03.1. Bilaga 1 - Tertialrapport April T1 2020 klimatnämnden

Tertialrapport April Tertial 1 2020

Klimatnämnden

Innehållsförteckning

1 Ekonomisk uppföljning ... 3

1.1 Prognos Klimatnämnden ... 3

1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget ... 3

1.3 Investeringsprognos ... 4

1.4 Återsökning av statsbidrag ... 4

1.5 Riktade budgetmedel Klimatnämnden ... 5

2 Kvalitetsstyrning ... 6

2.1 Viktig information och förändringar ... 6

2.2 Kvalitetsstyrning (nämnd) ... 7

2.3 Nya data och resultat ... 9

3 Målstyrning ... 10

3.1 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 10

4 Uppdrag ... 12

4.1 KS/KF Uppdrag ... 12

5 Riskhantering - internkontroll ... 13

5.1 Miljökrav följs inte upp i upphandlingsprocessen ... 13

1 Ekonomisk uppföljning

1.1 Prognos Klimatnämnden

Stratsys - KLN nämndrapport 2020

Period- budget

april

Periodutfal

l april Årsbudget Prognos

april Avvikelse

årsbasis Prognos feb

Total

KLIMATNÄMND

Intäkter -1 031 -4 498 -3 092 -3 092 0 -3 092

Kostnader 4 322 4 075 12 792 12 792 0 12 792

Netto (tkr) 3 292 -423 9 700 9 700 0 9 700

PER VERKSAMHETSOMRÅDE Nämnd

Intäkter 0 0 0 0 0 0

Kostnader 200 173 600 600 0 600

Netto (tkr) 200 173 600 600 0 600

Samhällsbyggnadsvht

Intäkter -1 031 -4 498 -3 092 -3 092 0 -3 092

Kostnader 4 122 3 902 12 192 12 192 0 12 192

Netto (tkr) 3 092 -596 9 100 9 100 0 9 100

Prel. kostnader (interna) 0 0 0 0 0 0

Differenser / felkonteringar 0 0 0 0 0 0

Tabellförklaring

Periodbudget: Budget 2020 jämt fördelat över året. I denna rapport för januari-april Periodutfall: Det faktiska utfallet för aktuell period, i denna rapport januari-april Budget 2020: Den beslutade årsbudgeten för nämnden och dess verksamheter

Prognos Apr: En prognos för helårsutfallet baserad på information för perioden januari-april Avvikelse årsbasis: Differenser mellan kolumnerna Prognos Apr samt Budget 2020

Prognos Feb: Här presenteras den tidigare rapporterade helårsprognosen

1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget

Budgeten och föregående prognos ser ut att hålla för nämndens kostnader medan intäkterna ligger över budget. Anledningen till att intäkterna är högre än budget är att överskotten från 2019 för energi- och klimatrådgivningen och vattensamverkan är överförda till 2020. För vattensamverkan ligger alla intäkterna under perioden och är inte periodiserade över året däremot är intäkterna för energi- och klimatrådgivningen periodiserade över hela året. Då ovan nämnda projekt är ett samarbete mellan flera kommuner ska resultatet vara noll under projektens löptid och medlen kan inte finansiera annan verksamhet.

Vi kommer att se över intäkterna i dessa projekt och göra en bedömning av om de kommer att förbrukas under året. Förslaget är att det som inte kommer att förbrukas under 2020 lyfts över till ett balanskonto så att nämndens resultat inte belastas med det.

Utfallet jämfört med periodbudget

Utfallet för intäkterna ligger över budget, vilket beror på att överskotten från 2019 för energi- och

klimatrådgivningen och vattensamverkan är överförda till 2020.

Kostnadsutfallet för perioden ligger nästan i linje med periodiserad budget. Avvikelsen är 200 tkr och beror på att externa inköp som finns med i periodbudgeten inte har genomförts ännu.

Prognosbedömning Prognosen är säker.

Kommentarer till prognos per verksamhetsområde

Utfallet för nämnden är i nivå med periodbudget och prognosen ser ut att hålla. Att ett antal

nämndmöten har ställts in under våren kommer att påverka utfallet på årsbasis jämfört med årsbudget och helårsprognosen.

Energi- och klimatrådgivningens kostnadsutfall ligger på samma nivå som periodbudgeten och prognosen. Intäkterna är högre än periodbudget och prognos, vilket beror på att överskottet från 2019 har förts över till 2020 och de fanns inte med i budgeten. Det kan komma in ytterligare intäkter under året pga. att överskottet från 2018, då ansvaret för detta låg hos en annan kommun kan komma att överföras till vårt projekt.

Kostnadsutfallet för miljö- och klimatarbetet ligger något över periodbudgeten. Det beror på att mer tid har lagts ner på projekten som ingår i verksamheten. Prognosen bedöms trots det att hålla på årsbasis.

Strategiskt hållbarhetsarbete kommunövergripande kostnadsutfall ligger i stort sett i nivå med periodbudgeten. Arbetet inom verksamheten följer planerna och bedömningen är att prognosen kommer att hålla på årsbasis.

Kostnadsutfallet för vattensamverkan ligger något över periodbudgeten, vilket beror på att mycket tid har lagts på administration i ett av projekten som ingår i verksamheten. Under resterande delen av året kommer det inte att läggas lika mycket tid på det. Intäkterna ligger över budgeten, vilket beror på att överskottet från 2019 har förts över till 2020 och de fanns inte med i budgeten. Bedömningen är att prognosen för verksamheten kommer att hålla på årsbasis.

Strategisk vattenplanerings kostnadsutfall ligger under periodbudgeten. Mer tid och kostnader kommer att belasta verksamheten under resterande delen av året. Prognosen kommer att hålla på årsbasis.

Eventuell omdisponering av budget Det är inte aktuellt att omdisponera budget.

Planerade åtgärder vid eventuella underskott

Det ser inte ut att bli något underskott och därmed finns det inga planerade åtgärder.

1.3 Investeringsprognos

Investeringar, mkr Budget 2020 Prognos Avvikelse

0 0 0 0

1.4 Återsökning av statsbidrag

Myndighet Medel t.o.m. april 2020 Medel - utfall

Energimyndigheten 1,4 1,4

Länsstyrelsen i Stockholm (LONA-

bidrag) 0,075 0,056

Bidraget från Energimyndigheten finansierar energi- och klimatrådgivningen som är ett samarbete mellan Vallentuna, Upplands Väsby och Sollentuna kommun.

Bidraget från Länsstyrelsen i Stockholm är ett LONA-bidrag (lokala naturvårdssatsningar) för att ta fram ett scenarioverktyg som ska visa och jämföra hur ett ekologiskt nätverk för småfågel ser ut före och efter en tänkt exploatering. Detta kan underlätta vid planeringen och visa vad man kan göra för att förstärka den biologiska mångfalden. Södra Häggvik kommer att vara testområde när vi tar fram scenarioverktyget. Verktyget kommer vara en modul i det befintliga verktyget www.stadstrad.se där man redan idag kan se Sollentunas bebyggelsenära träd från befintlig satellitdata, öppet för alla.

1.5 Riktade budgetmedel Klimatnämnden

Nivåpåverkande

förändringar, mkr Budget 2020 Prognos Avvikelse Kommentar Kommunikation och extern

samverkan -0,4 -0,4 0 Bedömningen är att den utökade

budgeten kommer att förbrukas under året.

Nämnd -0,3 -0,3 0

Bedömningen är att den utökade budgeten kommer att förbrukas under året.

2 Kvalitetsstyrning

2.1 Viktig information och förändringar

Under första tertialen har verksamheten påverkats av den pågående smittspridningen av Corona Covid-19. Det handlar främst om att inställda nämndsammanträden under mars och april medfört att pågående uppdrag inte har kunnat tas upp för information och beslut. Inte heller har beslut om nya uppdrag kunnat fattas. Enstaka beslut har kunnat fattas av ordföranden i enlighet med kommunallagen.

Sammantaget innebär ändå detta att tidsplanerna för en del av uppdragen kan komma att påverkas.

Härutöver har formerna för verksamhetens utåtriktade aktiviteter anpassats till folkhälsomyndighetens rekommendationer och kommunens riktlinjer att inte ha fysiska möten med externa deltagare.

Leverans av klimatnämndens åtaganden och uppdrag har släpat efter något på grund av brist på personalresurser i förvaltningen. Nu är samtliga vakanta tjänster tillsatta och arbetet i full gång med alla beslutade projekt, utom kemikalieplanen, som inte är påbörjad. Nuvarande kemikalieplan har löpt ut och arbetet med en ny ska påbörjas snarast möjligt.

Agenda 2030

Kommunstyrelsen beslutade att remittera den Agenda 2030-policy, som klimatnämnden varit med och tagit fram, till samtliga nämnder. Den ursprungliga planen var att fatta beslut i kommunfullmäktige under våren för att nämnderna skulle kunna inkludera Agenda 2030 i budgetprocess och

verksamhetsplan till 2021. Omprioriteringar på grund av Corona-läget har skjutit fram såväl Agenda 2030-processen som budget- och verksamhetsplanering. Policyn beräknas kunna beslutas i höst och förhoppningen är att kunna inkludera den i planeringen för 2021. I det förslag som ligger till beslut är klimatnämnden berörda av följande mål:

 Mål 6 Rent vatten och sanitet för alla

 Mål 11 Hållbara städer och samhällen

 Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion

 Mål 14 Hav och marina resurser

 Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald

 Mål 17 Genomförande och globalt partnerskap Koldioxidbudget

Upphandling har genomförts och konsult har valts för att ta fram en koldioxidbudget för Sollentuna kommun. Budgeten kommer att ligga till grund för prioriteringar, både storleksmässigt och tidsmässigt av kommunens arbete med att minska koldioxidutsläppen.

Avfallsplanen

Varje kommun ska enligt lag ha en renhållningsordning bestående av avfallsplan och

avfallsföreskrifter som ska beslutas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen ska ses över minst vart fjärde år och vid behov uppdateras. Projektet med den reviderade avfallsplanen fortskrider enligt planering. Förankring hos klimatnämnden och beslut hos kommunstyrelsen och kommunfullmäktige är beräknat till hösten 2020.

Energiplanen

Enligt lagen om kommunal energiplanering ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Arbetet med att aktualisera energiplanen pågår enligt projektplan med undantag för tidplanen. Löpande möten sker med arbetsgruppen och anlitad konsult.

Mål och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet från 2021

Förberedelser har påbörjats, men än så länge finns inget dokumenterat. Planen behöver färdigställas under 2020, eftersom innevarande plan löper ut under året. Projektupplägget är inte beslutat, men arbetet med förstudie i form av klimatutredning påbörjas under våren. Workshops behöver hållas, men på grund av rådande läge med Corona Covid-19 är det osäkert i vilken form dessa ska genomföras.

Tidplanen är knappt tilltagen för att klara detta.

Miljöbarometern

Arbetet med att ta fram en "Miljöbarometer" för uppföljning av nyckeltal pågår enligt plan och barometern kommer lanseras under sen vår eller tidig sommar 2020. Genom barometern kan man mer kontinuerligt följa upp nyckeltal och kommunens utveckling kopplat till miljö-och klimatarbetet.

Tanken är att detta ska ersätta det miljöbokslut som tidigare bifogats kommunens årsredovisning.

2.2 Kvalitetsstyrning (nämnd)

2.2.1 Målgrupp (Kunder –brukare –invånare -intressenter)

Kvalitetsfaktorer nämnd:

Nöjda medborgare

Kommentar

Alla ska känna sig trygga och nöjda med det kommunen erbjuder och det ska finnas möjlighet att leva ett gott liv i Sollentuna kommun utifrån varje individs behov. För att hitta den balans som efterfrågas tar vi hand om naturområden och tar ansvar för att vara en klimatsmart kommun. Arbetet ska speglas i allt vi gör och det är viktigt att kommuninvånarna har högt förtroende för kommunens miljö-och klimatarbete. Detta följs upp genom Statistiska centralbyråns Medborgarenkät som erbjuds årligen men som historiskt sett genomförts vartannat år av kommunen. Resultaten analyseras med SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index (NMI).

Nämnden kommunicerar och genomför återkommande utåtriktade aktiviteter för att uppmärksamma viktiga miljöfrågor. Det handlar bland annat om arbetet med att förbättra statusen i kommunens vatten, om energi-och klimatrådgivning och skräpplockardagar men även om att involvera olika grupper i arbetet med att ta fram nya handlingsplaner som exempelvis energiplanen. Eftersom något nytt värde för kvalitetsindikatorn inte finns att tillgå förrän i december 2020 saknas det möjlighet att närmare utvärdera hur framgångsrikt arbetet har varit.

Denna kvalitetsindikator är även ett mått på hur väl nämnden uppfyller FNs globala hållbarhetsmål enligt Agenda 2030, mål nummer 11 Hållbara städer och samhällen.

Kvalitetsindikator Utfall 2018

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Styrgräns kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Nöjd-Medborgar-

Index (NMI) avseende kommunens miljöarbete

60 0 65

Kommentar

Det saknas utfall för Sollentuna kommun år 2019. Det genomsnittliga utfallet (betygsindex) hos deltagande kommuner var 54 av max 100 under år 2019. Årets rapport är ännu inte framtagen och resultatet presenteras först i december 2020.

2.2.2 Verksamhet

Kvalitetsfaktorer nämnd:

Rent vatten

Kommentar

Sollentuna ska vara den första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser. För att vårda kommunens attraktivitet, på såväl kort som på lång sikt, är miljö-och

klimatfrågorna centrala. Kommunen vårdar naturreservat och grönområden. Omhändertagandet av dagvatten är en utmaning när bebyggelsen växer och därför prioriteras vattenvårdsfrågor.

Målsättningen är att nå en god övergripande vattenstatus till år 2027, baserat på EU:s så kallade miljökvalitetsnormer för ekologisk, kemisk och kvantitativ status.

Miljökvalitetsnormer för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön i en vattenförekomst. För att nå upp till de uppsatta miljökvalitetsnormerna för kommunens vattenförekomster pågår arbetet med att ta fram en kommunal vattenplan. Planen som är tänkt att sändas på remiss under våren 2020 innehåller

en stor mängd konkreta förslag till åtgärder. Det hindrar inte att det redan görs och har gjorts olika åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten, men planen syftar till att ge arbetet en systematik och ska möjliggöra prioriteringar för att långsiktigt nå miljökvalitetsnormerna för ytvatten och grundvatten.

Denna kvalitetsindikator syftar till att indikera hur väl Sollentuna kommun (och klimatnämnden) når miljökvalitetsnormer som finns för kommunens vattenförekomster (undantaget Edsviken).

Kvalitetsindikatorn är även ett mått på hur väl nämnden uppfyller FNs globala hållbarhetsmål enligt Agenda 2030, mål nummer 6 Rent vatten och sanitet för alla, mål nummer 14 Hav och marina resurser samt mål nummer 15 Ekosystem och biologisk mångfald.

Kvalitetsindikator Utfall 2018

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Styrgräns kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Sjöar med god

ekologisk status, andel (%), (agenda 2030, mål 6)

50 50 50

Kommentar

Indikatorn kommer följas upp årsvis och avser totalt två sjöar (Rösjön och Norrviken).

Vattendrag med god ekologisk status, andel (%), (agenda 2030, mål 6)

0 0 0

Kommentar

Indikatorn kommer följas upp årsvis och avser ett vattendrag (Edsviken).

Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status, andel (%), (agenda 2030, mål 6)

75 75 100

Kommentar

Indikatorn kommer följas upp årsvis och avserfyra vattenförekomster (Stockholmsåsen Upplands Väsby, Stockholmsåsen Sollentuna, Stockholmsåsen Silverdal och Stockholmsåsen Solna).

Kvalitetsfaktorer nämnd:

Hållbart byggande

Kommentar

Kvalitetsfaktorn är ett utvecklingsområde och ingår i målstyrningen, se 3.1.1. Hållbart byggande.

Kvalitetsindikator Utfall 2018

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Styrgräns kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 I byggandets

samtliga skeden behöver Sollentuna säkerställa att vi arbetar aktivt med miljö-och klimatfrågan.

Genom att ställa krav på material och byggnation vid nybyggnation och renovering av befintliga fastighetsbestånd, kommunala som privata, kan vi minska utsläppen.

För nya områden ska en livscykelanalys (LCA) göras i

projekteringsskedet. Krav på redovisning av energieffektivisering och CO2-besparing i pågående entreprenader.

- - - - - - - -

Kommentar

Kvalitetsfaktorn inklusive indikator är ett utvecklingsområde och ingår i målstyrningen, se 3.1.1. Hållbart byggande.

Kvalitetsfaktorer nämnd:

Bibehållen eller ökad kolinlagring inom kommunens natur-och parkmark

Kommentar

Kvalitetsfaktorn är ett utvecklingsområde och ingår i målstyrningen, se 3.1.2. Bibehållen eller ökad kolinlagring inom kommunens natur-och parkmark.

Kvalitetsindikator Utfall 2018

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Styrgräns kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Kolinlagring i natur-

och parkmark (ton CO2/år)

- - - - - - - -

Kommentar

Kvalitetsfaktorn inklusive indikatorn är ett utvecklingsområde och ingår i målstyrningen, se 3.1.2. Bibehållen eller ökad kolinlagring inom kommunens natur-och parkmark.

2.3 Nya data och resultat

Resultatet för kommunrankingen av Sveriges miljöbästa kommuner 2020 presenterades i tidskriften Aktuell hållbarheti början på maj. Sollentuna kommun hamnar på plats 13 av 290 i årets

kommunrankning. Det är en förbättring jämfört med plats 19 i förra årets rankning. Vid en närmare jämförelse hamnar Sollentuna kommun på plats 2 av kommunerna i Stockholms län och på plats 5 av totalt 46 storstäder och storstadsnära kommuner. Sollentuna kommuns totala poäng i rankingen är 34,4 av totalt 52 poäng. Rankningen i sin helhet återfinns på www.kommunranking.se.

3 Målstyrning

Övergripande mål:

3.1 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt Nämndmål:

3.1.1 Hållbart byggande

Kommentar

I byggandets samtliga skeden behöver Sollentuna kommun säkerställa att vi arbetar aktivt med miljö- och klimatfrågan. Byggherrar behöver i större utsträckning leverera produkter som säkerställer en förflyttning mot målet att Sollentuna ska bli den första kommunen som inte tär på jordens resurser och som inte bidrar till den globala uppvärmningen. Modeller för att kunna ta fram livscykelanalyser (LCA) för nya områden utvecklas. Krav på redovisning av energieffektivisering och CO2-besparing i pågående anläggningsentreprenader behöver ställas.

Målet för 2020 är att genomföra LCA på 20% av anläggningsentreprenaderna, för 2021 är siffran 25 % och för 2022 är siffran 30%.

Som LCA godtas förenklade klimatredovisningar, som visar entreprenadens ungefärliga utsläpp av växthusgaser (omräknat till koldioxidekvivalenter CO2e).

Av de pågående anläggningsentreprenaderna under första tertialen uppfyller en av entreprenörerna kravet på att redovisa klimatpåverkan, men eftersom målvärdet avser helåret anges inget utfall för första tertialen. För att uppnå målet behöver en stor del av de återstående upphandlingarna under året ha med krav på klimatredovisningar. Detaljerna för när uppföljning gentemot entreprenaderna följs upp behöver utredas innan en tillförlitlig indikator kan fastslås.

Detta mål bidrar även till att nämnden kan uppfylla FN:s globala hållbarhetsmål enligt Agenda 2030, mål nummer 12 Hållbar konsumtion och produktion samt mål nummer 13 Bekämpa

klimatförändringarna.

Indikatorer Utfall

2018

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Målvärde 2020

Utfall kvinnor 2020

Målvärde kvinnor 2020

Utfall män 2020

Målvärde män 2020 Andel projekt

med genomförd LCA (%)

0 0 20

Kommentar

Modellen för uppföljning är ännu inte färdigställd varför inget utfall återfinns för denna period.

Nämndmål:

3.1.2 Bibehållen eller ökad kolinlagring inom kommunens natur- och parkmark

Kommentar

Kolinlagringen i kommunens natur-och parkmark ska bibehållas eller helst öka, med hänsyn till den mark som tas i anspråk för exploateringar. Detta sker genom kompensation av de grönytor som går förlorade i samband med att marken bebyggs. Enligt tidigare bedömningar sker en årlig kolinlagring i kommunens grönstruktur om 13 000 ton CO2. Senare studier pekar dock på att kolinlagringen i öppen mark sannolikt är betydligt lägre än den som antogs i den tidigare bedömningen. Därför finns det skäl att under året närmare se över och revidera ingångsvärdet för kolinlagringen. En precisering av målet är att det är förlusten av kolinlagring på kommunal natur-och parkmark som tas i anspråk för

exploatering som ska kompenseras. Kompensationen ska ske med åtgärder inom kommunens natur- och parkmark som inte äventyrar rekreationsvärden, biologiska värden eller kulturvärden. De studier som har gjorts under året antyder att detta kan bli svårt att uppnå, beroende på hur stora ytor som tas i anspråk för exploatering.

Uppföljningen av målet kräver en systematisk uppföljning av storleken på förlusterna av kolinlagring i olika exploateringsprojekt och kompensationsåtgärdernas omfattning. Viktigare än målvärdets absoluta nivå är dess relativa förändring.

Skötseln av Sollentuna kommuns parker och naturområden sker både som löpande skötsel och genom speciella satsningar. Sedan 2016 är skötselprinciper beskrivna i Underlag för utveckling av skötseln av Sollentunas parker och naturområden. Nuvarande underlag togs fram under 2018 och gäller för perioden 2019-2022.

Skötselunderlaget betonar betydelsen av träd, buskar och en variationsrik vegetation i Sollentuna som ska fylla många olika funktioner. Det gäller t.ex. hälsa, biologisk mångfald, lokalklimat men även de globala klimatfrågorna.

Detta mål bidrar även till att nämnden kan uppfylla FN:s globala hållbarhetsmål enligt Agenda 2030, mål nummer 13 Bekämpa klimatförändringarnaoch mål nummer 15 Ekosystem och biologisk mångfald.

Indikatorer Utfall

2018

Utfall 2019

Utfall T1 2020

Målvärde 2020

Utfall kvinnor 2020

Målvärde kvinnor 2020

Utfall män 2020

Målvärde män 2020 Kolinlagring i

natur-och parkmark (ton CO2/år)

13000 13000 13000

Kommentar

Det är förändringen av kolinlagringen som ska mätas. Målet är att kolinlagringen bibehålls eller ökar. Summan består av ett antal minusposter och ett antal plusposter. Den går att följa upp genom att räkna antal fällda träd och nya träd och buskar som växer upp. För lite mer sammansatta skötselåtgärder måste man räkna areal mark med förändrad skötsel, på hur stor areal har kolinlagringen ökat och på hur stor areal har kolinlagringen minskat.

Eftersom skötselåtgärder oftast följer årstiderna går det inte att bryta ner uppföljningen på delar av ett år. Kommunen fäller mest träd under höstoch vinter och återplantering sker vår och höst. Redovisningen kommer därför göras på helår.

4 Uppdrag

4.1 KS/KF Uppdrag

Lägesrapport kring eventuella uppdrag från KS/KF. Avsnittet kan innehålla uppdrag som är

rapporterade till nämnd (dvs. avslutade) men fortfarande under beredning av KLK för återredovisning till KS/KF.

Uppdrag Status Kommentar

Kommunledningskontoret får i uppdrag att ta fram en vattenplan i enlighet med projektdirektiv som bifogats tjänsteutlåtande daterat 2016- 06-29

Arbetet fortskrider. Vattenplanens arbete ligger efter ursprunglig tidplan. Beslut om att begränsa vissa delar av innehållet i förhållande till projektdirektivet har tagits av styrgruppen.

Klimatnämnden har beslutat att skjuta på tidplanen. Hela

vattenplanen är ute på interngranskning. Beslut om remittering lyfts till politiken innan sommaren vilket är i enlighet med gällande tidplan.

Uppdrag att ta fram en strategi för det fortsatta arbetet med att genomföra åtgärdsprogrammet mot buller i de delar som berör Trafikverket

KS antog strategin för det fortsatta arbetet med att genomföra åtgärdsprogrammet mot buller i de delar som berör Trafikverket 2020-03-02 §31. Därmed att uppdraget att ta fram strategin genomfört och tillämpningen av strategin tar vid.

4.1.1 Nämndinterna uppdrag

Nämndinterna uppdrag

Beskrivning av syfte Slutdatu m

Status Kommentar

Kommunledningskontor et får i uppdrag att ta fram ett förslag på handlingsplan för kommunens arbete med Agenda 2030.

Sollentuna har ansvar för att, inom ramen för kommunens rådighet, uppnå målen i Agenda 2030 inom sitt geografiska område.

Kommunen behöver en plan som styr och stöttar arbetet med att

genomföra de åtaganden som krävs för att nå målen.

2019-11- 30

Avslutad (enligt plan)

2020-05-15

Avslutad 2019-11-30.

Resulterade i Policy för agenda 2030 som varit på remiss under våren 2020. Inväntar beslut i kommunfullmäktige under hösten 2020.

5 Riskhantering - internkontroll

5.1 Miljökrav följs inte upp i upphandlingsprocessen

Klimatnämnden ansvarar för att säkerställa att de miljö-och klimatkrav som ställs i samband med upphandlingar följs upp. Inom ramen för sitt uppdrag ska nämnden planera och samordna det övergripande arbetet med att minska kommunens klimatpåverkan. Nämnden ska anta styrande dokument som ska tillämpas vid upphandlingar, förankra dessa i organisationen och ge relevant stöd i upphandlingsprocesserna. Brister i uppföljning av miljö-och klimatkrav kan innebära att de

övergripande miljömålen inte uppfylls eller att måluppfyllnaden av Agenda 2030 försvåras.

Status Kontroll/åtgärd

Pågående Stöd kopplat till miljö-och klimataspekterna i samband med granskning av upphandlingar

KommentarTertial 1 2020

Inköpsenheten har i slutet av 2019 anställt en upphandlare som fokuserar på samhällsbyggnadsavdelningens behov. KLK finns med anledning av detta alltid representerad vid nya upphandlingsprojekt. På avdelningen har en

upphandlingskoordinator tillsatts och arbetet med hur avdelningen hanterar upphandlingar med dennes stöd pågår.