03.2. Bilaga 1 - Verksamhetsplan 2020 Klimatnämnden

(1)

Verksamhetsplan 2020

Klimatnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Nämndens uppdrag ... 3

1.2 Energirådgivning ... 3

1.3 Samhällsbyggnadsprocessen ... 3

2 Omvärldsanalys ... 5

3 Nulägesanalys ... 8

4 Systematiskt kvalitetsarbete ... 10

5 Ekonomi ... 11

5.1 Budget på nämndens verksamhetsområde ... 11

5.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde ... 11

5.3 Riktade budgetmedel ... 12

5.4 Investeringsram ... 12

6 Kvalitetsstyrning ... 13

6.1 Målgrupp (Kunder – brukare – invånare - intressenter)... 13

6.2 Verksamhet ... 13

7 Målstyrning ... 15

7.1 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 15

8 Risker och åtgärder - internkontroll ... 17

8.1 Miljökrav följs inte upp i upphandlingsprocessen ... 17

9 Plan för uppföljning av privata utförare ... 18

(3)

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Beskrivning

Nämnden ansvarar för att planera och samordna det övergripande arbetet med:

- att minska kommunens miljö- och klimatpåverkan, - att sammanställa kommunens miljöinformation,

- att planera och samordna kommunens förebyggande och åtgärdande arbete med buller, energi och vattenfrågor.

- att ansvara för energirådgivningen

Nämnden bevakar kommunens intressen avseende vattenverksamhet och täktverksamhet enligt miljöbalken (1998:808) och svarar för kommunens interkommunala vattensamverkan samt svarar för beslut enligt kommunens renhållningsordning vad gäller annan hämtningsplats av behållare för hushållsavfall än vid fastighetsgräns.

I nämndens ansvar ingår inte de miljöövervaknings- och tillsynsuppgifter som åvilar miljö- och byggnadsnämnden.

1.2 Energirådgivning

Beskrivning

Nämnden ansvarar även för Energirådgivningen som är ett samarbete mellan 27 kommuner och erbjuder opartisk och kostnadsfri rådgivning till privatpersoner, föreningar samt små och medelstora företag. Dess uppgift är bland annat att informera och ge råd om minskad energianvändning,

uppvärmningsalternativ och klimatpåverkan, energideklaration av hus samt vilka bidrag som finns att söka. Energirådgivningen ger råd och hjälper till att hitta den bästa lösningen utifrån olika

förutsättningar. Energirådgivningen finansieras i sin helhet genom bidrag från Energimyndigheten.

1.3 Samhällsbyggnadsprocessen

I Sollentuna kommun är inriktningen att skapa en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess för att öka medborgarnytta, effektivitet och förmåga att möta framtidens utmaningar. De verksamhetsområden som omfattas av samhällsbyggnadsprocessen hanteras politiskt av Kommunstyrelsen och fyra nämnder:

 Kommunstyrelsen (större exploateringsprojekt, mark- och fastighetsinnehav)

 Miljö- och byggnadsnämnden (tillsyn inom miljö- och hälsoskydd, bygglov, anmälningsärenden, tillsyn enligt plan- och bygglagen)

 Samhällsbyggnadsnämnden (detaljplaner, exploatering, mät- och kartteknik)

 Natur och tekniknämnden (gator, vägar, allmänna platser, trafik och parkering, naturmark)

 Klimatnämnden (planera och samordna miljö- och klimatfrågor, buller-, energi- och vattenfrågor)

Utförandet är samlat till en avdelning på Kommunledningskontoret, Samhällsbyggnadsavdelningen, som lyder under Kommunstyrelsen. Avdelningen genomför den verksamhet som nämnderna beslutat inom ramen för nämndernas budget och verksamhetsplaner. Personalfrågor och kompetensförsörjning hanteras av Kommunstyrelsen.

Samhällsbyggnadsavdelningen startade sin verksamhet år 2019. Avdelningen är en sammanslagning av tidigare Stadsbyggnadsavdelningen, delar av tidigare Trafik- och fastighetskontoret samt del av tidigare Miljö- och byggnadskontoret.

Syftet med samlad kompetens i en avdelning är att hålla ihop samhällsbyggnadsprocessen: från drift och förvaltning av dagens Sollentuna till utveckling av framtida miljöer, med platsen och kunden i fokus.

Verksamheten har som vision att förvalta och utveckla vackra, funktionella och hållbara livsmiljöer för dagens och kommande generationers boende och verksamma i Sollentuna. Verksamheten ska

(4)

ock så verka för god kommunikation och service till Sollentunabor och andra intressenter.

Under 2019 har en intern projektgrupp genomfört ett medarbetardrivet arbete för att utveckla verksamheten. Aktiviteter formulerades, inklusive behov av utveckling inom et t antal områden:

Ledning och styrning av verksamheten

Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen Vidareutveckling av processer och rutiner

Vidareutveckling av projektmodell för exploateringsprojekt Lärande organisation

Verksamheten har som ambition att ku nna hantera och lösa alla frågor kopplade till Sollentunas samhällsbyggnadsprocess i samarbete med de kommunala bolagen och med kunden och platsen i fokus. Verksamheten bygger nu laget, samt utvecklar samarbeten och projektmodell för

exploateringsprojekt s amt ser över processer och rutiner för att kunna svara upp mot denna högt ställda ambition. Projektgruppens förslag till aktiviteter har delvis genomförts. Andra aktiviteter håller på att genomföras och ytterligare andra är inplanerade att genomföras med s tart år 2020.

En ny organisation för avdelningen har införts från augusti 2019 med fem tydliga enheter enligt samhällsbyggnadsprocessen: från planering via tillstånd och lov till genomförande, drift och

förvaltning. I staben samlas administration inklusive ekonomi samt mät - och kartverksamhet och GIS med syftet att hålla ihop all data och förbereda en framtida digital handläggning.

Bild, Nämnder samt samhällsbyggnadsavdelningens enheter. Pilarna avser huvudansvar för leverans till resp. nämnd.

För att ge en sammanhållen utgångspunkt har avsnitten om omvärldsanalys och nulägesanalys i verksamhetsplanen tagits fram gemensamt för hela samhällsbyggnadsprocessen och kompletterats vid behov utifrån varje nämnds ansvarsområde.

(5)

2 Omvärldsanalys

Agenda 2030 – FN:s mål för hållbar utveckling

FN antog 17 nya mål för hållbar utveckling 2015. Målen styr mot ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Samtliga 17 mål berör Sollentuna på något sätt och faller inom ramen för en kommuns uppdrag.

Bild, Agenda 2030, de globala målen för en hållbar utveckling

Sollentuna kommun arbetar kontinuerligt med att uppfylla samtliga mål inom ramen för sin rådighet.

Generellt kan sägas att rika, demokratiska och fredliga länder, såsom Sverige, ligger nära uppfyllnad av många sociala och ekonomiska mål. Däremot har rika länder många utmaningar med miljö- och klimatfrågor då välstånd länge har inneburit ett överutnyttjande av naturresurser. För Sollentunas del innebär mål 12 – hållbar konsumtion och produktion samt mål 13 – bekämpa klimatförändringarna, stora utmaningar att uppfylla. Mål 11 – hållbara städer och samhällen, innehåller flera delmål som är utmanande för kommunen att nå. Det är sannolikt att de flesta kommuner i Sverige behöver satsa extra på just dessa mål.

För att möta Sollentunas ambitiösa miljö- och klimatmål, Sveriges klimatlag och för att leva upp till målen i Agenda 2030 krävs ett brett spektrum av åtgärder.

Lagar, regelverk och standarder Lagstiftning

Samhällsbyggnadsprocessen kommer i kontakt med ett stort antal lagar inom främst plan- och byggområdet men även miljö- och fastighetsrättsliga områden. Lagar och förordningar förändras kontinuerligt och det är viktigt att samhällsbyggnadsprocessen har en bevakning och beredskap att anpassas i takt med förändringar.

De juridiska aspekterna avseende samhällsbyggnadsprocessen blir allt viktigare. Beslut överklagas och staten har olika uppfattningar och tolkningar av lagar som berör samhällsbyggnadsprocessen.

Exempelvis arbetet med att klara miljökvalitetsmålen för vatten är plan- och bygglagen, miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster är svagt synkroniserade och lämnar luckor som kan göra det formellt svårt för kommunen att uppfylla sin roll.

Andra exempel där samhällsbyggnadsprocessen är beroende av lagstiftning och tolkning av lagstiftning är kring upphandlingsfrågor och de ändringar av avfallsförordningen SFS2011:927 kopplat till miljöbalken som genomförts. Det gäller SFS2018:1462 och :1463 avseende

producentansvaret.

Mät, kart, GIS och geodata

Lantmäteriet har annonserat förändringar vad gäller kommuners leverans av data till och från

(6)

Lantmäteriet, samt även nya standarder för geodata. Till exempel följande.

1. Nya standarder för leveranser av fastighetsdata (DRK) och nya kopplingar till Lantmäteriets förrättningsdatabas (Arken) har införts, eller kommer att införas av Lantmäteriet.

2. Regeringen har gett Boverket och Lantmäteriet uppdraget att tillgängliggöra geodata inom samhällsbyggnadsprocessen i syfte att hitta effektiva informationsflöden. Under 2020 kommer direktiv för nationell standard av grundkartedata lanseras.

Ändringarna skapar behov om strategiskt arbete för geodata, dess struktur och leverans samt teknisk bearbetning och visning. En geodatastrategi behöver utvecklas som styrdokument.

Teknikutveckling

Teknikutvecklingen i omvärlden är snabb. I detta stycke redogörs för några av trenderna i omvärlden som redan påverkar eller i en snar framtid bedöms kunna påverka samhällsbyggnadsprocessen.

En digital samhällsbyggnadsprocess

Att skapa en digitalt standardiserad process för samhällsbyggnad är en viktig del för

samhällsutvecklingen. Översiktsplanering, detaljplanering, bygglov och medborgardialog ska kunna ske med digitala verktyg på ett enhetligt sätt.

En obruten digital samhällsbyggnadsprocess innebär att informationshanteringen sker digitalt genom hela processen där översiktsplaner, detaljplaner, fastighetsbildningar och bygglov ingår.

Detta innebär bland annat att:

 informationen, i form av till exempel planbestämmelser, ska lagras så att den blir återanvändbar

 det automatiskt går att överföra informationen mellan olika verksamhets- och ärendehanteringssystem

 det ska vara möjligt att använda informationen i olika former av e-tjänster

 informationen i första hand ska utbytas digitalt mellan myndigheter och andra som medverkar i processen.

Det ställer helt nya krav på gemensamma nationella principer och riktlinjer för till exempel

informationshantering, standarder, affärsmodeller och juridik. Lantmäteriet och Boverket har fått olika regeringsuppdrag för att på statlig nivå driva utvecklingen mot en digital samhällsbyggandsprocess.

Varje kommun behöver anpassa sina processer, systemlösningar etc. för att kunna arbeta digitalt i samhällsbyggnadsprocessen.

För det interna arbetssättet och effektiviteten inom samhällsbyggnadsprocessen, är utvecklingen av GIS-verktyg det mest angelägna. Utvecklingen av det kommunala tekniska digitala minnet, GIS, behövs och möter idag inte behovet från samhällsbyggnadsprocessen för att öka effektiviteten. Den tekniska utvecklingen inom hantering, visualisering och interaktion av geografisk information/data är intensiv.

Den smarta staden

En smart stad är en stad som utnyttjar digitalisering och ny teknik för att göra vardagen enklare för invånare och verksamhetsutövare. I den smarta staden skapas kontinuerligt nya smarta tjänster som gör staden ännu bättre. En smart stad är en hållbar stad. Den smarta staden möjliggörs genom uppkoppling, data som är tillgänglig för allmänheten, it-plattformar som kan kommunicera med varandra, sensorer och annan teknik. En förutsättning för den smarta staden är en digital

samhällsbyggnadsprocess. Exempel på smarta tillämpningar kan vara transportoptimering som medför färre fordonskilometrar och smarta papperskorgar som via sensorteknik ”talar om” när de behöver tömmas vilket medför färre tömningstillfällen etc.

En huvudsaklig utmaning blir att säkerställa informations- och datasäkerheten samtidigt som krav och efterfrågan på öppna data och digitala informationsflöden ökar.

Hållbart byggande

För byggandet är en utveckling mot mindre klimatpåverkande material strategiskt viktig. Utvecklingen för kolinlagring är också av stor betydelse. Det handlar även mer handgripligt om hur ekonomiskt och

(7)

resursmässigt tunga investeringar i infrastruktur kopplat till exploateringsprojekt är genomförbara?

Ekonomiska och resursmässiga faktorer går sannolikt hand i hand.

Ökade miljökrav ställer även högre krav på entreprenörers maskinpark och därmed på entreprenadupphandlingar.

Förväntningar från medborgare och näringsliv Digital delaktighet

I dagens informationssamhälle ställs höga krav på e-tjänster inkl. självservice, interaktiva webblösningar, medborgardialog i beslutsprocesser med synpunkter och förväntan om snabb återkoppling och snabba beslut. Därmed finns förväntningar på likartade lösningar inom

samhällsbyggnadsprocessen. Kommunikationen behöver anpassas till hur medborgare och näringsliv önskar hämta/lämna information.

Ärendeflöden, t.ex. tillfälliga markupplåtelser eller bygglov förväntas ske sömlöst, digitalt och snabbt.

Medborgare och näringsliv förväntar sig att kunna hantera sina ärenden på webben och även betala där.

Konjunktur

Byggkonjunkturen kan komma att påverka intäkterna för plan-, bygglovs- och mät/kart- verksamheterna. I dagsläget ser inte samhällsbyggnadsprocessen att kostnadssidan, t ex vid upphandling av entreprenader, kommer att påverkas under det kommande året. Såväl intäkts- som kostnadssidan blir viktig att noggrant följa under år 2020.

Kompetensförsörjning

Medarbetarna är samhällsbyggnadsprocessens viktigaste resurs. Om kompetensförsörjningen inte säkerställs så fungerar inte samhällsbyggnadsprocessen. Kompetensutveckling och förflyttning i takt med omvärldens krav är nödvändig liksom effektiva och tydliga arbetsprocesser.

Samhällsbyggnadsprocessen har förutsättningar att skapa en attraktiv arbetsplats, då kommunens samlade kompetens inom samhällsbyggnad är i samma avdelning. Samhällsbyggnadsprocessen kan erbjuda intressanta arbetsuppgifter inom ett brett spektrum och ge möjlighet att arbeta tvärfunktionellt för hållbara lösningar med platsen och kunden i fokus.

Samhällsbyggnadsprocessen behöver, utöver grundprofessionerna inom samhällsbyggnadsprocessens specialistområden, attrahera, rekrytera och behålla medarbetare med kompetensatt utveckla en digital samhällsbyggnadsprocess. Kommuner konkurrerar om personal med privata arbetsgivare som många gånger ligger längre fram vad gäller IT-utveckling och resurser. Samtidigt skapar, den tekniska utvecklingen inom hantering av geodata i verksamhetssystem och avdelningsgemensamma geografiska databaser, behov av olika typer av specialistkunskaper som kan vara svår att hitta.

Dessa komplexa kompetensbehov tillsammans med en god arbetsmarknad inom området i länet gör det sannolikt svårt att rekrytera medarbetare med en fullständig kompetensprofil. Behoven att

vidareutbilda personal bedöms därför komma att öka under de närmsta åren. Medarbetare ställer också större krav på arbetsgivarens arbetssätt, IT-infrastruktur och arbetskultur.

Utöver detta ökar krav på juridisk kompetens inom samhällsbyggnadsprocessens ansvarsområden.

Fler seniora och erfarna handläggare samt projektledare och upphandlingsexperter krävs för att klara en alltmer komplex handläggningsmiljö.

En slutsats är att en kompetensförsörjningsplan bör tas fram för att säkerställa att samhällsbyggnadsprocessen har rätt kompetenser idag och i framtiden.

Kompetensförsörjning är ett viktigt område då nämndernas verksamheter kräver specialister inom många områden. All personal på samhällsbyggnadsavdelningen ingår i kommunledningskontoret och är därmed i formell mening underställda kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsavdelningens uppdrag är att bidra till samhällsbyggnadsprocessen som helhet fungerar.

(8)

3 Nulägesanalys

Verksamheten har under 2019 genomgått ett år av omorganisation och arbete med en tydligare inriktning och arbetsformer och behöver nu ta nästa steg genom att koppla ihop arbetsprocesser på tvären, att få in driftkonsekvenser i tidig planering, att säkerställa att planer leder till bygglov samt att gå från planering till ett ökat genomförande. Planprojekt och exploateringsprojekt genomförs nu i samma handläggningssystem Antura vilket är ett första steg mot att skapa bättre förutsättningar för en sammanhållen stadsbyggnadskedja. Enligt uppdrag från kommunfullmäktige ska verksamheten verka för en strukturell ökning av årlig bostadsproduktion från dagens ca 300 bostäder till 500 bostäder. En hållbar tillväxt kräver också balans med den samhällsservice som kommunen kan erbjuda.

För att nå dit krävs prioritering och fokusering i projektportföljen avseende de projekt som är nära ett genomförande liksom en närmare kommunikation med näringslivet för investeringar i Sollentuna. Det är även viktigt att prioritera vilka nya detaljplaner som bör utvecklas, då planreserven redan idag är omfattande. I tillägg behöver samverkan med de kommunala bolagen utvecklas.

Det kommer att krävas politiska beslut kring mobilitet, inklusive framkomlighet för de trafikslag som finns med i kommunens trafikpolicy samt för parkering inom såväl allmän platsmark som

kommunkoncernens kvartersmark. Att bygga tätt i centrala lägen bör minska behovet av parkeringsplatser, men det kommer av utrymmesskäl i hög utsträckning behöva tillgodoses i

kostsamma garage under jord. Sollentunas tillväxt av människor och trafik kommer att ställa mer krav på parkeringsövervakning för att säkerställa att allmänna parkeringar används av dem de i första hand är avsedda för. För att göra det ekonomiskt mer överkomligt att bygga bostäder behöver nya modeller för att tillgodose parkeringsbehovet i balans med efterfrågan övervägas, d.v.s. en ny modell för parkeringslösningar.

Samhällsbyggnadsprocessen har en potential att väsentligt effektivisera handläggning av de olika momenten genom digitalisering. En digital samhällsbyggnadsprocess med ett effektivt nyttjande av gemensamma data, baserad på kartinformation/geodata och geografiska informationssystem (GIS), kommer att innebära en ännu effektivare avdelning samt att medborgare och näringsliv dygnet runt och samtliga dagar under året kan kommunicera digitalt med verksamheten via robusta och rättssäkra e-tjänster. I tillägg innebär en digital samhällsbyggnadsprocess en ännu mer attraktiv arbetsplats för dagens och framtida medarbetarna då repetitiva administrativa moment skalas bort till förmån för mer avancerade arbetsuppgifter.

Bild, En digital samhällsbyggnadsprocess utgående från befintlig miljö i Sollentuna Källa: Samhällsbyggnadsavdelningen, Sollentuna kommun

Sollentuna kommun har som ett av tre övergripande mål att skapa trygghet och välfärd genom livet.

Samhällsbyggnadsprocessen kan bidra till att Sollentunaborna ska uppleva en säker, trygg och socialt hållbar livsmiljö i kommunen. Detta inte minst genom genomtänkt samhällsplanering med drift- och förvaltningsfrågorna som en central utgångspunkt för samhällsplaneringen. Verksamheten kan bidra till en bättre samordning av trygghetsfrågorna inom kommunkoncernen. Detta genom att tillsätta en roll med ansvar för trygghet kopplat till samhällsbyggnadsprocessen och därigenom få ett ännu större fokus på trygghets-, kris- och beredskapsfrågorna. Även Agenda 2030 ger stöd för arbete inom området.

(9)

Samhällsbyggnadsprocessen har idag låga NKI-tal kopplat till bygglov. Här pågår ett projekt i samarbete med kommunens kundcenter med syfte att förtydliga och förenkla för kunden i

bygglovsprocessen. Även jämförelse med andra kommuner i Stadsbyggnadsbenchen liksom Svenskt näringslivs årliga ranking visar på en potential avseende förbättrad kommunikation med näringslivet.

Inom verksamheten pågår arbetet med att utveckla kommunens översiktsplan (ÖP), i hållbar riktning baserat på Agenda 2030. ÖP ska fastställas under år 2021. Kommunen arbetar redan idag kontinuerligt med Agenda 2030 och att uppfylla samtliga mål inom ramen för sin rådighet.

Verksamhetens inriktning är att ÖP ska utgöra kommunens övergripande styrdokument i

samhällsbyggnadsprocessen. Denna inriktning kommer under år 2020 att innebära att fler enheter inom verksamheten och ytterligare enheter från övriga avdelningar och nämnder inom kommunen samt de kommunala bolagen involveras i utvecklingsarbetet kring ÖP.

En ÖP är inte ett juridiskt bindande dokument, men en väl förankrad ÖP-process bäddar för att planen kan tjäna som styrdokument för vilka allmänna intressen som ska beaktas vid framtida planering.

Särskilda, pågående uppdrag

Inom samhällsbyggnadsavdelningen pågår, utöver grunduppdraget inom respektive nämnds reglemente, arbete kring ett stort antal, särskilt beslutade politiska uppdrag. Exempel på uppdrag är följande.

 Handlingsplan Agenda 2030

 Avfallsplan

 Bullerstrategi

 Energiplan

 Vattenplan

 Mål och handlingsplan: miljö&klimat

 Vattensamverkan

 Översiktsplan

 Urban grönstruktur

 Klimatanpassningsplan

 Parkeringsplan

 Cykelplan

 Säkra skolvägar

 Trygg i trafiken

 Klottersanering

 Busshållplatser Edsberg

 Cykelparkering

 Ny entré pendeltågstation Häggvik

 Förbättrad snöröjning

 Städkritiska områden

 Parkeringskritiska områden

 Digitalisera kulturmiljöprogram

 Insamling FTI

Observera att uppdrag listade ovan inte utgör den kompletta listan av särskilt beslutade politiska uppdrag, samt att ytterligare uppdrag diskuteras.

Samhällsbyggnadsprocessen har skapat förutsättningar för sammanhållet flöde och hög effektivitet genom att samordna och dela gemensamma resurser. Som den icke-kompletta listan av särskilt beslutade politiska uppdrag ovan visar, finns ett behov att prioritera och koordinera nämndernas uppdrag till verksamheten, till nytta för medborgare och näringsliv.

(10)

4 Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete innebär att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och förbättra sitt arbete i förhållande till de krav, mål och riktlinjer som ställs på verksamheten. Genom planering, uppföljning och analys samt till dem kopplade åtgärder sker arbetet med fokus på utveckling och ständig förbättring.

Tydliga roller är ett bra medel för att nå ett framgångsrikt kvalitetsarbete. För att samordna arbetet finns därför funktionen utvecklingsledare inom staben som säkerställer en samordning och uppföljning av åtgärderna samtidigt som medarbetarna bidrar med idéer och kompetens inom det område som de är experter på.

Ett forum för erfarenhetsåterföring och idéutbyte har skapats, Samhällsbyggnadsakademin. Syftet med akademin är att lyfta gemensamma utmaningar och skapa förutsättningar för lösningar på bred front inom samhällsbyggnadsprocessen.

Som ett ytterligare ett led i detta behövs en modell för att ta tillvara på kunskap och erfarenheter från det löpande arbetet som sedan återförs till organisationen genom strukturerade uppföljningar och slutredovisningar som kommer alla intressenter till del.

Arbetsplatsträffar (APT) fungerar fortsatt som forum för uppföljning och analys av förslag och/eller avvikelser kopplade till arbetsmiljön.

För att säkerställa en så effektiv samhällsbyggnadsprocess som möjligt kommer det under året behöva tas fram en strategi för hur större avvikelser och utvecklingsområden som omfattar flera delar av processen fångas upp och hanteras.

(11)

5 Ekonomi

5.1 Budget på nämndens verksamhetsområde

Verksamhetsområde Budget 2019 Förändringar

2020 Budget 2020

Nämnd 300 300 600

Samhällsbyggnadsverksamhet 8 700 400 9 100

Summa 9 000 700 9 700

Beslutad ram 9 000 700 9 700

Kvar att fördela 0 0 0

Verksamhetsområde Intäkter 2020 Kostnader

2020 Budget netto 2020

Nämnd 0 600 600

Samhällsbyggnadsverksamhet -3 092 12 192 9 100

Summa -3 092 12 792 9 700

5.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde

Tabell 1

Fördelningen av budget per verksamhetsområde är något förändrad jämfört med 2019. Nämndens andel av den totala budgeten har ökat något mer än samhällsbyggnadsverksamhetens trots att budgeten har ökat för båda verksamheterna.

Jämfört med 2019 är antalet verksamhetsområden oförändrad under 2020. Av den utökade budgeten kommer nämndens verksamhet få 300 tusen kronor och samhällsbyggnadsverksamheten 400 tusen kronor mer 2020 jämfört med 2019.

Samhällsbyggnadsverksamheten består av energirådgivning, miljöarbete, kommunövergripande hållbarhetsarbete, arbete med frågor kring vatten och vattensamverkan. Energirådgivningen är ett samarbete mellan Vallentuna, Upplands Väsby och Sollentuna kommun och finansieras genom bidrag från Energimyndigheten. Vattensamverkan består av vattensamverkan Edsviken och Oxunda. Den senare är ett samarbete mellan Sollentuna, Järfälla, Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna och Täby kommun. I vattensamverkan för Edsviken ingår Sollentuna, Danderyds, Solna, Stockholms, Järfälla och Sundbybergs kommun.

De utökade medlen för kommunikation och extern samverkan inom samhällsbyggnadsverksamheten kommer att fördelas på miljöarbete, kommunövergripande hållbarhetsarbete och arbete med frågor kring vatten.

Tabell 2

Anslaget på 600 tusen kronor för nämndens verksamhet kommer att användas för ledamöternas arvoden och andra kostnader som är direkt kopplade till nämnden och dess ledamöters arbete.

Anslaget på 9,1 miljoner kronor för samhällsbyggnadsverksamhet kommer att fördelas på

energirådgivning, miljöarbete, kommunövergripande hållbarhetsarbete, arbete med frågor kring vatten och vattensamverkan. Alla är verksamheter som bedrivs idag.

Av intäkterna kommer 1 725 tusen kronor från vattensamverkan och 1 367 tusen kronor från Energimyndigheten för energirådgivningen. Den senare finansieras i sin helhet genom bidraget från Energimyndigheten.

(12)

5.3 Riktade budgetmedel

Nivåpåverkande förändringar, tkr

Budget 2020

Planerad tidpunkt för start

Kommentar

Kommunikation och extern

samverkan -400 20200101

De ökade medlen kommer att användas för kommunikationsinsatser och extern samverkan med näringsliv, föreningsliv och andra externa aktörer kopplat till olika projekt som nämnden ansvarar för.

Nämnd -300 20200101

En ökning pga.en uppräkning av nämndledamöternas arvoden och för att budgeten för 2019 inte inkluderade några pengar för kostnader utöver arvodena.

5.4 Investeringsram

2020

Nämndens investeringsbudget 0

(13)

6 Kvalitetsstyrning

Kvalitetsstyrning handlar om hur kommunen genomför grundläggande uppdrag utifrån lagstiftning, föreskrifter, nationella och kommunalt styrande dokument samt i vilken grad kommuninvånarnas krav på kvalitet i service och tjänster uppfylls.

Till varje kvalitetsfaktor kopplas minst en kvalitetsindikator. Kvalitetsindikatorn ska ha en riktning och en styrgräns för när grön respektive nedre accepterad gul nivå är uppnådd. Grön nivå anger det önskade resultatet, medan gul nivå kräver löpande uppföljning. Röd nivå kräver omedelbar åtgärd.

6.1 Målgrupp (Kunder – brukare – invånare - intressenter)

Kvalitetsfaktorer:

6.1.1 Nöjda medborgare Beskrivning

Alla ska känna sig trygga och nöjda med det kommunen erbjuder och det ska finnas möjlighet att leva ett gott liv i Sollentuna utifrån varje individs behov. För att hitta den balans som efterfrågas tar vi hand om naturområden och tar ansvar för att vara en klimatsmart kommun. Arbetet ska speglas i allt vi gör och det är viktigt att kommuninvånarna har högt förtroende för kommunens miljö- och klimatarbete.

Detta följs upp genom Statistiska centralbyråns Medborgarenkät som erbjuds årligen men som historiskt sett genomförts vartannat år av kommunen. Resultaten analyseras med SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index (NMI). Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått på den totala nöjdheten och dels av ett antal frågeområden som återger delar av den undersökta verksamheten eller området. Helhetsbetygen mäts med tre specifika frågor. Frågorna besvaras på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Frågeområdenas resultat redovisas som betygsindex, vilka kan variera mellan 0 och 100. Betygsindex under 40 klassas som ”inte godkänt”. Gränsen för ”nöjd” går vid 55 och 75 eller högre tolkas som ”mycket nöjd”. Mer om undersökningen finns på scb.se/vara- tjanster/insamling-och-undersokning/

Kvalitetsindikator Utfall

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Styrgräns

2020 Styrgräns kvinnor 2020

Styrgräns män 2020

Nöjd-Medborgar-Index (NMI)

avseende kommunens miljöarbete 0 60 0 65

Motivering styrgränser/målvärde

Detta är ett område som behöver följas upp för at nå det övergripande målet om att den första klimatneutrala kommunen.

Nedre accepterade styrgräns för de som svarar att de är nöjda med kommunens klimatarbete måste vara 65 för att vi ska ha uppnått en grundläggande nivå (gul) och fortsatt ligga högre än genomsnittet i Sverige. Ambitionen är att uppnå

styrgränsen 70 vilket får ses som ett högt förtroende för kommunens klimatarbete (grön) och är i linje med de högst presterande kommunerna.

6.2 Verksamhet

Kvalitetsfaktorer:

6.2.1 Rent vatten Beskrivning

Sollentuna ska vara det första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser. För att vårda kommunens attraktivitet är miljö- och klimatfrågorna centrala. Kommunen vårdar naturreservat och grönområden. Omhändertagandet av dagvatten är en utmaning när bebyggelsen växer och därför prioriteras vattenvårdsfrågor. Målsättningen är att genom miljökvalitetsnormerna nå en god övergripande ekologisk vattenstatus till år 2027.

Kvalitetsindikator

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Styrgräns 2020

Styrgräns kvinnor 2020

Sjöar med god ekologisk status, andel

(%), (agenda 2030, mål 6) 50 50 50 50

(14)

Kvalitetsindikator Utfall

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Styrgräns

2020 Styrgräns kvinnor 2020

Till 2021 behöver vi bibehålla nivån 50% (gul). Detta är en förutsättning för att nå det övergripande målet om 100%

(grön) till 2027 efter att vattenplanen är antagen.

Vattendrag med god ekologisk status,

andel (%), (agenda 2030, mål 6) 0 0 0 0

Utifrån nuvarande förutsättningar bibehåller vi nivån 0% (gul) till 2021. En förutsättning för att nå det övergripande målet om 100% (grön) till 2027 är att vattenplanen är antagen. Enbart ett vattendrag (Edsviken) omfattas, därav extremerna i styrgränsen.

Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status, andel (%), (agenda 2030, mål 6)

75 75 75 100

Enligt miljökvalitetsnormerna bör nivå 100% (grön) uppnås till 2021. En godkänd nivå är 80% (gul).

Kvalitetsfaktorer:

6.2.2 Hållbart byggande Beskrivning

I byggandets samtliga skeden behöver Sollentuna säkerställa att vi arbetar aktivt med miljö- och klimatfrågan. Genom att ställa krav på material och byggnation vid nybyggnation och renovering av befintliga fastighetsbestånd, kommunala som privata, kan vi minska utsläppen. För nya områden ska en livscykelanalys (LCA) göras i projekteringsskedet. Krav på redovisning av energieffektivisering och CO2-besparing i pågående entreprenader.

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

I byggandets samtliga skeden behöver Sollentuna säkerställa att vi arbetar aktivt med miljö- och klimatfrågan.

Genom att ställa krav på material och byggnation vid nybyggnation och renovering av befintliga

fastighetsbestånd, kommunala som privata, kan vi minska utsläppen. För nya områden ska en livscykelanalys (LCA) göras i projekteringsskedet.

Krav på redovisning av energieffektivisering och CO2- besparing i pågående entreprenader.

- - - - - -

Detta är ett utvecklingsmål och uppföljning sker därför i målstyrningen.

Kvalitetsfaktorer:

6.2.3 Bibehållen eller ökad kolinlagring inom kommunens natur- och parkmark

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Kolinlagring i natur- och parkmark (ton

CO2/år) - - - - - -

Detta är ett utvecklingsmål och uppföljning sker därför i målstyrningen.

(15)

7 Målstyrning

Målstyrning fokuserar på utveckling och att skapa större förändringar.

Minst en målindikator kopplas till respektive mål. Målindikatorn ska mäta ett förväntat resultat, det vill säga det som målet syftar till. Målindikatorn ger en indikation på måluppfyllelsen eller den långsiktiga utvecklingen inom målet. Ett målvärde ska anges som visar om önskat resultat uppnås (grön) eller inte uppnås (röd).

Övergripande mål:

7.1 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt

Nämndmål:

7.1.1 Hållbart byggande Beskrivning

I byggandets samtliga skeden behöver Sollentuna säkerställa att vi arbetar aktivt med miljö- och klimatfrågan. Genom att ställa krav på material och byggnation vid nybyggnation och renovering av befintliga fastighetsbestånd, kommunala som privata, kan vi minska utsläppen. För nya områden ska en livscykelanalys (LCA) göras i projekteringsskedet. Krav på redovisning av energieffektivisering och CO2-besparing i pågående entreprenader.

Förväntat resultat

Att fler byggherrar tar ansvar för att i större utsträckning leverera produkter som säkerställer en förflyttning mot målet att Sollentuna ska bli den första kommunen som inte tär på jordens resurser.

Målet behöver vara treårigt och kan även kopplas till Agenda 2030. Till 2020 ska 20 % av projekten ha genomförd LCA för att sedan öka med 5% årligen till 2022. Detta då arbetssättet som genomsyrat Väsjön behöver implementeras i nya projekt vartefter dessa startas upp.

Indikatorer Utfall

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Målvärde

2020 Målvärde kvinnor 2020

Målvärde män 2020

Andel projekt med genomförd LCA

(%) 0 0 0 20

Målvärdet 2020 utgår från en uppskattning av nuvarande projekt inom Väsjön där LCA tillämpats. Eftersom det inte finns en strukturerad insamling av LCA i tidigare projekt saknas utfall för 2017-2019.

Nämndmål:

7.1.2 Bibehållen eller ökad kolinlagring inom kommunens natur- och parkmark Beskrivning

I linje med KF-beslut ska verksamheten utveckla plan för hur kolinlagring kan bibehållas eller helst öka, med hänsyn till den mark som tas i anspråk för exploateringar. Årliga åtgärder enligt skötselplan genomförs för att effektmål ska infrias.

Förväntat resultat

Kolinlagringen i kommunens natur- och parkmark ska bibehållas eller helst öka, med hänsyn till den mark som tas i anspråk för exploateringar. Detta sker genom kompensation av de grönytor som går förlorade i samband med att marken bebyggs. Nuvarande grönstruktur håller 13000 ton CO2 och nivån måste bibehållas eller helst öka genom åtgärder både vid infrastrukturell utbyggnad och grönstrukturskompensation vid exploatering. Målet behöver följas upp årsvis fram till 2022.

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Målvärde

Kolinlagring i natur- och parkmark (ton

CO2/år) 13 000 13 000 13 000 13 000

(16)

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Målvärde

Målvärdet 2020 utgår från en äldre forskningsanalys som pekar på att kolinlagringen är ca 13.000 ton CO2e/år i kommunens natur- och parkmarker. Denna inlagring måste bibehållas eller ökas vilket är ett av de mest signifikanta och effektiva sätt som kommunen har rådighet över klimatpåverkan.

(17)

8 Risker och åtgärder - internkontroll

Nämnden ska årligen fastställa risker och åtgärder inom ramen för internkontroll. Från och med 2018 redovisas riskhanteringen integrerat i nämndens verksamhetsplan.

8.1 Miljökrav följs inte upp i upphandlingsprocessen

Beskrivning av risk

Klimatnämnden ansvarar för att säkerställa att de miljö- och klimatkrav som ställs i samband med upphandlingar följs upp. Inom ramen för sitt uppdrag ska nämnden planera och samordna det övergripande arbetet med att minska kommunens klimatpåverkan. Nämnden ska anta styrande dokument som ska tillämpas vid upphandlingar, förankra dessa i organisationen och ge relevant stöd i upphandlingsprocesserna. Brister i uppföljning av miljö- och klimatkrav kan innebära att de

övergripande miljömålen inte uppfylls eller att måluppfyllnaden av Agenda 2030 försvåras.

Kontroll/åtgärd Hur och när?

Stöd kopplat till miljö- och klimataspekterna i samband

med granskning av upphandlingar I samband med större upphandlingar.

(18)

9 Plan för uppföljning av privata utförare

Nämnden saknas uppdrag utförda av privata utförare.