Budgetunderlag 2020-2022
Klimatnämnden
Innehållsförteckning
1 Nämndens uppdrag ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Energirådgivning ... 3
1.3 Omvärld ... 3
2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet) ... 5
2.1 Verksamhetens resultat 2018 ... 5
2.2 Verksamhetens budget 2019 ... 6
2.3 Utsikt 2020 - Konsekvensanalys ... 7
2.4 Nya/förändrade behov inför 2020-2022 ... 8
2.5 Investeringsbehov ... 8
Klimatnämnden, Budgetunderlag 2020-2022 3(8)
1 Nämndens uppdrag
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Nämnden ansvarar för att planera och samordna det övergripande arbetet med:
- att minska kommunens miljö- och klimatpåverkan, - att sammanställa kommunens miljöinformation,
- att planera och samordna kommunens förebyggande och åtgärdande arbete med buller, energi och vattenfrågor.
- att ansvara för energirådgivningen
Nämnden bevakar kommunens intressen avseende vattenverksamhet och täktverksamhet enligt miljöbalken (1998:808) och svarar för kommunens interkommunala vattensamverkan.
I nämndens ansvar ingår inte de miljöövervaknings- och tillsynsuppgifter som åvilar miljö- och byggnadsnämnden.
1.2 Energirådgivning Beskrivning
Nämnden ansvarar även för Energirådgivningen som är ett samarbete mellan 27 kommuner och erbjuder opartisk och kostnadsfri rådgivning till privatpersoner, föreningar samt små och medelstora företag. Dess uppgift är bland annat att informera och ge råd om minskad energianvändning, uppvärmningsalternativ och klimatpåverkan, energideklaration av hus samt vilka bidrag som finns att söka. Energirådgivningen ger råd och hjälper till att hitta den bästa lösningen utifrån olika förutsättningar.
Energirådgivningen finansieras i sin helhet genom bidrag från Energimyndigheten.
1.3 Omvärld Miljö och klimat
Miljö- och klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar på såväl global som lokal nivå. Det behövs ett brett engagemang inom kommunens alla verksamheter för att lyckas med miljö- och klimatpolitiken. FNs hållbarhetsmål – Agenda 2030, är ett ramverktyg som kommer att användas på alla nivåer.
Enlig Sollentunas miljöpolicy, antagen av kommunfullmäktige i november 2014, ska Sollentuna bli den första kommun som inte tär på jordens resurser.
Enligt klimatpolicyn, antagen av kommunfullmäktige i oktober 2016, ska
nettoutsläppen av växthusgaser reduceras och minskas till noll i en takt som innebär att den globala temperaturökningen inte överstiger 1,5 grader Celsius.
För att uppfylla detta krävs bland annat god stadsplanering, ett hållbart byggande, utveckling av mobilitet och infrastruktur för transportsektorn, säkerställande av god
kvalitet i grönområden och kommunens vatten, kontrollerad konsumtion bland annat genom miljökrav i inköp och informationsinsatser. I miljöarbetet ingår också att minska bullret och den negativa påverkan från kemikalier.
Satsningar på miljö- och klimatåtgärder idag minskar sannolikt samhällets kostnader i framtiden.
Digitalisering
En alltmer digitaliserad och automatiserad värld innebär såväl utmaningar som möjligheter för Sollentuna kommun. Digitala tjänster kan t ex förändra
konsumtionsmönster och nya möjligheter att dela information kan påverka kommunens arbete och ha inflytande på vad kommuninvånarna förväntar sig. Digitalisering och automatisering ställer krav på kommunens arbetssätt, kompetens och val av verktyg.
Kompetensförsörjning
Det är sannolikt att behovet av åtgärder inom miljö- och klimatområdet ökar och blir alltmer komplexa de närmaste åren och att lagar och regler tillkommer. Förtätning av kommunen innebär också behov av nya lösningar för att inte öka miljöbelastningen. Allt detta ställer högre krav på medarbetares utbildningsnivå, kompetens och erfarenhet.
Dessa komplexa kompetensbehov tillsammans med god arbetsmarknad inom området i länet gör det svårt att rekrytera medarbetare med en fullständig kompetensprofil.
Behoven att vidareutbilda personal liksom löner för attraktiva yrkesgrupper bedöms därför komma att öka under de närmsta åren. Medarbetare ställer också större krav på arbetsgivarens arbetssätt, -verktyg och -kultur.
Ökad samverkan med andra kommuner, myndigheter, forskningsinstanser eller andra parter kan vara ett sätt att dela kunskap och skapa ett effektivare och mer attraktivt arbetssätt.
Klimatnämnden, Budgetunderlag 2020-2022 5(8)
2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet)
2.1 Verksamhetens resultat 2018
Motsvarande verksamheter ingick i kommunstyrelsen under 2018.
2.1.1 Intäkter utfall/budget 2018
Det finns en intäktspost i klimatnämndens budget, och det är medlemsintäkter från de kommuner som ingår i vattensamverkansgrupperna. Dessa intäkter balanseras av samverkangruppernas kostnader, och ger ingen effekt på nettoramen.
2.1.2 Kostnader utfall/budget 2018
Eftersom klimatnämnden är en nybildad nämnd så är en rak jämförelse med 2018 inte möjlig. På verksamhetsnivå är det dessa verksamheter som flyttas över till
klimatnämnden:
Verksamhet (tkr) Budget 2018 Utfall 2018 Budgetavvikelse
Strategiskt hållbarhetsarbete
5 000 3 880 1 120
Energirådgivning 0 0 0
Strategisk miljöplanering
700 888 -188
Vattensamverkan 0 0 0
Strategisk
vattenplanering 3 000 3 198 -198
Totalt 8 700 7 966 734
Totalt sett följde dessa verksamheter den planerade budgeten väl, dock med viss omfördelning mellan de olika verksamheterna.
Verksamheten "Strategiskt hållbarhetsarbete" avser kommunövergripande stöd till övriga förvaltningar, miljö- och klimatrelaterade events och kommunikation, bullerfrågor samt miljöuppföljning och miljörapportering.
Strategisk miljöplanering avser avdelningens eget miljöarbete, till exempel sakkunskap och remisshantering.
Strategisk vattenplanering avser till stor del arbetet med att ta fram vattenplanen, men också deltagande i de två samverkansgrupperna för Edsvikens och Oxundaåns
avrinningsområden.
Vattensamverkan avser de kommunövergripande nätverk där Sollentuna kommun är värdkommun och håller ihop administrationen av samverkansgrupperna.
samverkansgrupperna finansieras gemensamt av alla deltagande kommuner och ska inte påverka Sollentuna kommuns budgetram, därav nettobudget på noll kronor.
2.1.3 Uppfyllelse av mål samt verksamhetens grunduppdrag/kvalité
Eftersom klimatnämnden är en nybildad nämnd finns inga mål från 2018 att följa upp.
2.2 Verksamhetens budget 2019
I verksamhetsplanen för 2019 formuleras klimatnämndens mål kopplat till de tre kommunövergripande målen enligt följande:
1. Trygghet och välfärd genom livet - Klimatnämndens mål: Verka för en god bebyggd miljö.
2. Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt - Klimatnänmdens mål Minskad miljö- och klimatpåverkan.
3. Attraktiv och effektiv arbetsgivare blir inte tillämpligt på nämndnivå, eftersom arbetsgivaransvaret finns hos kommunstyrelsen.
Dessa mål följs upp genom att mäta utsläpp av växthusgaser från kommunens
verksamheter samt andel färdigställda åtgärder i Mål- och handlingsplanen för miljö- och klimatfrågor.
2.2.1 Intäkter utfall 2018/budget 2019
Bidragsdelen avser medlemsintäkter från de kommuner som ingår i vattensamverkansgrupperna Edsviken och Oxunda.
Klimatnämnden, Budgetunderlag 2020-2022 7(8) 2.2.2 Kostnader utfall 2018/budget 2019
Lönekostnaderna på 300 tkr avser nämndarvoden. Samhällsbyggnadsavdelningens lönekostnader belastar Kommunstyrelsen som säljer resurser till klimatnämnden i form av konsultkostnader - därav den stora andelen "övriga kostnader".
Inför 2019 har klimatnämnden 9,0 Mkr till sitt förfogande uppbrutet på dessa verksamhetsområden:
Verksamhet (tkr) Utfall 2018 Budget 2019 Förändring
Klimatnämnden 300 300
Strategiskt hållbarhetsarbete
3 880 5 000 1 120
Energirådgivning 0 0 0
Strategisk
miljöplanering 888 700 -188
Vattensamverkan 0 0 0
Strategisk
vattenplanering 3 198 3 000 -198
Totalt 7 966 9 000 1 034
Energirådgivning finansieras i sin helhet genom bidrag från Energimyndigheten.
Vattensamverkan finansieras tillsammans med de andra medlemskommunerna, och ska inte påverka avdelningens driftram. Inom Strategiskt hållbarhetsarbete ska mer resurser läggas på utåtriktade aktiviteter som stipuleras av Mål- och handlingsplan för miljö- och klimatfrågor. Exempel på detta är cirkulär ekonomi och nudging.
2.3 Utsikt 2020 - Konsekvensanalys
Budgetramen för 2019 bedöms som tillräcklig för dagens ambitionsnivå. Inför 2020 finns några tydliga områden där ambitionsnivån vässas. För att förstärka såväl internt som externt miljö- och klimatarbete föreslås en justering i budgeten.
2.4 Nya/förändrade behov inför 2020-2022
Prio
. Nya förändrade behov Belopp Budget
2020
Plan 2021
Plan 2022
1 Kommunikation och extern samverkan 800 400 400 0
2 Samordning av kommunens arbete med Agenda
2030 1 000 0 500 500
Kommunens externa samverkan med näringsliv, föreningar och andra externa aktörer förstärks med olika insatser.
Det finns en ambition inom kommunen att lyfta arbetet med Agenda 2030.
Samhällsbyggnadsavdelningen kommer att ta en samordnande roll och stötta alla förvaltningar med detta arbete. Här kommer en resursförstärkning bli nödvändig från 2021 och framåt.
2.5 Investeringsbehov
Under 2020 önskar nämnden genomföra ett systeminköp av Miljöbarometern på
250 tkr. Det är ett gemensamt inköp med miljö- och byggnadsnämnden, totala kostnader är 500 tkr.
Systemet ska förtydliga och underlätta miljö- och klimatarbetet inom kommunens förvaltningar.
