#MeToo-rörelsens förändring
- Vänsterpartiets och Moderaternas kriminalpolitik innan och efter Me Too.
Författare: Nici Bolin
Abstrakt
One of the major debates in Swedish politics today is violence in close relationships and against women and children. The debate has grown stronger since 2017 when Me Too revolutionized the world. This study is analyzed from a structural perspective, where Me Too is a social movement and whether it has influenced or somehow changed the criminal policy of Vänsterpartiet and Moderaterna. The focus will lay on sexual crimes. The study intends to analyze the parties' criminal policy with a focus on sexual crime issues between the years 2013 to 2020 to see if Me Too after 2017 has created change. For this study, selected motions have been taken from the parliament website and presented in an analysis. That material also accounts for the central parts of this study. As a theory for this thesis, the structure and actor model will apply. Here, Me Too stands as structure and the parties as actors. With the help of the model, the outcome of the policy should be studied over time. The structure and actors model is applied in the results in the analysis of the parties' motions. The study will seek answers to two questions. These two are, What are the similarities and differences between the criminal policy of Vänsterpartiet and Moderaterna when it comes to sexual crimes. As a concluding discussion question, the study tries to develop whether the social movement Me Too has made any impact on the parties' criminal policy regarding sexual crimes. The conclusion of this study is that the parties differ as Vänsterpartiet is based on a feminist ideology and wants to see old norms and social structures in the form of patriarchy broken.
Moderates including the debate as an integration problem. They both agree that Me Too has created change for women both in Sweden and worldwide and helped direct the spotlight on this societal problem.
Keywords
MeToo, political parties, social movements, violence, mans violence against women, sexual assaults, Sweden.
Tack
Först och främst vill jag rikta ett stort tack till min handledare Per
Strömbland för den vägledning och hjälp jag fått under våren. Tack för snabb respons, feedback, möten och korrekturläsning.
Jag vill även rikta ett tack till vice chefsåklagare, Åsa Adolfsson för att du tagit dig tid till att diskutera detta intressanta ämne. Tack för all värdefull hjälp.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 5
1.1 PROBLEMFORMULERING 7
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 8
1.3 DISPOSITION 8
2. TEORI 9
2.1 AKTÖRER 11
2.2 STRUKTURER 12
2.2.1 Angreppssätt 14
3. METOD 15
3.1 ANALYSSCHEMA 16
3.2 MATERIALVAL OCH AVGRÄNSNINGAR 17
3.2.1 Avgränsningar 17
3.2.2 Urval motioner 18
4. BAKGRUND 19
4.1 ME TOO 19
4.2 SOCIALA RÖRELSERS FÖRÄNDRING 21
4.2.1 #MeToo i Kalifornien och Mississippi 21
4.2.2 Bostadsrörelser i Brasilien 22
4.3 VÄNSTERPARTIETS KRIMINALPOLITIK - Fokus Sexualbrott och våld 23 4.4 MODERATERNAS KRIMINALPOLITIK - Fokus Sexualbrott och våld 24
5. MOTIONER MELLAN 2013- 2020 25
5.1 VÄNSTERPARTIETS MOTIONER MELLAN 2013-2020 25
5.1.1 Sammanfattning 30
5.2 MODERATERNAS MOTIONER MELLAN 2013-2020 31
5.2.1 Sammanfattning 37
5.3 SAMMANFATTNING AV ANALYSSCHEMA 38
6. SLUTSATS 39
6.1 SKILLNADER MELLAN VÄNSTERPARTIET OCH MODERATERNA 39 6.2 LIKHETER MELLAN VÄNSTERPARTIET OCH MODERATERNA 40
7. DISKUSSION 40
BILAGOR 43
REFERENSLISTA 43
1. INLEDNING
En av de större debatterna i svensk politk idag är den om våldet som begås i nära relation och mot kvinnor och barn. Under 2018 dödades 22 kvinnor i Sverige av en man de hade eller tidigare haft en relation med (GP, 2019).
Siffror från Brottsförebyggande rådet visar att under året 2018 anmäldes 16 000 brott om misshandel. Under samma år anmäldes 22 476 sexualbrott. År 2020 hade den siffran höjts till 25 030 anmälda brott (Brå Statistik, 2021).
2017 var året som Me Too fick genomslag. En revolution hade tagit fart och spridit sig likt en löpeld genom hela världen som nu fick kvinnor, icke-binära och transpersoner att berätta hur de blivit sexuellt utnyttjade och
trakasserade. Samtidigt som samhällsrörelsen Me Too var på uppgång ökar anmälningarna om brott, sexualbrott och misshandel och det blir en allt mer hårdare kriminalpolitiskt debatt. Frågan som ställs inför denna studie är om det går att argumentera för att en samhällsrörelse likt Me Too har förändrat den svenska kriminalpolitiken som i sin tur har påverkat det politiska landskapet.
I Kriminalpolitik: Brott och straff i Sverige sedan 1965 beskriver Henrik Tham hur samhället har präglats av rädsla i en globaliserad värld där det råder både osäkra arbets- och livsvillkor (Tham, 2018:164). Vidare menar Tham på att den mer omfattande och allvarliga brottslighet som finns idag har lett till att säkerhet och trygghet har blivit mer väsentligt, vilket leder till trygghetstemat som har blivit allt mer centrerat i den svenska
kriminalpolitiska debatten. Politiker blir mer känslosamma när de kommer till uttalanden om hur den ökade brottsligheten bör tas på allvar. Här spelar brottsoffret en stor roll. Efter att allt fler brottsoffer delat de erfarenheter de
varit med om har politiker kunnat omvandla det till känslor i debatter för att få en allt mer upprörd publik inför de brott offret skulle varit utsatt för (Tham, 2018:165). Inför val skulle exempelvis oppositionen kunna lägga fram hur siffror för sexualbrott har ökat under tiden då det regerande partiet har suttit vilket kan väcka känslor och tappa väljare.
Regeringen vill se ett förebyggande arbete för att en större trygghet ska infinna sig hos medborgarna och inte minst de som blir utsatta för sexualbrott. På grund av att debatten kring de senaste årens ökade antal anmälningar om sexualbrott är stor finns det anledning att tro att Me Too givit våldsutsatta mod till att öppna upp sig och anmäla brott vilket har gjort att ämnet tagit mer plats på den politiska agendan. Den breda massan vill här med att politiker ska vidta åtgärder och samtidigt skärpa lagar och regler kring sexualbrott.
Denna uppsats kommer fördjupa sig i två partiers sexualbrottspolitik, nämligen Vänsterpartiet och Moderata samlingspartiet. Val av partier beror på att de står längst ifrån varandra på vänster-höger skalan. Vänsterpartiet som fram till 1960-talet var ett arbetarparti fick en annan väljarstruktur under 70-talet där akademiker och offentliganställda stod för en stod andel av väljarna. Väljarstödet är idag lågt från de som är höginkomsttagare och högt från de som är högutbildare med en anställning i den offentliga sektorn.
Partiet hade sina största framgångar under åren -94 och -98 då under ledning av Gudrun Schyman. I valet 1998 fick partiet 12 procent av rösterna vilket fortfarande är den högsta siffran för partiet när det kommer till röster (NE, vänsterpartiet 2021). Vänsterpartiet ser sig själva som ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund.
Moderaterna, från början Allmänna valmansförbundet har sedan 80-talet varit starka i storstadsområdena där de fått cirka 30 procent av rösterna. Ofta är det fler män än kvinnor som röstar på Moderaterna. Många är akademiker, företagare och privatanställda i fria yrken är de som i störts utsträckning röstar på Moderaterna (NE, moderata samlingspartiet 2021). Moderaterna ser sig själva som ett parti med en konservativ syn på samhället med liberala idéer.
1.1 PROBLEMFORMULERING
Eftersom att Me Too har blivit allmänt känt för den bredare publiken kan effekterna av det vara att fler vågar anmäla sexualbrott de blivit utsatta för.
Detta kan i sin tur leda till att berörda i samhället vill se en förändring i form av exempelvis strängare straff för gärningsmannen eller ett större
förebyggande arbete. Olika typer av brott ökar vilket kan leda till eventuell lagstiftning eller lagändring. Efter att den sociala rörelsen Me Too gjort revolution världen över och på vissa platser lyckats med en politisk
förändring är det för denna studie intressant att undersöka om Me Too skapat förändring i den svenska kriminalpolitiken. I Kalifornien har Me Too spelat stor roll i förändringen gällande rättsystemet. Ann Nenoff skriver i sin artikel hur en ny lag trätt i kraft efter skandalen med Weinstein i Hollywood med hjälp av Me Too (Nenoff, 2020:1349), vilket presenteras under avsnitt 4.2.1.
Det råder ett allt mer hårdare kriminalpolitiskt klimat där Me Too
tillsammans med den breda publiken vill se en förändring när det kommer till sexualbrott. Eftersom att dessa partier länge stått längst ifrån varandra på vänster-höger-skalan är det därför också ämnat att studien kommer analysera
de valda partiernas kriminalpolitik. Detta för att undersöka om de partiernas kriminalpolitik har förändrats, skiljer sig eller liknar varandra och i så fall inom vilka områden.
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syftet med denna uppsats är att undersöka om Me Too har haft en inverkan på eller förändrat Vänsterpartiets och Moderaternas kriminalpolitik med fokus på sexualbrottsfrågor. Studien kommer även analysera om de valda partiernas kriminalpolitik skiljer sig åt och eller liknar varandra. Den valda frågeställningen för denna uppsats grundar sig i det tidigare problem som beskrivs innan och kommer besvara nedanstående frågor:
- Vilka likheter och skillnader finns mellan Vänsterpartiets och
Moderaternas kriminalpolitik när det kommer till sexualbrott före och efter MeToo?
Slutligen kommer studien utveckla och i största mån försöka ge svar på denna avslutande diskussionsfråga:
- Har samhällsrörelsen Me Too påverkat partiernas kriminalpolitik gällande sexualbrott?
1.3 DISPOSITION
Studien fortsätter här med kapitel två där den valda teorin kommer att presenteras. I det inledande kapitlet är teorin en viktig och central del.
Eftersom att den valda teorin för denna studie är komplex kräver den en
grundläggande förklaring. Teorin utgår till stora delar av Lennart Lundquists, Bo Johnsons, Bo Rothsteins och Mikael Rundqvists avhandlingar och arbete kring Aktör och strukturmodellen.
Kapitel tre kommer ta upp och förklara val av metod, forskningsdesign, material och avgränsningar.
Uppsatsens bakgrund och tidigare forskning kommer presenteras i kapitel fyra.
Kapitel fem utgör själva analysdelen där partiernas valda motioner kommer analyseras. De följande och sista kapitlen avser att besvara den valda frågeställningen för denna uppsats som tidigare presenterats i inledande kapitlet. Slutligen avser denna studien utveckla den avslutande
diskussionsfrågan.
2. TEORI
Struktur-aktör-modellen brukar kallas en kontextuell modell och används bäst inom samhällsvetenskapliga analyser (Lundquist, 1984:1). Modellen är här till för att analysera de valda partiernas kriminalpolitik, med fokus på sexualbrott och våld. För denna studie kommer utvecklingen i
Vänsterpartiets och Moderata samlingspartiets kriminalpolitik att analyseras med hjälp av denna modell. Analysen kommer utgå från de valda partiernas motioner. I följande avsnitt kommer teorin att förklaras mer djupgående samt de idéer som begreppen är uppbyggda på, men först följer en kort
introduktion av aktörer och strukturer.
Mikael Rundqvist har skrivit om Aktör/struktur-ansatsen i sin avhandling, SAMHÄLLETS TVÅSIDIGHET: Aktör-struktur i tre forskingsansatsers program och tillämpningar. Där beskriver han i sitt resultat att den aktörsteoretiska ansatsen lite lutar sig på en strukturalism som strukturen utgår i från. Utifrån detta menar han på att den verklighet vi lever i undermedvetet bygger på både aktörer och strukturer vilket i sin tur utgör samhällets ”tvåsidighet” (Rundqvist, 1998:238).
Björn Johnson har skrivit en artikel i Statsvetenskaplig tidskrift om aktörer, strukturer och sociala konstruktioner. Aktör-/strukturansatsen har kommit till i en idédebatt ur ett ensidigt synsätt där aktörer eller strukturer varit
grundläggande i ontologiska kategorier. Johnson menar att
samhällsvetenskapen är omedvetet uppbyggd på aktörer eller strukturer.
”Många författare har i det sammanhanget understrukit betydelsen - nödvändigheten av att uttryckligen utgå från en aktör/strukturansats (se till exempel Bauman 1973, Bhaskar 1978, Giddens 1979, Lundquist 1984, Rothstein 1988 och Archer 1996), något jag gärna instämmer i (Johnson, 2001:97)”.
I sitt arbete ställde Olof Petersson klassröstning mot åsiktsröstning. Petersson menade att genom ökat förklarat skiftande gentemot den oberoende variabeln skulle de förklara att de parti den enskilde individen röstade på var de parti hen tyckte bäst om (Petterson 1982: 119). Rothsteins invändning mot detta ur ett aktör/struktur- perspektiv är att det blir fel när Peterssons hypotes om de individer röstar på är de parti de tycker om, blir parallella mot varandra i klassröstning och åsiktsröstning. Vidare belyser han hypotesens
meningslöshet eftersom att de ställs mot varandra och inte med varandra eftersom att de ur ett aktör och struktur-perspektiv är beroende av varandra och bara kan fungera tillsammans. ”Som samhällsvetare finner jag det en smula bekymmersamt att man seriöst vill förklara ett valutslag genom att
hävda att folk röstar som de gör därför att man vill rösta som man gör…
(Rothstein, 1988:30)”. Rothstein inväder dock och menar att det är okej om individen identifierar sig med partiets åsikter.
Det är för denna samhällsvetenskapliga uppsats relevant att förklara de båda begreppen var för sig och hur de påverkar varandra för att sedan kunna applicera detta på studien. Under följande två rubriker kommer de båda begreppen förklaras var för sig. Lennart Lundquist skriver i sin artikel vikten av att presentera varje begrepp grundligt eftersom relationen mellan
begreppen är viktigt att förstå var för sig och tillsammans. (Lundquist, 1984:1).
2.1 AKTÖRER
Under begreppet aktörer finns individen, den vanliga människan , men också politiker och staten kan betraktas som aktörer. Lundquist kopplar ihop aktörsbegreppet med autonomi som beskriver de handlingsutrymme och handlingsförmåga som aktörerna besitter. Aktören besitter ofta medvetenhet och tillgång till olika handlingsplaner (Lundquist, 1984:5). Vidare förklarar han att människan som individ ibland är bunden till olika förhållanden.
Dessa kan vara religion, regler och produktivkrafter. Det kan också vara ödet i form av lagbundenheter eller slumpen vilket är en form av determinism.
Determinism möts sedan av voluntarism som handlar om den fria viljans existens och hur individen kan forma sitt liv. Enligt Lundquist blir det som en manifestation av de krafter som inte kan påverkas. Människan kan här med utforma sin tillvaro exakt hur hon vill (Lundquist, 1984:2). För denna studien kommer två svenska politiska partier stå som aktörer där deras
kriminalpolitik kommer att analyseras. För användbara teorier inom politiken är organisationer en viktigt aktör. Staten i förhållande till dominanta
strukturer så som den högre samhällsklassen, det sociala och kulturella
strukturerna är egentligen begränsad. Aktören får inte påverka styrningsrelationen till det negativa (Lundquist, 1984:2).
Rundqvist beskriver rationalitet, handling och individualism som tre grundläggande ideér inom aktörsteorin. Johnson belyser Giddens
handlingsmodell från 1979, där Giddens menar att individens handlande inte beror på olika överväganden utan snarare handlar människor efter karaktären av efterhandskonstruktioner och rationalitet (Johnson, 2001:104) . Varje individs agerande kan få konsekvenser i vilket konsekvenslogiskens rationella aktör kommer in. Individen börjar här ifrågasätta sina
handlingsalternativ, eventuella konsekvenser för de olika alternativen osv.
Valet görs sedan utefter de önskemål aktören har för att konsekvenserna ska bli så bra som möjligt. Aktören kan också handla utefter en rationellt
lämplighetslogik där individens val skulle motsvara de som löser situationen bäst. Genom att koppla ihop rationalitet och lämplighetslogik skulle då en aktör som ifrågasätter sin existens i en viss situation försöka handla
rationellt. (Johnson, 2001:103) Ibland är det en hårfin linje mellan de olika typerna av aktörsskaper men samtidigt hävdar Johnson att en aktörs
uppfattningar, sympati och handlingar påverkas av strukturer (Johnson, 2001:103).
2.2 STRUKTURER
Strukturansatsen kommer ur Strukturalismen vilket behandlar mänskliga relationer, beteende, sociala faktas beteende, regler och resurser. (Rundqvist 1998:105). Det är inte bara aktören som påverkar strukturen. Strukturen kan i viss mån påverka aktören också. Lundquist ställer frågan såhär. ”Vad hos aktörer påverkas av strukturer, och hur sker denna påverkan? (Lundquist,
1984:10)”. Vilket för denna studie skulle kunna översättas till: Kan en rörelse som Me Too påverka våra politiker? Socialisation är en faktor som påverkar det aktören förstår, det den vill och det den kan. Johnson beskriver
Lundquists samhällsstrukturer som samhällsvetenskapens ”osynliga värld” (Johnson, 2001:101). Där menar Lundquist att samhällsstrukturer är en definition av de handlingar som bildar ett mönster av idéer som är kopplade till resurser. Vidare beskrivs strukturerna förekomma i två olika former. Den första är Idéstrukturer. Idéstrukturer bygger på
verklighetsuppfattningar och värderingar. Den andra formen som Lundquist beskriver är beteendestrukturer. De är det som bildar ett mönster efter individens individuella och kollektiva handlande. (Johnson, 2001:101).
Strukturer kan också påverka aktörer på olika nivåer. Reglerande, normativ och kognitiv nivå. Under den reglerade nivån finns det en handlingslinje mellan strukturer och aktörer. Här kan strukturerna försvåra och ibland omöjliggöra vilket göra att handlingsutrymmet blir mycket litet. Det kan också vara tvärtom. Den kan gynna handlingslinjer i form av befordringar men också andra aktörers handlingslinjer (Johnson, 2001:102). Exempel på detta kan vara de strukturer med lagar, konstitutioner och rutiner. Under den normativa nivån påverkas aktörerna av strukturer genom upplysning om rätt och fel, lämplighet och vägvisning i olika situationer som kan uppstå. De strukturer som är normativa kan exempelvis vara roller, ideologier,
värderingar och regimer, men även sociala nätverk som exempelvis Me Too, kan påverka aktören som är på den normativa nivån. Den sista nivån som Johnson beskriver är den kognitiva nivån. Den handlar om hur aktörerna uppfattar och uttrycker det som är verkligt. Det var det här Karl Marx menade när han beskrev ”människans medvetande bestäms av hennes samhälleliga vara” (Johnson, 2001:102). Sociala identiteter eller som
sociologen Pierre Bourdieu skulle sagt, de sociala dispositionerna är det som uppstår i olika kulturella omgivningar. På den kognitiva nivån tas ofta strukturens påverkan föregivet speciellt gällande analyser som är
statsvetenskapliga. I etnologi och socialantropologi får den kognitiva nivån mer uppmärksamhet (Johnson, 2001:102). Som tidigare nämnts påverkar strukturerna aktörerna där det sociala spelar stor roll.
2.2.1 Angreppssätt
Utifrån tidigare beskrivna problem och teori kommer teorin användas som figuren nedan visar. Me Too kommer för denna studie att agera som strukturer medan Vänsterpartiet och Moderaterna kommer stå som aktörer.
Hur aktörerna blir påverkade kommer visas i deras utfall vilket är kriminalpolitiken som fokuseras på sexualbrott.
3. METOD
I Metodpraktikan beskriver Esaiasson et al. vikten av att det teoretiskt definierade begreppet och de valda empiriska indikatorerna som två centrala delar för en studie (Esaiasson et al. 2017:36). Den empiriska forskningen finns där för att försöka besvara är- och varför-frågor (Esaiasson et al.
2017:13). Vidare belyser dem den teoriprövande undersökningen som en god variant till att pröva hypoteser i form av stora fenomen, vilket för den här studien Me Too och om den som social rörelse förändrat kriminalpolitiken gällande sexualbrott för Vänsterpartiet och Moderaterna. Esaiasson et al tar i Metodpraktikan upp en design för teoriprövande studier, most different system design, mds vilket på svenska översätts till mest olika-design. MDS används inom situationer där tillförsikt till alternativa teorier är tänkta att försvagas parallellt med att den teorin författaren valt själv ska bli starkare och mer tillförlitlig. För undersökningen krävs en oberoende variabel och två beroende variabler. Utfallet av de beroende variablerna kommer analyseras utifrån av oberoende variabeln. Alltså ska denna studien pröva hypotesen om MeToo förändrat Moderaternas och Vänsterpartiets kriminalpolitik när det kommer till sexualbrott. Val av partier beror på att de under lång tid stått längst ifrån varandra på vänster-högerskalan vilket är logiken för denna typ av design.
Den valda metoden och detta forskningsproblem passar bra ihop. Med en kvantitativ vald metod skulle det krävas mer data utvunna från analysenheter som skulle varit baserad på en enkätundersökning. Dessa analysenheter
skulle sedan behöva analyseras med siffror (Esaiasson et al. 2012:197). Björn Johnson skriver i Statsvetenskaplig Tidsskrift: Aktörer, strukturer och sociala konstruktioner om relationen mellan aktörer och strukturer som en
betydelsefull del av ”den samhällsvetenskapliga ontologin” (B, Jonson.
2001(104):97). Vidare beskriver Johnson att begreppen aktör och struktur saknar mening utan varandra. ”Aktörer konstitueras av strukturer, som i sin tur genereras och reproduceras av aktörer och måste appliceras mot en frågeställning om hur de båda begreppen står i relation till varandra. I detta fallet skulle aktören vara ett parti medans strukturen är Me Too.
3.1 ANALYSSCHEMA
Nedan visas en tabell för hur Vänsterpartiets och Moderaternas
kriminalpolitik (inriktning sexualbrott) kommer se ut under tidpunkt ett vilket motsvarar åren 2013 till 2016, och tidpunkt två som behandlar åren 2017 till 2020 efter att Me Too kommit till. Schemat återkommer igen i analysdelen där det kommer framgå om Me Too som struktur har påverkat aktörerna, det vill säga partierna. I analysavsnittet kommer sedan
analysschemat summera kontraster, påverkan, förändringar och icke förändringar.
KRIMINALPOLITIK TIDPUNKT 1
KRIMINALPOLITIK TIDPUNKT 2
(V)
(M)
3.2 MATERIALVAL OCH AVGRÄNSNINGAR
Det valda materialet för den här uppsatsen kommer huvudsakligen ifrån Vänsterpartiets och Moderaternas motioner och partiprogram mellan åren 2013 till 2020. Alla motioner är hämtade direkt från riksdagens hemsida. De motioner som ligger till grund för den här studien är de som belyser våld mot kvinnor, våld mot kvinnor i nära relationer och Me Too. I kapitel två
behandlades den valda teorin som också utgör en stor del av den här studien.
Det sökord som används för att få fram motionerna är: Våld mot kvinnor.
Teorin bygger på Aktör/strukturmodellen som Lennart Lundquist, Bo Johnson, Bo Rothstein och Mikael Rundqvist gjort tidigare arbeten med och gång på gång hänvisar de till varandras verk. I metodavsnittet första del presenterades val av metod som Esaiasson et al förklarar i Metodpraktikan, i boken förklaras också begreppet variabler. För den här studien är Me Too den oberoende variabeln vilket utgör strukturen. De beroende variablerna här är då Vänsterpartiet och Moderaterna som står som aktörer vars
kriminalpolitik gällande sexualbrottsfrågor blir utfallet. Hur utfallet varierar beror då på Me Too. De material som utgör störts del av den här studien är hämtad från Riksdagen. Materialet för huvuddelen av analysen är tillförlitlig och ligger nära i tiden.
3.2.1 Avgränsningar
Studien kommer fokusera på de motioner mellan åren 2013 till 2020 som rör våld mot kvinnor och då främst i nära relation i Sverige. Efter 2017 kommer studien kunna analysera huruvida Me Too förändrat kriminalpolitiken med fokus på mäns våld mot kvinnor. Anledningen till att studien inte sträcker sig längre tillbaka i tid är att materialet skulle bli allt för omfattande i
förhållande till uppsatsens storlek. Eftersom de motioner som utgör analysen är inlämnade på hösten finns det ännu inte material att tillgå för 2021. I
urvalet av motioner är de som tagits med i uppsatsen skrivna av partierna själva och inte tillsammans med andra partier. Motionerna är specifikt utvalda efter relevans kring ämnet mäns våld mot kvinnor och Me Too.
Studien bygger på fakta, statistik och tidigare forskning där författaren står neutral i de båda partiernas åsikter.
3.2.2 Urval motioner
För studien har motioner av relevans tagits med i analysen. Motionerna är hämtade direkt på Riksdagens hemsida. Fokus har legat på de motioner som belyser våld mot kvinnor. Totalt mellan åren 2013-2020 har Vänsterpartiet 146 stycken motioner i ämnet och Moderaterna har 165 stycken. Alla
motioner har inte passat in i urvalet för den här studien på grund av att partiet inte skrivit motionen själv utan lämnat in den tillsammans med andra partier.
Motioner som delvis berör urvalet så som hedersvåld, våld mot kvinnor utomlands och våld som förekommer inom exempelvis psykiatrin eller kriminalvården har inte heller tagits med.
Det urval som kvarstår relevant för innebär i antal motioner 76 stycken motioner för Vänsterpartiet motioner och 72 stycken för Moderaterna. Här
efter har en motion valts för varje år och varje parti. Motioner som valts är de motioner som är omfattande och går på djupet i ämnet och utmynnar i
konkreta förslag till förändring. Inkluderat i det relevanta urvalet finns 18 motioner från Vänsterpartiet och 7 motioner från Moderaterna som belyser Me Too.
4. BAKGRUND
4.1 ME TOO
Me Too myntades först 2006 av aktivisten Tarana Burke och kom att bli en hashtag som startade i USA 2017. Hashtagen startade en revolution som kom att sprida sig över hela världen. Denna händelsen lät kvinnor, icke-binära och transpersoner få sin röst hörda och möjlighet att berätta sina historier om de sexuella trakasserier och de sexuella våldet de blivit utsatta för. Burke ville att kvinnor skulle stå upp för sig själva, hjälpa varandra och använda plattformen Me Too för att berätta om de sexuella övergrepp som de varit med om (Jämställdhetsmyndigheten, 2019).
Me Too spred sig även till Sverige och efter upproren och avslöjanden om sexuella trakasserier 2018 fick myndigheter och civilsamhällesorganisationer i uppdrag av regeringen att arbeta med att, upptäcka, förhindra och sprida kunskap gällande sexuella trakasserier vidare (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Ninni Carlsson, universitetslektor vid Göteborgs universitet forskar om sexuella övergrepp i socialt arbete och menar att rörelsen Me Too är här för att stanna och bli starkare. ”Det finns inte en chans att det blåser över och att allt sedan återgår till det vanliga igen (Carlsson .2018. Forskning). I Sverige började rörelsen få uppmärksamhet på arbetsplatser som exempelvis ilm- och teaterbranschen. De kvinnor som jobbar inom denna bransch verkar vara mer utsatta för sexuella trakasserier än kvinnor på andra arbetsplatser.
Av de kvinnor som jobbar inom film- och teaterbranschen är det det 65 procent som vittnar om att de utsatts för sexuella trakasserier. En
kommission tillsattes av Teaterförbundet och Svensk Scenkonst när 703 kvinnliga skådespelare i samband med Me Too gick samman efter uppropet
#tystnadtagning våren 2018 (SVT. April. 2018).
I samband med att problemet med att våldet i nära relation, mängden
sexuella trakasserier och ofredanden har uppdagats för den stora massan och inte tystast ner, skriver politiker att de vill se en förändring.
Socialdemokraterna gick i augusti 2018 ut med ett kriminalpolitiskt program för hur brott ska bekämpas och hur ett förebyggande arbete ska se ut.
Kristdemokraterna skriver på sin hemsida att det utbredda våldet i nära relationer och mot kvinnor speglar de brister som finns när det kommer till jämställdhet i samhället. Enligt Folkhälsomyndigheten är målet att de våld kvinnor får utstå från män måste upphöra (Folkhälsomyndigheten, 2021). I sin rapport, Alkohol, narkotika och våld i nära relationer- det breda förebyggande arbetet behövs, skriver Folkhälsomyndighten att våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. Arbetslöshet, bristande sociala nätverk, traditionell maskulinitet, alkohol och andra substantiella missbruk menar Folkhälsomyndigheten kan vara bidragande faktorer till mäns våld mot kvinnor (Folkhälsomyndigheten, 2021).
Det går att ana ett hårdare politiskt klimat när skärpta straff och nya lagar som exempelvis samtyckeslagen träder i kraft samtidigt som
sexualundervisningen i skolan har införts tillsammans med ökade anslag till kvinno- och tjejjourer. I regeringsarbetet spelar brottsoffret allt större roll.
(Tham, 2018:114). Det är ett problem när tystnaden för de våldsutsatta bryts samtidigt som det inte finns rätt medel för att bemöta problematiken inom de
behövande områdena. Me Too har svept in över Sverige likt en revolution och vuxit sig starkare.
4.2 SOCIALA RÖRELSERS FÖRÄNDRING
Denna studie har för avsikt att undersöka om Me Too har förändrat den svenska kriminalpolitiken som i sin tur har påverkat det politiska landskapet.
Därför kommer sociala rörelser vara i fokus. Under 4.2.1 kommer en studie som ägt rum i Kalifornien och Mississippi att introduceras. Där berättar författaren Ann Nenoff om hur Me Too spelat stor roll i ny lagändring. I de senare avsnittet, 4.2.2 beskriver Moisés Kopper och Matthew A. Richmond om hur bostadsrörelser hjälper människor i de lägre samhällsklasserna att få tillgång till mark ingen använder genom att föra dialog med berörda
politiker.
4.2.1 #MeToo i Kalifornien och Mississippi
Ann Nenoff skrev i sitt tidigare arbete, #METOO: A LOOK AT THE
INFLUENCE AND LIMITS OF ”HASHTAG ACTIVISM” TO EFFECTUATE LEGAL, om hur en social rörelse som Me Too spelat stor roll i förändringen i rättsystemet i Kalifornien och Mississippi (Nenoff, 2020:1327). Hon
förklarar att sexuella trakasserier i sig inte är någonting nytt utan det är den uppmärksamheten om de våldsutsatta som fått global spridning. Nenoff vill i sin studie visa att Me Too har skapat förändring. I Kalifornien har Me Too vuxit enormt efter skandalen kring filmproducenten Harvey Weinstein i Hollywood. Efter skandalen har en ny lag trätt i kraft. Den nya lagen som gäller alla börsnoterade företag där en styrelse om fyra personer eller mindre måste bestå av minst en kvinna. Om en ledning skulle bestå av fem personer måste där ingå två kvinnor. Skulle ett företag misslyckas med att upprätthålla den nya lagen får de böta 100,000 dollar. Om fler överträdelser skulle ske
efter detta får de böta 300,000 dollar (Nenoff, 2020:1349). Guvenören Jerry Brown har tillkännagivit att lagen inte har varit helt problemfri men att det har varit hög tid att inkludera dem som utgör mer än halva
befolkningsmängden i America. Långt hållbara systematiska ändringar är ett måste för att det ska blir mer jämställt mellan män och kvinnor (Nenoff, 2020:1350).
4.2.2 Bostadsrörelser i Brasilien
Ett annat exempel på hur människor intiativtagande på gräsrotsnivå kan förändra förhållandena i lagstiftningen är bostadsrättsrörelser. I artikeln Housing Movements and the Politics of Wothiness in Sao Paulo, belyser den kraften av en samhällsrörelse och vad den kan åstadkomma. Landless Workers’ Movement, Movimineto dos Trabalhadores Sem Terra, är en av de största bostadsorganisationerna i Brasilien och Latin Amerika. Pågrund av ett klassamhälle med stora klyftor där en bostad med äganderätt är svår att få på grund av, bland annat rasism och låg inkomst drabbas den undre
medelklassen hårdare än andra. MTSTL1 i Sao Paulo kämpar därför för att få regeringen att införa nya regleringar och reformer för att land som inte brukas ska kunna brukas av den fattiga arbetaren. Rörelsen ockuperar därför mark genom ”land squatting”. Människor samlas på bestämda plaster och ockuperar dem samtidigt som ledare för MTSTL1 för dialoger med
regeringen (Kopper, Richmond 2021:2). Rörelsen strävar efter att människor ska kunna ha ett hållbart självhushåll och få tillgång till bortglömd mark ute på landsbygden. Bostadsaktivisterna i Sao Paulo använder sig av begreppet
”politics of worthiness” som speglar det moraliska rättsfärdigandet och den tekniska legitimeringen av just sociala rörelser. Begreppet värdighetspolitik har länge upprätthållit relationen mellan gräsrotsorganisationer, staten och de sociala klasserna i samhället. Kopper och Richmond menar att mobilisering i
dialog med mytiska yttre influenser ger olika och ofta osäkra politiska subjektiviteter. Värdighetspolitiken belyser här organiseringen, den sociala förändringen och den politiska verkligheten (Kopper, Richmond 2021:1).
4.3 VÄNSTERPARTIETS KRIMINALPOLITIK - Fokus Sexualbrott och våld
På Vänsterpartiets hemsida presenterar de sin politik från A-Ö. Under K finner läsaren kriminalitet där (V) hävdar att forskning visar att
brottsligheten ligger på en stabil nivå trots ökade skjutningar. Vidare menar (V) att media har en betydande roll eftersom de inte visar den bilden utan istället målas bilden upp som om våldsbrott och sexualbrott ökar. Detta i sin tur skapar en känsla av otrygghet, vilket bör tas på stort allvar
(Vänsterpartiet, 2020.09.15). Under M, belyser partiet, Mäns våld mot kvinnor som ” Det grövsta uttrycket för den ojämlika fördelningen av makt mellan könen (Vänsterpartiet, 2020.07.03)”, där kvinnor i många fall har erfarenhet eller känner någon som har erfarenhet av, psykisk, fysisk eller sexuell misshandel. Sedan 2000-talet har runt 300 kvinnor mördats av en man de känner skriver (V) varar 22 st kvinnor dog i en parrelation 2018.
Mäns våld mot kvinnor är en viktigt feministisk fråga som partiet vill möta genom att införa en handlingsplan mot just det sexuella våldet. Självförsvar för flickor ska också finnas i skolundervisningen. Kvinnojourerna ska vara öppen för alla och inte privatiseras. Det ska finnas personal redan i tidigt stadie ska kunna upptäcka om våld har begåtts mot kvinnor och därför krävs satsning på utbildning bland kommunal personal. Vidare skriver (V) att det fortsatt är viktigt att även uppmärksamma det psykiska våldet som kvinnor får utstå. Partiet vill även jobba med att bryta de normer om destruktiv maskulinitet som finns i vårt samhälle idag och belyser vikten av att det är lika viktigt att bekämpa det våld som finns i samkönade relationer
(Vänsterpartiet, 2020.07.03).
Ett steg i rätt riktigt för att bekämpa mäns våld mot kvinnor är att den
ekonomiska situationen ska bli mer jämställd. Kvinnor ska inte behöva känna sig ekonomiskt beroende av sin partner och på grund av det inte kunna lämna relationen. Pensioner och försäkring, föräldraförsäkring menar (V) är
nyckeln för att minska de inkomstklyftor som finns mellan män och kvinnor, men även en säker anställning och en sexualbrottslagstiftning som är
modern. Partiet avslutar med att den som blir utsatt för brott måste kunna finna en trygghet i sin boendesituation. (Vänsterpartiet, 2020.07.03).
4.4 MODERATERNAS KRIMINALPOLITIK - Fokus Sexualbrott och våld
Likt (V) presenterar Moderaterna sin politk under kategorier A till Ö på sin hemsida. Under L kategoriseras lag och ordning. Här skriver (M) att det grova våldet ökar lavinartat när det kommer till skjutningar och
sprängningar. Människor är rädda och allt fler oroar sig och förtroendet för rättsväsendet sjunker. Under J vilket representerar jämställdhet beskriver (M) att Sverige är ett av de mest jämställda länder men att det fortfarande finns mycket att jobba på för att nå önskade resultat. De beskriver att otryggheten som främst kvinnor känner inför att gå hem under kvällarna är stor. Större andel sexualbrott måste utredas och fler av dem måste klaras upp.
(M) vill även se skärpta minimistraff för alla de som utsatt någon för våldtäkt eller för grovt sexuellt ofredande (Moderaterna 2021). Brottsoffer måste få ett större stöd och en avgörande faktor för att kvinnor ska kunna bryta sig loss och bli oberoende av ingen mer än sig själva är en god ekonomi. (M) belyser här problematiken av att kvinnor fortfarande har lägre inkomst som bland visar sig i högre andel sjukskrivningar bland kvinnor än hos män.
Många av dessa kvinnor lämnar sedan arbetslivet på grund av ohälsa (Moderaterna 2021). (M) belyser också att trygghet och frihet är till för alla oavsett vilken religion individen har. Kvinnor ska inte bli utsatta för våld på
grund av sin religion. Sverige ska förbli ett öppet samhälle (Moderaterna 2021).
5. MOTIONER MELLAN 2013- 2020
Detta kapitel kommer behandla de valda partiernas motioner mellan åren 2013 till 2020. Detta för att analysera den eventuella förändring MeToo haft på deras politik sen 2017. Efter en genomgång av varje parti följer en sammanfattning där den valda teorin kommer kopplas på.
5.1 VÄNSTERPARTIETS MOTIONER MELLAN 2013-2020
I Vänsterpartiets motion, 2013/14:So249 till riksdagen belyser de mäns våld mot kvinnor som ett allvarligt samhällsproblem. Våldet berör inte bara kvinnor utan också människor i deras omgivning. Siffror presenteras från Brå över anmälda fall av misshandel, våldtäkter, mord eller dråp och försök till dessa två sistnämnda brott. Under 2012 kom 30 817 anmälningar in om misshandel, 3 810 våldtäkter, 183 försökt till mord eller dråp och 21 anmälningar där mord eller dråp har begåtts. I 3775 av de fall av våldtäkter var offret en kvinna och över 15 år (2013/14:So249). Procentuellt har våldet i nära relation ökat, men Brå menar på att stora siffror fortfarande är
mörkertal. (V) tar upp att det inte bara är kvinnor som faller offer för våldet.
det finns de män som också blir utsatta, men när en kvinna blir utsatt är oftast konsekvenserna mycket större. De kvinnor som konstateras vara särskilt utsatta är de kvinnor som som är ensamstående med sina barn. Här vill partiet införa krav med åtgärder för att minska våldet som kvinnor blir utsatta för eftersom våldet bevisligen är vanligt förekommande
(2013/14:So249). Vidare menar (V) att våldet måste stoppas där problemet
grundas, nämligen i den samhällsstruktur där de råder tro om att män ska vara överordnande och kvinnor underordnade. Någon annan förklaring menar (V) är onödig att söka efter. Samma gäller för de relationer i samkönade partnerskap. ”Målet för jämställdhetspolitiken bör vara att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv (2013/14:So249)”.
I motion 2014/15:137 fortsätter (V) att belysa att problemet grundar sig gamla strukturer där män är överordnad kvinnan. Det måste ske en
förändring när de kommer till mäns sexualitet. I vissa fall tolkar domstolen det som att gärningsmannen ej tolkade ett nej som ett nej och där och då flyttas fokus från gärningsman till offret. Offret ifrågasätts om vad hen gjort eller inte gjort för att gärningsmannen inte tog emot ett nej. (V) fortsätter med att belysa den omoderna och destruktiva manliga sexuella normen.
Kvinnokroppen ska inte vara tillgänglig mer än när hon själv vill. Alla har rätt till att bestämma över sin egen kropp och borde inte heller vara
förhandlingsbar. Under motion 2014/15:137 flaggar partiet för att de vill se en ändring i lagstiftningen i form av ett samtyckeskrav.
I motion 2015/16:959 återkommer (V) till den skeva maktfördelning som råder och ibland fortfarande är en norm och som gör det lättare för män att bruka våld mot kvinnor. Partiet vill också lyfta det våld som förekommer i samkönade relationer. Att problemet är minst lika viktigt att lyftas här. Det förebyggande arbetet måste börja redan i ung ålder hos pojkar för att en förändring ska kunna ske i det som är dagens patriarkat. Här vill (V) se förbättringar i kommunernas arbete när det kommer till de kvinnor som blivit utsatta för våld. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skriver i sin
utredning om Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, att olika riskbedömningar eller strukturerande bedömningsmetoder inte används när
de bör användas, exempel på det är när barn till brottsoffer inte
uppmärksammas, eller när dokumentationen om kvinnor som blivit utsatta för våld inte är fullständig. I och med denna utredning vill då (V) att kommunerna tar ett större ansvar och ge kvinnor det stöd och den hjälp de behöver (2015/16:959).
Samma sak beskriver (V) i året efter i motion 2016/17:29. Ett
förbättringsarbete måste börja redan i utbildningar på universitetet. När en student är examinerad måste hen vara förbered på i vilka situationer hen kan hamna i. Exempelvis jurist, barnmorska och lärare är tre yrken där en undervisning med våld mot kvinnor, barn och mäns våld mot kvinnor och mänskliga rättigheter måste äga prioriteras. Vänsterpartiet pekar på en
rapport från Universitetskanslerämbetet att det är för svag utbildning i det här frågorna. Motionerna visar tydligt att vidareutvecklingsstudier,
förbättringsarbeten och utbildning inom ämnet, redan på universitet är av största vikt (2016/17:29). Vidare i motion 2017/18:3595 skriver (V) att med rätt utbildning och rätt kunskap skulle de som söker hjälp kunna få rätt men framför allt rätt jämlik hjälp. ”Det är viktigt med kunskapsstyrning inom socialtjänsten (2017/18:3595)”. (V) vill se en handlingsplan för hur kommuner allra bäst ska kunna hjälpa de som blivit utsatta för mäns våld.
Det måste bedrivas mer forskning inom socialtjänstens arbete för att
ojämlikhet mellan människor inte ska framkomma vilket Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) i Uppsala börjat forska om. Kunskapen om mäns våld mot kvinnor måste komma till en nationell kunskapsnivå och (V) trycker återigen på att kunskapen måste läras ut redan vid universiteten. Med en ny lagstiftning som förtydligar de ansvar socialtjänsten har gent emot kvinnor som söker hjälp ska göra att de som söker hjälp, ska få den rätta hjälp de behöver oavsett vad de bor.
I en enkätundersökning som gjorts av Socialstyrelsen visar resultatet att det råder brist på information och stöd till de kvinnor som har problem med missbruk, har en funktionsnedsättning, har annat ursprung än Sverige och för de som lever i en samkönad relation. Här måste kommunerna bli bättre när det gäller rutiner och utbilda anställda. Det mål som finns inom
socialtjänsten måste kunna följas upp på ett bra sätt, samt utvärderas och de anställda måste få kunna ta del av ännu mer utbildning för
kompetensutveckling. (V) vill se att regeringen lägger fram en strategi för hur socialtjänsten ska kunna förbättra arbetet där kvinnor har blivit utsatta för våld. Det måste finnas tillräcklig kunskap inom detta område
(2017/18:3595).
”När män är skyldiga till nästan allt våld och alla sexuella övergrepp kan det inte ligga på kvinnor att ändra på sitt beteende (2018/19:1760)”. Me Too drog in under hösten 2017 och Vänsterpartiet belyser återigen problemet med samhällsstrukturer där männen är överordnade kvinnor. Olika branscher öppnar nu upp sig, säger ifrån och visar öppet stöd för Me Too. I skolvärlden har olika upprop i from av #tystiklassen, #ickegodkänt och #räckupphanden bildats och på universitet och högskolor kom Akademiuppropet. (V) belyser skolan som en vanlig plats där tjejer blir utsatta för sexuella trakasserier.
Över 1000 kvinnor och tjejer är alla vittnen och har vittnat om de övergrepp de varit med om i skolan där gärningsmannen är klasskompisar, skolpersonal eller lärare av de motsatta könet. Här vill partiet agera och uppger att de tar alla vittnesmål på fullaste allvar. Partiet menar att det är slående hur sexuella trakasserier har blivit många av unga tjejers vardag. Som i tidigare motioner kopplar (V) ihop killars beteende till förklaringen till varför problemet är så utbrett. Killars beteende viftas bort och förklaras som omoget, så lätt ska problemet inte behandlas. (V) lyfter här problematiken med att män inte
förstår allvaret eller är medvetna om det de utsätter kvinnor för. Partiet vill se att skolan går in och bryter de destruktiva normer som råder i skolans värld vilket är svårt då skolan idag fortfarande lever efter de gamla konservativa könsnormer där män ser sig som överordnad kvinnan (2018/19:1760). Vidare vill (V) också se en förändring redan i förskolan. Självidentitet, och
könsmaktsstrukturer är viktiga att arbeta med inte bara för att se hur män och kvinnor ser på varandra utan för hur en bör se på sig själv. Kunskap och förbättrad lärarutbildning inom förskolan är en viktigt del i det förebyggande arbetet. I samband med dessa förslag vill (V) också se att varje kommun har minst en utbildad genuspedagog för att jämställdhetsarbetet ska bli så bra som möjligt (2018/19:1760).
Vänsterpartiet ser på Me Too som en ögonöppnare och det är tack vare Me Too som det sexuella våldet mot kvinnor blivit allt mer uppmärksammat. (V) ser också utvecklingen i skolan som en spegling av det som händer i
samhället. Psykisk ohälsa bland unga ökar, tjejer påverkas av sexism och skönhetsideal parallellt med samhällets patriarkala strukturer, ökade klyftor och rasism. I samband med Me Too sa dåvarande utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson till tidningen Dagens Nyheter att ett lagförslag gällande elever som blivit utsatta för sexuella trakasserier eller rasism fanns
tillgängligt men fortfarande har ingenting hänt. Det finns efter två
utredningar förslag om att ärenden om diskriminering ska flyttas från DO och istället hamna på bordet hos Skolinspektionen men arbetet tar för lång tid och elever fortsätter att drabbas (2019/20:1622).
I sin budgetmotion från oktober 2020, Vägen ut ur krisen - en plan för jämlikhet och grön omställning skriver (V) att tack vare Me Too har det sexuella våldet mot kvinnor blivit en viktigt debatt. Även bakomliggande faktorer som partiet nämner och som återkommer är de maktstrukturer som
måste få ett slut. Det hat vissa män har inför kvinnor visas genom våld, våldtäkter och även köp av sexuella tjänster (2020/21:3170). Det råder brister i rättsystemet hela vägen från den första anmälan till en eventuellt dom. De fördomar och strukturer som finns gör att kvinnors utsatthet och kvinnor som brottsoffer inte tas på allvar. Hela rättskedjan måste stärkas genom
kompetensutveckling och därför vill (V) avsätta 50 miljoner inför 2021 i ett så kallat femicid-paket. I denna satsning ska kompetensen stärkas bland polis, åklagare och domare på grund av att arbetet mot mäns våld mot kvinnor måste förebyggas men också kunna stöttas upp med rätt medel i rätt tid. I femicid-paketet kommer även ett resurscentrum att inrättas där
prostitution och människohandel för sexuella ändamål kommer arbetas emot.
Vidare belyser (V) att våldet i nära rationer och främst mot kvinnor men även i samkönade rationer som ett folkhälsoproblem där politikerna har en
skyldighet att hjälpa till. Det är känt sen tidigare att under helger och
högtider trappas våldet upp i hemmen och det är precis det (V) menar när de säger att pandemin kan vara en bidragande faktor till varför våldet har ökat de senaste året. Därför måste ekomiska skillnader mellan kvinnor och män suddas ut. (V) vill se en förbättrad finansierad välfärd för att samhället ska bli mer jämlikt (2020/21:3170).
5.1.1 Sammanfattning
Feminism genomsyrar hela Vänsterpartiets kriminalpolitik när det kommer till sexualbrott och är tydliga med att gamla samhällsstrukturer och normer som säger att män ska vara överordnade kvinnor måste bort. Som aktör använder Vänsterpartiet MeToo, alltså strukturen, som ett tydligt medel för att bedriva politik efter 2017. Enligt (V) är det tack vare MeToo som sexuella trakasserier har uppdagats och är en sådan stor politisk debatt. För att
återkoppla till vad Rundqvist sa angående aktörer, strukturer och individens verklighetsuppfattning är det inte konstigt att samhällsstrukturer och normer
är så djupt rotade. Den verklighet vi lever i menar han är uppbyggd på
strukturer, och nu måste det ske en förändring där MeToo är den struktur som aktörerna, alltså politikerna tar stöd av. Gamla samhällsmönster bryts tack vare att strukturer påverkar aktörerna vilket leder till en ny verklighet som individen undermedvetet kommer infinna sig i (Rundqvist, 1998:238).
Eftersom att aktörer och strukturer är beroende av varandra går det att se det ur ett demokratiskt perspektiv. Tillsammans bildar aktörer och strukturer en demokrati. Utan strukturerna som kan exemplifieras som medborgare eller samhällsrörelser skulle ett samhälle blir mer totalitärt där mänskliga
rättigheter, yttrandefrihet eller personlig integritet inte behövs ta i beaktande.
(V) kan och vill alltså tack vare sitt handlingsutrymme och medvetenhet förändra med hjälp av strukturen.
5.2 MODERATERNAS MOTIONER MELLAN 2013-2020
Moderaterna presenterar i sin motion 2013/14:So372 ett förslag om att de vill hålla Systembolaget öppet på söndagar. 1999 beslutade riksdagen om att Systembolaget skulle få hålla öppet till kl 15.00 lördagar. Beslutet skulle följas upp med en utvärdering året efter. Utvärderingen mätte
alkoholförsäljning, misshandel mot kvinnor inomhus där kvinnan känner gärningsmannen, misshandel utomhus, annan misshandel och rattfylleri.
Resultatet av utvärderingen var att ingen misshandel i någon kategori ökade till följd av längre öppettider hos Systembolaget bara dess försäljning. Den oro som fanns över att våldet skulle öka pågrund av Systemet ändrade sina öppettider stämde alltså inte och nu vill (M) se att Systembolaget även får ha öppet på söndagar då det är ett bolag som tar ansvar och bryr sig om
folkhälsan (2013/14:So372). I motion 2014/15:1704 skiftar (M) fokus och
ger uppmärksamhet åt våldet i nära relationer. I en redovisning från Brå hade 25 procent av kvinnorna och 17 procent av männen i någon gång blivit utsatta för våld av sin partner de hade en relation med. Varje år dör i snitt 17 kvinnor, fyra män och sex barn pågrund av våld i hemmet. I det
förebyggande arbetet mot våld i nära relationer vill (M) att samhället deltar i arbetet att minska relationsvåldet och menar på att det är ett misslyckande att samhället inte lyckats ”upptäcka, ingripa och stoppa våldet i tid
(2014/15:1704)”. Hos Socialstyrelsen utreds de fall där en person dött pågrund av våld i nära relation. Lagen om sådana utredningar trädde i kraft 2008 men gällde då bara de barn som dog till följd av våld i hemmet. Från 2012 började lagen även gälla kvinnor och män som dött på grund av våld i nära relation. Utredningarna finns till för att få fram de brister där kommuner och myndigheter inte lyckas. Rapporten från Socialstyrelsen ska sedan regeringen få varannat år. (M) menar att dessa dödsfallsutredningar är bra för då syns de brister i rutiner som måste jobbas vidare på men att de borde individualiseras för att få ett större djup i varje utredning. På så vis skulle utredningarna bli mer effektiva samtidigt som det skulle skapa bättre förutsättningar till det förebyggande arbetet när det kommer till våld i nära relation (2014/15:1704).
Under motion 2015/16:1152 fortsätter (M) att uppmärksamma det dödliga våldet. I Sverige, som är ett av världens mest jämställda länder dör i snitt 17 kvinnor varje år på grund av att de levt i en relation där våld förekommit.
Vidare tar (M) upp statistik från Brå som visar att 30 000 fall av misshandel av kvinnor över 18, anmäls varje år, men att det fortfarande finns stort mörkertal eftersom det finns de som inte anmäler det våld de blir utsatta för.
Att få leva i en trygg vardag är inte bara viktigt för individen själv utan för
hela familjen. (M) vill inte se barn och ungdomar växa upp i en destruktiv miljö då detta kan skapa konsekvenser för deras framtid (2015/16:1152).
Vidare belyser (M) om problemen som kan uppstå utanför ett hem där kvinnor utsätts för våld. Om en person inte mår bra kan den heller inte utföra ett bra jobb vilket kommer spegla sig i dennes persons inkomst. Hjälp och stöd måste finnas tillgänglig i tid. Kvinnojourer, relationsvåldscenter och skyddat boende måste vara tillgängliga över hela landet. För många utsatta är kontakten med kvinnojouren och deras stöd det viktigaste de kan få. Stora satsningar har gjorts på kvinnojourer de senaste åren men att kvinnojouren behöver ett förändrat system som bygger på, ”långsiktig, transparent, statlig och kommunal finansiering (2015/16:1152)”, detta för att de som jobbar ideellt kan skapa en bättre planering som sträcker sig längre än ett år i taget.
Utöver det vill även partiet att Socialstyrelsens dödsfallsutredningar ses över och vidareutvecklas. Varje fall måste utredas individuellt för att inte
generalisera där efter måste det finnas en tydligare återkoppling mellan inblandade myndigheter. Målet är att ta lärdom så tidigt som möjligt för att kunna upptäcka och förhindra så att utfallet inte blir som det är nu,
dödsfallsutredningar (2015/16:1152).
Som tidigare nämnt håller (M) hårt i den debatt där våldet slutar med
dödsfall. Att 16 kvinnor i genomsnitt dör på grund av våldet i nära relation är ingenting nytt, utan det är känt sedan 90-talet att det som utgör det större våldet är mannens våld mot kvinnan i en nära relation (2016/17:2094).
Kvinnor som dödas har oftast fått utstå våld länge av den hon haft en relation med. Alliansregeringen har vidtagit åtgärder men kvinnor dör fortfarande på grund av de dödliga våldet och därför tycker partiet att det ät uppenbart att fler åtgärder bör vidtas. Trots hjälp från olika myndigheter dör kvinnor vilket inte går att acceptera. (M) vill se en utredning gällande skyddet av de
kvinnor som är utsatta. För de kvinnor som blir misshandlade av sin partner bör förslag om utökat skydd ses över, även straffet för våldsbrott måste ses över och skärpas. Vidare måste utbildning kring våld i nära relationer utvecklas (2016/17:2094).
I nästa motion går Moderaterna in på de sexuella ofredande som
förekommer i skolan (2017/18:2744). ”Hela rättsväsendet och samhället i stort måste agera mot attityder och beteenden som normaliserar olika former av sexuella ofredanden (2017/18:2744)”. Skolan är en plats där sexuella ofredanden i fysisk form förekommer bland elever. Hora och slampa är två ord som elever får höra dagligen, tafs och kommentarer om ens kropp förekommer också, skriver Polisen i en lägesrapport. Transpersoner,
bisexuella eller homosexuella vittnar även dem om mobbing och trakasserier.
Tydligare gränser måste finnas som visar när ett brott har begåtts. (M) pekar på att skolan bär ansvaret för att jobba mer med jämställdhet och sexualitet.
Skolan måste också jobba med att få eleverna att förstå att det är den som begår brottet som bär skulden, aldrig den som blir utsatt. Tydlighet i det förbyggande arbetet gällande sexuella ofredanden måste vara en självklarhet.
Skolan är en plats där eleverna ska känna trygghet och inte få uppleva sexuella trakasserier som en del av vardagen. Detta problem måste tas på allvar av vuxna. ”Det kan ge mycket allvarliga konsekvenser för den
enskildes framtid men också för hela samhället (2017/18:2744)”. (M) vill se en nationell strategi i arbetet emot sexuella trakasserier inom skolvärlden.
I Våld i nära relationer och hedersrelaterad brottslighet från november 2018 belyser (M) mäns våld mot kvinnor som ett stort samhällsproblem och att kvinnors utsatthet blivit allt större bara de senaste åren. Fall om våldtäkter klaras inte upp i så som det gjorde innan, kvinnor känner sig otrygga, 13 kvinnor i snitt dör till följd av våld i hemmet (2018/19:2865). De
återkommer även här till hur många kvinnor som dör varje år. Av de som blir utsatta för brott anmäler ungefär bara 4 procent vilket betyder att det finns ett stort mörkertal. (M) vill se att Polismyndigheten får 1000 fler medarbetare.
Även mer resurser till andra delar av rättsväsendet är av störta vikt, dock menar (M) att det inte räcker för att skydda brottsoffren. I förebyggande arbete vill (M) se att straffen för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning skärps. Detta för att bättre kunna fånga upp de systematiska kränkningar som pågår i relationer, därför vill partiet se att grov
kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning ger fängelse från ett år upp till 10 år. Det ska även finnas en sekretessbrytande regel i offentlighet- och sekretesslagen vilket innebär att hälsa- och sjukvården men också
socialtjänsten ska kunna lämna ut uppgifter till polisen i större utsträckning.
Detta ser (M) som ett sätt att kunna förebygga brott (2018/19:2865). Till skillnad från tidigare belyser nu (M) det våld som är hedersrelaterat och kopplar ihop de med otrygghet. Hedersrelaterat våld hör inte hemma i Sverige. I Sverige finns religionsfrihet och (M) menar att religion inte är till för att kontrollera eller begränsa en annan människas liv utan vad en
människa har för religion eller inte ska inte påverka dennes sätt att leva.
Frihet och trygghet är till för alla och därför ska hedersrelaterat förtryck och våld bekämpas med kraft. I samband med hedersbrott vill (M) införa en egen brottsrubricering för den typ av brott då det inte finns ett konkret hedersbrott i brottsbalken. För att samhället ska kunna bekämpa hedersbrott vill (M) även införa hedersmotiv som en försvårande omständighet, men för detta krävs det att kunskapen inom området ökar (2018/19:2865).
Den tredje oktober 2019 skickade Moderaterna in en motion till regeringen gällande jämställdhet och menar på att Me Too har gjort att strålkastarljuset riktats på den sanning om den förlegade kvinnosyn som visar sig finnas i
Sverige, trots att de i sin motion 2016/17:2094 skriver att de vetat om våldet i nära relation sedan 90-talet (2016/17:2094). I ett av världens mest jämställda länder har nu kvinnor vittnat om de sexuella övergrepp och trakasserier som de varit med om på daglig basis (2019/20:3189).”Problemen finns i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Debatten om sexuella trakasserier förtjänar att bemötas med seriösa politiska svar (2019/20:3189)”. (M) återkommer hela tiden till hur det uppdagade samhällsproblemet måste bekämpas med all kraft och skärpta straff. Som nämnt ovan håller (M) fast vid att det behöver ske förändring i skolan, kring värderingar i samhället och på arbetsplaster. Partiet vill se att jämställdhet och likabehandling ska tas på allvar. Det är i skolan barn formas till att göra de val de själva vill och inte de val som samhället önskar. För att höja kvaliteten inom skolan vill (M) införa kunskapskontrakt med lösningar skapta för var skolas behov där elever inte når upp till de kunskapsmål som är satta.
Utöver det ska svenska och matematik får mer tid på schemat. Vidare belyser återigen (M) problemet i skolan. Vittnen talar om att sexuella trakasserier förekommer och har blivit en vardag för eleverna. När sexuella trakasserier förekommer menar (M) att barn får fel signaler skickade tills sig. När det finns ett system där sexuella trakasserier förekommer dagligen inom skolvälden förstår inte barn hur allvarligt det egentligen är (2019/20:3189).
Skolors värdegrundsarbete måste stärkas och åtgärdsprogram mot sexism måste införas, samtidigt som (M) vill se att en nationell visselblåsarfunktion införs. Barn, elever, personal och lärare ska kunna berätta om sexuella trakasserier och diskriminering på ett tryggt sätt. Skolinspektionen gjorde en granskning där lärare vill se kompetensutveckling inom området sex och samlevnad. ” Det kan handla om faktakunskaper inom normer och hbtq, arbetsmetoder för att hantera svåra sex och samlevnadsfrågor i klassrummet
eller sex-och samlevnadsundervisningen för speciella målgrupper såsom nyanlända elever eller särskoleelever (2019/20:3189)”. Här vill (M) granska lärarutbildningen för att se så att kraven uppfyller de som står i skollagen och läroplanen (2019/20:3189).
I den senaste motionen från 2020 vill (M) se kriminalpolitiken ur ett annat perspektiv. I Åtgärder mot sexualbrott 2020/21:3296 vill (M) att
kriminalpolitiken ska ses ur ett brottsofferperspektiv där barn och unga är de som är mest utsatta. Här krävs mer handling för arbetet mot sexuella brott.
En sån handling kan exempelvis vara strängare straff samt stöd för de som blivit utsatta för våld. (M) menar att här är det polisens arbete att se till de som är misstänka kan ställas inför rätta. Ökningen av antalet sexualbrott måste ta stopp. Det finns dessutom ett stort mörketal. (M) presenterar flera förlag på hur rättsväsendet kan förbättra arbetet kring sexualbrott, med strängare straff och mer stöd åt brottsoffren. Partiet vill även skärpa straffet för våldtäkt av normalgraden. Utöver dessa åtgärder anser (M) att alla lagar om brott i brottsbalken gällande sexualbrott ska ses över och skärpas (2020/21:3296).
5.2.1 Sammanfattning
Moderaterna är inte ute efter att bryta gamla samhällsstrukturer, utan vill mer ändra utfallet, eller snarare förebygga och förbättra utfallet. Som aktör framgår det inte att de låter sig påverkas av Me Too i den bemärkelsen att partiet vill se en drastisk förändring. Även om det inte går att se konkreta förändringar där Me Too står som struktur går det istället återkomma till Johnson när han refererar till Lundquist. Ibland går det inte alltid att se samhällsstrukturens förändring men det kan uttrycka sig i aktörens åtgärder och attityder (B. Johnson, 2001:101). Det stora fokuset hos Moderaterna är
dödsfallsutredningar och i deras motioner framgår det att antalet dödsfall i genomsnitt minskar. I motion 2016/17:2094 framgår det att våldet i nära relationer är känt sedan 90-talet och trots åtgärder menar (M) att ingenting har hänt. Här vill (M) gång på gång se utredningar och förslag på hur ett förebyggande arbete ska kunna se ut, vilket kan vara den abstrakta påverkan från Me Too. Me Too som struktur kan här påverka Moderaternas reglerande i positiv form eller som Johnson säger, befordrande (B. Johnson, 2001:101).
Strukturen påverkar då aktörens handlingslinje, men inte direkt utan indirekt andra handlingslinjer, som exempelvis i Moderaternas fall skulle det kunna vara den utvecklingsarbete de vill se för hedersbrott.
5.3 SAMMANFATTNING AV ANALYSSCHEMA
Under tidpunkt 1 genomsyrar feminism vänsterpartiets politik angående sexualbrott och våld mot kvinnor. Här visar Vänsterpartiet en aning svagare aktörsstyrning i jämförelse med Moderaterna. Båda partierna har svag struktur men moderaterna visas lite svagare. Under tidpunkt två visar Vänsterpartiet stark feministisk politik och är påverkade av strukturen.
Strukturen är starkare hos (V) än hos (M) men (M) har svag strukturpåverkan.
KRIMINALPOLITIK TIDPUNKT 1
KRIMINALPOLITIK TIDPUNKT 2
(V)
Feministisk politik/Aktörsstyrd, svag struktur Stark feministisk politik Påverkad av struktur
(M)
AktörsstyrdSvag struktur Svag struktur Påverkad av struktur
6. SLUTSATS
6.1 SKILLNADER MELLAN VÄNSTERPARTIET OCH MODERATERNA
Skillnaden som går att se mellan Vänsterpartiet och Moderaterna är hur de förhåller sig till problemet som ligger till grunden för sexualbrott över lag.
Vänsterpartiet pekar på att grunden till problem är den samhällsstruktur som bygger på ett förelagt synsätt som män har mot kvinnor. Det är där (V) vill gå in och bryta normer (2018/19:1760). Moderaterna kopplar det till ett misslyckande hos regeringen och samhället som inte upptäckt problemet i tid (2014/15:1704). Vidare skiljer det sig i hur Moderatarena ibland låter koppla ihop sexualbrotten med integrationsproblem. Partiet ger uttryck för att dålig integrationspolitik är en bidragande faktor till varför våld i nära relationer har ökat. I motion 2018/19:2865 tar (M) upp att kontroll och begränsing av en annan människas liv inte går hand i hand med den religionsfrihet vi har i Sverige. Kvinnor, oavsett vilken religion de har, ska kunna leva öppet i Sverige. I Vänsterpartiets motion 2015/16:959 framgår det att kvinnor som blir utsatta för våld ofta har eller har haft en relation med en gärningsman som tar till våld i samband med alkohol. Det sen tidigare är känt att våld i hemmet tenderar att öka under perioder då högtider råder 2020/21:3170.
Moderaterna å andra sidan skriver i sin motion 2013/14:So372 att ingen misshandel i någon kategori ökade till följd av längre öppettider hos Systembolaget. Längre öppettider kan indirekt ge ökad möjlighet till mer konsumtion och som tidigare tagits upp pekade Folkhälsomyndigheten i sin rapport på att alkohol är en bidragande faktor till kvinnors och mäns
livsvillkor och levnadsförhållanden (Folkhälsomyndigheten 2021). I de två sistnämnda motionerna går det att hävda att partierna värderar alkoholens inverkan på våld på olika sätt
6.2 LIKHETER MELLAN VÄNSTERPARTIET OCH MODERATERNA
Båda partierna tar upp hur viktigt det är att jämställdhet ska gälla för alla och menar på att ett arbete att gå till varje dag förbättrar kvinnors ekonomiska situation om de sitter i en position där de är beroende av mannens inkomst.
(V) skriver i motion 2020/21:3170 att de vill se en förbättrad finansierad välfärd för att samhället ska bli mer jämlikt. (M) talar om de kvinnor som blir utsatta för våld i hemmet kan få problem på jobbet vilket Moderaterna menar kan komma att visa sig i den drabbades inkomst (2015/16:1152).
Partierna är även överens om att det måste ske en förändring i skolan. Skolan måste jobba mer med jämställdhet och sexualitet (2017/18:2744) och
satsningar på en utvecklad sex-och samlevdnadsundervisning vill (V) se i skolan (2018/19:1760). Partierna vill se en förbättrad lärarutbildning hela vägen från förskolan till univerisitet. I motionerna efter 2017 visar
Vänsterpartiet mer tydligt att de tack vare MeToo har sett de brister som råder inom hela rättskedjan. Den måste stärkas och här vill (V) avsätta 50 miljoner för kompetensutveckling till polis, åklagare och domare. Vidare vill både (V) och (M) se kompetensutveckling inom kommuner, kvinnojourer och yrkesutbildningar som berör området.
7. DISKUSSION
Efter min genomgång är det min uppfattning att det generellt går att se att Me Too som struktur har bidragit till en förändring hos de båda partierna.
Tydligast syns det hos Vänsterpartiet i hur de belyser det uppdagade våldet som framkommit på grund av Me Too. (V) gör det i större utsträckning än
