Samtal med studenter i grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem

1

Fakulteten för lärande och samhälle

Samtal med studenter i grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem

I samband med att studenterna avslutade sin utbildning våren 2016 bjöds de in till ett samtal om utbildningen. Sex studenter deltog. Tre studenter har studerat Bild och lärande, en student har studerat idrott och lärande och två studenter har studerat Musik och lärande.

Inom ramen för en programutvärdering har studenterna bjudits in till samtal via kursledaren i den sista kursen. Utbildningsledare Gunilla Löfström har lett samtalet och sammanställt studenternas synpunkter. Studenterna har haft möjlighet att läsa sammanställningen och ge synpunkter på den. Utöver samtalet består programutvärderingen av en enkät skickas till samtliga studenter i juni 2016. Resultatet av programutvärderingen publiceras på

grundlärarprogrammets hemsida i augusti 2016: http://www.mah.se/fakulteter-och- omraden/ls/Ar-student/Program/Grundlararutbildningen/

Är du rustad för yrkeslivet? Utbildningens kvalitet och relevans.

Måluppfyllelse.

Kunskaper i de praktisk-estetiska undervisningsämnena

Musik

Studenterna anser att undervisningen varit rolig och utvecklande för det egna musicerandet.

Det har krävts att man ansträngt sig. Kravnivån har varit betydligt högre än i kurserna i fördjupningsämnet FH.

Det har funnits många praktiska moment. Man har fått ta stort ansvar för det egna lärandet som det varit fokus på. Studenten har dock saknat undervisning i hur man undervisar i musik i en barngrupp.

Undervisningen om bedömning och betygsättning har varit otillräcklig - framför allt vad gäller betygsättning. Det har inte funnits tillräckligt med praktisk träning i att bedöma elevers arbeten och att dokumentera elevers kunskaper och kunskapsutveckling. Det hade behövts undervisning i hur man ska överföra bedömningskriterier till omdömen och betyg.

Fler exempel på dokumentation hade behövts. Studenterna känner sig inte beredda att sätta betyg.

2 Bild

Studenterna anser inte att de har beredskap för att undervisa i bildämnet. De tycker att utbildningen har varit ostrukturerad och bestått av lösryckta moment. Kopplingen till kurslitteraturen har varit bristfällig.

Kravnivån har varit för låg. Studenterna ser detta som en konsekvens av det inte ställts krav på förkunskaper. Studenternas olika förkunskaper hade krävt att undervisningen anpassats för gruppen vilken studenterna beskriver som splittrad. Studenterna tycker att det är ironiskt att en lärarutbildning inte förmått att anpassa sin undervisning för studenter med olika förkunskaper. Den som inte har haft goda förkunskaper i bild med sig in har inte utvecklat tillräckliga kunskaper för att undervisa i bild.

Studenterna tycker att de kunnat mer än sina examinatorer i vissa fall. De är också kritiska till att vissa lärare har brunnit för uppgifter men inte förklarat dem för studenterna som inte förstått meningen med dem.

Studenterna har fått olika besked om vad som gäller för examinationsuppgifter.

Instruktioner har ändrats och lärare har gett olika besked. Studenterna tycker att lärarna har vänt kappen efter vinden för ofta och ändrat efterhand som en del studenter haft

synpunkter och önskemål. Detta har skapat förvirring och irritation.

Undervisningen om digitala verktyg och film har inte varit tillfredsställande. Litteraturen med koppling till detta är 25 år gammal.

Studenterna anser sig ha viss beredskap att undervisa i ämnet tack vare vfu.

Däremot har undervisningen om bedömning och betygsättning varit otillräcklig - framför allt vad gäller betygsättning. Det har inte funnits tillräckligt med träning i att bedöma elevers arbeten och att dokumentera elevers kunskaper och kunskapsutveckling. Det hade behövts undervisning i hur man ska överföra bedömningskriterier till omdömen och betyg. Fler exempel på dokumentation hade behövts. Studenterna framhåller att man inte diskuterat och problematiserat vad det innebär att bedöma och betygsätta barns kreativa uttryck.

Studenterna känner sig inte beredda att sätta betyg.

Idrott

Studenterna är mycket nöjda med sin utbildning i idrott. De har fått metoder och verktyg för att kunna undervisa. Nyttan för arbetslivet har varit tydlig. Utbildningen har varit tuff i god bemärkelse. Kravnivån har varit hög. Det är stor skillnad i kravnivå mellan fördjupningsämnet FH och idrott. Lärarna har varit tydliga mot studenter som inte ansträngt sig. Undervisningen har varit mycket bra och proven har krävt att man ansträngt sig.

Undervisningen om bedömning och betygsättning har varit otillräcklig - framför allt vad gäller betygsättning. Det har inte funnits tillräckligt med träning i att bedöma elevers arbeten och att dokumentera elevers kunskaper och kunskapsutveckling. Fler exempel på dokumentation hade behövts. Studenten känner sig inte beredd att sätta betyg.

3

I samband med att studenterna fick möjlighet att ta del av sammanställningen av deras synpunkter framförde en av dem följande i mejl:

”En sak jag kom på i efterhand ang idrotten (kritik): det krävdes en hel del material under kurserna i idrott, mycket kunde vi låna vi skolan och det gick att ex hyra skridsko. Dock är jag lite kritisk till, och tycker att ni behöver problematisera, lärarnas syn på att alla borde

ha/köpa/fixa egna saker. Detta gällde främst vandringskängor till långfärdsskridskor. Det fanns några enstaka att låna, men det togs lite förgivet att man skulle ha egna. De som hade kängor blev inte "godkända" (alltså de var inte tillräckligt bra kvalite, "storstadskänga" som vi fick höra). Och en lärare menade att man ändå måste ha såna bra skor när man väl jobbar.

Det är säkert sant, men jag tycker inte att man kan kräva att studenter ska ha/köpa riktiga vildmarksskor för flera tusen kronor under sin studietid för att kunna delta. Nu kom vi aldrig ut på långfärdsskridskor eftersom de aldrig frös ordentligt, så vet inte hur det hade löst sig.”

Utbildningsvetenskaplig kärna/uvk)

Föreläsningar i kurserna i uvk har huvudsakligen baserats på skolan och inte på fritidshemmet. Detta är studenterna mycket kritiska till. De framhåller att det finns föreläsare som visar okunskap om vad studenterna utbildar sig till. De anser att deras utbildning borde ha haft fokus på den inriktning som de gått och inte på inriktningarna mot arbete i förskoleklass och årskurserna 1-3 respektive 4-6. De menar också att de blivande lärarna i dessa båda inriktningar inte fått insikt i arbete i fritidshemmet under utbildningen – vilket är problematiskt eftersom lärarkategorierna behöver kunna samarbeta. Studenterna är bekymrade över statusen för fritidshemmet både i utbildningen och i skolan.

Studenterna har saknat samarbete med studenter i de båda inriktningarna F-3 och 4-6 och undrar varför man inte har blandat studenter från olika inriktningar i seminarier och grupparbeten.

Det har genomgående saknats utbildning i metodik d v s i hur man gör.

Studenterna har uppskattat kursguiderna som de tycker varit till god nytta.

Förebygga och hantera konflikter/pedagogiskt ledarskap/grupprocesser

Studenterna har uppskattat att det funnits en kurs om konflikthantering och pedagogiskt ledarskap tidigt i utbildningen. Kursen var vettig, föreläsningarna inspirerande och litteraturen relevant.

Det råder olika uppfattningar om man fått träna sig i att bemöta elever i konfliktsituationer.

En student tycker att man inte har fått träna på detta medan de andra menar att man tränat genom olika iscensättningar, rollspel m m.

4

Specialpedagogik/elever med särskilda behov/funktionshinder

Kursen Utveckling, lärande och specialpedagogik hade ett adekvat innehåll. Dock var fokus huvudsakligen på skola, och inget med relevans för fritidshemmet behandlades vilket studenterna kritiserar.

Fördjupningsämnet

Studenterna har uppskattat utbildningen i utomhuspedagogik men hade önskat att också andra områden än matematik och naturorientering hade ingått.

Det har genomgående saknats utbildning i metodik d v s i hur man gör. Fokus har varit på diskussioner och problematiseringar. Studenterna har också saknat utbildning i praktiskt arbete och aktiviteter som görs i fritidshemmet.

Studenterna har uppskattat kursguiderna i de kurser där sådana funnits. De har varit till nytta.

Vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder/Vetenskapligt förhållningssätt – undervisning på vetenskaplig grund och utifrån beprövad

erfarenhet/aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Detta är väl tillgodosett inte minst genom kursen Examensarbete. Studenterna har sporrats till nyfikenhet för både forskning och kvalitetsarbete. Deras förmåga att reflektera har utvecklats. Dock framför de att det är förvånande att upptäcka vid opponeringen att kamrater inte klarade av att referera till relevant forskning på ett korrekt sätt, att språket inte fungerade, att det saknades en röd tråd m m . Man undrar hur dessa studenter har kunnat komma så långt i utbildningen utan denna grundläggande kunskap.

Studenterna är kritiska till att den obligatoriska litteraturen i kurserna ofta inte byggt på vetenskaplig grund och att den inte varit inriktad på fritidshemmet.

Kollegial respons har använts, men studenterna har inte uppmuntrats att vara konstruktivt kritiska utan anser att det funnits en rygg-dunkar-kultur. De är också kritiska till att det har förekommit att en del studenter har tagit emot respons men inte gett respons till andra. De anser att den lärandeprocess som de deltagit i inte överensstämmer med teori om lärande.

Lärande i en flerspråkig miljö/lärande på annat än modersmålet/ämnesspecifikt språk som verktyg för lärande

Studenterna har inte fått någon undervisning inom detta kunskapsområde förutom i kursen Utveckling, lärande och specialpedagogik förutsatt att man själv valt ett sådant fokus för sin

5

uppgift. Beroende på vfu-placering kan man ha fått möjlighet att arbeta med barn som lär på annat språk än modersmålet, men detta är inte något som garanterats i utbildningen.

All undervisning har präglats av frågor om makt (kön och etnicitet) men någon teoretisk kunskap om språk- och kunskapsutveckling för barn med annat modersmål än svenska har inte förekommit och inte heller undervisning i didaktik och metodik. Detta är kunskap som man gärna hade velat ha med sig i yrkeslivet.

Digitala verktyg och mediers och digitala miljöers roll i pedagogisk verksamhet

Det har saknats undervisning i praktiskt arbete med digitala verktyg och medier förutom ett seminarium om Prezi. Dock var denna undervisning mest användbar under studietiden och inte för pedagogisk verksamhet tillsammans med barn. Undervisningen har byggt på studenternas egna initiativ. Man har uppmanats att använda medier i

examinationsuppgifter, men det har inte förekommit någon undervisning.

Kommunikation med vårdnadshavare

Samverkan med vårdnadshavare har inte behandlats i tillräcklig omfattning i de

högskoleförlagda kurserna. Det har funnits vissa inslag om t ex juridiska frågor men inte något om t ex bemötande. I vfu har det kunnat ingå beroende på vilken skola man varit placerad på.

Verksamhetsförlagd utbildning samt koppling vfu och hfu

En student framhåller att skolorna vill ha mer personlig kontakt och vägledning. Rektor och handledare behöver kunskap om regler och styrdokument samt om att utbildningen leder mot arbete i fritidshem. Studenten är kritisk till att Malmö högskola accepterar handledare som saknar adekvat kompetens för uppdraget. Studenten hade vidare önskat att

examinationen av vfu varit hårdare, att handledaren ställt högre krav och att handledningen varit kontinuerlig.

De andra studenterna har varit nöjda med sin vfu generellt sett. Bra och konkreta uppgifter har bidragit till att man utvecklats och lärt sig mycket. Dock har informationen från vfu- läraren varit bristfällig i vissa fall.

Två studenter tycker att det har varit givande att ha gjort vfu på olika skolor. Andra studenter förespråkar att det ger fördjupad insikt i verksamheten om man är på en och samma skola. Man blir på så sätt allt mer medarbetare och allt mindre student. Dock bör möjligheten till s k utflykt till annan skola med annat upptagningsområde uppmuntras och marknadsföras. En student menar att det bör vara obligatoriskt att göra en sådan utflykt.

Studenterna säger att det finns studenter som fått möjlighet till mer än en omtentamen av vfu-kurs vilket de är kritiska till. Det ska vara samma regler för alla. De är också kritiska till att

6

examinationen i det avslutande seminariet har varit så olika. Vissa vfu-lärare kräver mycket (tio sidor reflektion) medan andra inte kräver något alls (samtal om erfarenheter utan underlag från studenterna).

Kravnivå/arbetsinsats

Studenterna anser att kravnivån generellt sett varit för låg i de högskoleförlagda kurserna.

De säger att funnits studenter som blivit godkända utan att göra uppgifter och att det har förekommit lärarlösa examinationer. I muntliga examinationer har studenter blivit godkända fast de suttit tysta. Studenterna är också kritiska till att lågpresterande studenter placeras i gruppen med högpresterande studenter och undrar om det handlar om att få igenom så många studenter som möjligt (idrott och FH).

Inflytande

Studenterna är kritiska till utvärderingar med ja- och nej-frågor utan möjlighet att utveckla synpunkter (bild). I de två senaste kurserna i FH har studenterna tagit del av

sammanfattningar och åtgärdsplan vilket man uppskattat. I idrott och FH har lärarna varit tydliga med att återkoppla vad den förra studentgruppen tyckt och att motivera

kursupplägget.

Bemötande

Studenterna har blivit respektfullt och professionellt bemötta. Styrkan med Malmö högskola är dess platta organisation. Möten med lärare och prefekt har varit öppen och obyråkratisk.

Det har varit lätt att ta kontakt och att ställa frågor. Atmosfären har varit tillåtande, och det har varit möjligt att framföra kritik. Särskilt lärarna i FH har varit snabba med att svar med mejl.

Det framhåller att det är otillfredsställande att lärare i uv-kurserna inte bemöter studenterna som lärare med inriktning mot fritidshem.

Det finns också kritik mot handledare i examensarbetskursen som enbart handlett via mejl.

Rekommendera utbildningen

En av studenterna skulle inte rekommendera utbildningen. Det har varit tre år fyllda av otydlighet och en känsla av att ha varit missförstådd.

De andra studenterna skulle kunna rekommendera utbildningen förutsatt att den har mer lärarledd tid och en högre kravnivå samt att personer som inte är lämpade för yrket underkänns. En student säger att det är en utbildning som man lätt kan gå igenom och att den därför kan rekommenderas (vilket i sig är negativ kritik framhåller studenten).