ramverk för fabriksplanering i

projektform som FPL definierar [12]. Vidare syftar arbetet till att undersöka CSABs

fabriksplanringsprocesser som faller inom FPL och hur dessa kan kopplas till hållbarhet, där

hållbarhetskonceptet ses utifrån de tre klassiska pelarna ekonomisk-, social- och miljöanpassad

hållbarhet. Slutligen kommer en diskussion hållas kring om det går att generalisera resultaten och

huruvida dessa har något värde för andra företag samt om CSAB på något sätt kan öka sin hållbarhet genom förändringar i sin fabriksplanering.

1.3 Frågeställningar

 Hur skiljer sig CSABs fabriksplaneringsarbete i Layoutprojektet från den teori som ges i Fabriksprojekteringslotsen?

 Hur kan de fabriksplaneringsprocesser som CSAB använder som faller inom ramverket för Projekteringslotsen kopplas till de tre klassiska hållbarhetspelarna?

 Hur kan resultaten från de andra frågeställningarna generaliseras så att de är av värde för andra företag, och kan CSAB på något sätt öka sin hållbarhet genom förändringar i sin fabriksplanering?

1.4 Metod

För att kunna svara på de frågeställningar som anges i avsnitt 1.3 har har ett antal olika metoder använts och kombinerats. Det har gjorts en litteraturstudie kring allmän fabriksplanering, en specifik studie av fabriksplaneringsteorin FPL och hållbarhetsmodellen som bygger på de tre pelarna ekonomisk-, social- och miljöanpassad hållbarhet. Det har även gjorts en fallstudie på det filtertillverkande företaget CSABs fabrik i Trosa bestående av två studiebesök med intervjuer.

1.4.1 Avgränsningar

I fallstudien om CSABs fabriksplaneringsprocesser under Layoutprojektet har vi endast behandlat de delar som är kopplade till påsfilterproduktionen. Detta då påsfilterproduktionen står för absoluta merparten av den totala filterproduktionen.

1.4.2 Informationsinhämtning

För att få en helhetsbild och en övergripande förståelse för ämnet fabriksplanering har en litteraturstudie gjorts om allmän fabriksplanering. Litteraturstiden gjordes initialt i arbetet, men har även kompletterats under arbetets gång. Informationen har hämtats från i huvudsak fyra facklitterära böcker (Schenk, et al. 2010; Tompkins, et al. 2010; Ao, et al., 2011; Sunderesh, 2006) som alla behandlar fabriksplaneringen generellt.

Inhämtning av information om Fabriksplaneringslotsen har skett från hemsidan där den presenteras.

Lotsen är framtagen av centret för “Design and Management for Manufacuring Systems” på Kungliga Tekniska Högskolan med partners från näringslivet [12][19].

Information om hållbarhetsmodellen har främst hämtats från rapporter från FN, FNs hemsida, fyra vetenskapliga atriklat, två böcker samt USAs handelsdepartements hemsida. Alla källor som berör modellen på olika sätt refereras till i arbetet. Artiklarna uppsöktes genom databasen KTH primo med sökorden ”three pillars”, ”sustainability” och ”hållbarhet” och valdes efter relevans ut från ett större antal artiklar som matchade sökningen.

Dessutom har en fallstudie av CSABs fabrik i Trosa. Denna har bestått av två besök där både obesrvationer och intervjuer har utförts. Det första besöket gjordes 2014-04-09 och det andra besöket gjordes 2014-04-28. Intervjuerna gjordes med följande personer.

 Ulf Carlsson, Operations Manager & Vice President, Camfil Svenska AB

 Hans Gustavsson, Project Manager, Camfil Svenska AB

 Anders Jonsson, Manager Production Planning & CSG, Camfil Svenska AB

 Kari Virkama, Human Resource Manager, Camfil Svenska AB

Båda författarna deltog i intervjuerna som dokumenterades i form av anteckningar för hand.

Intervjuerna var kvalitativa och har genomförts på ett semistrukturerat sätt. Intervjumallen för det första besöket presenteras i bilaga 1. Vid andra besöket intervjuades endast Hans Gustavsson, där han närmare beskrev processen i Layoutprojektet. En avgörande anledning till varför intervjuer valdes som metod för datainsamling var för att detta ger möjlighet till relevanta följdfrågor samt intervjurespondentens kunskap och erfarenheter.

1.4.3 Beskrivning av tillvägagångsätt

Initialt gjordes en kartläggning av CSABs fabriksplaneringsprocesser och aktiviteterna inom dessa i Layoutprojektet genom att analysera materialet som erhållits från intervjuerna. Detta gjordes i form av att sålla ut de delar av materialet som var relevanta i ett fabriksplaneringssammanhang.

Aktiviteterna inom processerna jämfördes sedan med de aktiviteter som tas upp i FPL och enligt denna teori karaktäriserar fabriksplaneringen i projektform. Med hjälp av denna metod gjordes det möjligt att utröna vilka delar av CSABs fabriksplaneringsarbete i Layoutprojektet som faller inom Fabriksplaneringslotsens ramverk. Utifrån detta kunde vi sedan utreda hur CSABs fabriksplaneringsarbete i Layoutprojektet skiljer sig från den teori som ges i FPL.

Vidare togs information fram om den hållbarhetsmodell som vi valt att tillämpa i arbetet. Därefter undersöktes hur de aktiviteter i Layoutprojektet som faller inom FPL kan kopplas till de olika pelarna i hållbarhetsmodellen.

Slutligen fördes en diskussion kring hurvida resultaten som erhållits går att generalisera så att det kan vara av värde för andra företag och om CSAB på något sätt kan öka sin hållbarhet genom förändringar i sin fabriksplanering.

1.4.4 Reliabilitet och validitet

I och med att arbetet bygger på en fallstudie med en avgörande del bestående av intervjumterial finns det vissa begränsningar i replikeringsmöjligheterna av arbetet. Dessa begränsningar i replikerbarhet ligger främst i svårigheten att upprepa fallstudien och få exakt samma resultat.

Vidare finns det vid intervjuer alltid en risk för personliga åsikter och subjektivitet i svaren. Då alla intervjupersoner inte fick exakt samma frågor, och att intervjuerna gjordes kvalitativt är detta något som kan ha påverkat materialet och därmed också arbetets reliabilitet. Detta är något som vi i arbetet tagit hänsyn till genom att ha ett kritiskt förhållningssätt vid utvärderingen och sammanställnigen av intervjuerna.

Då underlaget om CSABs fabriksplanering under Layoutprojektet enbart har fåtts från kvalitativa intervjuer är det heller inte säkert att vi har fått med alla processer som verkligen tillämpats. Detta då vissa detaljer kan ha fallit mellan stolarna eller att intervjurespondenten kan ha glömt att berätta något. Även faktumet att Layoutprojektet fortfarande pågår och att vissa delmoment inte är avslutade möjliggör att det finns vissa fabriksplaneringsprocesser som CSAB kan komma att göra i framtiden under Layoutprojektet som inte tas upp i detta arbete. I sin tur kan detta vidare påverka resultatet då alla frågeställningar på något sätt är kopplade till aktiviteterna i CSABs fabriksplaneringsprocesser i Layoutprojektet.

Vid samtliga intervjuer har båda författarna varit närvarande och tagit anteckningar separat. Direkt

efter intervjuerna har sedan materialet gåtts igenom och sammanställts så att allt uppfattats på

samma sätt av intervjuarna. Detta gör att risken för missuppfattningar och andra avvikelser från vad

som verkligen har sagts vid intervjuerna blivit betydligt mindre än om intervjuerna endast hade hållts

av en person. Vi har även haft möjlighet att prata med de personer som ansetts vara mest insatta i

Layoutprojektet och dess underliggande aktiviteter vilket gör att vi bör ha haft möjlighet att få ut högst relevant information från intervjuerna. Att vi har kunnat göra två besök hos CSAB har även gjort att vi haft möjlighet att reda ut eventuella frågor som uppstått efter det första besöket. Vi har också haft möjlighet att kontakta samtliga intervjupersoner vid funderingar som uppstått under arbetet. I samband med besöken har vi haft möjlighet att göra obervationer i produktionen och få förklaringar av de olika momenten i produktionen och fabriksplaneringen. Detta har gjort att vi kunnat få en god förståelse för verksamheten och därmed ökat sannolikheten att kunna framställa en korrekt bild av den.

De delar i arbetet som inte berör fallstudien är i huvudsak grundat på material och källor som alla är från 2009 eller senare. Detta gör att risken för gammal och irrelevant data är liten, vilket ökar tillförlitligheten på arbetet. Dessutom har det i månaga fall används flera olika källor för att underbygga samma argument.

2. Fabriksplanering

2.1 Fabriksplanering i allmänhet

Fabrikspaneringens främsta syfte är att på mest fördelaktigt vis stödja fabrikens verksamhet, det vill säga dess produktion [2]. Att uppfylla detta är dock inte trivialt. Nedan förklaras vad området fabriksplanering omfattar. I figur 1 åskådligörs en översiktlig uppdelning av hur fabriksplaneringen ser ut i allmänhet [2].

Figur 1 - Översiktlig bild av fabriksplaneringens olika delar

Fabriksplaneringen skall utföras i kontexten av verksamhetens hela distributionskedja, detta för att bibehålla, alternativt erhålla, det strategiska konkurrensövertaget på marknaden. Då distributionskedjans uppbyggnad och ständiga förbättring skall drivas av kundnöjdheten, så skall även kundnöjdheten vara det primära objektivet för fabriksplaneringen att uppfylla. Många B2B (business-to-business) företag har svårt att klart definiera vilken slutkund de har, och då vilken kundnöjdhet de har som objektiv för sin fabriksplanering. B2B företag bör definiera sin verksamhet som B2B2B2B2C där det sista “C” får representera slutkund (coustomer). Resultatet av att inkorporera slutkunden i distributionskedjan, och då även i fabriksplaneringen, blir att säkerställa att objektiven för fabriksplaneringen blir de rätta. [2]

Målen som fabriksplaneringen skall försöka uppfylla är att: [2]

 Förbättra kundnöjdheten genom att uppfylla löften mot kunden samt att svara mot kundens behov.

Manufacturing facilities planning

Plant location

Plant design

Plant facility system Plant layout

Material handeling

 Öka avkastningen på tillgångar genom att maximera lageromsättningen, minimera föråldrat lager, maximera personalinvolvering, och maximera kontinuerlig förbättring.

 Maximera hastighet för snabbt kundsvar.

 Reducera kostnader och öka distributionskedjans lönsamhet.

 Integrera distributionskedjan genom partnerskap och kommunikation.

 Stödja verksamhetens mål genom förbättrat materialhanterande, materialkontroll och materialhushållning.

 Effektiv användning av anställda, utrustning, utrymme och energi.

 Maximera avkastningen på alla investeringar.

 Vara anpassningsbar och främja enkelt underhåll.

 Tillhandahålla de anställdas säkerhet, arbetsnöjdhet, energieffektivitet och miljöansvar.

 Försäkra hållbarhet och elasticitet.

Det är rimligt att förvänta sig att en viss fabriksplanering inte kan uppfylla alla dessa objektiv på ett överlägset sätt jämfört med en annan fabriksplanering [2]. Vissa objektiv har ett avvägningsförhållande mellan sig [23]. Dessutom kommer vissa fabriker att behöva prioritera vissa av objektiven högre än andra, då de ligger närmare kärnverksamheten. Fabriker är unika enheter, och är olika i termer av humankapital, produkter, processer, system, funktion, dimensioner, strukturer, layout, lönsamhet och företagsfilosofi [1].

Det finns teorier som hävdar att ett företag måste kontinuerligt arbeta med sin fabriksplanering [29][2]. Processen att fabriksplanera ser likadant ut oavsett om planeringen syftar till att göra en helt ny fabrik, eller att göra om en existerande fabrik [2]. Vikten av den kontinuerliga fabriksplaneringsprocessens blir tydlig då man ser att ett av objektiven för fabriksplaneringen att uppfylla är kundnöjdhet. Relationen mellan produkten, processen, och fabriken gör att ingen av de tre komponenterna kan ändras utan att de andra två blir påverkade. Produkten som efterfrågas av kunderna bestämmer hur processen ser ut, processen bestämmer i sin tur hur fabriken skall se ut [1].

Denna relation underbygger resonemanget att inkorporera slutkundens krav redan i fabriksplaneringen. Då marknaden är dynamisk kommer kundens förväntningar på produkten att förändras över tid, alltså behövs även en kontinuerlig fabriksplanering från producenternas sida.

För att övervaka och kontrollera produktionen utifrån vissa förutbestämda mått, använder sig de flesta fabriker av KPIer (Key Performance Indicators). KPIerna jämförs kontinuerligt mot målvärden för att utvärdera produktionen i drift. KPIer kan även användas inom fabriksplanering för att redan i planeringen ta hänsyn till det som sedan skall mätas i produktionen [3]. Väl valda KPIer leder således till ökade möjligheter att uppnå målen för fabriksplanering.

Det finns självklart olika anledningar till varför ett producerande företag ineder en fabriksplaneringsprocess, det är inte endast att en helt ny fabrik skall byggas som är incitamentet för denna aktivitet. Nedan följer en lista med exempel som kan ligga till grund för att inleda ett planeringsarbete rörande fabriken. [12]

 Ändringar av ytbehov. Behov av mer yta är den vanligaste anledningen till förändring, men även minskat ytbehov är vanligt. Ofta tillåts en yta växa till bekostnad av en annan.

 Omflyttningar. Orsaken till omflyttning kan vara att få till stånd ett bättre flöde.

 Nya avdelningar. Behov av nya avdelningar kan uppstå då ny produktionsutrustning eller nya produkter tillkommit.

 Omorganisation. Förändringar i organisationen medför förändringar i produktionen.

Exempelvis vid övergång till grupporienterat arbete.

 Utbyte av utrustning. Om nya maskiner skall köpas in behövs vissa förändringar av den

existerande utrustningen, som kringutrustning, buffertar, materialhanteringsutrustning o.s.v.

 Långa genomloppstider kan bero på ett ineffektivt materialflöde, vilket kan ha sin förklaring i de olika avdelningarnas inbördes placering.

 Transporter. För många transporter till intensitet och avstånd på grund av att råvarulager och mellanlager är olämpligt placerade i förhållande till produktionen.

En arbetsprocess för att driva ett fabriksplaneringsprojekt kommer att presenteras i nästa delkapitel.

2.2 Fabriksprojekteringslotsen

Det finns flertalet olika sätt att fabriksplanera, exempelvis som nämnts tidigare i kapitlet som en ständigt pågående process i verksamheten, grundat i förhållningssättet med ständig förbättring [2].

Ett annat sätt att fabriksplanera är att arbeta i projektform. Detta är ett arbetssätt som CSAB har valt att arbeta med i sin fabriksplanering när det kommer till Layoutprojektet. Vi väljer därför att fokusera på en processkartläggning som behandlar just fabriksplaneringen i projektform.

Processkartläggningen kallas för Fabriksprojekteringslotsen (FPL) och omfattar aktiviteter från projektets start till dess att alla system är framtagna. Processkartan ser ut som i figur 2.1, där de sex modulerna i processen är presenterade. De två sista är rödmarkerade, detta då dessa inte kommer att behandlas i arbetet. Anledningen till detta är för att vi anser att dessa två moduler går in i implementeringsarbetet av planeringen, något som vi inte behandlar i vår fallstudie av CSAB. All hänvisning till fakta i detta kapitel och dess underkapitel hänvisas till produktionslotsens hemsida [12]. Vi har dock tagit oss friheten att beskriva FPL på ett mer översiktligt plan. Alltså hänvisar vi till nämnd hemsida för en mer detaljerad beskrivning av FPL.

Figur 2.1 – Fabriksprojekteringslotsens sex moduler

FPL kan som tidigare nämnts delas upp i sex moduler. Varje modul är i sin tur uppdelad i aktiviteter.

För alla aktiviteter finns det objekt som på något sätt har en inverkan i aktivitetens process.

Objekten är antingen underlag, resulterande, styrande eller stödjande objekt för aktiviteten. Objekt som är underlag kan även beskrivas som indata i aktiviteten, de resulterande objekten blir då följaktligen utdata. Stödjande objekt är objekt som på ett eller annat vis används i aktiviteten för att stödja processen, exempelvis vid beslut eller beräkningar av olika slag. Styrande objekt är objekt som reglerar och begränsar aktiviteterna. Efter varje modul i processen kan man utvärdera projektet och se om man skall gå vidare till nästa modul. Nedan kommer varje modul och dess aktiviteter att beskrivas mer i detalj enligt beskrivna objekt.

2.2.1 Initiering - Bedöm potential för projekt

Den första modulen kallas ”Bedöm potential för projektet” och är initieringen till projektet i stort.

Syftet med modulen är att bestämma potentialen för projektet och om det anses lämpligt att fastställa en uppdragsbeskrivning. Här är artikeltyp (den artikel som skall produceras) och

Bedöm potential för

projekt Initiering

Formulera projekt- definition

För- projektering

Ta fram produktions-

krav Detalj- projektering

Designa system

Detalj- projektering

Realisera system

Överlämning

till

produktion

uppföljning och

marknadsdata (volymen av artikeln som skall produceras) underlag i aktiviteten. Vi ser även i figuren 2.2 att uppdragsbeskrivningen är resulterande objekt.

Figur 2.2 – Modulen ”Bedöm potential för projekt” i FPL

I modulen finns det även stödjande och styrande objekt. De stödjande objekten är i tids- och

kostnadsreferenser, samt befintliga produktionsprocesser. Alla objekt är till för att underbygga beslut kring projektet. Frågor som behandlas är exempelvis bakgrund till projektet, om befintliga

produktionsprocesser kan återvinnas och om det finns referenser på tid och kostnad för tidigare genomförda projekt.

De styrande objekten för denna modul blir även viktiga i efterföljande moduler eftersom dessa bygger på uppdragsbeskrivningen. Objekten följer nedan:

 Lagar standarder och företagspraxis.

 Produktionsbegränsningar (Planerad produktion under projekteringstiden får inte störas mer än vad som bestämts vara godtagbart, här kan man exempelvis arbeta med buffertar).

 Social hänsyn (Se vilka sociala aspekter som projektet kan beröra).

 Strategiska produktionskrav (Ofta från högre nivå i företaget).

 Tidsbegränsningar och kostnadsbegränsningar.

I de strategiska produktionskraven är det viktigt att sträva efter att göra en samlad bedömning av vilka krav som kan väntas på produktionen inom en överskådlig framtid, exempelvis krav på volym, teknikutveckling, nya tillverkningsmetoder, rationaliseringsplaner och arbetsmiljöförbättringar.

Resultatet av denna modul kan vara att lägga ner projektet, att göra modulen ytterligare en gång, eller att gå vidare och då göra en uppdragsbeskrivning. Uppdragsbeskrivningen kommer sedan att användas i nästa modul som ett styrande objekt.

2.2.2 Förprojektering - Formulera projektdefinition

Den andra modulen är en förprojekteringsfas och har till syfte att planera projektet samt att skapa underlag för beslut av genomförande. Man sammanställer alltså alla krav och information relaterade till projektet för att kunna arbeta fram förslag. Här fastställs även omfattningen på projektet.

Slutresultatet av hela modulen blir en projektdefinition. Aktiviteterna inom modulen åskådliggörs i figur 2.3. Varje aktivitet kommer nedan att beskrivas närmare var för sig. För modulen i stort är uppdragsbeskrivningen det reglerande objektet. Vidare är kostnads- och tidsreferensdata stödjande objekt för modulen som helhet.

Bedöm potential för projekt Initiering

Artikeltyp Marknadsdata

Uppdragsbeskrivning

Figur 2.3 – Modulen ”Formulera projektdefinition” i FPL

”Identifiera produktrelaterade krav”, är en aktivitet som skall ta fram de drivande kraven rörande produkterna. Alltså att identifiera vilka produkter och/eller produktmixar som skall tillverkas samt dess krävda nuvarande produktionsvolym och framtida prognostiserade produktionsvolym. (Även prognostiserade produktförändringar bör tas i beaktning). Om det finns särskilda hanteringskrav för produkterna skall dessa identifieras om de kan komma att ha en påverkan på den planerade produktionen. De identifierade kraven är alltså aktivitetens resulterande objekt.

Dessa resulterande objekt blir sedan de reglerande objekten i nästa aktivitet vilket är ”Analysera aktuella resurs- och stödsystem”. Syftet med aktiviteten är att få fram information gällande vilka resurser (exempelvis maskiner och personal) och vilka stödsystem (exempelvis affärssystem, vattensystem, elsystem, brandsäkerhetssystem) som är användbara i framtiden. Om det behövs förändring i resurserna eller systemen för at möta de framtida kraven skall även de identifieras i aktiviteten. Resulterande objekt blir en specifikation av nuläget.

Liksom tidigare är föregående aktivitets resulterande objekt reglerande i nästkommande aktivitet.

Här är även produkthanteringskrav och volymkrav reglerande objekt. Aktiviteten i fråga är ”Ta fram ett grovt tillverkningskoncept”. Syftet med aktiviteten är att koppla produkterna (eller gruppering av produkter) som skall produceras till produktionsresurserna. Aktiviteten beskriver alltså hur beredningskoncepten för de olika produktgrupperna skiljer sig åt i exempelvis antal maskiner som behövs, materialhantering, antal personal, körsätt, lager och buffrar. I aktiviteten är tillgänglig produktionstid underlagsobjekt och grovt tillverkningskoncept är resulterande objekt. Ett sista resuterande objekt är initierad investering och beskrivs i produktionsinvesteringslotsen [20]. Det stödjande objektet är de befintliga produktionsprocesserna.

Nästa aktivitet är ”Ta fram blocklayout” som visar hur fabriken kan delas in i ytor. Man fördelar alltså golvytan i areor och fördelar ut exempelvis; lager, produktionslina, transportgångar, underhåll, personal, och kontor. Här är underlaget det grova tillverkningskonceptet, och det resulterande objektet blir en blocklayout av fabriken. Reglerande objekt för aktiviteten är standarder och lagkrav (exempelvis utrymningsvägar) för layouten.

Aktiviteten ”Ta fram grov layout” har följaktligen resultatet av en grov layout, men även identifierade uppskattade media och anläggningsbehov. Syftet är att visualisera i stora drag hur produktionslinan och andra faciliteter i fabriken ska kunna samverka samt att se ytbehov i ett tidigt skede i projektet. Det grova tillverkningskonceptet, standarder och lagar rörande layouten är reglerande objekt för aktiviteten. Underlaget är blocklayouten från föregående aktivitet tillsammans med en nulägeslayout. I aktiviteten bör man tilldela positioner för produktionsresurser, arbetsstationer, transport och materialhantering som skall ingå i projektet. Under layoutarbetet skall man tänka på ett optimerat materialflöde, god arbetsmiljö, möjliggöra samarbete, truckgångar, framtida expansionsmöjligheter och bemanningsplaner vid exempelvis en produktionslina.

Identifiera produkt- relaterade

krav

Analysera resurs- och stödsystems- nuläge

Ta fram grovt tillverknings-

koncept

Ta fram block- layout

Ta fram grov layout

Grov riskanalys, arbetsmiljö

&

miljöeffekter

Ta fram kalkyl- underlag,

system

Bedöm lönsamhet

och risk

Definiera projekt- omfattning

Ta fram grov projektplan

Vidare är nästa aktivitet i denna modul ”Grov riskanalys, arbetsmiljö och miljöeffekter”. Denna aktivitet görs för att så tidigt som möjligt kunna åtgärda risker som finns i samband med projektet.

Åtgärderna kan även påverka kalkylunderlag då de är förenade med kostnader. Stödjande objekt i aktiviteten är den grova layouten samt nulägesspecifikationen. Resultatet blir alltså en riskanalys.

Kalkylunderlaget tas fram i nästkommande aktivitet, ”Ta fram kalkylunderlag, system”. Här är syftet att få fram allt underlag som behövs för att kunna beräkna kostnader och utgifter i samband med projektet. Man ser då både till driftskostnader och investeringskostnader. Underlaget i aktiviteten är tidigare inköpskostnader och resultatet kommer bli ett kalkylunderlag. De tre stödjande objekten är de grova underlagen för layout och riskanalysen för arbetsmiljön och miljöeffekter samt

specifikationen av nuläget. Exempel på kostnader kan ses i tabell 1.

Driftkostnader Investeringskostnader

 Energikostnad

 Lokalkostnad

 Bemanning och

produktionspersonalskostnad

 Lednings och administrationskostnad

 Mätning och kontrollkostnad

 Underhållskostnad

 Råmaterialkostnad

 Verktygskostnad

 Förbrukningskostnad som är relaterade till process

 Logistikkostnader

 Anläggningsomkostnader (byggnad, rivning eller flyttning)

 Installationskostnader (anläggningsinvestering)

 Utrustningskostnad (maskiner, verktyg, fixturer, materialhantering)

 Kringutrustning och laddningsutrustning

 Utbildningskostnader

 Miljöåtgärder och bullerdämpning

 Arbetsmiljö och skyddsåtgärder

Tabell 1 - Exempel på kostnader i kalkylunderlaget

Nästa aktivitet är ett stadium där man bör göra en första utvärdering huruvida projektet är lönsamt och moget att föra fram. Detta görs i aktiviteten “Bedöm lönsamhet och risk”. Riskanalysen kan delas upp i tre delar. Den första behandlar den ekonomiska analysen och genomförandet. Den andra handlar om den tekniska risken med nya metoder, material och så vidare. Den tredje och sista delen i riskanalysen behandlar ergonomi och säkerhetsaspekter för de anställda, något som starkt är kopplat till CE-märkning som beskrivs närmare i kapitel 4.3.2. Om projektet verkar genomförbart skall man i denna aktivitet även göra en grov lönsamhetsanalys. Underlaget i aktiviteten är den tidigare gjorda grova riskanalysen, kalkylunderlaget, identifierade risker och inköpskostnader. Resultatet av aktiviteten blir en risk- och lönsamhetsbedömning.

”Definiera projektomfattning” är en aktivitet med syfte att beskriva projektinnehållet. I aktiviteten tas hänsyn till allt underlag som samlats in för att sedan välja en av tre projekttyper. Antingen definierar man ett helt nytt projekt, alltså att man projekterar en helt ny fabrik, eller så definierar man det projektet som en expansion. För detta är det viktigt att ett tydligt mål finns, exempelvis införandet av en ny produkt eller förändrar volym i produktionen, för detta krävs kanske att befintlig fabrik byggs om eller flyttas. Sista alternativet av projekttyp är att ersätta en befintlig fabrik, där delar eller hela fabriken skall konfigureras om och ersätta befintliga produktionsresurser. Reglerade objekt i aktiviteten är den grova layouten, risk och lönsamhetsbedömningen samt specifikationen av nuläget. Resultatet av aktiviteten är en projektomfattning.

Projektomfattningen ligger sedan som det reglerande objektet för den sista aktiviteten i modulen,

nämligen ”Ta fram en grov projektplan”. Syftet är att man i grova drag skall fastställa de kritiska

tidpunkterna för huvudaktiviteterna i projektet och resursbehov. Den övergripande strukturen i

projektet och dess organisation skall tas fram i aktiviteten. Resultatet blir en grov projektplan för projektet, och med detta avslutas den andra modulen ”Bedöm potential för projekt” där det slutgiltiga resultatet av hela modulen är en projektdefinition.

2.2.3 Detaljprojektering - Ta fram produktionskrav

Den tredje modulen går in på detaljnivå i projektet och modulens syfte är att specificera övergripande krav till specifika krav på delsystem och utrustning. Projektdefinitionen ligger som ett övergripande reglerande objekt för hela modulen och kostnads- och tidsreferensdata ligger som stödjande objekt på samma sätt. Resultatet av hela modulen är heltäckande produktionskrav. I figur 2.4 åskådliggörs modulen med dess aktiviteter.

Figur 2.4 – Modulen ”Ta fram produktionskrav” i FPL

Aktiviteten ”Ta fram tillverkningskoncept” har underlaget grovt tillverkningskoncept från föregående modul. Syftet med aktiviteten är att visa hur produkter, processer och resurser är sammanlänkande till varandra, detta för att få en grund för flödesanalys och fabrikslayout.

Aktiviteten regleras av tillverkningsoperationerna och operationsföljden, och stödjs av befintliga produktionsprocesser. Aktiviteten är i princip en mer djupgående form av aktiviteten “ta fram grovt tillverkningskoncept” i föregående modul. Information och detaljer rörande tillverkningen och processerna skall identifieras, och sedan användas i arbetet med att integrera olika produktvarianter i samma produktionssystem, samt att fastställa exakta flöden i produktionen. Detaljer som skall specificeras i aktiviteten är exempelvis:

 Alla produkter/varianter

 Detaljerade cykeltider för varje produkt/variant och varje processteg

 Taktid för systemdelar

 Utnyttjandegrad

Resultatet av aktiviteten blir alltså ett tillverkningskoncept samt ett materialhanteringsbehov.

Nästa aktivitet är ”Specificera produktflöde”. Här är tillverkningskonceptet underlaget och driftsdata stödjande objekt. Syftet är att specificera flödet för alla artiklar som skall produceras, detta så att kraven blir rätt från början. Resultatet av aktiviteten är alltså en flödesspecifikation. För att få fram denna görs en flödesanalys genom att bryta ned flödet i mindre delar, detta för att verifiera att tillverkningskonceptet uppfyller kraven som ställs. Kraven kan exempelvis vara på satsstorlekar, cykeltider, utnyttjandegrad och buffertstorlekar.

Flödesspecifikationen och materialhanteringsbehovet som tagits fram tidigare är underlag för nästa aktivitet som är ”Ta fram logistik och materialhanteringskrav”. Reglerande objekt i denna aktivitet är den grova layouten, eventuella lagar för materialhantering samt standarder för materialhantering.

Logistiken och materialhanteringen bör ses som en integrerad del i produktionen, både externt och internt i fabriken. Extern logistik behandlar transporter till och från fabriken. Intern logistik

Ta fram

tillverkningskoncept Specificera produktflöde

Ta fram logistik och materialhanterings-

krav

Ta fram behov av

stödsystem

behandlar mottagning, lagring och hämtning av gods, transport till och från produktionsprocessen samt paketering. Även transporten av produkter mellan operationer och till lager skall behandlas.

Beroende på produktion tar man här hänsyn till exempelvis produktens greppbarhet, vikt, geometriska form, hur produkten lättast packas, förvaras med mera. Resultatet av aktiviteten är en grov layout med materialhanteringspositioner, logistikkrav samt materialhanteringskrav.

Den sista aktiviteten i modulen är ”Ta fram behov av stödsystem”. Detta är en aktivitet med mycket reglerande objekt. Detta för att stödsystemen inte skall reglera produktionen, utan tvärtom.

Stödsystemen är den grova layouten, logistikkraven, materialhanteringskraven och tillverkningskonceptet. Aktiviteten går ut på att analysera vilka övergripande behov som finns för att kunna verkställa det koncept som tagits fram. Stödsystem är ett mycket vitt begrepp och innefattar infrastruktur kring anläggningen, stödsystem för anläggningen i sig, säkerhets och brandsystem, återvinningssystem och fabriksinformationssystem. Här spelar ISO 14001 en betydande roll.

Resultatet är alltså identifieringen av behoven av stödsystem, och med detta avslutas den tredje modulen.

2.2.4 Detaljprojektering – Designa systemet

Den sista modulen som vi valt att beskriva och ta hänsyn till i detta arbete är detaljprojekteringen vars syfte är att ta fram ett realiserbart system. Resultatet av hela modulen är en integrerad fabriksmodell, vad som ingår i modellen mer exakt kommer beskrivas nedan utifrån aktiviteterna som även presenteras i figur 2.5. Reglerande objekt för hela modulen är produktionskrav och projektdefinition. De stödjande objekten är kostnads- och tidsreferensdata.

Figur 2.5 – Modulen ”Designa Systemet” i FPL

Den första aktiviteten i modulen är ”Utvärdera lösningar”, och har till syfte att jämföra offerter och lösningar mot kraven i helhet. Aktiviteten kan delas upp i två delar, första delen analyserar flödet utifrån offerterna och lösningarna, andra delen inriktar sig på att skapa en preliminär layout och sedan utvärdera denna. Parametrarna för att analysera flödet är de samma som tidigare, med skillnaden att man nu utgår från offerter och konkreta lösningar. Den andra delen i aktiviteten är relativt komplex med flertalet reglerande objekt. Dessa är tidigare gjord riskanalys, lagkrav och standard för layout och logistikkrav. Här är även olika ISO-standarder stödjande objekt. Underlaget för aktiviteten är allt som man tidigare i produktionskraven kommit fram till. Det som görs i aktiviteten är alltså att man utgår från grov-layouten och för in befintlig utrustning som skall användas samt leverantörsofferter i en modell för att få en helhetsbild av layouten. Resultatet av hela aktiviteten är alltså en preliminär layout samt utvärderade flödesparametrar och layoutegenskaper.

Nästa aktivitet i modulen har de resulterande utvärderingarna från föregående aktivitet som reglerande objekt. Aktiviteten är ”Val av produktionsresurs”, det vill säga val av exempelvis maskin, personal eller transportsystem, och resulterar således i produktionsresurser som skall ingå i projektet.

Utvärdera lösningar

Val av produktions-

metod

Specificera

stödsystemskrav Utforma detaljlayout

Integrera,

utvärdera och

verifiera underlag

”Specificera stödsystemskrav” är en aktivitet innehållande fyra delmoment. Underliggande objekt till aktiviteten är behov av stödsystem, preliminär layout och kravspecifikation på infrastruktur kring anläggningen. De olika delmomenten handlar om att ta fram krav på fyra olika stödsystem, nämligen anläggningen i sig, fabriksinformationssystemet, säkerhets och brandsystemet och återvinningssystemet. Arbetet gällande anläggningen handlar om att revidera de tidigare formulerade kraven efter det att man har fått ny information från leverantörer av utrustning. Kraven är exempelvis gällande el, tele-nätverk, industridatanätverk, ventilation, tryckluft, vatten och avlopp.

Delmomenten specificerar kraven inom respektive stödsystem. Resultatet av hela modulen är alltså kravspecifikationer för alla de fyra stödsystemen nämnda ovan.

Nästa aktivitet är ”Utforma en detaljlayout”. Underlag för aktiviteten är den preliminära layouten. I denna aktivitet planeras för produktionsresurser och arbetsstationer i detalj, för att säkerställa att leverantörernas lösningar blir rätt i fabriken. Förutom de reglerande objekten som gällde vid skapandet av den preliminära layouten begränsar även det rent fysiska området för arbetsstationer layouten.

Den sista aktiviteten i modulen, ”Integrera, utvärdera och verifiera underlag”. Underlaget är alltså detaljlayouten och underlaget från leverantörer av lösningar som används i produktionen. Syftet med hela aktiviteten är att säkerställa att alla underlag man har fått och producerat själv stämmer överens.

Resultatet blir ett integrerat system.

Detta var den sista aktiviteten i den sista modulen. Resultatet av alla de fyra modulerna som har presenterats är en integrerad fabriksmodell. De två sista modulerna i FPL lämnas åt läsaren att själv fördjupa sig i vid intresse.

3. Beskrivning av hållbarhetsmodell

3.1 Hållbarhetsmodellen i allmänhet

Definitionen av hållbar utveckling som FN tagit fram är: “development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs” [4]. En modell som används för att konkretisera hållbarhetsbegreppet är att dela upp hållbarhet i tre pelare [30]. De tre pelarna är ekonomisk-, social-, och miljöanpassad hållbarhet och för att uppnå hållbarhet behöver alla dessa tre pelare vara uppfyllda. Miljöaspekten refererar till naturen som ett stängt system med begränsade resurser och förmåga att återhämta sig från exempelvis utsläpp av växthusgaser. Den ekonomiska aspekten refererar till faktorer som är kopplade till en verksamhets konkurrenskraft och affärsverksamhet, både den stategiska och operationella. Den sista pelaren, den sociala, refererar till samhället bestående av statliga- och icke-statliga institutioner och verksamheter, individer, anställda och kunder [25]. Hållbarhetsmodellen används bland annat av FN för att beskriva hållbar utveckling och har också tidigare använts för att beskriva ett hållbart samhälle [5][6].

Hållbarhet är idag något som ligger i tiden och som många producerande företag eftersträvar i sin verksamhet. Det är allmänt känt att ekonomisk utveckling av en verksamhet, utan hänsynstagande till den miljöanpassade och sociala pelaren, ger oönskade och ibland oväntade konsekvenser [24]. Det är svårt att definiera konkret vad hållbarhet egentligen är för producerande företag och definitionen beror även av vilken typ av produktion som bedrivs. Där av blir hållbarhetsbegreppet ofta snarare tom retorik än praktisk vägledning i företagens dagliga verksamhet [21].

Ett exempel för att visa på otydligheten i hållbarhetbegreppet är hur World Commision on

Enviromental and Development (WCED) rekommenderar sju kritiska ågärder för att säkerställa en

god livskvalitet för människor på jorden i led med en hållbar utveckling. De sju kriterierna är: [4]

1. Återuppliva tillväxt

2. Förändra kvaliteten på tillväxten

3. Möta essentiella behov och ambitioner för jobb, mat, energi, vatten och sanitet 4. Säkerställa en hållbar nivå på populationen

5. Konservera och förstärka resursbasen 6. Reorientera teknologi och hantera risk

7. Inkludera och kombinera miljöanpassade och ekonomiska överväganden i beslutsfattandet Åtgärderna är mycket vida och säger inget konkret om hur man skall bedriva utvecklingsarbetet för att uppfylla kriterierna. Punkt fem till sju kan kopplas till företagande på ett naturligt sätt, men är även de intetsägande i praktiken. I nästa avsnitt går vi in mer på djupet i hur hållbarhetsbegreppet kan konkretiseras inom produktion genom att bryta ned de tre klassiska pelarna i olika indikatorer.

Detta ger således en mer praktisk tillämpning av hållbarhetsresonemanget.

3.2 Hållbarhet i praktiken inom tillverkande företag

USA:s Handelsdepartement definierar hållbar produktion som “the creation of manufactured products that use processes that minimize negative environmental impacts, conserve energy and natural resources, are safe for employees, communities, and consumers and are economically sound”

[28]. För att få ett mått på sin produktions hållbarhet använder sig de flesta tillverkanade företag av olika indikatorer. Det finns en mängd olika samlingar av indikatorer som används för att mäta hållbarheten inom produktion. Gemensamt för dessa är att alla är väldigt omfattande och i många fall framtagna för att passa i ett specifikt sammanhang, vilket gör de svårat att tillämpa generellt.

Arbete med att ta fram ett mer generellt ramverk har gjorts av National Institute of Standards and Technology (NIST) genom att sammanställa 14 olika samlingar av indikatorer i lämpliga kategorier och underkategorier [26]. Då fabriksplaneringen är stark kopplad till produktionen hos ett

tillverkande företag anser vi att de indikatorer som ingår i NISTs ramverk även blir tillämpara inom fabriksplanering. Dessutom har det på senare tid vuxit fram ett nytt paradigm i vilket man ser fabriken som en högkomplex produkt vilket stärker detta resonemang ytterligare [3].

NIST har delat upp hållbarhet inom produktion i fem olika överkategorier som berör aspekterna ekonomisk tillväxt, miljöförvaltning, socialt välmående, teknologisk utveckling och

verksamhetsledning. NIST har alltså valt att lägga till ytterligare två pelare till den klassiska hållbarhetsmodellen, nämligen teknologisk utveckling och verksamhetsledning. Vi anser att båda dessa pelare är intressanta för att utvärdera hållbarheten hos ett tillverkande företags produktion. I detta arbete har vi dock valt att lämna dem obehandlade. Detta med anledning av att de inte anses vara lika välutvecklade och genomarbetade som de tre klassiska pelarna och antalet indikatorerna inom dem är få i förhållande till dem som ingår i de andra tre [27]. I tabell 2, 2.1 och 2.2 nedan beskrivs hur de tre klassiska överkategorierna ekonomi, miljö och socialt kan delas upp mer i detalj för att ge en mer konkret bild av vad dessa faktiskt innebär.

Ekonomi

Kategori Indikatorer

Vinst

Indikatorer som används för att mäta intäkter och vinst genererade av produktionen.

 Intäkter

 Bruttovinst

 Nettovinst Kostnader

Indikatorer som används för att mäta

produktionskostnader för det producerande företaget.

 Material

 Löner

 Bearbetning

 Verktygsförslitningar

 Energikonsumtion

 Vattenkonsumtion

 Förpackning

 Leverans

 Miljöskydd

 Återvinning Investeringar

Indikatorer som används för att mäta investeringsresultat för ett producerande företag.

 Innovation och R&D

 Välgörenhet

 Samhällsinvesteringar

 Teknisk förbättring

 Byte till förnyelsebar energi

 Ökad energieffektivitet

Tabell 2 - Kategorier och indikatorer inom hållbarhetspelaren Ekonomi

Miljö

Kategori Indikatorer

Utsläpp

Indikatorer som används för att mäta olika utsläpp i produktionen.

 Biprodukter

 Extra material som används i produktionen

 Energislöseri

 Vattenslöseri Förorening

Indikatorer som används för att mäta utsläpp av skadliga ämnen i miljön.

 Giftiga substanser

 Växthusgaser

 Ozonnedbrytande gas

 Buller och viberationer

 Försurande substanser Resursförbrukning

Till resurser hör råmaterial, förbrukningsverktyg, energi och förpackningsmaterial som används i

tillverkningsprocessen.

 Vattenförbrukning

 Råmaterialförbrukning

 Energi- och elförbrukning

 Förpackningsmaterialförbrukning Livsmiljö

Indikatorer som används för att bedöma vad som görs för att bevara det biologiska mångfaldet. Dessa indikatorer kan bara mätas kvalitativt och blir således svårare att konkretisera.

 Förvaltning av det biologiska mångfaldet

 Arbete för att bevara och försvara livsmiljön

 Bevarandet av habitat

Tabell 2.1 - Kategorier och indikatorer inom hållbarhetspelaren Miljö

Socialt

Kategori Indikatorer

Anställda

Indikatorer som används för att mäta de anställdas välmående.

 Hälsa

 Säkerhet

 Trygghet

 Karriärsutveckling

 Nöjdhet Kunder

Indikatorer som används för att mäta kundernas välmående.

 Hälsa

 Säkerhet

 Påverkan av tillverkningsprocessen eller produkten

Samhället  Hälsa

 Säkerhet

Indikatorer som används för att mäta samhällets

välmående.  Barnarbete

 Ideellt arbete

 Mänskilga rättigheter

 Påverkan av tillverkningsprocessen eller produkten

Tabell 2.2 - Kategorier och indikatorer inom hållbarhetspelaren Socialt

4. Fallstudie - Camfil

4.1 Camfil

Camfil grundades i Sverige 1963 och har sedan dess expanderat och är med sina nuvarnade ca 3400 anställda världens ledande luftfilterföretag. I Sverige har Camfil Svenska AB, som är en del av koncernen Camfil, två fabriker varav det ena är huvudkontoret som ligger i Trosa. Camfil Svenska AB har sin kundbas i Norden där de är den ledande leverantören av både vanliga ventilationsfilter, metallfilter och renrumsfilter. År 2009 inledde Camfil arbetet med att bli det första hållbara luftfiltreringsföretaget i världen och de beskriver sin hållbarhet som kundvärde, miljöansvar och en långsiktig konkurrenskraftig strategi [10]. I sitt hållbarhetsarbete fokuserar Camfil främst på att deras produkter skall bidra med ökad hållbarhet för deras kunder, detta bland annat genom att leverera energieffektiva filter och filter med hög prestanda som har lågt tryckfall. Camfil skriver i sin Miljöredovisning att de även driver hållbarhetsarbetet i alla delar och processer i företaget [11].

Båda fabrikerna som ligger i Sverige är certifierade med de två kvalitetscertifieringarna ISO 9001 och ISO 14001 [10]. ISO 9001 ingår i en grupp av standarder som på en grundläggande nivå reglerar ordning och reda, uppföljning och systematisk kontroll av produktionen. Idén med cerifieringen är att säkra kvaliteten på arbetet som utförs, och att detta i förlängningen skall leda till en god produktkvalitet [22]. ISO 14001 tillhör en grupp standarder inom miljöstyrningsområdet [22].

Standarden är alltså mer fokuserad på produktionens inverkan på miljön än den tidigare nämnda gruppen. Varje år publicerar Camfil en miljöredovsning där de presenterar sitt arbete mot hållbarhet.

I detta arbete ingår bland annat att öka andelen av använd el som kommer från sol, vind och vatten samt förbättring av arbetsmiljön för de anställda [11].

En stor del av Camfils verksamhet handlar om forskning och utveckling inom luftfilterområdet där stort fokus läggs på att ta fram och utveckla mer energisnåla filter. Arbetet med detta sker i Norden och görs även i samarbete med olika organisationer, universitet och högskolor. Att ständigt vara innovativa och kunna erbjuda hög kvalitet när det kommer till renluftlösningar har varit en av nycklarna till Camfils framgång och är ett av sätten som Camfil använder sig för att differentiera sig på marknaden. [10]

4.2 Camfil Svenska ABs påsfilterproduktion i Trosa

CSAB har i Trosa sedan några år tillbaka byggt om stora delar av sin påsfilterfabrik. Dels med nya

produktionslinor och ny layout i produktionen men även lagret och fabriken i stort har byggts om,

exempelvis med höjt tak och nya fönster. Som produktionen ser ut i Trosa idag för påsfilter finns

två huvuddelar, en för påsfilter med stålram och en för påsfilter med plastram. Idag består den årliga

tillverkningen till stor del av påsfilter med plastram. Både när det gäller plastram och stålram har

fabriken i Trosa möjlighet att tillverka i princip vilken storlek som helst som kunden efterfrågar. På

plastramssidan finns ett antal standardmått på ramens dimension. Dessa ramar formsprutas och hela

tillverkningen av de filter som består av dessa ramar är i hög grad automatiserad. När det gäller

dimensioner utöver standardmåtten har fabriken i Trosa andra maskiner som kan tillverka

plastramar med önskad dimension. I dessa fall liknar tillverkningen den av stålramar, fast med plast.

En mer detaljerad beskrivning av hur tillverkningsprocessen ser ut för de två filtertyperna återges i avsnitt 4.2.1 och 4.2.2. [13]

Utöver att man kan klassificera påsfiltren efter vilket material ramen består av har fabriken i Trosa även en annan klassifiering som består av de fyra klasserna A1, A2, B och C. Vilka filter som ingår i varje klass bestäms huvudsakligen av hur många exemplar av filtret som säljs per år och hur många olika kunder som köper filtret. [13]

4.2.1 Tillverkningen av påsfilter med stålram

Nedan ges en förklaring av hur produktionen av påsfilter med stålram ser ut i CSABs fabrik i Trosa.

1. En ram med önskade dimensioner tillverkas i en specialbyggd maskin. Ramen består av ett antal innerramar och en ytterram som alla tillverkas av denna maskin.

2. Filtermaterialet till påsarna klipps till rätt dimensioner och sys ihop till så många påsar som filtret skall bestå av. Detta görs av automatiserade symaskiner.

3. Varje påse monteras fast på en innerram. Detta arbete sker i vissa fall automatiskt för filter med vanligt förekommande dimensioner, men det förekommer även att detta moment görs manuellt.

4. Innerramarna med de fastmonterade påsarna placeras in i ytterramen, detta moment görs manuellt.

5. Innerramarna med påsarna sammanfogas ytterramen automatiskt i en maskin.

4.2.2 Tillverkningen av påsfilter med plastram

Nedan ges en förklaring av hur produktionen av påsfilter med plastram ser ut i CSABs fabrik i Trosa.

Påsfilter med formsprutade plastramar:

1. För filter vars dimension på ramen innefattas i standardmåtten formsprutas dessa ramar och består av ett fram- och ett bakstycke.

2. Materialet till påsarna klipps till rätt dimensioner och sys ihop till så många påsar som filtret skall bestå av. Detta görs av automatiserade symaskiner.

3. Påsarna placeras på innerramen. Detta görs antingen automatiskt av en robot eller genom manuellt arbete.

4. Ytterramen monteras så att påsarna kläms fast mellan inner- och ytterram med snäppförband. Även detta moment görs antingen automatiskt eller manuellt.

För påsfilter med plastram som inte formsprutas ser produktionen ut precis som för de med stålram med skillnaden att ramen görs i plast istället för stål. Se avsnitt 4.2.1.

Figur 3 - Exempel på påsfilter från CSAB. Från vänster: metallram, plastram som formsprutas, plastram som inte

är formsprutad.

4.2.3 Camfil Svenska ABs KPIer

På CSABs fabrik i Trosa använder man sig av ett antal KPIer för att mäta olika faktorer i verksamheten. KPIerna används bland annat i farbriksplaneringsprocessen för att åskådliggöra var förbättringar kan göras och då korrigera produktionen i ett tidigt stadium. De KPIer som vi kunde urskilja från vårt besök och våra intervjuer är följande:

1. Energikonsumtion [Wh/m

, h]

2. Olyckor [antal/100 FTE]

3. Säkerhetsförbättringar [antal/100 FTE]

4. Klagomål [%]

5. Leveransprecision [%]

6. Materialspill (Yieldprojekt) [%]

7. Produktivitet [%]

8. Reklamationer per orderrad [%]

9. Incidenter [antal]

10. Frånvarodagar på grund av olyckor på arbetsplatsen [antal]

11. Kg isocyanat per tillverkat filter överfört till lagerplats [kg/filter]

12. Sjukfrånvaro [% av kontrakterade timmar]

13. De anställdas nöjdhet

1. Mätningen av energikonsumtion görs i syfte att regelbundet följa upp hur energiförbrukningen ser ut månadsvis. Detta ger dels en bild över hur enegiförbrukningen varierar under året och dels hur olika förändringar i fabriken påverkar energikonsumtionen. Enligt Hans Gustavsson planerar CSAB sin fabrik i Trosa för att uppnå minimal energikonsumtion, exempelvis genom att använda sig av automatiska värmeaggregat som reglerar värmen i fabriken och rörelsesensorer för belysning. Detta då manuell värmereglering och styrning av beslysning ökar risken för onödig elkonsumtion.

2 & 3. Antalet olyckor mäts i antal per 100 “full-time eqivalent” (FTE) där FTE är ett mått på arbetsbelastning som illustrerar arbetsbelastning i heltidstjänster. En halvtidstjänst är exempelvis 0.5 FTE. Genom att mäta antal olyckor kan man kartlägga vilken effekt arbete mot säkrare arbetsmiljö får. På samma sätt mäter man även antalet insatser för ökad säkerhet.

4. Klagomål är samma sak som reklamationer av filter och består av två olika typer. Den första är reklamationer som är kopplade till fel i produktionen, exempelvis produktfel och felleveranser. Den andra typen av reklamationer är kopplade till kommunikationen mellan sälj och kund.

5. En stor del av CSABs differentiering är att ha hög leveransprecision. Denna mäts kontinuerligt för att kunna nå uppsatta mål.

6. För att få ett mått på hur mycket materialspill som förekommer i produktionen för CSAB statistik över hur stor del av ingående material i produktionen som blir slutprodukter. Arbetet att minimera materialspill på CSAB kallas Yieldprojektet. Denna statistik sammanställs varje vecka och åskådliggör hur stort materialslöseri som förekommer i olika delar av produktionen. Nedan följer en lista med de olika delar som ingår i Yieldprojektet.

Summa av klipp - Material som kasseras vid klippning av olika material som används vid tillverkningen.

Summa av home - Förluster som uppkommer vid referenskörning av maskiner.

Summa av rems - Då filtermaterialet som används till påsen klipps blir det över en remsa med material som sedan kasseras.

Summa av omarbetning - Då och då händer det att ett filter behöver lagas på grund av att det gått fel i någon del av produktionen. Det går då åt material för att reparera filtret som inte hade behövts om produktionen gått felfritt.

Summa av omställ - Vid omställningar av maskiner kasseras en del material på grund av maskinernas konstruktion.

Summa av skarv - Material som kasseras till följd av olika skarvningsprocesser i produktionen.

Summa av kass. - Övriga förluster.

Summa av övrig kass. - Detta är i teorin bara en matematisk kompensering för alla andra faktorer och kan således vara negativ.

En annan aspekt som CSAB har arbetat med för att minska onödigt materialanvändande är att ha rätt kartongstorlek för varje filter. Detta får även goda följder i transportsynpunkt då färre transporter krävs.

7. För att få ett mått på produktiviteten använder sig CSAB i Trosa av en metod som bygger på att de vid varje arbetspass gör mätningar på olika moment. Mätningarna görs på 25 olika moment i produktionen och utgörs av att man räknar och antecknar antalet genomförda moment per pass.

Exempel på ett mätvärde är hur många stålfilter av en viss typ som man lyckas tillverka. Antalet jämförs sedan med ett referensvärde som bygger på statistik från tidigare produktion. Om några av mätvärdena från passet markant skiljer sig från det uppsatta referensvärdet följs detta upp. Tack vare detta kan problem i produktionen åskådliggöras och åtgärdas.

8. CSAB för statistik över antal reklamationer per orderrad. Vid mätandet av antal reklamationer per orderrad förs även statistik över vad reklamationerna beror på.

9. Incidenter - De incidenter som rapporteras delas upp i två typer, ”AJ” och ”OJ”. ”AJ” är incidenter som är kopplade till olyckor där någon fått en skada. ”OJ” är incidenter då någon upptäcker risker som kan leda till skada. Rapporteringen av risker registreras för att förbättringar ska kunna drivas för att motverka skador. CSAB har som mål att fler ”OJ” än ”AJ” ska registreras. I förbättringsarbetet registreras även miljörelaterade ”AJ” och ”OJ”, dessa räknas bort vid framtagning av statistik till KPI:n.

10. Genom att mäta antalet frånvarodagar som beror på olyckor får man ett mått på de konsekvenser som olyckorna i produktionen får.

11. CSAB mäter kontinuerligt hur många kg isocyanat som används per tillverkat filter och som sedan överförs till lager. Mätningen är ett viktigt arbete för att hålla denna mängd på en låg nivå.

Detta är nödvändigt för en god arbetsmiljö då isocyanat är ett farligt ämne som bland annat kan orsaka svår astma.

12. De anställdas sjukfrånvaro mäts procentuellt i förhållande till antal kontrakterade timmar.

13. Genom att varannat år skicka ut en enkät till sina anställda med frågor som behandlar hur de

trivs med sitt arbete kan CSAB få en uppfattning om vad de ansällda trivs med och var arbete för

förbättring kan göras. [16]