• No results found

DOM. c20/c.j-ol-04. Meddelad i Sundsvall. MOTPART Försäkringskassan Processj uridiska enheten/sundsvall Sundsvall

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "DOM. c20/c.j-ol-04. Meddelad i Sundsvall. MOTPART Försäkringskassan Processj uridiska enheten/sundsvall Sundsvall"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KAMMARRÄTTEN

I

SUNDSVALL DOM

c20/c.J-Ol-04

Mål nr 1595-11

Dok.Id 99432 Postadress Box 714 851 21 Sundsvall

KLAGANDE

F

Vårdnadshavare:

1. :

2.

Meddelad i Sundsvall

Ombud: Jur. kand. Ann-Marie Stolberg Frösunda LSS AB

Stationsgatan 21 931 32 Skellefteå

MOTPART

Försäkringskassan

Processj uridiska enheten/Sundsvall 851 93 Sundsvall

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Faluns dom den 18 april 2011 i mål nr 75-10, se bilaga A

SAKEN

Assistansersättning

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Kamrnanätten avslår överklagandet.

Besöksadress Södra Tjärngatan 2

Telefon 060-18 66 00

Telefax 060-18 66 52 E-post: kammarrattenisundsvall@dom.se www.kammarrattenisundsvall.se

Expeditionstid måndag - fredag 09:00-16:00

(2)

YRKANDEN M.M.

F.

yrkar att han ska beviljas assistansersättning från och med april 2008. Till stöd för sin talan åberopar han i huvudsak samma omständigheter som i underinstansema med följande tillägg och förtyd­

liganden. Han har visat att han haft ersättningsgilla kostnader för assistans fr.o.m. april 2008. Det finns inget krav på att anställningsavtalet mellan den privata anordnaren av assistansen och assistenterna ska vara skriftligt. Det framgår inte heller att det muntliga anställningsavtalet måste innehålla uppgifter om arbetets omfattning, förläggning i tid och när utbetalning av ersättning ska ske. När hans föräldrar ingick det muntliga anställnings­

avtalet med Personal Care kom de överens om att assistans skulle utföras den tid som assistansersättning sökts för. Tidsrapporter har fyllts i för denna tid, dvs. den tid som han behöver assistans. Det går inte att avtala utförligare än så innan Försäkringskassan beslutat om assistansersättning. Angående förläggning i tid är det all tid i hemmet som assistansen avser. Hans för­

äldrar och Personal Care har kommit överens om att ersättning ska utges vid ett positivt beslut från Försäkringskassan eftersom sådan inte kan utges vid ett negativt beslut. Det finns inget tvivel om att assistans har lämnats under den stridiga perioden och det har inte heller från kassans sida ifrågasatts att han under denna tid ratt faktisk hjälp av föräldrarna. Räkningar för peri­

oden april 2008 -april 2009 har givits in till Försäkringskassan den 10 juni 2009. Det finns inget krav på att kostnader för retroaktiv ersättning ska styrkas på annat sätt än för ordinarie beviljad assistansersättning, dvs.

genom tidsrapporter. Parterna har varit införstådda med att Personal Care har varit arbetsgivare, att hans föräldrar har varit anställda som personliga assistenter och att ersättning skulle betalas ut när Försäkringskassan fattat sitt beslut.

Försäkringskassan

bestrider bifall till överklagandet och anför i huvud­

sak följande. Av en journalanteckning från den 30 april 2009 framgår att

F mor uppgett att hon inte kan lämna

någon uppgift om när assistansen påbörjades eftersom träff med Personal

(3)

I

SUNDSVALL

Mål nr 15 95 -11

Care skulle ske först den 6 maj 2 009. Av enjournalanteckning från den

12 maj 2 009 framgår att F: far • uppgett

att inget anställningsavtal upprättats. Någon uppgift om muntligt anställ­

ningsavtal lämnades inte initialt. Det föreligger sådana oklarheter rörande anställningsförhållandena och det muntliga anställningsavtalet att ett anställningsförhållande inte kan anses ha förelegat före maj 2 009.

F

bemöter Försäkringskassans svar på överklagandet och

anför i huvudsak följande. När hans föräldrar blev kontaktade av Försäkrings­

kassan uppfattade de inte vilket avtal handläggaren åsyftade. De fick upp­

fattningen att samtalen gällde vårdbidraget. Försäkringskassan frågade aldrig om något muntligt anställningsavtal hade ingåtts. Mötet med Personal Care den 6 maj 2 009 avsåg att behandla frågan om föräldrarna skulle fortsätta som assistenter själva eller om de skulle avtala om att någon annan skulle vara assistent åt honom.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Lagen (1993 :38 9 ) om assistansersättning, LASS, har den 1januari 2 011 ersatts av socialförsäkrings balken, SFB. Av 1 kap. 3 § första stycket lagen (2 010: 111) om införande av socialförsäkringsbalken framgår dock att LASS ska tillämpas i fråga om ersättningar och förmåner som avser tid före ikraftträdandet av SFB. Tillämpliga bestämmelser i LASS framgår av förvaltningsrättens dom.

Det är i målet ostridigt att F haft behov av personlig assi- stans från och med april 2 008 och att han under perioden i fråga skötts om av sina föräldrar. För att F ska ha rätt till retroaktiv ersättning för personlig assistans krävs att assistans faktiskt har utförts under den tid som ersättningen avser samt att assistansen har gett upphov till en kostnad av ersättningsgill natur redan i san1band med att arbetet utfördes. En sådan kostnad anses inte uppkonuna om arbetet utförts av en person som levde i hushållsgemenskap med den funktionshindrade och inte var anställd av

(4)

kommunen eller något fristående organ. Enligt rättspraxis

(RÅ

2000 not. 176 ) bör det inte vara möjligt att sätta begränsningsregeln i 10 § LASS ur spel genom att i efterhand träffa avtal som innebär att personen i fråga ska anses ha innehaft en sådan anställning under förfluten tid.

I målet får anses utrett att F föräldrar har hjälpt honom i en omfattning som motsvarar sökt assistans fr.o.m. april 2008. Frågan i målet är därför om det kan anses visat att denna hjälp har lämnats i deras egenskap av anställda hos Personal Care AB och att det därmed uppstått en ersättningsgill kostnad för F

Enligt ett avtal mellan F och Personal Care AB, daterat den 9 mars 2008, har bolaget bl.a. åtagit sig att rekrytera och anställa personal för F räkning under förutsättning att insatser beviljas enligt

LASS. Av ansökan om assistansersättning, som kom in till Försäkringskassan den 2 9 maj 2008, framgår att Personal Care AB ska vara arbetsgivare för F: : assistenter samt inottagare av assistansersättningen. Av utredningen framgår emellertid inte att Försäkringskassan redan vid tiden för ansökan fått info1mation om att det var F: föräldrar som skulle utföra assistansen. En förutsättning för att en ersättningsgill kostnad ska anses ha uppkommit för F är därför att det då funnits ett anställningsavtal mellan föräldrarna och Personal Care AB Gfr

2000

not. 176 ).

I målet är ostridigt att skriftliga anställningsavtal mellan F

föräldrar och Personal Care AB upprättades först den 6 maj 200 9, dvs. efter Försäkiingskassans beslut om assistansersättning. Av en joumalanteckning från Försäkringskassan, daterad den 12 maj 200 9, framgår att

uppgett att anställningen gäller från och med april 2008. Av anställ­

ningsavtalen framgår också att dessa är antedaterade till den 1 april 2008.

Personal Care AB har den 31 juli 200 9 utfärdat ett tjänstgöringsintyg, i vilket anges att F föräldrar varit anställda som personliga assistenter för honom sedan den 1 april 2008.

(5)

I

SUNDSVALL

Mål nr 1595-11

Kammarrätten gör följande bedömning.

Det är den som ansöker om en fö1mån som ska visa att rätt till fö1månen föreligger. Frånsett ett retroaktivt intyg från Personal Care AB kan kam­

maiTätten inte finna att utredningen i målet ger stöd för att det redan från och med april 2008 förelegat ett anställningsförhållande mellan F

föräldrar och Personal Care AB. F kan där- för inte anses ha visat att det uppstått någon ersättningsgill kostnad för utförd assistans under perioden april 2008 - april 200 9. Med hänsyn här- till och då vad F . anfört i kammanätten inte föranleder annan bedömning finner kammanätten, i likhet med underinstansema, att han inte är berättigad till assistansersättning för perioden i fråga. Över­

klagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (fonnulär 4 ).

aA�o/\M-�J GUi�

Gunnel Wadsten adjungerad ledamot

Sofia Norlin tf. föredragande

(6)

KLAGANDE F

Vårdnadshavare:

Vårdnadshavare:

Ombud:

Jur. kand. Ann-Marie Stolberg Personal Care, Expolaris Kanalgatan 77

931 78 Skellefteå

MOTPART Försäkringskassan

Processjuridiska enheten/Sundsvall 851 93 Sundsvall

ÖVERK LAGAT BESLUT

Försäkringskassans beslut den 14 december 2009

SAKEN

Assistansersättning

FÖRV A LTNINGSR�TTENSAVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet.

Dok.Id 24747 Postadress Box45 S-791 21 Falun

Besöksadress Kullen 4

Telefon 023-383 00 00

Telefax 023-383 00 80 E-post: forvaltningsrattcnifalun@dom.se

Expeditions tid måndag - fredag 08:00-12:00

13:00-16:00

(7)

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I FALUN

DOIVI

Enhet

1

BAKGRUND OCH YRKANDE

F har genom Försäkringskassans beslut den

8

april

2009

beviljats assistansersättning. Beslutet innebar att assistansersättning skulle utbetalas från och med det datum har f'ar assistans, tidigast från och med april

2008.

Därefter har Försäkringskassan, den 7 juli

2009,

fattat ett beslut om att betala ut assistansersättning från och med maj månad

2009,

då ut­

redningen visat att assistans utförts först från och med den månaden. Vid omprövning den 14 december

2009

vidhöll Försäkringskassan sin bedöm- nmg.

F överklagar Försäkringskassans beslut och yrkar i första hand att assistansersättning ska betalas ut från och med april

2008.

I andra hand yrkas att ersättningsgill kostnad för nedlagt arbete, bl.a. administration, ska anses ha förelegat under den stridiga perioden. Han anför bl.a. följanq.e. Ett assistansavtal som utpekar Personal Care som assistansanordnare upprätta­

des den

9

mars

2008.

Det framgick även på ansökan om assistansersättning att Personal Care skulle vara arbetsgivare och assistansanordnare. Utpe­

kande av assistansanordnare skedde således på ett tidigt stadium av ansök­

ningsförfarandet. Från och med april

2008

bör därför förutsättningar för att

. bevilja assistansersättning vara uppfyllda då vårdnadshavarna rent faktiskt utfört assistans från denna tidpunkt. Ett muntligt anställningsavtal har hela tiden förelegat mellan vårdnadshavarna och assistansanordnaren, Personal Care, i avvaktan på att Försäkringskassan skulle fatta beslut om hur många assistanstimmar som beviljas. Under den retroal'tiva tiden har den utförda assistansen gett upphov till en skuld hos assistansanordnaren, vilket måste ses som en kostnad av avdragsgill natur. Ett skriftligt anställningsavtal upprättades den 6 maj

2009.

Som stöd för inställningen hänvisas till Reger­

ingsrättens notisfall

RÅ 2000

not. 176.

Försäkringskassan bestrider bifall till överklagandet.

75-10

(8)

SKÄL

FÖR FÖRV ALTNINGSRÄ TTENS AVGÖRANDE Tillämpliga bestämmelser m.m.

I I 0 § tredje stycket LASS anges bl.a. att som kostnad för personlig assi­

stans anses inte i något fall ersättning som den enskilde själv lämnar till någon som han eller hon lever i hushållsgemenskap med. Bestämmelsen bör enligt rättspraxis

(RÅ

2000 not 176) uppfattas så att det för utbetalning av assistansersättning krävs att assistans faktiskt har lämnats under den tid som ersättningen avser och att assistansen dessutom har gett upphov till en kostnad för den funl'tionshindrade som är av ersättningsgill natur och där­

för inte omfattas av begränsningsregeln. Om arbetet utfördes av en person som då levde i hushållsgemenskap med den funktionshindrade och inte var anställd av kommunen eller något fristående organ bör det således i princip inte vara möjligt att sätta begränsningsregeln ur spel genom att i efterhand träffa avtal som innebär att personen i fråga ska anses ha innehaft en sådan anställning under förfluten tid (retroaktivt anställningsavtal). Kravet att assistansen ska ha medfört en kostnad för den funktionshindrade som är av ersättningsgill natur ska med andra ord ha blivit uppfyllt redan i och med att arbetet utfördes. I det prövade fallet ansågs utgångspunkten vara att det på ett tidigt stadium av ansökningsförfarandet gjordes klart för Försäk­

ringskassan att ett bestämt fristående organ var avsedd att fungera som arbetsgivare åt den anhörige och således som anordnare av assistansen.

Mot bl.a. denna bakgrund borde omständigheten att ett skriftligt anställ­

ningsavtal inte förelåg redan när assistansarbetet utfördes inte anses utgöra hinder mot utbetalning av ersättning.

Kammarrätten i Stockholm har i en dom (mål nr 1058-09) meddelad den 10 september 2009 kommit fram till följande när det gäller frågan om vilka förutsättningar som krävs för att utbetalning av assistansersättning ska kunna ske för retroaktiv tid. Av målet framgår att Försäkringskassan bevil­

jat assistansersättning i viss omfattning från och med augusti 2007, vilket motsvarade tidpunkten då anställningsavtal undertecknats. Ett muntligt

(9)

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I FALUN DOM

Enhet

1

avtal om anställning fanns dock sedan tidigare. Kammarrätten konstaterar att det muntliga avtalet saknar överenskommelse om arbetets omfattning, förläggning i tid och när ersättning ska betalas ut. I praktiken innebär det att skyldighet för föräldrarna att utföra arbetet saknats. Dessa omständighe­

ter tillsammans med det förhållandet att inga pengar betalats ut medför att det varit fråga om ett avtal utan ömsesidiga rättigheter och förpliktelser.

Kammarrätten ansåg att det inte var visat att ersättningsgill kostnad för assistansersättning uppkommit under den retroaktiva tiden och avslog överklagandet.

Förvaltningsrättens bedömning

Av utredningen framgår att F har beviljats assistansersättning samt att tidigare beviljat vårdbidrag har dragits in i samband med att assistanser­

sättning beviljats. Frågan i målet är från vilken tid assistansersättningen ska utgå. Assistansersättning kan endast betalas ut för tid då assistans rent faktiskt lämnats och kostnad av avdragsgill natur uppkommit. Om assistan­

sen lämnas av någon som man lever i hushållsgemenskap med måste ett anställningsavtal föreligga med oberoende assistansanordnare. För att F vårdnadshavare ska få assistansersättning utbetald för tid mellan det att ansökan om assistansersättning lämnades in och den tidpunkt då Försäkringskassan funnit att assistansersättning ska utgå krävs således att vårdnadshavarna har haft ett anställningsavtal med oberoende assistansan­

ordnare under den retroaktiva perioden Ufr RÅ

2000

not 176).

Försäkringskassan beslut att betala ut assistansersättning från och med maj månad

2009

grundade sig på att vårdnadshavarna från och med den måna­

den har anställning hos assistansanordnaren Personal Care. Vårdnadsha- varna har dock även under den retroaktiva tiden tillgodosett F hjälp- behov. Vårdnadshavarna har härvid hänvisat till att ett muntligt avtal om anställning har funnits mellan dem och assistansanordnaren sedan april

2008.

Någon specificerad tid för assistans eller fastställt schema för hur

75-10

(10)

assistans ska ges över tid har dock inte funnits under den retroaktiva tiden.

Det muntliga anställningsavtal som upprättats mellan assistansanordnaren och vårdnadshavarna har heller inte innehållit detaljer om arbetets omfatt­

ning, förläggning i tid och när ersättning ska betalas ut Gfr Kammarrätten i Stockholms dom den 10 september 2009 i mål nr l 058-09). Vidare fram­

gick inte av ansökan om assistans samt det assistansavtal vårdnadshavarna hänvisar till att vårdnadshavarna skulle vara F assistenter och Per- sonal Care deras arbetsgivare, utan endast att Personal Care skulle vara anordnare av assistansen. F. vårdnadshavare kan därför inte anses på

ett tidigt stadium av ansökningsförfarandet ha gjort klart för Försäkrings­

kassan att ett bestämt fristående organ var avsedd att fungera som arbetsgi­

vare åt dem Gfr

2000 not 176). Mot balegrund härav finner förvalt- ningsrätten att förutsättningar för utbetalning av assistansersättning inte varit uppfyllda under den retroaktiva tiden och ati ersättningsgilla kostna­

der således inte kan anses ha uppkommit för tid före maj 2009. Därav föl­

jer att inte heller ersättningsgill kostnad för nedlagt arbete, bl.a. administra­

tion, kan anses ha uppkommit under denna tid. I enlighet med begräns­

ningsregeln i 10

§

tredje stycket LASS saknas alltså möjlighet att betala ut assistansersättning från ett tidigare datum än vad Försäkringskassan beslu­

tade. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Dv 3104/lc)

"

, i!

. : I i

, . j /'J))

-·(il'- -/ 1 {,/'..._

__ _

SÖfia von ScHantz j .

lJ

förvaltmngsrätts.fiskal

I avgörandet har även nämndemännen Lena Bröms Bunnan, Inger Linge­

ryd och Kjell Lindgren deltagit.

References

Related documents

Enligt ICORN är syftet med fristäder inte enbart att ge stöd till en enskild individ, det sänder också en signal till andra författare/konstnärer samt till förtryckande

För att : ska ha rätt till assistansersättning krävs dock, med beaktande av den bedömning som gjorts avseende övriga grundläggande behov, att hans behov av hjälp

Sjuklön för en personlig assistent anställd av ett assistansföretag kan, jämlikt 6 § förordningen ( 1993: 1091) om assistansersättning och HFD 2011 ref. 74, inte jämställas

tigad till assistansersättning enligt SFB, för vilket krävs att tidsåtgången för att tillgodose de grundläggande behoven överstiger i genomsnitt 20 timmar per

Enligt 3 §lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS, har den som omfattas av 1 § LSS rätt att för sin dagliga livsföring få assistansersättning enligt denna lag om

Vid en samlad bedömning ger utredningen dock inte stöd för att svårigheterna är av sådan omfattning att de förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen

Beträffande föräldraansvaret framgår av det sistnämnda rättsfallet att det normala föräldraansvaret ska beaktas vid bedömningen av ett barns behov av personlig assistans på

Frågan i målet är om hjälpbehov vid måltider kan anses vara av så personligt och integritetskänsligt slag att det ska ses som grundläggande behov och om hon därmed har