Hur kommer vården av de mest sjuka äldre in i utbildningen?
En rapport om hur högskolor och universitet lyfter in vården av
SAMVERKAN
Universitet
er V
sa k
h m
et
Förord
Denna skrift har tillkommit i ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund och Vårdförbundet.
I parternas löneavtal har vi kommit överens om att under avtalsperioden (2011-04-01 – 2013-03-31) ”föra en kontinuerlig dialog med syfte att gemensamt verka för att grundutbildning och specialisering bättre svarar upp mot behoven av kunskap och kompetens inom hälso- och sjukvården”.
De mest sjuka äldre är en grupp som kommer att växa sig allt större och behöva omfattande insatser från den specialiserade vården såväl inom den slut- na vården och primärvården som inom den kommunala vården och omsorgen.
Det är därför en utmaning för professionerna och för kommuner och landsting som huvudmän att tillsammans hitta nya lösningar för samordning och tidig upptäckt av ohälsa samt att skräddarsy insatser utifrån de äldres behov. Det är av största vikt att hälso- och sjukvården i framtiden har personal med ända- målsenlig utbildning och kompetens inom vården av de mest sjuka äldre.
Universitet och högskolor har ett viktigt ansvar att se till att utbildningar- na inom vårdområdet på ett bra sätt såväl förbereder de studerande för arbete i hälso- och sjukvården, som svarar mot verksamheternas behov och är i linje med aktuell kunskap. För att åstadkomma detta behöver högskolor/universi- tet och verksamhet gemensamt utveckla utbildningarna så att de som studerar får bra förutsättningar för att utföra sitt kommande arbete och vara trygga i sin yrkesroll.
Tanken med denna skrift är att den ska stimulera till diskussioner om hur utbildningarna kan utformas och utvecklas för att bättre svara mot verksam- heternas behov nu och i framtiden.
Stockholm i mars 2013
a
U niversitet
V er k sa m
h et
© Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdförbundet och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, 2013.
formochillustrationer: Ninni Oljemark, Kombinera AB. foto: Erik Thor, Pernille Tofte/Folio. Klara G, Jens Kalaene/Scanpix. tryck: LTAB, mars 2013.
Innehåll
7 VåRd Och OmSORG AV dE mEST SJuKA äLdRE i uTBiLdNiNGAR
8 Enkät och workshop 9 Slutsatser
11 höGSKOLORNAS Och uNiVERSiTETENS SyN På FRAmTidA uTVEcKLiNGSOmRådEN
12 Förändra attityderna till vård av äldre
13 Förbättra samverkan mellan utbildning och verksamhet 14 utveckla interprofessionell samverkan
14 Betona rehabiliteringsperspektivet 15 Slå vakt om ämneskunskaper 15 Ta till vara forskningsanknytning
16 utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen 17 Om högskolor och universitet fick drömma…
19 PARTERNAS SyN På FRAmTidA uTVEcKLiNG 20 utökat interprofessionellt lärande
20 Fortsatt utveckling av kombinationstjänster 21 Evidensbaserad vård och förbättringskunskap 22 Stärkt samverkan mellan utbildare och verksamhet
Vård och omsorg av de mest sjuka äldre i utbildningar
Idag lever vi allt längre och det gäller även människor med olika kroniska sjukdomar som cancer, diabetes och hjärtsvikt. Denna grupp som redan idag är stor kommer att växa sig allt större.
Utan ändamålsenligt utbildad och kompetent personal får de sjuka äldre inte den vård och omsorg som de önskar och behöver. Att alla vårdutbildningar på olika nivåer svarar mot verksamheternas och de äldres behov är därför av avgörande betydelse.
I vården och omsorgen om de sjuka äldre finns bland andra sjuksköterskor och sjukgymnaster, men även röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker kommer i kontakt med de mest sjuka äldre. Hur förbereder de olika utbildningarna de studerande för detta arbete?
8
Enkät och workshop
En enkät skickades ut till ett urval av universitet och/ högskolor (24 utbild- ningsprogram vid elva lärosäten) som driver utbildningar för sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och sjukgymnaster. Frågorna i enkäten handlade om hur vården och omsorgen av de mest sjuka äldre tas upp i de olika utbildningarna och hur samverkan mellan lärosätena och verk- samheten ser ut.
Efter en påminnelse hade totalt 14 svar kommit in.
Syftet med enkäten var att få en ögonblicksbild över hur det ser ut för att därefter ge stöd och inspiration till utbildningsanordnare och verksamheten att tillsammans utveckla utbildningarna inom området. De som hade svarat på enkäten bjöds in till en workshop för fördjupad diskussion.
Enkätresultatet och diskussionerna i workshoppen utgör underlaget för denna skrift. Vi vill betona att det inte rör sig om någon
vetenskaplig studie utan snarare en bild av nuläget.
Svar
? !
enkät
work shop
Slutsatser
Det finns en stor spridning av hur området de mest sjuka äldre tas upp i utbildningarna. I vissa utbildningar tas det inte upp som en särskild fråga medan andra har specifika kurser eller hela program. Det är inte ovanligt att området är integrerat i andra kurser, fysiologi, hälsa och ohälsa och rehabili- tering.
Tvärprofessionella inslag i utbildningen är sällsynta. Många hänvisar till två veckors klinisk utbildningsavdelning (kua). På frågan om vilka åtgärder som görs för att öka studenternas intresse för de mest sjuka äldre är svaren ganska få och vaga. Några hänvisar till forskningsresultat för att öka studen- ternas intresse.
På vilka sätt kan utbildningen säkerställa att den motsvarar vårdens behov och hur följs det upp? Här hänvisas till olika samverkansgrupper. Frågan om vilka möjligheter som finns för studenterna att lära under den verksamhets- förlagda utbildningen (vfu) och hur tillgången på vfu-platser ser ut gav en storspridningen på svaren. Antingen fungerade det mycket bra eller så fung- erar det inte alls tillfredsställande.
Svar
? !
enkät
work shop
Högskolornas
och universitetens syn på framtida
utvecklingsområden
De universitet och högskolor som deltog i undersökningen bjöds alltså in till en gemensam workshop där de
sammanställda svaren på enkäten diskuterades.
Utifrån de reflektioner och slutsatser som workshopen ledde fram till presenterade högskolorna och
universiteten följande utvecklingsområden.
• Förändra attityderna till vård av äldre
• Förbättra samverkan mellan utbildning och verksamhet
• Utveckla interprofessionell samverkan
• Betona rehabiliteringsperspektivet
• Slå vakt om ämneskunskaper
• Ta tillvara forskningsanknytning
S a m ve rk a n
Forsknings-anknytning
Ämnes- kunskap
key
12
Förändra attityderna till vård av äldre
Att arbeta med äldre människor har inte hög status bland studenterna. Många på sjuksköterske- och sjukgymnastprogrammen tänker sig fortfarande akutsjuk- vård eller i något arbete kopplat till idrott om sitt framtida arbetsområde, ofta på grund av bilden i samhället och medierna.
Här måste huvudmännen anstränga sig att visa hur intressant, högkomplex och utmanande just äldrevård är och hur givande exempelvis palliativ vård kan vara.
När i tiden under utbildningen vfu kring vården av äldre kommer är väsent- ligt. Kommer den exempelvis för tidigt kan det signalera att det inte krävs så mycket teoretiska kunskaper för att klara vården av de mest sjuka äldre.
Vård- och omsorgspersonalens, lärarnas och handledarnas attityder till området är inte minst viktigt. I själva verket är personalen de främsta ambassadörerna för äldrevården.
Förbättra samverkan mellan utbildning och verksamhet
Det är viktigt att skapa arenor där utbildning och verksamhet kan mötas på lika villkor och tillsammans skapa förutsättningar för att utbildning och vårdverksamhet går hand i hand. Sådana samverkansorgan finns på de flesta ställen, utbildningsråd, branschråd och liknande. Det är viktigt att också kommunerna inbjuds till dessa mötesplatser.
Kliniska adjunkter kan också utgöra en brygga mellan lärosäte och vård- verksamhet. Ett nära samarbete med vfu-handledare är ett annat sätt att garantera att det inte uppstår glapp mellan det som lärs ut och det som praktiseras.
Men det räcker inte med att utbildningen är ändamålsenlig. För att kunna göra en fullgod prestation krävs att den nyutexaminerade personen får en till- räcklig introduktion på den nya arbetsplatsen. Detta sker inte alltid i vården.
Den första tidens erfarenheter kan bli avgörande för personens framtida val av arbetsområde.
Universitet
er V
sa k
h m
et
14
utveckla interprofessionell samverkan
Alla talar om interprofessionell samverkan men var ska man lära sig det?
Här finns stora möjligheter att låta studenter i olika utbildningar träna team- arbete (interprofessionell samverkan) på ett strukturerat sätt under utbild- ningen. Det finns exempel på gemensamma utbildningssatsningar med inrikt- ning mot åldrandet i alla grundutbildningar. Gemensam strokeutbildning för berörda studentgrupper är ett exempel på tvärprofessionell utbildning. Lärare från olika professioner kan också vara ett sätt att stimulera ett tvärprofessio- nellt förhållningssätt. Ett framgångrikt samarbete bygger på att alla känner till varandras olika kompetenser. Att se helheten och kunna konsultera andra är en klar framgångsstrategi vid mötet med en människa med komplexa vårdbehov.
Betona rehabiliteringsperspektivet
För att kunna klara morgondagens utmaningar måste all vårdpersonal ut- veckla ett hälsofrämjande och rehabiliterande sätt att se på äldre människor för att hjälpa dem att hålla sig friska längre och, om de blir sjuka, hjälpa dem att återfå optimal funktionsförmåga. Detta kräver ett förändrat förhållnings- sätt både i utbildningarna och inom vården.
Av tradition har vård- och omsorgspersonal varit inriktad på att lösa patientens problem. Nu handlar det istället om att se patienternas egna resur- ser och stödja deras egna funktioner. Därför är det inte bara sjukgymnaster och arbetsterapeuter som ska stå för rehabiliteringen. All vårdpersonal måste delta i detta arbete. Att ta vara på det friska hos patienten måste genomsyra all vård.
LA ND
ST I NG
ET
Slå vakt om ämneskunskaper
Frågan om hur utbildningen ska struktureras
är också angelägen. Ska olika ämnen integreras med varandra eller ska de undervisas var för sig. Framtidens vård måste utgå från en helhetssyn på de äldre där medicinska, psykologiska och sociala aspekter integreras. Detta får dock inte innebära att de specifika kunskaperna inom ämnena geriatrik, ortopedi och farmakologi går förlorade.
Ta till vara forskningsanknytning
Det pågår mycket forskning om äldre idag och på sina håll är området en profilfråga. Detta bör utnyttjas mer systematiskt i utbildningssammanhang.
Ett lärosäte har knutit forskningen till undervisningen på ett tydligt sätt bland annat genom att forskande lärare deltar i undervisningen. Kursut- värderingar visar att studenternas intresse för att arbeta med äldre har ökat efter detta.
16
utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen
vfu är studenternas bästa möjlighet att testa sin lämplighet för yrket och inte- grera sina teoretiska kunskaper med arbetslivet. Flera har omvittnat att det är på ”vfu man verkligen lär sig något”. Många studenter som inte har varit in- tresserade av äldrevård tidigare ändrar uppfattning efter vfu inom äldrevården.
Med tanke på att allt mer av vården i framtiden kommer att äga rum i patienternas egna hem eller inom den kommunala äldreomsorgen är det viktigt att även kommunerna erbjuder vfu-platser. Det har dock visat sig svårt och kräver stora insatser från utbildningsanordnaren. Ett problem i sammanhanget är arbetsplatsernas många omorganisationer och chefsbyten som försvårar kontinuiteten i kontakterna.
En annan svårighet är att hitta handledare med rätt kompetens eftersom det i kommunerna inte finns sjuksköterskor och sjukgymnaster i samma om- fattning som i landstingen. En möjlighet som har prövats på vissa håll är att lärosätet skriver kontrakt direkt med kommunala äldreboenden.
En annan viktig aspekt är hur vfu-perioderna kvalitetssäkras. Här finns mycket att utveckla för både utbildning och verksamhet.
verksam het
Om högskolor och universitet fick drömma…
Äldrevården har blivit en attraktiv arbetsplats. I utbildningarna ingår mer gerontologi, ledarskap och hälsoekonomi än idag. Målen för utbildningarna och examinationskraven är tydliga. Utbildningen är förlängd och stor vikt läggs vid interprofessionell utbildning. Det finns kompetensplanering för varje medarbetare och kunskaper och färdigheterdokumenteras. I kommuner- na finns det fler sjuksköterskor som kan arbeta med handledning, personalut- bildning och utvecklingsprojekt.
satpltsbear tivakttrA
gineranpls-ntepeomK
Han dledn
ing
L ed ar sk
ap
Utv eck
lings proj
ekt
Parternas syn på framtida utveckling
• Utökat interprofessionellt lärande
• Fortsatt utveckling av kombinationstjänster
• Evidensbaserad vård och förbättringskunskap
• Stärkt samverkan mellan verksamhet och lärosäten
Utöver de utvecklingsområden som framkommit i enkätsvaren och diskussionerna i workshopen vill vi peka på några angelägna områden för vårdens framtid, där också utbildningen kan vara
en drivkraft för vårdens utveckling.
20
utökat interprofessionellt lärande
Interprofessionellt lärande (ipl) omfattar mer än att träna samarbete eller att läsa en kurs sida vid sida. ipl är att lära om, av och med varandra.
Detta förutsätter att studenten ges möjlighet att över tid också få sätta sitt eget perspektiv och sina egna utgångspunkter gentemot en annan professions perspektiv och utgångspunkter och på så sätt utveckla en djupare kunskap om sig själv och andra. För att åstadkomma detta behövs lämpliga samarbets- former och lärsituationer mellan olika professioner under utbildningen för såväl studenter och lärare som institutioner som ansvarar för utbildningen.
Fortsatt utveckling av kombinationstjänster
Utifrån behoven i framtiden behövs brobyggare mellan forskning om, utbildning i och utveckling av vård och omsorg.
I vården och omsorgen började inrättandet av kombinationstjänster framför allt i slutet av 1990-talet. Det var en snabb utveckling och intresset var stort. De som har kombinationstjänster är viktiga brobryggare mellan vårdverksamheten och utbildningen/högskolorna.
Högskoleverkets bedömargrupp konstaterar, i sin utvärdering av grundut- bildningar i hälso- och sjukvården år 2007, att kombinations-
tjänster/adjungeringar är önskvärda.
En översyn och eventuell vidareutveckling av kombinationstjänster bör omfatta alla
dessa aspekter.
Evidensbaserad vård och förbättringskunskap
Idag har forskningen kommit fram till många bra resultat som alltför få använder och som därför kommer till alltför liten nytta. Förutom att få del av den expertkunskap som varje profession har behöver de studerande redan under utbildningen få kunskaper om systematiskt förbättringsarbete och hur de kan arbeta med evidensbaserad vård i vardagen.
Arbete med förbättringar bör vara en naturlig del av verksamheten och ska stödjas av ledningen. Det är viktigt att det finns en organisation som skapar förutsättningar för riktiga beslut i ögonblicket men också för att de anställda ständigt kan göra förbättringar tillsammans med brukarna och patienterna.
Det behövs också för att vården ska bli mer brukare- och patientcentrerad.
22
För att brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurserna ska användas effektivt fordras att verksamheterna byggs på kunskap. En evidensbaserad vård är en följd av ett ständigt, systematiskt lärande där kunskap från brukaren och patienten, professionerna och forskningen vägs samman och används. Det är viktigt att tidigt integrera utbildning och verksamhet. Exempelvis kan studenternas uppgifter knytas tydligare till verksamheten – låt dem få arbeta med aktuella problem i verksamheten.
Forskningens betydelse för den sociala verksamheten måste uppmärksam- mas och resurser till långsiktiga forskningsprogram tillföras.
Stärkt samverkan mellan utbildare och verksamhet
För att utbildningen ska motsvara verksamheternas behov och ge studenterna trygghet behöver samverkan mellan utbildning och verksamhet bli bättre. Den behöver vara formaliserad och kan inte vara avhängig av enskilda personer.
Ansvaret vilar lika tungt på lärosätena som på verksamheten.
Tydliga och transparenta strukturer för samverkan måste finnas
nationellt, regionalt och lokalt – och det brådskar.
Universitet
V er k sa
et h m
Slutord
Trots stora behov av förbättringar ska vi inte glömma att mycket redan är gjort, och det finns många goda exempel att ta fasta på. Kontinuerligt behöver vi arbeta för att gemensamt förbättra och utveckla utbildningen.
Det finns många bra handledare och exempel på forskningsanknytning som väcker intresse och skapar engagemang.
Tack
Vi vill tacka de högskolor och universitet som svarade på enkäten och tog sig tid att komma till den workshop som anordnades. Det har varit bra, givande och inspirerande samtal, och vi hoppas att denna skrift kan ge inspiration till fortsatta diskussioner mellan verksamhet och lärosäten med målet att utveck- la utbildningarna ytterligare.
Upplysningar Vid frågor om skriften kontakta Ylva Sundholm, Sveriges Kommuner och Landsting, ylva.sundholm@skl.se, Ulla Falk, Vårdförbundet, ulla.falk@vardforbundet.se, Anna Pettersson, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, anna.pettersson@lsr.se.
Samverkan
Forsknings-anknytning
Ämnes- kunskap
key
Beställningsnummer 5301
