1 1
Att kommunens kostnader ska vara högst 99,5 procent av skatteintäkter och
statsbidrag.
Uppfyllt!
Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun och dessa är
Hur gick det med ekonomin?
Uppfyllde vi våra mål?
Vad gjorde kommunen under året?
Hur är Vansbros framtidsutsikter?
Årets resultat 2013
Resultatet för året blev ett överskott på 14,8 miljoner kronor vilket var 3 miljoner mer än 2012. Orsakerna till överskottet var bland annat att vi fi ck drygt 7 miljoner i återbetalade för- säkringspremier och att förändrade hyresavtal med Nordisk Renting och Rindi kring bioenergianläggningen förbättrade siffrorna med 5,8 miljoner.
Kostnader och intäkter
De totala kostnaderna för verksamheterna var strax under 348 miljoner medan intäkterna från skatter, statsbidrag, utjämningsbidrag och fi nansnetto var 362,6 miljoner. Kost- naderna ökade mer än intäkterna från skatter och utjäm- ningsbidrag. Totalt blev nettokostnadsandelen (kostnaderna som andel av kommunens intäkter) 95,9 procent. Målet för 2013 var att kostnaderna skulle vara högst 99,5 procent av intäkterna. Med andra ord nådde vi målet. Att ha lägre ut- gifter än inkomster är lika viktigt för kommunen som för ett hushåll, eftersom vi annars måste använda våra besparingar eller låna pengar till verksamheten.
Att investera max 15 miljoner i genomsnitt
per år under en femårsperiod.
Uppfyllt!
Uppfyllde vi målen?
Vansbro kommun hade 2013 sju övergripande inriktningsmål som bedöms utifrån ett antal nyckeltal. Av inriktningsmålen uppfyllde vi målet att ha en ekonomi i balans och målet att ha en bra utveckling av näringslivet. Vi uppfyllde däremot inte målet att vara en attraktiv arbetsgivare och inte målen 100 procent godkända elever i grundskolan, i gymnasiet och i gymnasial vuxenutbildning. Attraktiv arbetsgivare mäts via frisktalet som ska vara minst 95 procent, vi nådde till 94 procent vilket är ett bra resultat. Vi nådde inte heller målet för befolkningsutvecklingen.
Vi hade även tre ekonomiska resultatmål och uppfyllde två av dem:
Att återställa eventuella underskott
inom tre år enligt kommunallagens
balanskrav.
Inte uppfyllt!
Vansbro kommun i korthet 2013
De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013.
(tkr) Kommunen 2013
Koncernen 2013
Verksamhetens intäkter 64 496 127 193
Verksamhetens kostnader – 406 470 – 457 080
Jämförelsestörande intäkt 7 319 7 319
Avskrivningar – 13 153 – 20 317
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD – 347 808 – 342 885
Skatteintäkter 242 390 242 390
Generella statsbidrag och utjämning 117 120 117 120
Finansiella intäkter 11 610 9 502
Finansiella kostnader – 8 483 – 12 272
ÅRETS RESULTAT 14 829 13 855
Resultaträkning
Skatter och generella statsbidrag, 83 %
Avgifter och ersättningar som kommunen får för den service kommunen erbjuder, 13 %
Riktade statsbidrag, 4 %
Till höger fi nns den sammanfattande resultaträkningen för 2013. Vänstra kolumnen för kommunen och högra kolumnen för koncernen – kommunen inklusive kommunägda bolag och Stiftelsen Vansbrohem.
Den jämförelsestörande intäkten på drygt 7 miljoner är en engångsåterbetalning av pensionspremier. Den lyfter resultatet för Vansbro kommun, men är samtidigt en engångsintäkt som vi tyvärr inte kan räkna med i framtiden.
Avskrivningar är i princip värdeminskningar på maskiner, byggnader med mera. När kommuner (och företag) gör större investeringar tar man inte upp hela beloppet som en kostnad utan fördelar det på fl era år, allt eftersom värdet sjunker.
I resultaträkningen syns också att generella statsbidrag och utjämningar är ungefär en tredjedel av kommunens totala intäkter. Utan dem skulle kommunalskatten således vara mycket högre.
De fi nsiella kostnaderna och intäkterna är räntor för lånade pengar och räntor för placeringar med mera.
Borträknat den jämförelsestörande intäkten är resultatet cirka 7 miljoner eller omkring 2 procent av nettokostnaderna.
I kommunala sammanhang anses det som ett bra resultat.
Ett bra resultat
3 3 Vi började bygga den nya räddningsstationen som ska stå
klar i augusti 2014.
Upprustningen av hängbron till Grönalid blev klar och bron öppnades veckan före Vansbrosimningen.
Renoveringen betalades nästan helt av Region Dalarna.
Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap, MSB, beslutade att ge kommunen 12 miljoner i bidrag för invallningsprojektet, det vill säga byggandet av en skyddsvall längs Vanån. I och med det beslutade vi att skjuta till resten av pengarna som behövs, 8 miljoner kronor. Arbetet med invallningen ska påbörjas inom tre år.
Vi beslutade att gå in som delägare i Visit Södra Dalarna, ett turismutvecklingsbolag som arbetar för att stärka turismen i de deltagande kommunerna.
Vansbro klättrade från plats 96 till plats 77 i Svenskt Närings- livs rankning av kommunernas företagsklimat, vilket gjorde Vansbro till bästa kommun i länet.
Vi har avgett remissvar på både länstrafi kplanen och den nationella trafi kplanen, där vi bland annat fört fram att det behövs ny väg mellan Dala-Järna och Vansbro och en upprustning av Västerdalsbanan.
I januari tog kommunen över ansvaret för hemsjukvården från landstinget.
29 nya företag startades i Vansbro och 17 lades ner, vilket gav ett netto på 12 nya företag.
Lokala servicepunkter (mötesplatser där invånare kan få personlig service och information) startades i Nås, Dala-
Järna, Äppelbo och Vansbro.
I samband med de lokala servicepunkterna införde vi även Förvaltningen på plats, där medborgarna fick möjlighet att träffa tjänstemän från kom- munen.
Projektet Utmaningen, samverkan och samsyn för tillväxt, med bidrag från Tillväxtverket och Region Dalarna, fortsatte och har lett till bra utveckling inom flera områden.
Vansbro kommun har synts och marknads- förts i olika sammanhang, givetvis kring Vansbro- simningen men även i samband med Vasaloppet.
Årets viktigaste händelser i Vansbro
2 2
(tkr) Kommunen
2013
Koncernen 2013
Verksamhetens intäkter 64 496 127 193
Verksamhetens kostnader – 406 470 – 457 080
Jämförelsestörande intäkt 7 319 7 319
Avskrivningar – 13 153 – 20 317
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD – 347 808 – 342 885
Skatteintäkter 242 390 242 390
Generella statsbidrag och utjämning 117 120 117 120
Finansiella intäkter 11 610 9 502
Finansiella kostnader – 8 483 – 12 272
ÅRETS RESULTAT 14 829 13 855
Resultaträkning
Skatter och generella statsbidrag, 83 %
Avgifter och ersättningar som kommunen får för den service kommunen erbjuder, 13 %
Riktade statsbidrag, 4 %
Till höger fi nns den sammanfattande resultaträkningen för 2013. Vänstra kolumnen för kommunen och högra kolumnen för koncernen – kommunen inklusive kommunägda bolag och Stiftelsen Vansbrohem.
Den jämförelsestörande intäkten på drygt 7 miljoner är en engångsåterbetalning av pensionspremier. Den lyfter resultatet för Vansbro kommun, men är samtidigt en engångsintäkt som vi tyvärr inte kan räkna med i framtiden.
Avskrivningar är i princip värdeminskningar på maskiner, byggnader med mera. När kommuner (och företag) gör större investeringar tar man inte upp hela beloppet som en kostnad utan fördelar det på fl era år, allt eftersom värdet sjunker.
I resultaträkningen syns också att generella statsbidrag och utjämningar är ungefär en tredjedel av kommunens totala intäkter. Utan dem skulle kommunalskatten således vara mycket högre.
De fi nsiella kostnaderna och intäkterna är räntor för lånade pengar och räntor för placeringar med mera.
Borträknat den jämförelsestörande intäkten är resultatet cirka 7 miljoner eller omkring 2 procent av nettokostnaderna.
I kommunala sammanhang anses det som ett bra resultat.
Ett bra resultat
Vård och omsorg
redovisade ett överskott på 518 000 kronor jämfört med budget. Överskottet beror på högre intäkter än beräknat.
Hemsjukvården fl yttades ihop med Vård och omsorgs hälso- och sjukvårdsorganisation och utgår numera från Bäckaskogs äldreboende. Behovet av platser i särskilt boende ökade kraftigt och ledde till långa väntetider. Därför beslutade verksamheten att ordna fyra nya platser på Söderåsens äldre- boende. Det stoppade samtidigt de tidigare planerna på ett trygghetsboende där. I maj fl yttades ansvaret för färdtjänst till Region Dalarna.
Verksamheten nådde det ekonomiska mål som kunde mätas för året.
Så gick det för de olika verksamheterna
Utbildning och arbete
redovisade ett överskott på 4 miljoner jämfört med budget.
Av de olika verksamheterna gav för- och grundskolan samt individ- och familjeomsorg överskott medan gymnasieskolan redovisade underskott.
Lärcentrum fl yttade till gymnasieskolan, två nya förskole- paviljonger tillkom på Mossebo och ungdomsgården i Dala-Järna fl yttade till det nya allaktivitetshuset. Kommunen anslöt sig också till SKL:s matematiksatsning PISA 2015.
Verksamheten uppfyllde de fl esta ekonomiska målen, som främst handlar om kostnad per barn i olika verksamheter. Verksam- hetsmålen uppfylldes till stor del inom individ- och familje- omsorgen men måluppfyllelsen var sämre inom skolan.
+4 012 tkr +518 tkr
Så gick det för de olika verksamheterna
Samhällsbyggnad
redovisade ett underskott på 3,7 miljoner jämfört med budget.
De främsta orsakerna till underskottet var extrakostnader för konsulter, lägre intäkter inom fastighetsverksamheten och höga kostnader för gatu- och parkunderhåll. Miljö och bygg, lokalvård samt bibliotek och kultur fi ck däremot överskott.
Renoveringen av hängbron till Grönalid blev klar och i samband med det anlades en promenadväg längs älven mellan bron och Herrgården. Den nya räddningsstationen började att byggas. Projekteringen av Myrbacka skola blev klar och kommer bli ett så kallat minimienergihus. Fritidsverksamheten och biblioteket i Dala-Järna fl yttades ihop i ett allaktivitetshus.
Biblioteket införde e-tjänsterna e-böcker och bibliotekska- talog i mobilen.
Samhällsbyggnad uppfyllde inte verksamhetsmålet att hålla budget. Ett av tre mått för verksamhetsmålet att bedriva verksamheten effektivt och i nivå med jämförbara kommuner uppfylldes. Samhällsbyggnad uppfyllde de övriga verksam- hetsmålen, möjlighet till kompetensutveckling, god hälsa på arbetsplatsen och korta handläggningstider enligt plan- och bygglagen.
Övergripande och kommunkansli
redovisade ett överskott på 2 miljoner jämfört med budget, främst på grund av lägre personalkostnader än beräknat. Kostenheten fi ck också överskott medan kommunchefens kansli redovisade underskott.
Projektet Utmaningen, samverkan och samsyn för tillväxt, fortsatte från 2012 med fl era genomförda fokusgrupper om bland annat turismutveckling och kultursamverkan. Tio kommundelsträffar genomfördes och även den årliga demokratidagen på högstadiet och gymnasiet. Två förstudier gjordes, en om hur järnvägsstationen kan användas i framtiden och en om cykel- och vandringsleder.
Verksamheten uppfyllde sina ekonomiska mål, liksom målen om deltagande i kommunens utveckling och gott bemötande. Verksamhetsmålen möjlighet till kompetens- utveckling och god hälsa på arbetsplatsen uppfylldes inte helt.
– 3 724 tkr
+2 033 tkr
1755
Så gick det för de olika verksamheterna
Samhällsbyggnad
redovisade ett underskott på 3,7 miljoner jämfört med budget.
De främsta orsakerna till underskottet var extrakostnader för konsulter, lägre intäkter inom fastighetsverksamheten och höga kostnader för gatu- och parkunderhåll. Miljö och bygg, lokalvård samt bibliotek och kultur fi ck däremot överskott.
Renoveringen av hängbron till Grönalid blev klar och i samband med det anlades en promenadväg längs älven mellan bron och Herrgården. Den nya räddningsstationen började att byggas. Projekteringen av Myrbacka skola blev klar och kommer bli ett så kallat minimienergihus. Fritidsverksamheten och biblioteket i Dala-Järna fl yttades ihop i ett allaktivitetshus.
Biblioteket införde e-tjänsterna e-böcker och bibliotekska- talog i mobilen.
Samhällsbyggnad uppfyllde inte verksamhetsmålet att hålla budget. Ett av tre mått för verksamhetsmålet att bedriva verksamheten effektivt och i nivå med jämförbara kommuner uppfylldes. Samhällsbyggnad uppfyllde de övriga verksam- hetsmålen, möjlighet till kompetensutveckling, god hälsa på arbetsplatsen och korta handläggningstider enligt plan- och bygglagen.
Övergripande och kommunkansli
redovisade ett överskott på 2 miljoner jämfört med budget, främst på grund av lägre personalkostnader än beräknat.
Kostenheten fi ck också överskott medan kommunchefens kansli redovisade underskott.
Projektet Utmaningen, samverkan och samsyn för tillväxt, fortsatte från 2012 med fl era genomförda fokusgrupper om bland annat turismutveckling och kultursamverkan.
Tio kommundelsträffar genomfördes och även den årliga demokratidagen på högstadiet och gymnasiet. Två förstudier gjordes, en om hur järnvägsstationen kan användas i framtiden och en om cykel- och vandringsleder.
Verksamheten uppfyllde sina ekonomiska mål, liksom målen om deltagande i kommunens utveckling och gott bemötande. Verksamhetsmålen möjlighet till kompetens- utveckling och god hälsa på arbetsplatsen uppfylldes inte helt.
– 3 724 tkr
+2 033 tkr
Kommun- fullmäktige
69 kr Revisorer
73 kr
Samhällsbyggnad 15 511 kr
Överför- myndare
126 kr
Nettokostnader per invånare
Jävnämnd 14 kr
Övergripande inklusive
Utbildning och
arbete, 25 966 kr
7 7
Vård och omsorg 22 595 kr
Kommun- fullmäktige
69 kr Revisorer
73 kr
Samhällsbyggnad 15 511 kr
Överför- myndare
126 kr
Precis som ett hushåll behöver kommunen ha mer inkomster än utgifter för att kunna spara, ha pengar till oförutsedda kostnader och investera för framtiden. Att vi redovisade överskott för fjärde året i rad är väldigt bra, men vi kan inte slå oss till ro eftersom vi sedan tidigare år har stora under- skott att hämta igen.
Med årets resultat kunde vi minska det samlade under- skottet med 14,6 miljoner och även amortera 25 miljoner på kommunens lån. Det återstår 7 miljoner att hämta igen av tidigare underskott. Därför behöver vi fortsätta arbetet med att använda pengarna så effektivt som möjligt i verksamheterna för att bygga upp en stabil ekonomi.
Vision och utmaningar
Vansbros vision är att ”vara en attraktiv kommun där människor kan fi nna både arbetsglädje och livskvalitet”.
2013 minskade invånarantalet med 49 personer, till 6 730 invånare. Det är viktigt att fortsätta arbetet för att både få fl er unga att stanna kvar och även attrahera människor att fl ytta till kommunen.
Positivt är att Vansbro har ett varierat näringsliv vilket gör oss bättre rustade för lågkonjunkturer än många andra mindre kommuner. 2014 väntas den svenska ekonomin generellt bli bättre vilket väntas minska arbetslösheten och öka tillväxten.
Genom att planera långsiktigt och fortsätta använda resurserna effektivt jobbar vi vidare för att fortsätta utveckla Vansbro till en kommun med bra service, mycket livskvalitet och goda framtidsutsikter!
Framtiden för Vansbro kommun
Vill du veta mer?
De föregående sidorna var en starkt komprimerad samman- fattning av årsredovisningen för Vansbro kommun 2013. Den fullständiga versionen fi nns att hämta i Medborgarhuset och på kommunens hemsida http://www.vansbro.se/kommun- politik/ekonomi/arsredovisning-0. I den versionen fi nns betydligt mer om både ekonomi och verksamheter.
Kommunalrådet Per-Anders Westhed och ekonomichef Catarina Willman svarar också gärna på frågor och ger kompletterande upplysningar.
Per-Anders Westhed
Tel: 0281-75 001
Mail: per-anders.westhed@vansbro.se
Catarina Willman
Tel: 0281-75 003
Mail: catarina.willman@vansbro.se
