Fullmäktige § 33 07.04.2014
Motion om att installera luftvärmepumpar i kommunens fastigheter/Pentti Sittnikow m.fl.
413/10.03.02/2013
KFGE § 140 Fullmäktige 11.11.2013
Pentti Sittnikow, Sannf. och Jari Hursti, Sannf. lämnade en motion där det föreslås att Sibbo kommun gör en energikartläggning som beaktar möjligheterna att spara energikostnaderna i sina fastigheter.
Härvid beaktas möjligheten att som en energibesparande åtgärd installera luftvärmepumpar i fastigheterna.
Motionen antecknades för kännedom.
__________
Bilaga 1/140 §
TEKNUTSK § 17 Tekniska utskottet 24.2.2014
Beredare: Energiexpert Tiina Seppälä, tiina.seppala(at)sibbo.fi
I motionen av Pentti Sittnikow och Jari Hursti 11.11.2013 föreslås två åtgärder:
• A: Det borde göras en energikartläggning av de fastigheter som ägs av Sibbo kommun, och i kartläggningen bör man beakta energibesparing.
• B: Installering av luftvärmepumpar i kommunens fastigheter Offentligt talar man om kommunernas energieffektivitetsavtal (finsk förkortning KETS) som gäller en kommuns, stads eller samkommuns energibesparing. Sibbo kommun har anslutit sig till kommunernas energiprogram (finsk förkortning KEO) och avtalet undertecknades 16.12.2011.
Skillnaden mellan dessa två avtal (KETS och KEO) är att KETS är ett avtal mellan en kommun/stad/samkommun och Arbets- och näringsministeriet, medan KEO är ett avtal mellan en
kommun/stad/samkommun och Motiva Oy. Åtagandena är de samma i båda avtalsmodellerna. Målen fastställs kommunvis så att jämförelseförbrukningen är föregående år räknat från
anslutningsdagen. Från föregående års förbrukningsnivå ska energiförbrukningen minskas med 9 % till år 2016. För Sibbo kommun är referensnivåns år 2010, från vilket det kvantitativa energisparmålet har godkänts som en del av avtalsvillkoren.
Av Sibbo kommuns energianvändning (kommunens fastigheters el och uppvärmning, fordonens och arbetsmaskinernas bränslen, gatu- och utebelysning och övrig energianvändning) ska en besparing på 2 684 MWh göras fram till år 2016. Detta motsvarar den årliga
energiförbrukningen för cirka 130 eluppvärmda egnahemshus (à 21 MWh). Etappmålet är en 671 MWh energibesparing
fram till år 2013 (den årliga energiförbrukningen för cirka 32
eluppvärmda egnahemshus). Förutom det konkreta energisparmålet förpliktar KEO-avtalet att utföra vissa utredningar, och i tillägg till avtalsåtagandena kräver Finlands lagstiftning vissa dokument för fastigheter, bl.a. ett energicertifikat.
Ärende A: Det är nödvändigt att göra energikartläggningen som motionens inlämnare föreslår, men ännu viktigare är att färdigställa kommunens energiprogram år 2014. Programmet innehåller en stomme utgående från vilken man beslutar i vilken ordning byggnadsspecifika
energisyner (energikartläggningar) ska utföras samt andra mer omfattande åtgärder (t.ex. regional energiproduktion).
En energikartläggning är en utredning som kan göras av en expert, dvs. en person som är insatt i saken. Energisyner utförs av arbets- och näringsministeriets energiinspektörer som kvalificerats av Motiva, dvs. av utbildade och utexaminerade personer. Innehållet i båda dokumenten är likartat: de omfattar t.ex. förbrukningsmängder, rekommendationer, besparingsberäkningar etc.
KEO-avtalet förpliktar Sibbo kommun enligt följande: "I 80 % av de byggnader som ägs av kommunen (mätt i volym) måste en
energisyn utföras innan år 2013." Detta innebär uppskattningsvis cirka 50 syner. Priset för en syn är ca 3 000 euro/objekt om man ansöker om understöd från ministeriet och samtidigt låter utarbeta ett energicertifikat. Vid en bedömning av kostnaderna måste man dessutom beakta att skyldigheten att inneha energicertifikat utvidgas också nästa år (2015). Under år 2012 genomfördes 6 syner.
Inofficiella energikartläggningar kunde göras i kommunens regi, men dessa är inte officiella syner som förutsätts i KEO-avtalet. På grund av detta planeras officiella energisyner i största delen (de viktigaste objekten) av byggnaderna. Detta frigör också Lokalitetsenhetens arbetskapacitet för andra projekt. Med tanke på att uppnå Sibbo kommuns mål i KEO-avtalet är det viktigt att genomföra så många syner som möjligt. Enligt en preliminär plan ska det utföras 5–15 syner år 2014. Det är tänkt att synerna ska fortsätta år 2015.
Energisynerna ger all nödvändig information om hur en viss byggnads energieffektivitet kan förbättras och huruvida t.ex.
luftvärmepumpar kunde vara lämpliga för byggnaden.
Ärende B I motionen presenteras siffror och beräkningar för luftvärmepumpar.
De visar ett intresse för ämnet. Priset för en lämplig och fungerande luftvärmepump för Finlands förhållanden är 1 200–2 000 euro plus installationskostnaderna. Detta betyder att återbetalningstiden för luftvärmepumpar är längre än vad som presenteras i motionen. För den ifrågavarande tekniken (luftvärmepump) är beräkningen för återbetalningstiden, där anskaffningspriset täcks med insparade pengar korrekt (beräkning utan ränta). Investeringen per enhet är relativt moderat och finansieras sällan med skuldpengar. I
kostnadsberäkningarna glömmer man dock ofta bort att det på detaljplaneområden ska göras ett avgiftsbelagt åtgärdsmeddelande och att en kåpa som är lämplig för fasaden ska byggas för
utomhusenheten.
Man bör också komma ihåg att luftvärmepumpen alltid är en extra värmekälla. I sträng kyla bör det finnas en annan värmekälla i byggnaden, som producerar den nödvändiga extra värmen när inte luftvärmepumpens effekt allena är tillräcklig. Dessa kan innefatta direkt eluppvärmning, olje- eller veduppvärmning. En luftvärmepump ger bäst kostnadsbesparingar under uppvärmningssäsongen i
eluppvärmda egnahemshus. Luftvärmepumpens fördelar tenderar att upphävas av att apparaten används för kylning på sommaren.
Tyvärr är detta frestande särskilt under heta somrar. Förutom att kylning ger förbättrad komfort utgör den en betydande risk.
I nätdiskussioner behandlas användningen av luftvärmepumpar för kylning på ett rätt så positivt sätt. Den enda nackdelen som nämns är att pumparna förbrukar elektricitet, som apparaten under vintern nominellt sett sparat in. Förutom detta är det också problematiskt att man i väggkonstruktionerna i finländska hus ofta använder ångspärr av plast, som är tänkt att fungera i förhållanden där det är varmare inomhus än utomhus. Därför är det över 25 grader Celsius inomhus även under värmeböljorna sommartid. När en luftvärmepump
används för kylning sjunker temperaturen inomhus så att den är lägre än utetemperaturen. I detta fall fungerar inte väggstrukturen som planerat, vilket kan orsaka skador i konstruktionen.
Luftvärmepumpens inomhusenhet bör rengöras varannan vecka och grundligt minst en gång om året. Dessutom måste inomhusenheten absolut rengöras fullständigt från damm på våren eftersom
användningen för kylning kyl ned rören, varvid fukt och damm bildar en fast grogrund som är lämplig för mögel. Många användare är oförmögna att rengöra luftvärmepumpen på rätt sätt (orsaken till detta är bl.a. att arbeta på hög höjd, identifiering av tekniska komponenter och bristen på verktyg). Att anlita en utbildad yrkesperson i el- och kylbranschen vid rengöring av
luftvärmepumpar är utan undantag alltid att rekommendera.
Servicekostnaden för en yrkeskunnig tekniker inklusive resorna kunde i Sibbo uppgå till 300 euro för 2–3 timmars jobb årligen. En apparat som rengjorts och servats korrekt förorenar inte luften och
fungerar energieffektivt.
Erfarenheterna av användningen av luftvärmepumpar och deras livslängd varierar beroende på märke och användning. En
inomhusenhet som inte servas kan gå sönder på mindre än fem år.
Livslängden är allmänt omkring 10–15 år, dvs. ungefär lika lång som för ett kylskåp. Om man i stället för att reparera en gammal
inomhusenhet köper en ny, är priset cirka 300–400 euro utan installationskostnader. Dessa faktorer bör beaktas i förväg.
Hur ekologisk en luftvärmepump är beror förutom på livslängden även på hur elektriciteten nominellt sett producerats. När
förbrukningen är i topp är användningen av el för uppvärmning inte ens med en grön produkt helt ekologiskt eftersom elektriciteten under toppförbrukningen produceras som kondensel (verkningsgrad ca 40 %; i samband med fjärrvärme ca 98 %) av brännolja och stenkol. Vid tidpunkten för användningen är elektricitetens totalutsläpp det avgörande, inte den enskilda konsumentens elproducent.
I kommunens fastigheter måste man beakta apparaternas service som en del av arbetsuppgifterna. En kommunanställd
servicetekniker eller en städare kan utbildas för uppgiften med en förhållandevis liten kostnad. Antalet luftvärmepumpar som finns i kommunens fastigheter eller ska installeras bör fastställas så att det är lämpligt med tanke på övrig service och underhåll. Ett
servicetillfälle för en luftvärmepump tar ungefär en halv arbetsdag.
Således tar servicen av tio pumpar minst en arbetsvecka. För att behålla kvaliteten på inomhusluften bör inomhusenheten rengöras också i kommunens fastigheter varannan vecka.
I kommunens fastigheter skulle en luftvärmepump ge den bästa fördelen i en eluppvärmd byggnad där utrymmesfördelningen är gynnsam för apparatens funktion (inga korridorer, lätt att leda ut kondensvattenrören till avlopp). En luftvärmepump kunde vara en bra lösning i de av kommunens fastigheter i vilka det finns
verksamhet i en del av byggnaden men inte i alla delar.
Pumpenheten kan tas till vara t.ex. då byggnaden rivs. Om man överväger att använda pumpar i byskolor skulle det troligen fodras flera enheter, varvid man bör överväga att installera jordvärme eller anskaffa en pelletspanna. I skolbaracker kan mängden av
pappersdamm hindra installeringen på grund av att luftkvaliteten försämras. En lösning på detta kunde vara att utföra rengöringen oftare (1 gång/ vecka), men då borde man anvisa tillräckliga personalresurser för uppgiften.
Därför lönar det sig inte att skynda med installeringen av luftvärmepumpar innan energiprogrammet blir färdigt och
energisynerna eller -kartläggningarna utförts. När bakgrundsarbetet har utförts noggrant sker inköpen och installationen på mindre än två veckor. Lokalitetsförvaltningen framskider systematiskt i sin
verksamhet mot det mål som ställts i miljöprogrammet (mål 6 förutsätter att olje- och eluppvärmningen systematiskt ersätts med fjärrvärme och förnybara energikällor i samband med saneringar).
De som undertecknat motionen och övriga som är intresserade av saken kan på internet följa med vårt projekt för år 2014. Vi testar solfångare och solelektricitet samt en luftvärmepump i bostäderna (parhuset i Nickby) som är Sibbos pilotobjekt i KUUMA-projektet för förbättring av offentliga byggnaders energieffektivitet.
Mer information på adressen
http://www.sipoo.fi/se/service/miljo_och_lantbruk/energidatabank/kuu ma-projektet
Slutligen:
Energibesparing kan ses på tre sätt: ekonomisk besparing,
kvantitativ besparing eller som minskade koldioxidutsläpp. På detta sätt uppstår en ekvation med tre variabler där den lämpligaste lösningen är beroende av andra tilläggsfaktorer, i tillägg till de ovannämnda faktorerna. Dessa tilläggsfaktorer omfattar bl.a. det aktuella läget, tiden för genomförandet, platsen och de tekniska lösningarna. Dessutom påverkas valet av lösning av mer abstrakta saker såsom värderingar, handeln med utsläppsrätter och
elmarknadernas förändringar. Som utgångspunkt kan man också välja en livscykelanalys (LCA = Life Cycle Analysis). Detta innebär att miljöpåverkan för hela livscykeln beaktas. Förutom de
ovannämnda faktorerna utgör även lagstiftningen och de ekonomiska realiteterna tilläggsfaktorer.
Sibbo kommuns situation är mycket utmanande sett ur en
energisynvinkel. Målet som överenskommits i KEO-avtalet är klart:
kvantitativ besparing. Uppfyllandet av åtagandena kräver pengar, energi (mänskligt arbete) och rätt attityd. Det skulle också vara viktigt att se att åtgärderna för energieffektivitet är investeringar bland många andra. Dessa åtgärder blir lönsamma först på längre sikt eftersom elpriset i Finland är lågt jämfört med andra länder.
Åtagandena i anslutning till energin kommer inte att utgöra ett hinder för kommunens utveckling eftersom det finns lösningar att tillgå.
Energibesparing bör tas som utgångspunkt redan i det skedet när idéer läggs fram.
Bilagor:
Bilaga 1 / § 17 teknutsk, Motion om att (eventuellt) installera luftvärmepumpar i kommunens fastigheter/Pentti Sittnikow m.fl.
Bilaga 2 / § 17 teknutsk, Kommunernas energiprogram 2008-2016,
anslutningsavtalet
Tekniska direktörens förslag:
Tekniska utskottet beslutar ge ett svar om ärendet enligt ovan åt kommunstyrelsen och vidare åt fullmäktige.
Beslut
Tekniska utskottet godkände enhälligt föredragandens förslag.
____________
KST § 78 Kommunstyrelsen 11.3.2014 Kd:s förslag
Kommunstyrelsen antecknar tekniska utskottets svar för kännedom och delger fullmäktige ärendet och föreslår att motionen härmed är slutbehandlad.
Sami Virpiö föreslog att ärendet återremitteras för ny beredning. Förslaget vann inte understöd varför det förföll.
Beslut
Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag.
____________
Bilaga 1/§ 78
KFGE § 33 Fullmäktige 7.4.2014
Sami Virpiö,VGS, föreslog att ärendet remitteras för fortsatt beredning.
Timo Rope,VGS, och Kaj Lindqvist, SFP, understödde Virpiös förslag.
Ordföranden konstaterade att eftersom ett förslag om återremittering förelåg bör fullmäktige besluta om behandlingen av ärendet ska fortsätta eller om det ska återremitteras. Hon föreslog följande omröstningsproposition: "ja" röstar de som understöder en fortsatt behandling och "nej" de som understöder återremittering. Förslaget godkändes enhälligt.
Vid omröstningen gavs 23 "ja"-röster och 19 "nej"-röster samt 1 blank röst, bilaga 3.
Ordföranden konstaterade att fullmäktige med rösterna 23 mot 19
och 1 blank beslutat fortsätta behandlingen av ärendet.
Under den fortsatta behandlingen framfördes inga ändringsförslag.
Beslut
Fullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag.
____________
Bilaga 1-3/§ 33
