TALMANUS TILL PRESENTATION FÖR GYMNASIEELEVER
skolinformation
vård- o c h omsorgs-
Programmet
Hej till dig som är skolinformatör!
Vi vill börja med att säga tack för att du är med och informerar gymnasieelever om hur en fackförening fungerar och varför det är viktigt att vi finns. Genom att väcka deras engagemang kan ännu mer bli möjligt i framtiden.
Det här är en presentation som du kan ta med dig när du beger dig ut till gymnasieklasser som går på linjerna Naturbruk/Barn- och fritid/Vård- och omsorg. Varje gymnasieinrikt- ning har fått en egen utformad presentation som du väljer beroende på vilken klass du ska träffa.
VI VILL MER
Kommunals grundbudskap är Vi Vill Mer. Och det är precis så enkelt som det låter. Vi vill att våra medlemmar ska få mer i lön, tryggare anställningar, rätt bemanning på arbetsplatsen, mer tid för återhämtning osv. Vi vill fokusera på det där som alla dröm- mer om. Att kunna ha ett jobb där man trivs och utvecklas, men fortfarande har energi och resurser för att kunna göra härliga saker på sin fritid. Så istället för att fokusera på problemen som finns inom de olika yrkesgrupperna, vill vi istället prata om vilka möjlig- heter som skapas genom att bli medlem i Kommunal.
Till varje bild har vi tagit fram punkter på vad du kan prata om, se dessa som inspira- tion och stöd till dina egna ord. Ett samtal är alltid att föredra framför en monolog, så om du kommer på egna frågor eller andra sätt att engagera klassen på är det ett jätte- bra tillägg. Tänk på att du inte behöver berätta utförligt om allt, utan om du känner att det finns mer att berätta kan du komma tillbaka till skolan en annan gång.
Den här presentationen är tänkt att ta ca XXX minuter beroende på klassens förutsätt- ningar och överenskommelsen med skolan. Det finns ungefär 40 slides, så tänk på att inte lägga för lång tid på varje slide. Vill du hålla en kortare presentation har du möj- lighet att välja bort de slides som du känner att du inte kommer att hinna med.
De studerande har förstås lite olika fokus beroende på vilken årskurs de går, därför kan det vara bra att till exempel lägga lite extra krut på värvning och medlemsförmåner för årskurs tre. Och villkor på sommarjobbet för årskurs ett.
Ta hjälp av din handledare eller ansvarig ombudsman om ämnen som berör arbetsmiljö för den specifika klassen. Din ombudsman kan även hjälpa dig att plocka fram aktuella frågor som Kommunal driver för just deras framtida yrke.
Du kan också använda dig av broschyren ”Nu snackar vi – arbetsmiljö”.
Lycka till!
2
3
4
Hej! Jag heter XXX och är här för att prata om fackföreningen Kommunal.
Här får du gärna presentera lite kort vem du är och varför du har valt att engagera dig i Kommunal.
…och om du vill jobba inom Vård och Omsorg är vi facket för dig.
Den här sliden kan du låta ligga uppe när eleverna kommer in i klassrummet.
Sen klickar du fram till nästa slide när du börjar din presentation.
• Kommunal har funnits i över hundra år och är en av Sveriges största fackföreningar, med över 500 000 medlemmar. Ett århundrade där det hänt otroligt mycket när det kommer till anställdas villkor och rättigheter i Sverige och världen.
• Vi representerar över 230 yrkesgrupper inom välfärden, vilket gör oss till en stark förening när det är dags att förhandla med arbetsgivaren.
• Anledningen till att vi finns är att vi vill göra det bättre för våra medlemmar i arbetslivet.
• Idag kommer vi att prata om vad en fackförening är för något och varför det är viktigt att de finns.
• Hur man söker jobb och vad det innebär att vara anställd.
• Vad du får som medlem i Kommunal.
6
Fackföreningar skapades i slutet av 1800-talet genom att anställda gick ihop och bestämde sig för att tillsammans påverka sina arbetsförhållan- den. Då blev arbetsgivaren tvungen att lyssna på vad medlemmarna hade att säga. För om arbets- givaren inte gjorde det kunde arbetarna gå ut i strejk, dvs. att de vägrade jobba. Kraven som ställdes kunde handla om bättre löner, rimliga arbetstider, bättre arbetsmiljö, etc.
Detta lade grunden för vad Kommunal är idag.
Det är just för att vi är många som går ihop som det blir möjligt att förhandla fram bättre villkor på arbetet. Och det är därför det är viktigt att vara med i en fackförening.
När du och dina arbetskamrater är medlemmar i Kommunal är det era frågor som står i centrum.
Det är ni som är experter på hur det funkar på er arbetsplats, och på vad som behöver för- ändras. Ni har säkert bra idéer om ännu bättre lösningar. Fler hörs mer och ju fler som är aktiva på arbetsplatsen, ju större möjlighet har ni att påverka er arbetssituation.
Stolpar:
• Fackföreningar bildades i slutet av 1800-talet.
• Arbetare gick ihop för att kräva bättre villkor på arbetsplatsen.
• Viktiga frågor: Bättre löner, rimliga arbetstider, bättre arbetsmiljö etc.
Stolpar:
• Det är när vi är många som går ihop som vi kan förhandla fram bättre villkor.
• Det är du och dina kollegor som vet vad som behövs på just din arbetsplats.
Det här är några av alla de förändringar som arbetarrörelsen varit med och gjort möjligt.
Saker som vi kanske idag ser som en självklarhet.
Men som inte hade funnits idag om inte facket kämpat för det.
Stolpar:
• En tidslinje över vad arbetarrörelsen har åstadkommit.
• Bland annat kvinnlig rösträtt/
införande av kollektivavtal/
5 semesterveckor/
lagen om anställningsskydd etc.
1910: Kommunal bildas
Då hade föreningen bara 593 medlemmar, till skillnad från idag då vi är över 500 000.
1919: Regeringen inför 8 timmars arbetsdag Nu beslutas det att arbetsdagen kortas från 10 till 8 timmar. Men då ska man komma ihåg att vi fort- farande jobbade sex dagar i veckan. Det skulle ta ändå fram till mitten av 60-talet innan Sverige fick en femdagars arbetsvecka.
1921: Kvinnor får rösträtt
I slutet av 1800-talet väckte förslaget om kvinnlig rösträtt stor debatt i Sverige. Men kvinnorörelsen fortsatte att kämpa för kvinnors rätt att göra sig hörda och 1921 hölls det första valet i Sverige med lika rösträtt för alla.
1931: Skotten i Ådalen
Skotten i Ådalen är en omskakande händelse för arbetarrörelsen i Sverige. Arbetare hade gått ut i sympatistrejk för att stötta de som jobbade vid sågverk med dåliga arbetsförhållanden. Spontant skapades ett demonstrationståg av alla de som vil- le stötta frågan. Fler och fler människor ansluter och myndigheterna beslutar sig för att skicka in yrkesmilitärer för att hantera situationen. Allt spårar ur när militären öppnar eld mot demon- strationståget och 5 personer skjuts till döds.
1938: Första kollektivavtalet tecknas i Saltsjöbaden Saltsjöbadavtalet är det första kollektivavtalet och lägger grunden för hur framtida förhandling- ar kommer att fungera. Från och med nu är det fackföreningar och arbetsgivarorganisationer som förhandlar om kollektivavtal, utan inblandning av regeringen.
1949: Barnarbete förbjuds i Sverige
När Sverige var ett jordbrukssamhälle var det vanligt att barn hjälpte till på gården från en tidig ålder. Och barnarbete var vanligt inom industrin på 1800-talet. I takt med att Sverige blev ett rikare land minskade barnarbetets omfattning, men det var inte förrän 1949 som det förbjöds helt och hållet i Sverige.
1963: Fem dagars arbetsvecka införs
Nu blir äntligen lördagen ledig och svenskarna får nu två lediga dagar per vecka. Vi går alltså från att jobba 48 timmar till de 40 som räknas som heltid idag. Detta är grunden men det kan se olika ut beroende på kollektivavtal.
1976: MBL - medbestämmandelagen införs Den här lagen infördes för att göra det mer jämlikt mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Bland annat genom rätten att organisera sig i arbetsgivarorganisationer och fackföreningar.
Och att arbetstagare får större inflytande över utformningen av kollektivavtal till exempel.
1982: LAS – lagen om anställningsskydd införs LAS är den lag som skyddar den som är anställd vid uppsägningar och avskedanden. Lagen regle- rar bland annat uppsägningstider, tidsbegränsade anställningar, hur uppsägningar ska skötas och på vilka grunder det är okej att sparka någon.
1983: Kvinnor får rätt att jobba inom alla yrken – exempelvis försvaret
Här kan du välja ut några av händelserna att prata om på tidslinjen. Kanske 3–4 stycken som du tycker känns inspirerande att nämna och berätta något mer om.
9
Idag handlar de fackliga kraven delvis om andra saker än de gjorde för hundra år sedan. Men frågor som arbetsmiljö, anställningsvillkor och en lön som man ska kunna leva på är något vi fortsätter att kämpa för. En annan viktig fråga är också att se till att unga kan komma in på arbetsmarknaden och att alla som arbetar kan fortsätta utvecklas.
Kommunal och andra fackföreningar är en del av vad som kallas för den ”Svenska modellen”. Det är något som är unikt för Sverige. I många andra länder regleras löner genom lagstiftning, men här är det förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare som leder fram till våra arbets- villkor. Den här modellen skulle inte vara möjlig om inte det fackliga engagemanget skulle vara så stort som det är. Och du som anställd kan i förlängningen få mer möjlighet att påverka dina arbetsförhållanden.
Stolpar:
• Idag jobbar vi för bättre arbetsmiljö och villkor, mer i lön, fler jobbmöjligheter för unga och att alla ska kunna utvecklas på sin arbetsplats.
Stolpar:
• Den svenska modellen
• Istället för lagstiftning bestäms arbetsvillkor genom förhandling mellan fackföreningar och arbetsgivare.
• Du som anställd får mer möjlighet att påverka dina arbetsförhållanden.
11
12
• Fackföreningen och arbetsgivarorganisationen förhandlar för ett visst område, bransch eller en grupp av medlemmar.
• Resultatet blir ett kollektivavtal.
• Gäller alla på arbetsplatser med kollektivavtal.
Ju fler medlemmar vi är, desto mer möjlighet har vi att påvera.
Stolpar:
• Det finns fortfarande viktiga frågor att jobba för!
• Vilka frågor tänker ni i klassen är viktiga?
• Exempel på vad Kommunal jobbar för idag.
Det kan vara lätt att tänka att efter över hundra år av förbättringar av arbetsvillkor borde vi vara framme nu. Men det finns absolut fortfarande saker som är jätteviktiga att fortsätta kämpa för.
Fråga klassen: ”Vilka frågor tycker ni känns viktiga på er framtida arbetsplats?”
Beroende på hur diskussionen i klassen går kan ni prata utifrån deras tankar. Men du kan också leda samtalet genom att ge exempel på vad Kommunal jobbar med i dag. Prata till exem- pel om att vi kämpar för högre löner, före- byggande arbete mot diskriminering, tryggare anställningar, rätt till att jobba heltid, att man ska orka jobba ett helt yrkesliv osv.
14
Kommunal är sina medlemmar. Det är vi med- lemmar som driver frågor och förändringar. Det är också vi som finns ute på arbetsplatser runt om i hela landet i form av arbetsplats- eller skyddsombud.
Ett arbetsplats- eller skyddsombud är oftast någon av dina kollegor och fungerar som en länk mellan dig, arbetsgivaren och facket. Och är den du vänder dig till om du har frågor, om det dyker upp problem eller om du ser att något behöver förändras på arbetsplatsen.
Är du en person som gillar att vara med och driva förändringar? Och som andra känner sig bekväma att vända sig till? Då kanske det är du som passar att bli arbetsplats- eller skyddsom- bud på ditt framtida jobb!
Låter det intressant? Kolla in Kommunals Mötes- plats för unga där du under två dagar får delta i diskussioner om hur du kan påverka ditt arbets- liv till det bättre.
För visste ni att i genomsnitt spenderar vi 90 000 timmar på jobbet under ett arbetsliv? Och den tiden ska användas till att göra något som man trivs med, där man kan utvecklas och samtidigt göra det möjligt att kunna göra en massa härliga saker på fritiden!
Stolpar:
• Det är vi medlemmar som driver förändringar.
• Arbetsplats- och skyddsombud, länken mellan anställda, arbetsgivare och facket.
• Om du gillar att vara med och påverka – bli arbetsplats- eller skyddsombud.
• Kommunal Mötesplats för unga.
Nämn detta just för att fånga engagemang och här kan du koppla tillbaka till dig själv som förtroendevald och aktiv medlem.
16
17
Arbetsmiljö är allt som har med kropp och själ att göra. Och det är viktigt att ta hand om dig – du ska hålla länge!
Här kan du välja att prata om några olika punkter som ligger dig varmt om hjärtat och som facket jobbar för.
Det kan handla om att du ska ha rätt utrustning för att kunna utföra ditt jobb på ett säkert sätt.
Eller att du inte ska behöva känna obehag eller stress på jobbet.
Vi jobbar även stenhårt för att förebygga alla former av diskriminering, bland annat sexuella trakasserier. Där skulle säkrare anställningar göra skillnad och fler skulle våga berätta om något hänt.
Arbetsgivaren har alltid ett ansvar att se till att sina anställda mår bra. Och du som anställd kan alltid prata med ditt arbetsplats- eller skydds- ombud om förbättringar om du märker att det behövs. Det är viktigt eftersom chefen kanske inte alltid ser allt som händer.
Stolpar:
• Utrustning, stress, trakasserier etc.
• Kommunal jobbar stenhårt för att förhindra alla former av diskriminering.
Stolpar:
• Din chef har ett ansvar att se till att du mår bra.
• Och du som anställd har ett ansvar att lyfta problem om du ser dem.
19
Snart är det dags för er att söka jobb! Eller kanske har några av er redan arbetat på helger eller sommarlov?
CV
På ett CV skriver du ner din arbetslivserfar- enhet. Som till exempel tidigare jobb, prao, praktik eller volontärarbete. Om man inte hunnit jobba så mycket kan det vara bra att ta med lite andra saker också, om du till exempel varit med och byggt en altan hemma eller suttit barnvakt åt grannens barn. Det finns olika sätt att skriva ett CV på, lättast är att googla efter några exempel och hitta ett som du tycker om.
Det viktigaste är att det framgår var du jobbade, vad du gjorde där och när det var. Du kan även kolla på Kommunals eller Arbetsförmedlingens hemsidor om du vill hitta CV-mallar och andra bra tips.
Personligt brev
Tillsammans med ditt CV skickar du även med ett personligt brev. Här får din blivande chef veta lite mer om dig, sånt som inte bara har att göra med jobb. Här får du gärna berätta lite om intressen och vad du är bra på att göra. Men håll det på en proffsig och inte alldeles för privat nivå, tänk på att det är din framtida chef du pratar med. Se till att alltid skriva ett brev som är anpassat till där du söker jobb och berätta varför du söker dig till just dem.
Betyg/intyg
Har du intyg från tidigare arbetsplatser skickar du även med dem. När du har gått ut gymnasiet skickar du med ditt slutgiltiga gymnasiebetyg.
Stolpar:
CV
• Erfarenheter från jobb/prao/praktik/vo- lontärarbete.
• Titta på hur andra har skrivit sitt CV – det finns massa olika sätt!
• Var jobbade du? Vad gjorde du? När var det här?
Personligt brev:
• Skriv lite mer om dig själv. Personligt, men inte alltför privat.
• Skriv ett anpassat brev till varje jobb du söker!
Betyg/intyg:
• Skicka med gymnasiebetyg och intyg från tidigare arbetsplatser.
21
Var hittar man jobb?
Arbetsförmedlingen
På Platsbanken kan du leta själv efter jobb! Men du kan också ställa frågor direkt till arbetsför- medlingen och be om information om du vill!
Din kommuns hemsida Olika jobbsajter
Det finns en massa olika sajter där man kan hitta jobb, som t.ex. offentligajobb.se, monster.se, jobb24.w3, karriärguiden.se, grönajobb med flera.
Egna kontakter
Fundera vilka kontakter du redan har! Kanske har du praoat eller sommarjobbat någonstans?
Det är jättebra att sprida ut att man söker jobb bland vänner och bekanta, så fort ordet sprider sig kan det dyka upp förslag från oväntade håll!
Trampolin är en tjänst som Kommunal har tagit fram som gör det lättare för arbetssökande att hitta jobb.
Sociala medier
På Twitter finns tips om lediga jobb, ofta samla- de under hashtaggen #nyttjobb. Även på Face- book annonserar olika företag ibland om lediga tjänster, testa att söka på ”jobb” eller ”sommar- jobb”. Linkedin är också ett bra ställe för att skapa nya kontakter och hålla utkik efter jobb som dyker upp! Glöm inte att informera dina vänner och följare om att du finns tillgänglig!
23
Så här funkar Trampolin:
• Skapa din profil med CV och ett personligt brev. Trampolin ger dig tips och råd på vägen.
• Välj de jobbsajter som intresserar dig och få överblick över relevanta platsannonser.
Steg två i jobbsökandet är ju att få komma på intervju. Det är alltid lite nervöst såklart, men tänk på att alla som jobbar har varit där någon gång. Och det är inget fel med att det syns att man är lite nervös, det betyder ju bara att man bryr sig.
Bra saker att tänka igenom inför intervjun:
• Varför vill du jobba just här? Finns det något speciellt som du tycker låter extra intressant eller som du vill lära dig?
• Tänk igenom dina styrkor, vad du är bra på. Om du tycker att det är svårt att komma på något är ett bra tips att fråga någon som känner dig. De kan säkert komma med förslag på starka egenskaper hos dig! Det brukar också upplevas som en styrka när man har lite koll på något som man kan bli bättre på.
• Ställ frågor tillbaka. Tänk ut något som du undrar om arbetet, kanske fråga chefen varför hen tycker om att jobba just där?
• Vänta inte – hör av dig! Efter intervjun är det alltid bra att skicka ett mail och tacka för intervjun. Får du inget besked inom några veckor, hör av dig och fråga om tjänsten blivit tillsatt.
Stolpar:
• Alla är nervösa, inget fel med det!
• Testa att öva med en förälder eller kompis innan, då brukar nervositeten släppa lite.
• Fråga om tips från andra som sökt jobb och varit på intervju!
• Saker att tänka på inför intervjun:
- Varför vill du jobba just där?
- Tänk igenom dina styrkor och svagheter.
- Ställ frågor tillbaka.
- Vänta inte – hör av dig!
25
Vad är det så som är så viktigt och bra med ett kollektivavtal?
Med ett kollektivavtal får du ut mer av arbetslivet.
Ett kollektivavtal är ett avtal om grundvillkor för alla anställda inom en viss bransch eller ett visst yrke. Sedan kan en arbetsgivare förstås välja att ytterligare förbättra villkoren för sina anställda. Som att ge en ännu högre lön, erbjuda ännu bättre tjänstepension eller ha mer flexibla arbetstider.
Vitsen med kollektivavtal är att du som anställd aldrig själv ska behöva förhandla om självklarhe- ter som till exempel lägsta lönenivå, rätten till årligt lönesamtal och tjänstepension. Ett kol- lektivavtal gör att du vet att det finns en schyst grund i din anställning som arbetsgivaren måste följa.
Kollektivavtalet förhandlas fram mellan fackför- ening och arbetsgivarorganisation. Ju fler som är medlemmar i Kommunal, desto starkare blir vi när vi förhandlar.
Stolpar:
• Med ett kollektivavtal får du ut mer av arbetslivet.
• Kollektivavtalet förhandlas fram mellan fackförening och arbetsgivar- organisation.
• Ett avtal med schysta grundvillkor för alla.
• En trygghet för dig när det kommer till lön, försäkringar och förändrings- möjligheter etc.
• Genom att vara många medlemmar blir vi starkare när vi förhandlar om villkoren.
27
28
Du får
• Mer koll på din löneutveckling
• Mer lön när du jobbar över
• Mer pengar till pensionen
• Mer trygghet om du blir sjuk eller skadad
• Mer ersättning vid föräldraledighet
…Schysta villkor helt enkelt. Och allt är förhandlat och klart.
På Kollkollen.se kan du kolla upp om din framti- da arbetsgivare har kollektivavtal. Och nu när ni fått höra lite mer om kollektivavtal kanske det känns ännu viktigare att din framtida arbetsplats har ett.
Sen kommer dagen då du fixat ett jobb! Grattis!
30
• Tillsvidareanställning betyder att du är fast anställd. Det finns inget slutdatum för din anställning.
• Provanställning är den perioden du arbetar innan du blir fast anställd. Högst 6 månader, sen måste arbetsgivaren erbjuda dig fast anställning eller låta dig gå.
• Tidsbegränsad anställning gäller under en viss period, fram till en bestämd tidpunkt. Exem- pel är vikariat eller sommarjobb.
Stolpar:
• Tillsvidareanställning – fast jobb.
• Provanställning – på prov högst 6 månader.
• Tidsbegränsad anställning – kortare anställning eller säsongsanställning.
Tre bra saker att hålla koll på:
• Anställningsbevis
• Anställningsintyg
• Lönebesked
De här tre papprena är viktiga när du har fått ett jobb. Anställningsbevis och lönebesked är din säkerhet om det skulle uppstå ett problem eller om något skulle bli fel med lönen. Anställ- ningsintyget är bra att ha med när du söker jobb i framtiden!
Muntligt avtal gäller
Om du har ett muntligt avtal med någon så gäller det. Du behöver alltså inte ha allt i skrift för att ha lagen på sida. Om du till exempel blir lovad fem veckors arbete och chefen plötsligt ändrar sig och bara ger dig tre veckor – då har du rätt att jobba i fem veckor. Sådana här överens- kommelser gäller självklart åt båda håll.
Håll koll på skatten
Arbetsgivaren är skyldig att dra skatt från din lön. Om skatteavdraget blivit för stort kan du be skatteverket att ändra den. Detta kallas skatte- jämkning.
Kom ihåg att om du tjänar under en viss summa per år behöver du inte betala någon skatt alls!
Summan varierar från år till år.
Du tjänar inte på att jobba svart!
Att jobba svart innebär att du får pengar direkt i handen istället för att det också betalas in skatt av arbetsgivaren. Det här är olagligt. Arbets- givaren säger kanske att det här är positivt för dig, att du får ”mer i handen”.
Men det som händer är att arbetsgivaren
undviker att betala in skatt och arbetsgivaravgift.
Det betyder att du inte är försäkrad på arbetet, inte får någon pension inbetald eller någon semesterersättning. Semesterersättningen utgör 12 % av lönen och det blir rätt så mycket även efter en sommars arbete. Sen går inga pengar till vård och skola, kollektivtrafik och allt annat som vi använder skatt till.
Du kan heller inte använda svartjobbet som en merit i framtiden, då den arbetsgivaren antagli- gen inte vill avslöja att hen anställt dig svart.
Provjobba är okej – men inte gratis.
Att provjobba kan vara jättebra, då får både du och din chef känna efter och se om det passar.
Men du ska alltid ha betalt för tiden du arbetar!
Under 18? Kolla upp vad som gäller.
Det finns speciella regler för vad du får jobba med, och hur mycket, beroende på din ålder.
Reglerna är olika för 13–18-åringar. Du hittar information på Kommunals hemsida!
Stolpar:
• Muntligt avtal gäller.
• Håll koll på skatten.
• Du tjänar inte på att jobba svart!
• Provjobba är okej – men inte gratis.
• Under 18? Kolla upp vad som gäller.
Stolpar:
• Lön är alltid pengar – inget annat!
• Tacka nej till jobb där du erbjuds något annat än pengar i betalning.
• Med kollektivavtal får du alltid pengar i lön.
• Du kan alltid ringa Kommunal och fråga om lön innan du anställs.
33
Lön är pengar – inget annat.
Lön ska aldrig vara något annat än pengar. Det kan inte var en stallplats med foder, gratis mat på restaurangen eller snack om arbetslivserfar- enhet istället för pengar.
Tacka alltså alltid nej till sådana här typer av erbjudanden, oavsett hur lite pengar arbetsgi- varen påstår sig ha. Och du ska absolut inte var tacksam över att du ”får chans att jobba”. Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal vet du att du alltid får pengar i lön och aldrig lägre än en viss summa.
Du kan alltid ringa oss på Kommunal och fråga om lönen innan du tackar ja till ett jobb!
Vad händer om man blir sjuk?
Ring jobbet!
Ring till jobbet och meddela att du är sjuk. På så sätt kan de så snabbt som möjligt fixa en ersättare eller planera om dagen. Gå inte till jobbet om du känner dig dålig.
När du är sjuk får du sjuklön
Arbetsgivaren betalar ut 80% av din lön i upp till 14 dagar.
Karensavdrag
Nytt från 1 januari 2019 är att karensdagen slopas och ersätts av ett karensavdrag. Karens- avdraget är 20% av sjuklönen. Summan grundar sig på en genomsnittlig arbetsveckas inkomst.
Efter 7 dagar – läkarintyg till arbetsgivaren Efter sju dagar behöver du träffa en läkare och be om ett sjukintyg som du sedan ger till din arbetsgivare.
Kontakta försäkringskassan för sjukpenning från dag 14
Om du fortfarande är sjuk efter 14 dagar så be- höver du kontakta försäkringskassan som betalar ut sjukersättning.
Stolpar:
• Alla har rätt till 5 veckors semester.
• Semesterersättning är 12 % av lönen.
• Kolla ditt kollektivavtal vad som gäller dig.
• Vissa undantag finns, om du t.ex. anställs efter den 31 augusti eller jobbar högst 3 månader.
35
36
Semesterlagen = 5 veckors semester
Alla i Sverige har rätt till semester, det spelar ingen roll om du jobbar heltid, deltid eller som vikarie. Däremot kan du inte alltid räkna med betald semester.
Semesterersättningen är minst 12 % av din lön.
Kolla ditt kollektivavtal – vad gäller dig?
Vissa undantag finns, till exempel om du anställs efter den 31 augusti så har du bara rätt till 5 semesterdagar. Och om du inte jobbar längre än 3 månader på en plats kan semesterledigheten avtalas bort. Då betalar arbetsgivaren ut semes- terersättning istället när anställningen avslutas.
Det viktigaste är ju inte att komma ihåg exakt allt som jag pratar om här, men det kan vara bra att komma ihåg grunden till varför det är bra att vara med i facket. Och som medlem får du mer koll, utveckling och utveckling.
Svårt att komma ihåg allt? Bli medlem!
Medlemskapet är likvärdigt för alla och baseras på inkomst.
Kommunal kan hjälpa till om det skulle dyka upp några frågor eller problem framöver. Att bli medlem är jätteenkelt, det är bara att gå in på kommunal.se och fylla i ett formulär
– så aktiveras ditt medlemskap.
38
39
• Koll på anställningsvillkor. Som hur det funkar med schemaläggning, semester och uppsägningstid.
• Koll på när du har rätt till fast anställning/
tillsvidareanställning.
• Koll på vad som gäller kring exempelvis över- tidsersättning, friskvårdspeng och arbetskläder.
• Koll på vad som händer om du blir sjuk.
• Nyheter om ditt yrke.
• Stöd när du fått nytt jobb och ska förhandla lön och arbetsvillkor.
• Stöd inför utvecklings- och lönesamtal.
• Verktyg och kunskap för att påverka arbetsplatsen.
• Vårt digitala jobbsökarverktyg Trampolin.
Om du har frågor, stora som små, kan du alltid höra av dig till oss. Det kan handla om frågor som lön, uppsägning, problem på arbetsplatsen, ja vad som helst! Det går att ringa, chatta, maila eller prata direkt med ett fackligt ombud på din arbetsplats. Vi står alltid på din sida.
41
• Kommunal är våra medlemmar. Ju fler vi är desto mer kan vi påverka.
• Tillsammans jobbar vi för bättre arbetsvillkor.
• Var med och gör skillnad som arbetsplats- eller skyddsombud.
• Du ska må bra på jobbet! Om du inte gör det kan du alltid höra av dig.
• Som medlem får du koll, trygghet och utveckling.
Här kan du berätta kortfattat om vilka frågor som Kommunal driver för klassens framtida yrkesgrupp.
43
Vi i Kommunal vill fortsätta vara ett stöd för er.
Därför vill vi hålla kvar kontakten och erbjuda er massa bra tips och råd inför och under yrkes- livet. Så signa upp för vårt nyhetsbrev – det är helt gratis! – genom att smsa facket till 711 40.
Då kommer du få ett sms tillbaka med en länk där du skriver upp dina kontaktuppgifter.
Alla som vill ta del av det här kan ta upp sina mobiler nu.
Kom ihåg att ni kan följa oss på Facebook och Instagram. Kontakta oss om ni behöver hjälp eller råd, vi finns alltid där via Kommunal Direkt eller på chatt. På kommunal.se/studerande hittar du alltid användbara tips och råd inför arbetslivet.
Jag önskar er ett stort lycka till i arbetslivet!
Tack för mig!
Stolpar:
• Hoppas att ni har fått med er hur facket fungerar och vad man ska tänka på när man börjar jobba.
• Att Kommunal hjälper till om det dyker upp frågor eller problem.
• Du blir enkelt medlem på Kommunal.se
