03.2. Bilaga 1 - Verksamhetsplan 2019 Klimatnämnden

Verksamhetsplan 2019

Klimatnämnden

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Nämndens uppdrag ... 3

1.2 Energirådgivning ... 3

2 Omvärldsanalys ... 4

3 Ekonomi ... 5

3.1 Budget på nämndens verksamhetsområde ... 5

3.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde ... 5

3.3 Riktade budgetmedel ... 5

3.4 Investeringsram ... 5

4 Nulägesanalys ... 6

5 Systematiskt kvalitetsarbete ... 7

6 Kvalitetsstyrning ... 8

6.1 Invånare ... 8

6.2 Samhälle och utveckling ... 8

7 Målstyrning ... 10

7.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 10

7.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 10

8 Risker och åtgärder - internkontroll ... 12

8.1 Andra nämnder inte är medvetna om sitt ansvar för att uppfylla mål och handlingsplanen för miljö och klimatarbetet. ... 12

Klimatnämnden, Verksamhetsplan 3(12)

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Nämnden ansvarar för att planera och samordna det övergripande arbetet med:

- att minska kommunens miljö- och klimatpåverkan, - att sammanställa kommunens miljöinformation,

- att planera och samordna kommunens förebyggande och åtgärdande arbete med buller-, energi- och vattenfrågor.

- att ansvara för energirådgivningen

Nämnden bevakar kommunens intressen avseende vattenverksamhet och täktverksamhet enligt miljöbalken (1998:808) och svarar för kommunens interkommunala vattensamverkan.

I nämndens ansvar ingår inte de miljöövervaknings- och tillsynsuppgifter som åvilar miljö- och byggnadsnämnden.

1.2 Energirådgivning

Nämnden ansvarar även för Energirådgivningen som är ett samarbete mellan 27 kommuner och erbjuder opartisk och kostnadsfri rådgivning till privatpersoner, föreningar samt små och medelstora företag. Dess uppgift är bland annat att informera och ge råd om minskad

energianvändning, uppvärmningsalternativ och klimatpåverkan, energideklaration av hus samt vilka bidrag som finns att söka. Energirådgivningen ger råd och hjälper till att hitta den bästa lösningen utifrån olika förutsättningar. Energirådgivningen finansieras i sin helhet genom bidrag från Energimyndigheten.

2 Omvärldsanalys

Miljö och klimat

Miljö- och klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar på såväl global som lokal nivå. FNs hållbarhetsmål – Agenda 2030, är ett ramverktyg som kommer att användas på alla nivåer.

Enlig Sollentunas miljöpolicy, antagen av kommunfullmäktige i november 2014, ska Sollentuna bli den första kommun som inte tär på jordens resurser.

Enligt klimatpolicyn, antagen av kommunfullmäktige i oktober 2016, ska nettoutsläppen av växthusgaser reduceras och minskas till noll i en takt som innebär att den globala

temperaturökningen inte överstiger 1,5 grader Celsius.

För att uppfylla detta krävs bland annat god stadsplanering, ett hållbart byggande, utveckling av mobilitet och infrastruktur för transportsektorn, säkerställande av god kvalitet i grönområden och kommunens vatten, kontrollerad konsumtion bland annat genom miljökrav i inköp och informationsinsatser. I miljöarbetet ingår också att minska bullret och den negativa påverkan från kemikalier

Digitalisering

En alltmer digitaliserad och automatiserad värld innebär såväl utmaningar som möjligheter för Sollentuna kommun. Digitala tjänster kan t ex förändra konsumtionsmönster och nya

möjligheter att dela information kan påverka kommunens arbete och ha inflytande på vad kommuninvånarna förväntar sig. Digitalisering och automatisering ställer krav på kommunens arbetssätt, kompetens och val av verktyg.

Kompetensförsörjning

Det är sannolikt att behovet av åtgärder inom miljö- och klimatområdet ökar och blir alltmer komplexa de närmaste åren och att lagar och regler tillkommer. Förtätning av kommunen innebär också behov av nya lösningar för att inte öka miljöbelastningen. Allt detta ställer högre krav på medarbetares utbildningsnivå, kompetens och erfarenhet. Dessa komplexa

kompetensbehov tillsammans med god arbetsmarknad inom området i länet gör det svårt att rekrytera medarbetare med en fullständig kompetensprofil. Behoven att vidareutbilda personal liksom löner för attraktiva yrkesgrupper bedöms därför komma att öka under de närmsta åren.

Medarbetare ställer också större krav på arbetsgivarens arbetssätt, -verktyg och -kultur.

Ökad samverkan med andra kommuner, myndigheter, forskningsinstanser eller andra parter kan vara ett sätt att dela kunskap och skapa ett effektivare och mer attraktivt arbetssätt.

Klimatnämnden, Verksamhetsplan 5(12)

3 Ekonomi

3.1 Budget på nämndens verksamhetsområde

Verksamhetsområde Budget 2018

Rev.budget 2018

Beslutad budget

2018

Generella tillägg/avdr ag 2019

Budget 2019

Nämnd 0 0 0 300 300

Samhällsbyggnadsverksa

mhet 0 0 0 8 700 8 700

Summa 0 0 0 9 000 9 000

Beslutad ram 9 000 9 000

Kvar att fördela 0 0 0 0 0

Verksamhetsområde Intäkter 2019

Kostnader 2019

Budget netto 2019

Nämnd 300 300

Samhällsbyggnadsverksa

mhet - 1 725 10 425 8 700

Summa - 1 725 10 725 9 000

3.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde 3.3 Riktade budgetmedel

3.4 Investeringsram

2019

Nämndens investeringsbudget

4 Nulägesanalys

Ny tjänstemannaorganisation

I samband med översynen av kommunens tjänstemannaorganisation fattades beslut om att bilda en samhällsbyggnadsavdelning. Vilket innebär en sammanslagning av de tidigare avdelningarna och enheterna bygglovsenheten, mät- och kartenheten, stadsbyggnadsavdelningen och delar av trafik- och fastighetskontoret. Syftet med organisationsförändringen är att skapa rationell ansvarsfördelning och en mer sammanhållen kommun där bla. samhällsbyggnadsprocessen ses över och effektiviseras. Arbetet med gemensamma beröringspunkter har startat och kommer att vara ett fokusområde under 2019 och framåt.

Miljö och klimat

Miljö- och klimatarbete som är ett av kommunens politiska prioriterade områden leds och drivs från strategiska enheten. Arbetet med att stötta alla förvaltningar inom detta fokusområde sker med bland annat ”Mål- och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020” som utgångspunkt. Ett 30-tal åtaganden pågår med målsättningen att minska kommunens negativa påverkan på miljö och klimat. I planen fördelas ansvaret för genomförandet till olika förvaltningar och strategiska enheten bedriver uppsikt och erbjuder stöd för att handlingsplanen ska uppfyllas. Prognosen är att 35% av alla aktiviteter kommer att vara uppfyllda under 2019 och 100 % under 2020.

Åtaganden som drivs av strategiska enheten och som är prioriterade för 2019:

 Ta fram av en ny avfallsplan, i samarbete med SEOM. Planen är gemensam för SÖRAB-kommunerna (slutförs 2020).

 Ta fram en ny energiplan, i samarbete med SEOM (slutförs 2020).

 Initiera arbetet med Agenda 2030 hos relevanta förvaltningar och nämnder.

 Färdigställa en vattenplan (ytvatten, grundvatten, dagvatten, spillvatten, dricksvatten) (slutförs 2019).

 Ta fram en strategi för att genomföra åtgärdsprogram mot buller (slutförs 2019).

 Ta fram en ny handlingsplan för miljö- och klimatarbetet (slutförs 2020).

 Säkerställa miljö- och klimatrelaterade frågor i arbetet med ny översiktsplan

 Bedriva vattenvårdsarbete i samverkan med andra kommuner.

 I samarbete med andra kommuner, bedriva energi- och klimatrådgivning till kommuninvånare och näringsliv.

 Kommunikation med syfte att öka kompetens och engagemang hos kommunens medarbetare, kommuninvånare och skolelever.

Klimatnämnden, Verksamhetsplan 7(12)

5 Systematiskt kvalitetsarbete

Under året kommer en kvalitetsrapport för verksamheten tas fram.

6 Kvalitetsstyrning

Kvalitetsstyrning handlar om hur vi genomför vårt grundläggande uppdrag utifrån lagstiftning, föreskrifter, nationella och kommunalt styrande dokument samt i vilken grad kommuninvånarnas krav på kvalitet i service och tjänster uppfyllts.

I Budget 2019 har fyra styrdokument prioriterats som stöd i detta arbete.

6.1 Invånare

6.1.1 Trygga invånare, studerande, arbetande och besökare Beskrivning

Sollentuna ska upplevas som en trygg miljö att bo, arbeta och studera i. Samtliga invånare i Sollentuna ska känna sig trygga och säkra överallt i kommunen dygnet runt. Kommunen ska vara en aktiv part i att bidra till nå detta. Trygghetsarbetet ska präglas av en integrering mellan ett händelseinriktat arbete och ett långsiktigt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Det ska ske genom god, effektiv och systematisk samverkan dels mellan förvaltningar, dels mellan kommunen och externa parter såsom bland annat polisen, Sollentunahem och brandkåren Attunda. Som stöd i arbetet finns en beslutad trygghets- och säkerhetsstrategi.

Utifrån denna bas ska tre områden prioriteras för att förbättra tryggheten och säkerheten i Sollentuna:

1. Brottsförebyggande arbete 2. Social hållbarhet

3. Trygga utemiljöer Kvalitetsfaktorer:

6.1.2 Delaktighet i samhället Beskrivning

Alla som bor i Sollentuna ska känna att de är en del av vår kommun och för att lyckas med integration bör nyinflyttade sollentunabor liksom de som bott här hela sitt liv vara öppna och nyfikna på varandra. I ett öppet och inkluderande samhälle finns trygghet och styrka. Integration är det som sker när människor, oavsett religion och kulturell bakgrund, möts och lär känna varandra. Som stöd i arbetet finns en beslutad integrationsplan.

Prioriterade områden är 1. Sysselsättning 2. Bostäder

3. Nyanlända barns och ungas skolgång

6.2 Samhälle och utveckling

6.2.1 Sveriges bästa företagsklimat Beskrivning

Det ska vara attraktivt och enkelt att starta, utveckla och driva företag i Sollentuna. Kommunen ska därför vara en aktiv part i att bidra till att skapa goda möjligheter för ett differentierat näringsliv. För att nå målsättningen om att ha Sveriges bästa företagsklimat är det av stor betydelse att det finns ett väl fungerande samarbete mellan Sollentuna kommun, näringsliv, myndigheter, universitet/högskolor och andra kommuner. Kommunen ska verka för att ha goda relationer och nätverk med näringslivet och för att företagare kan möta andra företagare, kommunen, myndigheter och utbildningsanordnare i organiserade former. Som stöd i detta arbete finns en beslutad näringslivsstrategi.

Klimatnämnden, Verksamhetsplan 9(12) Utifrån denna bas ska fyra områden prioriteras för att förbättra näringslivsklimatet i Sollentuna:

1. Stadsutveckling 2. Infrastruktur

3. Samarbete mellan skola, näringsliv och andra aktörer 4. Kommunikation, dialog, service och bemötande

7 Målstyrning

Övergripande mål:

7.1 Trygghet och välfärd genom livet

7.1.1 Verka för en god bebyggd miljö Beskrivning

Olika anspråk på mark och vatten samverkar för attraktiv bebyggelse Förväntat resultat

En god bebyggd miljö

Övergripande mål:

7.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt

7.2.1 Minskad miljö- och klimatpåverkan Beskrivning

Miljö- och klimatfrågor är centrala för att vårda kommunens attraktivitet. Sollentuna ska vara den första kommunen i landet som inte tär på jordens resurser och nettoutsläppen av

växthusgaser ska reduceras. För att uppnå detta finns en Mål- och handlingsplan för miljö- och klimatfrågor framtagen och antagen i KF med en mängd åtgärder för alla förvaltningar. Dessa åtgärder ska följas upp av Samhällsbyggnadssavdelningen. Prioriterade områden är:

-resurshantering och konsumtion -trafik och transportlösningar -mark och vatten

-kommunikation och kompetensutveckling

Målet är flerårigt Förväntat resultat

De direkta utsläppen av växthusgaser från Sollentuna kommuns och Sollentunahems verksamheter minskar*.

De åtaganden som beskrivs i Mål och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020, genomförs.

Indikatorer Utfall

2016 Utfall

2017 Utfall 2018

Målvär de 2019 Andel åtgärder i Mål- och handlingsplan för miljö- och

klimatfrågor som är färdigställda 29 % 35 %

Motivering målvärde

År 2020 ska alla målen vara slutförda

Direkta utsläpp växthusgaser (ton CO2) 9 700

ton CO2

9 450 ton CO2

7 938 ton CO2

6 906 ton CO2

Klimatnämnden, Verksamhetsplan 11(12)

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Motivering målvärde

*Med direkta utsläpp avses utsläpp som genereras av den fjärrvärme, fjärrkyla och elektricitet som förbrukas i kommunens fastigheter och verksamheter, samt vid bränsleförbrukning hos kommunens egna fordon och från kommunanställdas tjänsteresor. CO2-ekvivalenter innefattar samtliga

växthusgaser.

Det pågår ett arbete med energieffektivisering och utbyte av tjänstebilar som kommer att minska utsläppen. Lokalytan och bostadsytan som kommunen och Sollentunahem ansvarar för bedöms minska. Samtidigt förväntas fjärrvärmen stå för en oförändrad eller ökad belastning med en viss andel fossilt bränsle. Det är också angeläget att minska kommunens långväga tjänsteresor med flyg får att nå målvärdet.

8 Risker och åtgärder - internkontroll

Nämnden ska årligen fastställa risker och åtgärder inom ramen för internkontroll. Från och med 2018 redovisas riskhanteringen integrerat i nämndens verksamhetsplan.

8.1 Risk att andra nämnder inte är medvetna om sitt ansvar för att uppfylla mål och handlingsplanen för miljö och klimatarbetet.

Beskrivning av risk

Det finns en risk att det saknas kunskap, styrning och/eller resurser hos de nämnder som har ansvar att genomföra åtaganden enligt dokumentet mål och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020. Det finns också en risk att nämnderna inte heller gör annat miljö- och klimatarbete.

Kontroll/åtgärd Hur och när? Ansvar

(funktion)?

Uppföljning av hur arbetet med handlingsplanen för klimat och miljö fortlöper.

Årligen Strategiska

enheten