Fjällenskolan. Förskoleklass Grundskola Fritidshem. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2014/2015

(1)

Barn- och ungdomsförvaltningen Besöksadress: Ekollongränd 1, 175 49 JÄRFÄLLA

Fjällenskolan Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA

Telefon växel: 08-580 285 00

Telefon exp. 08-580 297 72/74 E-post: fjallenskolan@jarfalla.se Webbplats: www.jarfalla.se

Fax: 08-580 297 99 Organisationsnummer: 212000-0043 Postgiro: 30918-7 Bankgiro: 239-2082

Fjällenskolan

Förskoleklass Grundskola Fritidshem

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

2014/2015

(2)

Innehåll

Inledning 3

Skolans värdegrund och uppdrag 3

FN:s konvention om barnets rättigheter 3

Diskrimineringslagen och 6 kap i skollagen 4

Definition och begrepp 4

Nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering 4

Våra förväntningar 5

Utreda och åtgärda 6

Arbete för att upptäcka, främja och förebygga 7

Utvärdering av föregående års plan 8

Nulägesanalys 9

Konkreta åtgärder av nulägesanalysen 9

F-5 9

Åk 6-9 10

Förankring av likabehandlingsplanen 11

Förankring – personal 11

Förankring– eleverna 11

Förankring – vårdnadshavarna 11

Bilaga 1 12

De olika diskrimineringsgrunderna 12

Kön 12

Etnisk tillhörighet 12

Religion och annan trosuppfattning 12

Funktionsnedsättning 13

Könsöverskridande identitet eller uttryck 13

Ålder 14

Ålder som diskrimineringsgrund 14

Bilaga 2 15

FN:s konvention om barnets rättigheter 15

(3)

Fjällenskolans mål är att gemensamt med barn, ungdomar, personal och vårdnadshavare skapa en skola helt fri från all form av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Inledning

Barn och ungdomsnämnden i Järfälla kommun har arbetat fram en handlingsplan för god arbetsmiljö i förskola och skola. Planen började gälla juli 2006 (reviderats 2011) och har delats ut till alla hem och skolor. Fjällenskolans likabehandlingsplan är ett komplement till kommunens handlingsplan. Likabehandlingsplanen/plan mot krän- kande behandling ska vara ett levande dokument och fungera som ett verktyg i det dagliga arbetet. Den ska följas upp och ändras i slutet av varje läsår. Rektor och likabehandlingssamordnare ansvarar för att detta genomförs.

Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de elever som går i våra skolor är en förutsättning för deras utveckling och lärande.

Alla barn och vuxna ska kunna känna sig trygga och behandlas med respekt för sin egenart. Ingen ska behöva känna obehag inför att gå till Fjällenskolans verksamhet.

Skolans värdegrund och uppdrag

Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800) måste skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och krän- kande behandling – det är nolltolerans som råder. Därför ska verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16§ diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8§ skollagen). Dessa två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många beröringspunkter.

Enligt läroplanen Lgr 11 skall skolväsendet vila på demokratins grund.

”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Om- sorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell lägg- ning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser”( SKOLFS 2010:255).

FN:s konvention om barnets rättigheter

Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. (Bilaga 2)

(4)

Sedan den 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:

Diskrimineringslagen och 6 kap i skollagen

Definition och begrepp

Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funkt- ionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering.

Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen.

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt kopp- ling till exempelvis elevens kön.

Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas Indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett för- faringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker en individs värdighet och som har sam- band med någon av diskrimineringsgrunderna.

Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en vårdnadshavare eller syskons sexuella läggning, funktionshinder. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande till- tal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot.

Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier.

Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som an- spelar på sex.

Nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering

I 6 kap. 9 § i skollagen finns ett direkt förbud för vuxna att utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

I 6 kap. 10§ i skollagen tar upp skyldigheten att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. All personal på skolan som får kännedom om att ett barn eller elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla till rektor. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla till huvudman. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna när ett barn eller en elev uppger att de har blivit utsatta för kränkande behandling och i förekommande fall vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

(5)

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en individs värdighet.

Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar.

Kränkningar kan vara synliga och handfasta såväl som dolda och knappt märkbara.

De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan utföras inte bara under den tid och på den plats där verksamheten äger rum utan också via sociala medier.

Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldig till kränkande behandling.

Repressalier

Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält försko- lan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller krän- kande behandling.

Källa: DO, BEO & Skolinspektionen

Våra förväntningar

För att främja en god och trygg skolmiljö har vi förväntningar på personal, elever och föräldrar.

Förväntningar på dig som personal:

• Varje verksam vuxen har ett ansvar att vara vaksam att agera och markera mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

• Personal som misstänker eller upptäcker något av ovanstående är skyldig att informera EHG- gruppen. Därefter beslutar rektor tillsammans med klassförestån- dare/mentor om vidare åtgärder samt säkerställer vem som tar kontakt med och informerar vårdnadshavarna om det inträffade.

Förväntningar på dig som elev:

• Vi vill att du talar med någon vuxen om du känner dig utsatt eller illa behandlad av någon på skolan.

• Om du ser att någon kamrat är utsatt förväntar vi oss att du reagerar genom att till exempel säga ifrån när du ser något hända. Om detta känns svårt förväntar vi oss att du kontaktar någon vuxen och berättar vad du sett eller hört.

• Om du känner dig illa behandlad av en personal skall du uppsöka rektor och berätta vad du upplever eller har upplevt.

Förväntningar på dig som vårdnadshavare:

•

Om du som vårdnadshavare får signaler om att ditt barn eller någon annan i skolan är utsatt, förväntar vi oss att du kontaktar med klassföreståndaren/mentorn på skolan.

(6)

Utreda och åtgärda

”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verk- samheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskole- chef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständig- heterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden”.

(Kap 6 10§ Skollagen, SFS 2010:800).

Rutiner vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering mellan elever:

• Enskilt samtal med den som blivit utsatt för att ta reda på vad som hänt, vilka som varit inblandade och hur länge det har pågått.

Ansvarig: klassföreståndare/mentor.

• Klassföreståndare har enskilda samtal med den/de som utsatt eleven, så att trakas- serierna/kränkande behandlingarna omedelbart upphör.

• Vårdnadshavare informeras så fort som möjligt om en elev upplevt sig eller blivit utsatt eller utsatt någon för trakasserier eller annan kränkande behandling.

Ansvarig: klassföreståndare/mentor.

• Dokumentation görs så länge ärendet pågår av den/de ansvariga i ärendet.

Dokumentation kan ske genom egna daterade anteckningar eller blanketter för den aktuella händelsen som till exempel händelserapport, incidentrapport och LISA- programmet.

Uppföljning och utvärdering görs med den som blivit utsatt och den/de som utsatt eleven genom samtal för att kontrollera att de åtgärder som vidtagits efterföljs och utvärderas. Ansvariga för detta är klassföreståndare/mentor och/eller representant från elevhälsogrupp samt rektor.

Ytterligare åtgärder som kan bli aktuella

• Samtal i grupp med berörda elever och eventuellt vårdnadshavare.

• Samtal med klassen om det som hänt och diskussion om hur vi ska gå vidare.

• En anmälan till elevhälsogruppen görs av klassföreståndare/mentor/fritidspersonal.

• Vid kroppsskada uppmanar skolan vårdnadshavarna att uppsöka vårdcentralen för att få skadan dokumenterad.

• Ansvarig för om ärendet ska anmälas till socialtjänsten/polisen är rektor.

(7)

Åtgärder vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering vuxen gentemot elev:

 Eleven ska uppsöka rektor och informera om det inträffade.

 I de fall en elev föredrar att vända sig till annan vuxen i skolan, skall denna lyssna lyhört på eleven, dokumentera det inträffade och överlämna ärendet till rektor.

 Rektor kallar berörd personal till samtal.

 Rektor dokumenterar händelsen och skriver incidentrapport och anmäler till huvudman.

 Rektor informerar vårdnadshavarna.

 Rektor kallar de berörda till möte.

 Beslut om eventuella åtgärder med anledning av det inträffade fattas av rektor.

(Vid behov i samråd med kommunens personalavdelning.)

 Rektor ansvarar för att uppföljning sker.

Arbete för att upptäcka, främja och förebygga

Alla vuxna på skolan ska ha ett gemensamt förhållningssätt där vi markerar att inga former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling accepteras och det är grunden för det förebyggande arbetet, samt att alla har ett eget ansvar att följa Fjällenskolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling.

Vi har tydliga gemensamma ordnings- och trivselregler som diskuteras och revideras inför varje läsårsstart med personal, barn, elever och föräldrar.

I det upptäckande och förebyggande arbetet tar vi till vara på personalens observat- ioner av elevgrupperna och lyssnar till elevernas egna berättelser.

Vi har en elevhälsogrupp för åk F-9 dit personal kan vända sig vid oro för elever.

Elevhälsogruppen träffas kontinuerligt 1 ggr/v och består av rektor, bitr. rektor, skolkurator, skolsköterska, skolpsykolog och speciallärare. Delar av elevhälsogrup- pen är även med på personalens elevkonferenser 1ggr/termin.

Vi har hemklassrum med bestämda sittplatser för alla åldrar på skolan. Det skapar trygghet för eleverna. I åldrarna 6-9 har elever/lärare schemalagd klassrådstid, då det finns möjlighet till enskilda samtal och värdegrundsarbete.

På Fjällenskolan har vi elevråd åk 1-9, där eleverna får vara med och påverka både skolsituation och skolmiljö.

Vi, personal, har representanter från de olika åldrarna i skolans Värdegrundsgrupp.

Där diskuterar vi frågor som är aktuella på skolan. Koppling till likabehandlingsarbetet gör vi bland annat genom att vi dagligen arbetar med dessa frågor i vårt arbete.

På Fjällenskolan har vi samarbete med kommunens närpoliser och fältassistenter. De besöker skolan och skapar på så sätt en naturlig kontakt med våra elever.

(8)

På skolan registreras elevens närvaro/frånvaro på Skolwebben och därigenom kan vi tillsammans med vårdnadshavare i tid upptäcka och åtgärda hög frånvaro hos en elev (Skollagen 7 kap. 17§, 20-21§).

För att förebygga trakasserier och kränkande behandling och skapa trygghet har vi stärkt rastverksamheten (genom schemalagd rastvakt) i F-9. För att barnen lättare ska kunna se oss vuxna under rasterna har vi gula västar till samtliga rastvakter på F-5.

Pedagogernas arbetsrum ligger ute i korridorerna för att lättare finnas till hands för eleverna i F-9.

I början av terminen har klassföreståndarna i åk F-1 och åk 4 haft ”lära känna samtal” med barn/elev och vårdnadshavare, för att skapa större trygghet och förtroende hos alla parter.

Vid skolstart (varje år) anordnar personal på F-5 en skolgårdsfest för alla barn/elever och vårdnadshavare. Det gör vi för att skapa en positiv skolstart och bland annat för att vårdnadshavare ska få möjlighet att träffa varandra och deras barns pedagoger.

På Fjällenskolan har vi kompisstödjare i åk 4-5 och 6-9, Amigos, som träffas kontinuerligt tillsammans med ansvariga vuxna. Vi har varje år en utbildningsdag då vi arbetar aktivt med skolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Vi går noga igenom de olika diskrimineringsgrunderna och innebörden av trakasserier och kränkande behandling. Vi arbetar bland annat med olika autentiska exempel för att belysa skillnaden i ordens betydelse.

Varje läsår ska vi kartlägga trivseln bland våra elever i alla årskurser. De får svara på en enkät med frågor om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Upp- följning och utvärdering av enkäten ansvarar Likabehandlingssamordnare för.

Amigos anordnar kontinuerligt lunchaktiviteter för hela högstadiet t.ex. danstävling, lekar, fiskdamm, boll i hink m.m. Det gör Amigos för att skapa tillfällen för eleverna mötas under trevliga former och lära känna nya kompisar på högstadiet.

Vid skolstart har klassföreståndare i åk 6 ”lära känna samtal” med elev och vård- nadshavare, för att skapa trygghet och förtroende mellan hem och skola. I åk 7-9 har utvecklingssamtalen förlagts till terminsstart.

I början av terminen har år 6 klassvis en ”Sandviksdag” som kurator och en kollega anordnar. Då arbetar vi med samarbets- och lära känna övningar. Det gör vi för att skapa en större samhörighet och trygghet i gruppen, då eleverna kommer från flera olika skolor och inte känner varandra.

Andra förebyggande aktiviteter vi har under läsåret är t.ex. temadagar åk F-9.

Utvärdering av föregående års plan Åk F-5

Under förra läsåret arbetade vi med projektet ”Våga göra rätt” då vi arbetade konti- nuerligt med värdegrundsfrågor. Vi ansökte om stipendium från Skandias stiftelse

”Idéer för livet”, för att ha möjlighet att bjuda in Bengt Grandelius som föreläste

(9)

kring temat ”Vikten av att sätta gränser – ett villkor för växande”, för över 200 vårdnadshavare och även alla pedagoger.

Det har även förekomit olika former av maktlekar bland barnen och under våren har alla pedagoger lyssnat till en föreläsning som handlar om maktlekar. Det är något som vi kommer arbeta vidare med under kommande läsår.

Åk 6-9

Vi ser en positiv utveckling när det gäller kränkande behandling mellan elev/elev och personal/elev, då siffrorna nästan har halverats från föregående årsplan. Vi ser dock att vi fortfarande aktivt måste arbeta med dessa frågor.

Nulägesanalys

Under våren 2014 delade Likabehandlingssamordnarna ut enkäter som innehöll frå- gor om trivsel, trakasserier, diskriminering och kränkande behandling till år 6-9, och enkäter som innehöll frågor om trivsel i skolan till år F-5. Det var en hög svarsfre- kvens i alla åldrar. Svaren i åk 6-9 visar att drygt 80 % av eleverna trivs bra eller jättebra på Fjällenskolan. Frågor gällande kränkande behandling visar att 30 % av eleverna har känt sig kränkta av andra elever och 10 % av eleverna av personal på skolan. Det kan ske bland annat i klassrum och på rasterna.

Drygt 20 % upplever att de någon gång blivit kränkta och det sker mellan elever och vanligast är att man kränker varandra verbalt och/eller via nätet t.ex. på Ask.fm och Kik.

Frågor gällande diskriminering visar att det är väldigt få som blivit diskriminerade på skolan. I de fall där man upplever sig diskriminerad så har man angivit ja, pga. att jag är pojke/flicka samt etnisk tillhörighet.

När det gäller frågan om vuxna gör allt för att stoppa trakasserier, kränkningar och diskriminering, svarar 63 % av eleverna att vuxna i skolan ingriper. Eleverna känner sig verbalt kränkta av personal när man t.ex. säger provresultat eller betyg högt inför klassen.

I enkäten har drygt hälften av eleverna svarat att det har förtroende för någon vuxen på skolan. 95 % av våra elever har alltid eller oftast någon att vara med och 2 % har ibland eller sällan någon att vara med.

Svaren i år F-5 enkät visar att drygt av 90 % av eleverna trivs bra eller jättebra på Fjällenskolan. Det är 81 % av eleverna känner att de blir bemötta på ett respektfullt sätt. 80 % av eleverna upplever att personalen reagerar om någon elev blir utsatt för mobbning, diskriminering eller kränkande behandling. I enkäten kunde vi utläsa att 56 % av eleverna tycker att attityden mellan eleverna präglas av respekt och om- tanke. 88 % av eleverna kan rekommendera Fjällenskolan till sina kompisar.

Konkreta åtgärder av nulägesanalysen F-5

Från kartläggningen: Ett hårt klimat bland eleverna under skoltid.

Mål: Att eleverna ska bli bättre på att visa hänsyn, vänskap, artighet och uppförande under hela sin skoldag.

(10)

Åtgärd: Vi behöver arbeta vidare med attityden mellan elever.

Ansvarig: Undervisande personal och fritidspersonal.

Tidsplan: Under läsåret 14/15.

Från kartläggningen: 81 % av eleverna känner att de blir bemötta på ett respektfullt sätt.

Mål: Att personalen ska bli bättre på att bemöta eleverna på ett respektfullt sätt.

Åtgärd: Vi behöver arbeta vidare med hur vi bemöter eleverna.

Ansvarig: Undervisande personal och fritidspersonal.

Åk 6-9

Från kartläggningen: 30 % av eleverna känner sig kränkta av andra elever verbalt eller via nätet i åk 6-9.

Mål: Att inga elever ska känna sig kränkta av andra elever.

Åtgärd: Genom att all personal har schemalagd rastvakts tid, för att vara mer synliga för eleverna. All personal ska tydligt markera vid trakasserier och kränkande behandling.

Ansvarig: All personal på skolan.

Från kartläggningen: 10 % av eleverna känner sig kränkta av personal på skolan i åk 6-9.

Mål: Att inga elever ska känna sig kränkta.

Åtgärd: Vi går igenom Likabehandlingsplanen vid skolstart, därefter disskuterar vi vårt förhållningssätt gentemot varandra och våra elever kontinuerligt i våra arbetslag utifrån pedagogiska dilemman.

Ansvarig: All personal i åk 6-9 på skolan.

Från kartläggningen: Att elever känner sig diskriminerade på grund av kön och etnisk tillhörighet i åk 6-9.

Mål: Inga elever ska känna sig diskriminerade på grund av kön eller etnisk tillhörig- het.

Åtgärd: Vi är uppmärksamma om elever under lektionstid och raster kränker andra elever utifrån alla diskrimineringsgrunder och reagerar på det. Vi tar även upp dessa frågor till diskussion under klassrådstid för att trycka på vikten av hur vi beter oss mot varandra. I kommande enkät behöver vi även fråga på vilket sätt eleverna blir diskriminerade på grund av kön eller etnisk tillhörighet.

Ansvarig: Alla elever och personal i åk 6-9.

(11)

Förankring av likabehandlingsplanen

Förankring – personal

Vid skolstart presenteras den nya Likabehandlingsplanen för all personal på skolan.

Ansvarig för detta är skolledning och Likabehandlingssamordnare.

Förankring– eleverna

Klassföreståndare, fritidspersonal, Likabehandlingssamordnare och Amigos ansvarar för att Likabehandlingsplanen implementeras och diskuteras kontinuerligt på klass- rådstid.

De tankar och åsikter som kommer upp under diskussionerna tar klassens representanter med sig till Amigosmöterna. I F-3 ansvarar klassföreståndaren för att vidarebe- fordra de tankar och åsikter som framkommit till Amigos i åk 4-5. Planen ska också implementeras, diskuteras och ventileras i skolans elevråd. Ansvarig är skolans vux- enstöd i elevrådet.

Förankring – vårdnadshavarna

Planen ska presenteras på föräldramöten vid skolstart. Ansvarig är klassföreståndare.

Den ska ventileras och diskuteras i Fjällenrådet, som består av representanter för föräldrar, skolledning och personal. Ansvarig för detta är skolledningen och Likabe- handlingssamordnare.

Dokumentet kommer att finnas tillgängligt för alla familjer och personal på Järfälla kommuns Skolwebb, Fjällenskolan.

(12)

Bilaga 1

De olika diskrimineringsgrunderna

Kön

Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever.

Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.

Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexuali- serat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.

Transsexualism

Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juri- diska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.

Etnisk tillhörighet

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet.

Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nat- ionella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat.

Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen.

Religion och annan trosuppfattning

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning.

Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.

(13)

Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.

Funktionsnedsättning

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionsnedsättning.

En funktionsnedsättning kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt.

Som funktionsnedsättning räknas både sådana som syns, som att man använder rull- stol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.

En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat till- stånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada.

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning.

Med sexuell läggning menas

 Homosexualitet

 Bisexualitet

 Heterosexualitet

Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oav- sett sexuell läggning.

Homofobi är en ideologi en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.

Vad är könsöverskridande identitet eller uttryck?

Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett para- plybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets nor- mer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställaningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter-

(14)

och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna).

För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen.

Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexu- ella. Observera även att transsexuella omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

Ålder

Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder.

Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder

 Vid tillämpning av bestämmelser i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper uti- från barnens och elevernas ålder.

 Om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymna- sium, vuxenutbildning och SFI.

När skyddet mot åldersdiskriminering skulle införas gjorde regeringen en översyn av alla bestämmelser inom utbildningsväsendet. Regeringen hittade inte några bestäm- melser som skulle strida mot förbudet.

Ålder som diskrimineringsgrund

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.

Källa: Lika rättigheter i skolan – handledning. (2012) Diskrimineringsombudsman- nen (DO).

(15)

Bilaga 2

FN:s konvention om barnets rättigheter

Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra hu- vudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas.

Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får dis- krimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.

Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall.

Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln hand- lar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psy- kiska och sociala utvecklingen.

Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.