Elevhälsoarbetet i Näshulta friskola/
Näshulta förskola.
Läsåret 2012/2013.
Förord:
Hur mår du? Hur lär du dig?
Dessa två frågor är grunden för vårt arbete på Näshulta friskola och Näshulta förskola. Människor som mår bra och känner sig sedda och lyssnade på har goda möjligheter att lära sig det de förväntas lära sig och att växa som individer och i god gruppgemenskap. Från jag-styrka till Vi-känsla.
På Näshulta friskola och Näshulta förskola lägger vi i personalen stor energi på att hitta goda arbetsformer kring barnens, elevernas mående. Detta för att lägga en god grund för vårt huvuduppdrag; lärandet. Årligen fyller barnen i en enkät kring sin upplevda hälsa och denna ligger till grund för ett
elevhälsosamtal och dokumenteras sedan hos skolhälsovården.
Vi arbetar också aktivt för en givande och konstruktiv dialog med hemmen och finner det viktigt att ha former både för att förmedla positiv feedback och negativ. Alla människor växer av beröm och vi tror att beröm lägger en god grund för framtida samarbete. Viktigt att notera i sammanhanget är att vi har nolltolerans kring negativt språkbruk och otrevligt bemötande av kamrater och / eller personal.
Vi arbetar för att motverka mobbing utifrån ett system som heter Barnens fyrarummare. Ett arbetssätt som på olika sätt fokuserar på barnens känslor och ger dem verktyg att hantera dessa.
Majoriteten av personalen har genomgått alt genomgår nu en utbildning i ICDP-International Child Developement program. Denna utbildning kretsar kring samspelet vuxen/ barn och innehåller mycket värdefullt att ta med sig in i den pedagogiska vardagen!
Vi vill försöka beskriva vårt arbetssätt kring elevhälsoarbetet i detta dokument. Vid frågor och undringar tveka inte att kontakta mig :
Lina Walin, förskolechef i Näshulta förskola och rektor för Näshulta friskola 0725120200 lina.walin@nashultafriskola.se
Innehållsförteckning:
Förord.
Värdegrund-synsätt på trivsel och lärande och samspelet däremellan.
Varför- elevhälsoarbete?
När- elevhälsoarbete?
Var - elevhälsoarbete?
Hur -elevhälsoarbete?
Lite om värdegrund och synsätt på trivsel, lärande och samspelet däremellan.
För en tid sedan deltog jag, Lina Walin, i en utbildning som anordnades av Sveriges kommuner och landsting. Dagen hette ” Att utveckla elevhälsan”.
Information och websändning från denna dag finns på www.skl.se/psynk
Huvudtalare var Psykologen Petri Partinen och han hade mycket klokt att delge.
Bland annat talades det om vikten av att samordna skolhälsovård och god och klok pedagogik. Det talades om den så kallade produktfällan nämligen att skolor har skrivna handlingsplaner kring åtgärdsprogram, likabehandling, mobbinghantering mm men att förankringen och tillämpningen i vardagliga rutiner ofta saknas.
Han pratade om att ”Lärande är en hälsosam process” och det är precis vad vi tycker det ska vara på Näshulta friskola och Näshulta förskola.
Och han pratade om Elevhälsoarbetet utifrån : Varför, när, var och hur?
Varför- elevhälsoarbete?
När- elevhälsoarbete?
Var - elevhälsoarbete?
Hur -elevhälsoarbete?
Detta för att konkretisera processen och tydliggöra för alla parter: personal, barn och föräldrar!
Och slutligen pratade han om det salutogena synsättet som numer tillämpas alltmer inom vården. Att man utgår från det friska i behandlingsarbetet.
Detsamma borde gälla inom det pedagogiska arbetet; att man utgår från det fungerande, starka hos var och en och genom det försöker åtgärda de brister som finns.
Varför- elevhälsoarbete?
Varför ska en skola ha en uttänkt plan för sitt elevhälsoarbete, är det inte pedagogik och lärande som är vårt ansvar ?
Ingen tidigare skollag har så tydligt betonat vikten och sambandet av hälsa och lärande. Det ÄR en skolas ansvar att ha strategier för uppföljning av såväl barnens hälsa som utveckling i sin lärandeprocess.
Barnen vistas i skolan lång tid av sin dag och i skolan märks ofta hur barnet mår, agerar med andra och utvecklas. Det är skolpersonalens ansvar att notera när ett barn inte tycks må bra och att vidta de åtgärder som den egna
organisationen kan möta upp mot alt hänvisa vidare till andra instanser vid behov.
Den psykiska ohälsan har ökat lavinartat de senare åren inom grundskolan och man betonar därför, inte minst i ovan nämnda nya skollag, vikten av tidiga insatser och inte minst förebyggande hälsofrämjande arbete.
Därför ska en skola ha ett väl uttänkt elevhälsoarbete-ett arbete som all personal på skolan är insatt i!
När- elevhälsoarbete?
Elevhälsoarbetet ska vara en integrerad process som genomsyrar det dagliga arbetet på skolan. Historiskt sett har man kanske förknippat elevhälsoarbete med skolsköterskans mätande av längd och vikt och vaccinationsarbete mm och det är en del av elevhälsan, ett viktigt arbete givetvis, men långt ifrån all.
Petri Partinen betonade samverkan i elevhälsoteam. Att man ser ett
elevärende som en gemensam uppgift att lösa och inte att pedagoger skickar ett problem till kuratorer, psykologer och skolsköterska och inväntar svar och lösningar. Det är en viktig skillnad i synsätt inte minst i en tid då det allt oftare ropas på diagnoser och assistenter i skolans värld. Väldigt mycket kan
pedagogerna själva bidra med under rätt handledning och med rätt stöd från skolledning och elevhälsans professioner.
På Näshulta friskola har vi skolsköterska på plats varannan vecka ca 2 timmar men hon är alltid nåbar via mejl och telefon. Kurator har vi att kontakta vid
behov och så även skolpsykolog och övriga resurser inom kommunens resursenhet.
Var - elevhälsoarbete?
Överallt-hela tiden. Då lärande är en hälsosam process, enligt vårt sätt att se det, så pågår elevhälsoarbete på vår skola och förskola, överallt hela tiden. Alla samtal, alla gruppkonstellationer, lekar, undervisningspass och all gemensam vistelsetid är lärande.
Då vår skola valt en miljö och naturprofil så är vi måna om att stor del av skolans tid är förlagd utomhus. Det är vetenskapligt bekräftat att
utomhusvistelse påverkar hälsan positivt i flera avseenden.
Stressnivåerna går ner, graden av infektioner minskar och samanhållningen stärks av att samarbeta såsom vi ofta gör i projekt utomhus.
Maten är såklart en grundbult i det förebyggande hälsoarbetet så en stor del av vårt elevhälsoarbete sker i skolans restaurang, restaurang Tuppen. Skolans och förskolans barn äter alla gemensam frukost varje dag, den lunch som serveras är lagad från grunden av fina råvaror och till mellanmål bjuds undantagslöst hembakat bröd. Man mår gott av god och bra mat och i ett bedömningssystem (med färgade kulor i tregradig skala jättegod, sådär och inte god) vet vi nu sedan några veckor att eleverna håller med oss: Näshulta förskola och Näshulta skola serveras mycket god och näringsriktig mat lagad av Johan Rappu och Katarina Karltorp.
Hur -elevhälsoarbete?
Petri Partanen hänvisade till en fas i skolans arbete eller i föräldraled då personer uppgivet säger: ” Det måste hända nåt nu!”
Kanske är skolor dåliga på att redovisa vad som ”händer” löpande…eller också är de dåliga på att vidta åtgärder då problem uppstått. Det ser säkert olika ut!
På Näshulta förskola och Näshulta skola ”händer det saker” hela tiden kring barns mående, hälsa och skolarbete. Det går inte alltid snabbt, ingen kan trolla men det pågår ständigt arbete för att få till förbättringar där så krävs. Givetvis hindrar sekretessen kring enskilda ärenden oss från att uppge vad som sker kring just vilket barn. Men vi har strategier och en stor medvetenhet kring
skolans ansvar och betydelsen vad gäller nödvändiga åtgärder kring elevhälsoärenden för barn på förskolan/ elever i skolan.
Strategier.
Tydlighet är viktigt, tror vi!
Det är en rättighet att få veta vad som gäller i ett sammanhang man ingår i så att man vet vad man har att följa. Det är också en rättighet att få förklaringar på varför vissa regler/rutiner gäller samt forum ( såsom klassråd och annat) att påverka det gemensamma.
Generellt plan.
Barnen i de olika åldrarna informeras om vilka regler som gäller på skolan och varför vi har dessa. Detta gäller inte minst kring trivsel och uppförande och rätten att få vara den man är.
Barnen informeras om vilket arbete som ska göras på skolan och varför.
Barnen informeras om vad som förväntas av just honom/henne.
Specifikt plan:
Då ett problem har uppstått i skolan så vidtar personalen åtgärder samma dag.
Då ett barn har särskilda behov kring undervisningssituationen så sker ett samråd mellan föräldrar, barn och skola där man tillsammans lägger upp en plan utifrån den svårighet barnet har.
Uppföljning sker kontinuerligt och det är enormt viktigt att hem, skola och elev accepterar den plan man beslutar om.
Elevhälsoarbetet sker också genom metoden Barnens fyrarummare
Detta är en metod som understryker vikten av att notera barnens känslor och att ge barnen verktyg att hantera dessa känslor på ett konstruktivt sätt. Vi utarbetar under detta första år vår egen tillämpning av Barnens fyrarummare.
Metoden är grundad av en specialpedagog ifrån Strängnäs vid namn Ulla Jenssen
Fortbildning och utveckling av lokal samverkan.
Tre pedagoger deltar hösten 2012 i en vidareutbildning kring ICDP-international Child Developement Program, i Eskilstuna kommuns regi.
Detta är ett program som fokuserar på vikten av medvetet bemötande och gott samspel mellan barn-förälder, barn-pedagog och förälder-pedagog. Denna utbildning ger oss goda insikter i hur vi ska skapa goda rutiner i det viktiga samarbetet hem-skola-barn. Se info på www.icdp.se
