Kompostera ditt köks- och trädgårdsavfall
Information från miljöenheten om den enkla konsten att ta hand om ditt organiska avfall och göra något nyttigt av
det!
INNAN DU BÖRJAR KOMPOSTERA
I den här broschyren har vi samlat några råd och tips om hur man kan sköta sin egen kompostering.
När vi sorterar och komposterar den organiska delen av avfallet återför vi resurser till naturen. För att lyckas med komposteringen behövs en del kunskap, erfarenhet och lite sunt förnuft.
Innan du börjar kompostera ditt organiska hushållsavfall måste du, enligt miljöbalken, anmäla din kompost till miljöenheten.
Anmälningsblanketten kan du skriva ut från vår hemsida, www.partille.se där du också kan hitta övrig information om
renhållning. Om du bara ska kompostera trädgårdsavfall, behöver du inte göra någon anmälan.
Komposten måste alltid skötas på ett bra sätt så att din omgivning inte påverkas negativt av den.
VARFÖR KOMPOSTERA?
Varje person producerar ca 500 kg sopor på ett år. En del av det kan sorteras för återvinning och en del kan komposteras för att komma till nytta. Man brukar räkna med att ungefär hälften av vårt hushållsavfall går att kompostera.
När du komposterar ditt hushållsavfall använder du naturens eget kretslopp. Köksavfallet omvandlas till kompostjord och du får ett jordförbättrings- och gödningsmedel som ger näring åt nya växter. Du bidrar också till att antalet transporter med avfall minskar när du
komposterar själv. Dessutom kan du få längre hämtningsintervall av brännbart avfall (var 4:e vecka), vilket innebär lägre
renhållningsavgift.
Det här behöver du
en kompostbehållare,
täckmaterial/strömaterial diverse trädgårdsredskap, t.ex. en grep,
en liten plasthink eller liknande i köket för att samla hushållsavfallet i innan du lägger det i komposten
VAL AV BEHÅLLARE
Om du vill kompostera ditt hushållsavfall är ett mycket viktigt krav att din kompostbehållare är skadedjurssäker så att sniglar, råttor, möss och fåglar inte kan ta sig in i den.
Behållare för hushållskompost
Den måste alltså vara skadedjurssäker, med både lock och botten. En botten av rostfritt nät är att föredra framför en tät botten, eftersom det bara är en fördel om maskar kan gå upp i komposten den vägen, och komma ut om det blir för hett. Springor, och hål i behållaren bör vara högst några millimeter breda för att utesluta råttor och möss.
En mittvägg i behållaren kan vara en fördel. Då kan man först fylla den ena halvan, och sedan låta den efterkompostera medan man fyller den andra halvan. Man kan också välja att ha två behållare att
alternera mellan, eller i alla fall två bottenplattor. Då kan själva behållaren flyttas och den halvfärdiga komposten kan ligga kvar och brytas ner färdigt med en enkel täckning.
För att komposteringsprocessen ska hålla igång under vintern, ska kompostbehållaren vara värmeisolerad. Behållaren måste också vara ventilerad så att det kan komma in luft. Det ska vara lätt att lägga i avfallet och lätt att ta ut den färdiga kompostjorden. Enklast är om man kan ta bort en hel sida eller, som på en del roterande behållare, tömma innehållet rakt ner i t.ex. en skottkärra.
Räkna med att behållaren behöver rymma ungefär 50 liter
hushållsavfall per person. Ska du kompostera ditt trädgårdsavfall i samma behållare som hushållsavfallet behöver man förstås en större behållare. Man brukar räkna med ca 100 liter per 100 m2 tomtyta Behållare för trädgårdskompost
Vid kompostering av enbart trädgårdsavfall finns inga krav på
speciella behållare men komposten ska skötas så att den inte påverkar din omgivning negativt.
En öppen trädgårdskompost bör hållas täckt med en fiberduk, presenning eller liknande för att hindra att den blir för blöt och framförallt för att hindra ogräsfrön att spridas till komposten. En
kompost ska vara välordnad, det är sällan lyckat att slänga materialet i ett hörn i trädgården, en sådan hög blir lätt en skräphög. En behållare rekommenderas därför och den kan se ut på många sätt. De finns färdiga att köpa i plast eller metall, de kan fås mer eller mindre isolerade.
Man kan med fördel bygga sin egen kompost också. En träram på 1 x 2 m med sidor av trä och med en luftspalt på 1-2 cm mellan spjälorna är ett bra alternativ. Dela in den i två fack och bygg den 80-90 cm hög. Den fungerar utmärkt för trädgårds- avfall men måste vattnas då den lätt torkar ut. I en öppen behållare går nedbrytningen
långsammare än i en behållare med lock. Har man ont om plats i trädgården är det därför bra att antingen köpa eller tillverka behållare med lock.
Utställningar
På byggvaruhus, stormarknader och trädgårdsbutiker finns i allmänhet olika modeller av kompostbehållare i varierande prislägen. Jämför de olika
modellerna, provöppna dem och fundera på hur de passar för just dina behov, eller samla idéer och bygg sedan din egen kompostbehållare.
VAR SKA JAG PLACERA BEHÅLLAREN?
Det ska vara lätt att nå behållaren, även när det regnar och är mörkt eller snön ligger djup.
Placera kompostbehållaren i halvskugga om det är möjligt. Vid sidan om behållaren
måste det finnas plats för korttidslagring eller eftermognad av komposten. Har man hushållskompost behöver man också en behållare vid sidan om med strö, flis eller torv, som man varvar hushållsavfallet med.
Komposter luktar normalt inte illa men då och då kan de göra det, t ex om man lägger i för mycket matavfall och för lite strömaterial. Tänk därför på att inte placera komposten för nära dina grannar.
Eftersom varmkomposten skall eftermogna rekommenderas antingen att man använder två kompostbehållare växelvis eller att man har en inhägnad och övertäckt plats för eftermognad av komposten.
Tips
Om du bor i ett område med små tomter kan det vara en bra idé att gå samman med några grannar om en gemensam kompost.
VAD KAN JAG LÄGGA I MIN HUSHÅLLSKOMPOST?
Man kan kompostera praktiskt taget allt som kommer från växt- och djurriket.
För att snabba på förmultningsprocessen bör man dela på stora avfallsstycken som kålhuvuden, bröd etc. Ju mindre bitar desto snabbare nedbrytning. Man kan även lägga i köttben, men de förmultnar långsamt.
VAD KAN JAG LÄGGA I MIN TRÄDGÅRDSKOMPOST?
Som namnet antyder ska bara material från trädgården läggas i din trädgårdskompost.
Det som växt i trädgården ska tillbaka och ge ny näring. Lägg i
växtavfall och smågrenar, löv, gräsklipp och rensavfall från grönsaks- och blomlandet.
För att undvika att sprida ogräs med kompostjorden bör du inte lägga i ogräsplantor som gått i blom eller i frö. Kvickrot och tistel m.fl. skall man också vara försiktig med. Undvik att lägga sjuka växtdelar i komposten, särskilt om du använder kompostjorden i ett växthus.
Exempel på vad som kan komposteras
matrester
skal och rester från frukter, grönsaker och rotfrukter
te- och kaffesump, även påsarna och filtren
äggskal – bör krossas
hushållspapper – om det inte sugit upp något skadligt ämne
trädgårdsavfall
nedsmutsade kartonger
burströ från smådjur
Det här ska du inte lägga i komposten
kemikalier, läkemedel
städdamm/dammsugarpåsar
cigarettfimpar, tobaksaska
aska, kalk – kan ge för högt
pH plast, glas, metall
läder, gummi
papper som är vaxat, plastat eller färgat
blöjor
HUR FUNGERAR KOMPOSTEN?
Vid kompostering bryts det organiska materialet ned av bakterier, svampar, maskar och andra smådjur. Under
nedbrytningsprocessen alstrar bakterierna värme. Det kan bli upp till 60-70ºC i en kompost.
Syre
För att processen ska fungera behövs syre. Det är därför viktigt att kompostmaterialet inte blir för hårt packat. Det är bra att blanda i något strömaterial som ger struktur, t.ex. flisade kvistar och grenar eller kutterspån. Genom att blanda om i komposten då och då luckrar du upp i kompostmaterialet. En kompost med mycket mask behöver inte röras om. Här klarar maskarna omrörningen och luftningen.
Näring
Det fodras balans mellan kol- och kväverikt material i komposten.
Hushållsavfall innehåller mycket kväve och inte så mycket kol. I hushållskomposten behöver du därför blanda i kolrikt material, som tex flisat trädgårdsavfall, sågspån, kutterspån eller hushållspapper.
Är det för lite kol i komposten blir det överskott av kväve, som stiger upp i luften i form av ammoniak. Komposten börjar då lukta illa och du förlorar växtnäring. I trädgårdskomposten kan du behöva blanda i kväverikt material för att nedbrytningsprocessen inte ska avstanna.
Fukt
Komposten ska vara lagom fuktig – som en urkramad svamp ungefär.
Om komposten blir för blöt täpps lufthålen igen och det blir för lite syre och komposten börjar lukta. Om den blir för torr avstannar processen. Ett tecken på det kan vara att man får myror i komposten.
Värme
Nedbrytningen kräver en temperatur över10-12ºC. Därför är det viktigt med en isolerad behållare om komposten ska användas året runt. En plastflaska med varmvatten kan sätta fart på processen.
Tid
Nedbrytningen tar tid. Man kan räkna med att det tar upp till ett år att få färdig jord. Därför är det viktigt att man väljer en tillräckligt stor behållare eller har två behållare att skifta mellan.
MASKKOMPOST
Maskkompostering är ytterligare en möjlighet att ta hand om
köksresterna. Fördelen med maskkomposteringen är att den sker fort och att komposten, om den sköts rätt, till och med kan ske inomhus eftersom den är luktfri.
Resultatet av kompostmaskens arbete blir en maskhumus som bl.a.
innehåller mer totalkväve och nitratkväve, mer organiskt material och mer växtfosfat än normal komposthumus. Maskhumusen är alltså mycket mer koncentrerad näring än vanlig kompost.
Vill du ha mer utförlig information om maskkompost så finns bra tips både i litteratur på biblioteket och på internet.
Kolrikt material
kvistar och grenar
sågspån
halm
bark
hushållspapper
Kväverikt material
köksavfall
kogödsel
hönsgödsel
färskt växtavfall
färskt gräsklipp
SÅ HÄR SKÖTER DU DIN HUSHÅLLSKOMPOST
Smådjur, svampar och bakterier vill ha näring, tillgång till syre och vatten för att trivas. Därför är det viktigt att anlägga sin kompost så att den inte blir för tät, att den hålls fuktig (ungefär som en urkramad tvättsvamp) och har en sammansättning som innehåller den näring som de nedbrytande organismerna efterfrågar.
Lägg ett lager strö i botten när du startar. Lägg sedan i lite strö varje gång du lägger i matavfall. Hur mycket strö som behövs får man prova sig fram till, räkna med en del strö till tre, fyra delar matavfall.
Blanda ner avfallet en liten bit i det gamla materialet innan du täcker med strö. Var extra noga med att täcka avfall från kött, fisk och
skaldjur – annars börjar komposten lukta illa, eller det blir flugor.
Fruktskal och fruktrester måste också täckas – annars får man fruktflugor i komposten.
Klarar man att få en bra balans, med rätt fukt och
näringssammansättning, kommer temperaturen i komposten att öka upp emot 70 grader av sig själv. Temperaturen kommer sedan att variera mellan 40-70 grader och det sprids en svag, frisk kompostlukt.
Allt eftersom färskt avfall fylls på, flyttas den varma zonen uppåt i behållaren.
Täckmaterial/strö:
kompostjord
flisade kvistar och grenar
löv, barr
hö, hackad halm
torrt gräs
kutterspån från obehandlat trä
barkmull, torvmull (var försiktig – pH påverkas)
tidningspapper
SÅ HÄR SKÖTER DU DIN TRÄDGÅRDSKOMPOST
I en ren trädgårdskompost uppstår det lätt kvävebrist. Detta undviker du enklast genom att tillföra kväverika material som exempelvis färskt gräsklipp eller färdig kompost. Vått material skall läggas löst och luftigt och gärna blandas med ett torrare material. Torra
trädgårdsrester bör vattnas.
Se till att kompostmaterialet har jordkontakt. I botten bör man lägga ett grövre material (kvistar och mindre grenar) för att underlätta
luftcirkulationen. Bygg sedan lager på lager av ömsom trädgårdsrester (15-20 cm) och humusrik jord eller kompost (5 cm). Sönderdela
trädgårdsresterna så mycket du kan, antingen för hand eller med hjälp av en kompostkvarn. Ju större den sammanlagda angreppsytan är ju snabbare bryts komposten ner. Omalda grenar, kvistar och annat grovt material bör inte ingå i komposten.
I en vanlig trädgårdskompost, antingen den är med eller utan lock och täta sidor (utan isolering), kan det vara svårt att få upp temperaturen särskilt högt. Temperaturen kommer sällan upp till mer än 40 grader i centrum och ute i kanterna blir den knappast varm. Det är bara i en isolerad behållare som man kan få upp temperaturen till över 60 grader. I en trädgårdskompost går därför nedbrytningen relativt långsamt.
Ogräs i komposten?
Ogräs hör hemma i komposten, men håll lite koll! Ogräs som sprids med frön kan vara besvärliga, undvik därför stora mängder ogräs som har gått i frö. Fröna dör i regel inte, inte ens i en varmkompost. Får de stor spridning med kompostjord bäddar du för ett elände i rabatterna.
Till fröogräs hör till exempel hönsarv (nate), lomme, penningört och alla mållor.
OM DET BLIR PROBLEM…
De flesta problem som uppstår beror på obalans mellan
kompostprocessens grundelement luft, vatten, värme och näring.
Flugor
• Materialet har täckts för dåligt – blanda om ytskiktet och täck med strö.
Lukt
• För lite kolrikt material har lagts i komposten – blanda i strö och rör om.
• Komposten har blivit för kompakt – lufta genom att röra om, blanda i något strö som ger struktur, t ex flisade kvistar och grenar.
• Komposten är för blöt – blanda i något strö som har god
uppsugningsförmåga t ex sågspån och gärna även något strö som ger struktur, rör om.
• Fisk-, kött- eller skaldjursrester har täckts för dåligt – blanda i strö och täck ordentligt med strö.
Ingenting händer
• Komposten har blivit för kompakt eller för blöt – blanda i strö, rör om.
• För lite material har lagts i komposten – lägg i mer. Om
behållaren är för stor i förhållande till mängden komposterbart material, kan den avdelas i fack, ev. kan man ha ett ”flytande”
innerlock i behållaren.
• Tillsätt kväverikt material och vattna försiktigt.
Myror
• Komposten är för torr (vanligare i trädgårdskompost) – vattna och rör om.
Lakvatten
• Komposten är för blöt – blanda i strö.
NÄR ÄR KOMPOSTEN FÄRDIG?
I en väl fungerande varmkompost tar hela processen från avfall till kompostjord upp till ett år.
Halvfärdig kompost
Efter den första häftiga nedbrytningsprocessen, som tar omkring tre månader, finns ett grovt material som inte är färdignedbrutet. Denna, halvfärdiga kompost, kan användas för gödsling av fruktträd,
bärbuskar och rosor. Den ska inte användas till odlingar, då den
fortsatta nedbrytningen konkurrerar med växternas rötter om både syre och kväve och därmed hämmar tillväxten.
Efterkompostering
Först när materialet har efterkomposterats under några månader är kompostjorden klar att användas. Det är en fördel om kompostjorden sedan får ligga ytterligare några månader innan den används. Den färdiga kompostjorden har mörk färg, en kornig konsistens och luktar jord. Temperaturen är densamma som för omgivningen. Om du inte har plats för efterkompostering i varmkompostbehållaren, bör
komposten vara täckt, så att den skyddas mot urlakning och uttorkning.
Testa
För att kontrollera om kompostjorden är färdig gör man ett s.k. krassetest. Så smörgåskrasse i ren kompostjord. Om fröna inte grott efter fem dagar, eller om de gror men krassen sedan gulnar, är kompostjorden fortfarande omogen.
VAD KAN KOMPOSTJORDEN ANVÄNDAS TILL?
Innan du använder kompostjorden är det bra att sålla den genom ett metallnät. Sållningsresterna lägger man tillbaka i kompostbehållaren för fortsatt nedbrytning.
Kompostjorden kan användas både som jordförbättringsmedel och som gödningsmedel. Den luckrar jorden och mikrolivet gynnas.
Näringsinnehållet är beroende av vad som lagts i komposten och hur den har skötts.
När man använder den till blomkrukor ska den blandas ut med minst två delar vanlig jord. Även vid övrig plantering eller sådd bör den blandas med vanlig jord, eftersom kompostjorden är mycket
näringsrik. Komposten ska inte användas till surjordsväxter som t ex rhododendron.
Avfallet från ett genomsnittshushåll blir ca 25 liter kompostjord per år, vilket räcker till 5-10 m2 trädgårdsland.
Miljöenheten Partille kommun, januari 2014 Teckningar: Hans Grönlund, EFEM m.fl.
