• No results found

33.8. Bilaga 3.2 Funktionsprogram äldreboende

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "33.8. Bilaga 3.2 Funktionsprogram äldreboende"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vård- och omsorgskontoret Äldreboende

Funktionsprogram

(2)

1

Inledning ... 3

Funktionsprogrammets tillämpning ... 5

Funktioner ... 6

Nyckeltal ... 11

(3)

3

Inledning

Vård och omsorgskontoret är det kontor som, utifrån individens behov beviljar insatsen.

Tillsynsmyndighet för denna typ av boende är IVO (Inspektionen för vård och omsorg) vilka gör tillsyn och bedömning av bostad och lokal som verksamheter bedrivs i. Vid bedömning av lokalen tar de ställning till om lokalen är ändamålsenlig för den verksamhet som ska bedrivas där, samt hur tillgänglig lokalen är för personer med olika funktionsnedsättningar. De utgår från gällande lagar, förordningar och andra föreskrifter samt vägledning från Boverkets byggregler.

Kommuner och landsting behöver inte tillstånd från IVO, men i de fall där kommunen vill lägga ut driften på en privat utförare krävs tillstånd, varför funktion på boende bör hanteras likställt för alla boende så möjlighet finns att lägga drift på privat utförare.

Villkor och lagstiftning om hur ett äldreboende ska vara utformat finns i flertalet lagar bl.a. i Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen, Smittskyddslagen, Lagen om medicinteknisk utrustning, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt Arbetsmiljölagen. Riktlinjer och villkor kan även hämtas i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.

Funktionsprogrammet ska kunna användas för en anläggning från ca 54 boendeplatser eller mer, med olika av behov och stöd såsom omvårdnads- och demensboende. För att få bort prägel av institution bör avdelningarna grupperas i mindre bostadsgrupper. Varje plan bör bestå av minst två boendegrupper med naturlig förbindelse, där varje bostadsgrupp ska nås utan att passera annan grupp.

Varje bostadsgrupp ska förutom de egna boende/rum inrymma gemensamt kök, matrum och vardagsrum. På varje plan ska finnas tvättstuga, förrådsutrymmen av olika slag, skölj- och städrum samt expedition/kontor.

Äldreboendet är avsett för personer vilka har ett utökat omvårdsbehov. Boendet är ett

permanent boende, där rum/bostad blir deras egna privata bostad. Till det finns rum och plats

för gemenskap och samvaro samt de tillhörande driftutrymmen som behövs för att driva ett

boende. Äldreboende har även personal på plats, dygnet runt. Anläggningen bör utformas för

att ge en så funktionell verksamhet som möjligt med öppna välkomnade ytor, samt underlätta

all form av vård och skötsel. Det är de boendes hemmiljö vilket gör att man även arbetar med

att försöka få en hemkänsla och mjuka värden.

(4)

4 Det finns olika former av behov och stöd, där olika former av demenssjukdom är störst bland äldre. Sjukdomen kan ställa högre krav på utformning då ljud, ljus, färg och form kan påverka deras tillvaro.

Förhöjd tillgänglighet och handikappanpassning som följer gällande lagstiftning samt den policy som finns inom kommunen och det gemensamma samarbetet inom Sollentunas

riktlinjer ska gälla på hela boendet. Arbetsmiljöverket anger även rekommendationer för vilka arbetsytor som bör finnas för personal och hjälpmedel i samband med vård av den boende.

Färgsättning är en viktig del i ett äldreboende och det finns framtagna rekommendationer. Det finns även olika typer av materialval som minimerar skador t.ex. stötabsorbenter, mjuka ledstänger och mattor som kan användas. Även att arbeta med plana golvytor är att föredra, då även mindre nivåskillnader kan skapa hinder för de boende.

Funktionsmässigt bör att alla typer av installationer göras så att de inte ger upphov till skador

samt underlättar all form av vård inkl. städ. Smittrisk på ett äldreboende är hög så rumsflödet

blir en viktig del i verksamheten t ex att avskilja inkommande varor, samt utgående sopor och

smuts. Avdelade rum för rengöring, medicin och förvaring.

(5)

5

Funktionsprogrammets tillämpning

Funktionskraven ska beskriva egenskaper vid ny-, till- och ombyggnationer i

fastigheter/lokaler. Syftet är att verksamhetens funktionskrav ska förankras i projektet.

Tillämpning ska ske från behovsanalys till slut av programskede. Funktionsprogrammet ska inte användas i alla byggprojekt utan endast vid större projekt där det bedöms som

ekonomiskt försvarbart vilket beslutas av projektets styrgrupp i ett tidigt skede i projektet.

Tillämpningen av funktionsprogrammet avgränsas och berör inte total rivning av byggnader.

Funktionsprogrammet presenterar erforderliga funktioner i fastigheten/lokalen och huruvida det är ett råd ”att tänka på” eller ett ”skall-krav”. Fastigheter/lokaler kan innehålla krav från flera olika kontor samt verksamheter. Om ett ”skall-krav” på grund av exempelvis tekniska eller ekonomiska förutsättningar inte kan eller bör uppfyllas så ska det dokumenteras och motiveras. Dokumentationen skall protokollföras i projektets styrgrupp.

Avvikelser kan skrivas både av beställare – här avses de respektive förvaltningskontoren - och utförare – här avses trafik- och fastighetskontoret. Avvikelser ska alltid motiveras - dels för kostnadskontroll och dels för att effektivt nyttja funktionsprogrammet som ett verktyg för Sollentuna kommunledningskontors utvecklingsarbete med erfarenhetsåterföring. En avvikelse kan innebära ett avsteg från funktionsprogrammet genom att en funktion läggs till eller tas bort. I ett projekts alla skeden ska det tydligt framgå om avvikelser finns mot

beställning och avvikelser ska godkännas av beställaren. För råd ”att tänka på” är funktionen inte tvingande utan ska tillämpas utifrån varje enskilt byggnadsprojekts förutsättningar.

Förvaltning, vidareutveckling och kommande revideringar av funktionsprogrammen svarar

kommunledningskontoret för tillsammans med respektive förvaltningskontor.

(6)

6

Funktioner

Exteriör – Utomhusmiljö

Platsen för uppförandet av ett äldreboende bör vara strategiskt belägen och hänsyn ska tas till allmänna kommunikationer, gång- och cykelvägar. Närmiljön kring ett äldreboende får gärna vara ett lugnt och grönt område.

Krav

- God tillgänglighet för funktionshindrade till och från byggnad.

- Plana ytor i nära anslutning till byggnad.

- Lättillgänglig för externa transporter och färdtjänst som behöver kunna stanna nära entréer.

Att tänka på

- Uterum är en del av deras boende, där uteplats/uterum är önskvärd.

- Då äldre är känsligare för värme och drag, bör det finnas plats som ger skugga och vindskydd.

Interiör – Entré

Boende bör ha en välkomnande öppen och rymlig entré med möjlighet att se utemiljö för att t.ex. se inkommande transport.

Krav

- Det ska vara enkelt för person med funktionsnedsättning att själv ta sig in/ut ur byggnaden såsom entré och uteplats.

- Det ska ge möjlighet för större transporter såsom sjuksäng.

- Hissar (minst 2 stycken) för transporter mellan våningsplan med plats för fler alternativt sjukhussäng.

Att tänka på

- Entré och allmänna ytor bör utformas så att person med funktionsnedsättning har svängrum samt möjlighet att invänta skjuts såsom taxi .mm.

- Entrén bör ha ringklocka alt porttelefon så att externa besök har möjlighet att nå boende eller personal då entredörr normalt är låst.

- Expedition bör ligga i nära anslutning till entré.

(7)

7 Interiör – Bostad

Krav

- Lägenheten ska vara utrustad med det som gäller för bostad enligt PBL med rum för samvaro, kök/pentry, våtrum samt förrådsyta.

- Ytan ska anpassas för 1-2 boende.

- Bostaden ska ha utökad tillgänglighetsnivå.

- Bostaden bör ha en boyta på 35-45 kvm.

- Dörröppning skall ha en bredd 1000 mm som ger möjlighet att få in en säng på hjul.

- Rummen ska ha skena för lyft med utökad tillgänglighet med god arbetsyta för hjälpmedel och personal.

- Låsbart läkemedelsskåp.

Att tänka på

- Det är den boendes egen yta där utformning bör likna ordinärt boende i möjligaste mån.

- Ytskikt och utrustning bör vara av slitstarkt material.

- Tillgång till kabel-tv och internet.

- Då bostaden ofta är ett livlångt boende bör möjlighet finnas möjlighet för förändring och anpassning över tid efter den boendes behov och eventuella hjälpmedel.

- Det kan komma att ställas separata krav på någon enskild bostad på grund av den boendes behov och sjukdom.

- Fönster kan om möjligt placeras så att man som sittande alternativt sängliggande ser ut.

-

Möjlighet att mörklägga rummet via persienn eller dylikt.

- Plats för personalens hygienutrusning (handskar, handsprit etc) bör finnas i eller i anslutning till badrummet.

Interiör – Gemensam yta inom boendegruppen

Krav

- Kök med utrustning för boendegruppens storlek samt förutsättning för att värma samt tillaga enklare måltider. Disk, avlastningsytor samt skåp för gruppens storlek.

- Köket ska utformas så att det uppfyller kraven på livsmedelsanläggning. Det innebär bl.a. att det, separat från diskbänken, ska finnas handfat för handtvätt inför matlagning.

- Förråd för torrvaror samt kyl/frys och sval.

- Gemensam matplats för samvaro och måltid ska ge plats för antal boende i boendegruppen, samt 2 personal och 2 besökare med tilltagen yta som möjliggör access via hjälpmedel såsom rullstol m.m.

- RWC – handikapptoalett i de gemensamma utrymmena.

- Allrum/vardagsrum ska ge plats för 6-8 personer i stol alternativt soffa.

- Tvättstuga.

- Läkemedelsrum/sjuksköterskeexpedition med läkemedelskyl.

- Desinfektionsrum med spoldesinfektor samt diskdesinfektor

(8)

8

- Personalytor för administration.

- Möjlighet för balkong/uterum i anslutning till kök/allrum.

- Tillgång till kabel-tv och internet.

- Förrådsytor.

- Städförråd.

- Soprum.

Att tänka på

- God arbetsmiljö i kök för personalen.

- Önskvärt är om allrum/vardagsrummet är avskilt från kök så det kan användas till olika aktiviteter såsom tv, pyssel och samtal samtidigt som det pågår aktivitet i köket.

- Försöka skapa miljö där tillsyn och överblick av lokalerna.

- Inte lägga soprum, städrum samt diskinfektionsrummen i nära anslutning till köket.

- Att följa miljö och hälsas rekommendationer av materialval i t ex kök för att minimera smittspridning.

- Rumstemperaturen i ett läkemedelsrum ska inte överstiga 25 grader eftersom läkemedel annars kan förstöras.

Interiör – Gemensamma ytor för hela äldreboende Samlingssal

Krav

- Samlingssal med pentry för gemensam underhållning, andakter, familjeträff och arrangemang.

Att tänka på

- Salen bör anpassas så att den även kan användas vid större möten, utbildning mm Salen bör ligga i nära anslutning till entré samt ha närhet till toalett och kapprum, för externa besök.

Rehablokal

Krav

- Anpassad för individuell träning/behandling av arbetsterapeut och sjukgymnast.

Att tänka på

- Person som är i behov av träning har olika hinder, vilket gör att rummet bör ha plats för utrustning samt personliga hjälpmedel.

- Det bör även finnas möjlighet till enklare rengöring via handfat/dusch.

- Något mindre förråd för förvaring av material och utrustning.

(9)

9 Reception/kontor

Krav

- Kontor och arkiv för sekreterare, chef gärna i anslutning till entré.

- Administrativt arbetsrum vid varje boendegrupp/våning

Att tänka på

- Att rummet har extrayta för tillfällig administration för sjuksköterska, arbetsterapeut, läkare m.m.

Förråd/soprum

Krav

- Förråd för hjälpmedel och utrustning vilket kan vara ett större gemensamt förråd.

- Soprum/sluss till gemensamt soprum, så att sopor inte samlas vid boendegrupperna allt för att minimera smittrisk.

Personalutrymmen

Krav

- Personalrum med pentry, för att rast samt lunch.

- Personalrum för ombyte och förvaring.

- Personaltoalett med dusch.

- Personalkontor/administration med låsbar dörr.

- Jour rum för sovande personal.

Att tänka på

- Önskvärt är om personalrummen är låsbara.

(10)

10 Övrigt

Krav

- Extrautrustning för trygghetslarm i och till varje boende, som möjliggör och säkerställer funktion.

- Tillgång till internet och kabel-tv.

Att tänka på

- Varje boende och målgrupp har varierat behov varför det kan skilja på utformning av rum och behov

- Färg, form, ljus, ljud samt val av material kan ge mervärde för målgruppen.

- Grönytor, planteringar och blommor skapar även de ett mervärde.

(11)

11

Nyckeltal

- Mål är att den totala ytan blir så funktionell och optimal så att den motsvarar ca 60-65 kvm/per boende.

- De egna bostäderna/rum bör motsvara ca 45-50 % av totalytan.

- De gemensamma utrymmena såsom entré, kök, allrum och korridorer bör motsvara 40-45 % av totalytan.

- Ytor för personal, förvaring, städ, avfall och drift bör motsvara ca 10 % av totalytan.

- Uterum/altan eller balkonger bör motsvara ca 5 kvm boende.

- Parkeringsytor för besök bör beräknas utefter norm 2 st./ 10 boende (för besök).

References

Related documents

Det finns ett mycket brett stöd för tanken att det är bättre att förebygga sjukdomar än att behandla, och bevis för denna uppfattnings bärkraft har hämtats från bl a

 En utökad yta av kafé till kombinerat kafé/samlingslokal/studierum skapar en rymlig och öppen atmosfär när Du som besökare kommer in i byggnaden.  Det extra glaspartiet

 Avbokning av lägenheten måste ske senast 6 veckor innan tillträdesdagen, då återbetalas hela beloppet.. Om avbokningen sker närmare tillträdesdagen på grund av sjukdom eller

Kommunal kommer att debitera en kostnad på minst 6000 kr för sanering om du rökt eller haft husdjur i lä- genheten.. Besiktning och städkontroll kommer att utföras av GuMo som

Sveriges Skrädderiförbund - Box 1027, 101 38 Stockholm E-post gesall@skradderiforbundet.se Plusgiro: 1

• Vid fogning av keramikplattor på golv och väggar som angripits av oljesyra (t.ex. i lokaler för produktion av skinka, korv, vegetabilisk olja och liknande) och

24 portar bara var några euro … Nu kan man också koppla upp en stor mängd andra prylar till nätet i lilla salen.. Antalet nätanslutna prylar ökar ju

(Förslaget har pågått under 2011 men kan även ha pågått och ev. Förslaget ska ha finansierats av landsbygdsprogrammet).. Nominering - Årets landsbygdsföretagare