#Metoo i svenska riksdagen
En frameanalys av svenska riksdagspartiers reaktion på #MetooAmanda Säflund
VT 2018
C-uppsats
Handledare: Katrin Uba
Statsvetenskapliga institutionen Uppsala Universitet
Abstract
The purpose of this study is to investigate how the eight largest political parties in Sweden have reacted to the social movement #Metoo. With theories regarding agenda setting and institutional change in mind, this study contributes with an approach on how political parties react to social movements and therefore how movements can gain political access. By using Josefina Erikson’s dynamic frame analysis to create analysis tools the study aims to investigate how the political parties have highlighted the movement through their description of the problem, cause of the problem, negative versus positive framing and suggestions to solve it. In addition to this, the analysis tools also include a comparison between the parties results regarding causes and solutions and the movement's own suggestions to causes and solutions, to identify if the movement have gained different results regarding its impact on different parties. By studying posts on the websites of each party, together with a debate regarding #Metoo, the studies highlights the differences in how parties frame #Metoo. The results show that there is a difference in the framing of #Metoo in the material between different parties, where right-wing parties are generally focusing less on the movement than left-wing parties and also have less propositions of solutions for #Metoo that are in agreement to the movements own solutions. It is also more common for left-wing parties to propose specific solutions to #Metoo in the institutional arena such as the debate, compared to right-wing parties. As a conclusion, this study helps us understand how different political parties in Sweden have given attention and framed #Metoo and possibly how they will frame other movements as well. Although according to previous research (e.g. Vliegenthart and Walgrave, 2010) the
movements attention could also depend on what kind of question it raises and how this question is applicable to the party’s general politics.
1. Inledning...1
1.1 Syfte och frågeställning...2
1.2 Disposition...3
1.3 Bakgrund...3
1.3.1 #Metoo i Sverige...3
2. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk...5
3. Material och metodologiskt tillvägagångssätt...8
3.1 Disposition av material...8
3.2 Val av fall...9
3.3 Politiska partiers struktur i Sverige...9
3.4 Material från svenska riksdagspartiers hemsidor...10
3.5 Material från riksdagsdebatt angående #Metoo...12
3.6 Analysverktyg...12
3.6.1 Rörelsens problembeskrivning och orsaksbeskrivning...13
3.6.2 Rörelsens lösningsförslag...14
3.6.3 Operationalisering av analysverktyg...15
4. Beskrivning av data...17
4.1 Introduktion och disposition...17
4.2 Presentation av #Metoo i inlägg på partiernas hemsidor...18
4.3 #Metoo i riksdagsdebatt...23 5. Diskussion...26 5.1 Vidare forskning...29 5.2 Slutsats...30 6. Referenslista...32 6.1 Tryckta källor...32 6.2 Elektroniska källor...32
6.3 Inlägg på partiernas hemsidor...33
7. Bilagor...38
7.1 Adress till partiernas hemsidor...38
7.2 Kodning av inlägg på partiernas hemsidor...38
1. Inledning
Kampanjen #Metoo inleddes hösten 2017 när skådespelerskan Alyssa Milano bad människor som utsatts för sexuella övergrepp belysa detta på sociala medier genom att skriva #Metoo. Den spreds över världen som en social rörelse där den kollektiva handlingen åsyftade förändra ett samhälleligt tillstånd utan traditionella politiska metoder (Nationalencyklopedin 2018 A). Till följd av den genomslagskraft #Metoo fick i Sverige anses det vara intressant med landet som utgångspunkt i denna studie. I Sverige har rörelsen florerat i flera kanaler, exempelvis i sociala medier där hashtagen fick 50 000 tweets under första månaden, men även i form av manifestationer mot sexuella övergrepp utförda i 14 svenska städer (Expressen 2017). Dessutom har ett flertal branscher mobiliserat sig till upprop, för att synliggöra underliggande strukturer och mäns sexuella
trakasserier mot kvinnor samt icke-binära i arbetslivet. Den omfattning #Metoo fått i Sverige från hösten 2017 till idag har bidragit till en debatt grundad i mäns sexuella våld samt trakasserier av kvinnor som existerar i olika branscher och delar av samhället. Syftet med rörelsen är att synligöra sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor som tidigare tystats ner och där offren skuldbelagts i högre utsträckning än den som begått övergreppet. Man försöker även synligöra en patriarkal maktstruktur i samhället där de ofta manliga förövarna har en maktfördel som ofta missbrukas genom sexuellt präglade handlingar mot kvinnor (Nationalencyklopedin 2018 B).
Enligt medieforskaren Anne Kaun som tidigare studerat rörelser verksamma på sociala medier kan #Metoo leda till kraftigare förändring än redan påvisad då politikerna drivs till att lyfta frågor som ”kokar i samhället”. #Metoos uppmärksamhet i svenska samhället blir därmed svår för politikerna att ignorera på den politiska agendan (Metro 2017). Även tidigare forskning har reflekterat över hur media påverkar agendasättning av frågor inom politiken. Vliegenthart och Walgrave (2010) har visat hur media har större effekt på partiers agenda vars grundåskådning starkare är förenlig med de frågor media uppmärksammar. Tidigare studier (e.g. Piccio 2016) visar likaså vikten av
1.1 Syfte och frågeställning
Denna studie ämnar undersöka hur #Metoo uppmärksammats på den politiska arenan i Sverige genom reaktioner från svenska riksdagspartier gällande rörelsen. Då studien undersöker hur en social rörelses påverkan av politiken sett ut innefattas den i ett större sammanhang där man ser till sociala rörelsers inverkan en institutionell nivå. Tidigare forskning (e.g. Vliegenthart och Walgrave 2010) har inte endast påvisat vikten av mediernas agendasättning för att frågor ska erhålla politisk uppmärksamhet, utan även vikten av partiers beaktande av en social rörelse för att den ska utvinna den genomslagskraft som önskas (e.g. Bosi, et al. 2016). Ifall partierna ger rörelsen uppmärksamhet i sina kanaler upplevs detta kunna påverka rörelsens institutionella genomslagskraft då den kan tänkas påverka partiernas politik. Studien tar sin utgångspunkt i frågeställningen:
Hur reagerade de svenska riksdagspartierna på #Metoo?
1.2 Disposition
I förtydligande syfte redogörs strukturen för uppsatsen. Inledningsvis kommer bakgrunden till studien presenteras med fokus på #Metoo i Sverige samt vilken tidigare forskning och teori som använts för att driva argument genom studiens gång. Teoretiska och empiriska antaganden som framställts av tidigare forskning utmynnar i hypoteser som ligger till grund för analysen. Vidare presenteras materialet samt analysverktygen som använts för att analysera materialets innehåll. Via dessa blir det tydligt hur riksdagspartierna reagerat samt ramat in rörelsen. Efterkommande delar, vilka innehåller presentation av data, diskussion kring resultatet samt slutsats påvisar huruvida de formulerade hypoteserna accepteras eller förkastas.
1.3 Bakgrund
1.3.1 #Metoo i Sverige
#Metoo har en historisk bakgrund redan i 2006 när amerikanska kvinnorättsaktivisten Tarana Burkes belyste sexuellt våld mot kvinnor. Det var dock först i 2017 som rörelsen skulle få anmärkningsvärd uppmärksamhet igen och då växte sig denna uppmärksamhet mycket starkare genom Alyssa Milanos uppmaning till kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier, övergrepp och våldtäkter att skriva #Metoo på sin twitter (Nationalencyklopedin 2018).
Tidigare har andra rörelser florerat i Sverige med grund i sexuella övergrepp mot kvinnor,
exempelvis #prataomdet från 2010 som även den baserades på Twitter och hade liknande syfte, men som inte fick samma omfattning eller politiska betydelse som #Metoo, som erhöll en ovanligt stor genomslagskraft i Sverige (Nationalencyklopedin 2018). I Sverige hade 83 901 inlägg gjorts i medier rörande #Metoo den 7 november 2017, dessa gjordes från över 50 000 användare, vilket skapade en räckvidd på över 96 miljoner och ledde till 195,7 miljoner interaktioner (Retriever 2017). Anledningen till rörelsens genomslagskraft i Sverige är öppen för spekulationer. Men under en Riksdagsdebatt som infann sig i december 2017 med fokus i #Metoo uttryckte sig två deltagande angående detta. Åsa Regner, före detta jämställdhetsminister och debattrepresentant för
Socialdemokraterna uttrycker:
” I mina internationella kontakter och i intervjuer jag har gjort på senare tid har jag fått frågan om varför metoo har fått den här kraften i Sverige. Sverige blev ju nyligen etta på EU:s
jämställdhetslista. Hur kommer det sig att problemen ändå är så stora? Jag menar att det är just för att vi har uppnått en jämförelsevis hög grad av jämställdhet som denna debatt har blivit så omfattande just i Sverige. Vi kvinnor i Sverige förväntar oss att bli hörda och lyssnade på. Vi förväntar oss ett vettigt mottagande, rättvisa och rättigheter.” (Riksdagen 2017).
Jessica Pojfjärd, debattrepresentant från Moderaterna tar vid och uttalar:
”I Sverige har detta fått mycket stort genomslag. Det kan finnas många förklaringar till det, men en förklaring är att Sverige är ett jämställt land och att det fanns en mognad för att berätta de
berättelser som behövde berättas och som borde ha berättats för länge sedan.” (Riksdagen 2017).
2. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk
Tidigare forskning har visat att sociala rörelser i vissa fall influerar politiska partier - både i deras agendor (Vliegenthart och Walgrave 2010) men även genom att mobiliseras i politiska partier (Bosi, et al. 2016). Även om den senare aspekten är viktig, så kommer denna studie fokusera på hur
politiska partier lyfter frågan som presenteras av sociala rörelser. Forskning på området noterar att partier lyfter sociala rörelser till olika grad, där variationen exempelvis kan handla om huruvida partiernas politik identifieras med frågan som uppmärksammas av rörelsen eller inte (Vliegenthart och Walgrave 2010). Med stöd i tidigare forskning mynnar denna studie ut i tre hypoteser:
1. Vänsterorienterade partier förväntas uppmärksamma #Metoo i högre utsträckning än högerorienterade partier.
2. Vänsterorienterade partier förväntas rama in rörelsen på ett sätt som uppmärksammar
problembeskrivning, orsaksbeskrivning och lösningsförslag till #Metoo som överensstämmer med rörelsens beskrivningar och förslag, i högre utsträckning än högerorienterade partier. 3. Det är framförallt i materialet från riksdagsdebatten gällande #Metoo som vänsterorienterade
partier kommer uppmärksamma problembeskrivning, orsaksbeskrivning och lösningsförslag till #Metoo som överensstämmer med rörelsens beskrivningar och förslag.
Sedan 1990-talets slut har flertalet studier utförts med syfte att hjälpa oss förstå hur kollektiv mobilisering och protester kan leda till social och politisk förändring. Studierna har framförallt fokuserat på tre typer av utfall som nämndes ovan men som nu förtydligas.
1. Effekter på livscykeln hos individer som deltar i rörelseaktiviteter, som åtminstone delvis har sin grund i deras delaktighet i aktiviteterna. Detta har studerats av de med intresse av personliga och biografiska konsekvenser av sociala rörelser.
2. Kulturell förändring eller förändringar i sociala normer och beteenden där politiska aktörer deltar. 3. Politisk förändring eller förändring av rörelseaktiviteter som i någon mån förändrar rörelsernas
politiska miljö (Bosi, et al. 2016: 4).
sociala rörelsers politiska framgång av flera anledningar. Inledningsvis utgör partier en viktig funktion av den moderna demokratin i erbjudandet av institutionella kanaler för politisk representation samt som medlare mellan medborgarviljan och staten. Vidare kopplas sociala rörelsers politiska inflytande med en långvarig effekt där rörelsernas mobilisering påverkar såväl samhällets som politikens utformning (Piccio 2016: 267).
”If having an impact on parties may appear a negligible and unsatisfactory outcome vis-à-vis the broader political objectives that social movements aim to achieve, parties are nonetheless the first and fundamental barrier that social movements’ demands have to overcome in order to gain access to the institutional environment. In other words, whether social movements manage to have an impact on parties and the degree to which impact takes place is crucial for the broader political goals of the movements.” (Piccio 2016: 263-264).
Fler forskare påvisar hur institutionaliseringen Piccio nämner är viktig för rörelsers politiska genomslagskraft. Exempelvis Kitschelt som påvisar ett samband mellan uppkomsten av gröna partier och mobiliseringen av antikärnkraftrörelser där partierna påverkar rörelsernas politiska inflytande. Även Cowell-Meyers forskning har denna utgångspunkt, med studier gällande en kvinnorörelse på Island som startade ett eget politiskt parti 2014 för att öka kvinnors tillgång till politiska systemet (Bosi, et al. 2016: 17-18). Amenta (2010: 289) bygger vidare på detta och påvisar hur de största politiska konsekvenserna sociala rörelser kan få på en strukturell nivå är en
utbyggnad av deras demokratiska rättigheter samt bildandet av nya partier. På en mer
mellanliggande nivå gäller konsekvenserna snarare förändringar i politiken, som i sin tur kan bidra till ökade förmåner gällande rörelsens varaktighet samtidigt som rörelsen kan ge kollektiva
identiteter som därmed kan hjälpa de som utmanar strukturer som enligt rörelsen behöver
Vliegenthart och Walgrave (2010) är två forskare som studerat faktorer kring agendasättningen som massmedia påverkar och deras studieobjekt har varit det belgiska parlamentet mellan tidsperioden 1993-2000 genom sin studie ” When the media matter for politics: Partisan moderators of the mass media’s agenda-setting influence on parliament in Belgium”. Deras studie behandlar hur media och inte sociala rörelser påverkat politiska partier, men den upplevs ändå relevant för denna studie då vi kan anta att rörelser, som påverkar media (speciellt #Metoo som är en rörelse som startade i media) i sin tur påverkar politiska partier. Även om denna studie inte appliceras på samma land med samma bakgrund så upplevs den ändå kunna bidra till studiens innehåll. Alla Vliegenthart och Walgraves följande hypoteser kommer inte appliceras på denna studie, men den som anses mest relevant kommer tas hänsyn till. Dessutom upplevs det intressant att utgå från deras problem för att applicera studien på Sverige och fallet kring #Metoos spelrum i svenska politiken.
Vliegenthart och Walgrave (2010: 321) har studerat hur massmedia påverkar belgiska parlamentets agenda och hur politiken påverkas olika mycket med utgångspunkt i flera hypoteser. Hypoteserna är åtta stycken, men den hypotes som Vliegenthart och Walgrave lyfter och som denna studie
framförallt kommer fokusera på innefattar hur alla partiers politik inte är lika starkt förknippas med alla frågor media uppmärksammar. Därför är hypotesen att partiers agerande är mer påverkat av media gällande frågor till vilka partierna lägger mycket uppmärksamhet i jämförelse med andra frågor (Vliegenthart och Walgrave 2010: 325-326). Denna studie tar utgångspunkt i denna hypotes i den mån att vänsterorienterade partier förväntas uppmärksamma #Metoo i högre utsträckning en högerorienterade partier. Dessutom förväntas vänsterorienterade partier framförallt lyfta rörelsens problem, orsak och lösningsförslag mer i det institutionella sammanhanget i riksdagsdebatten, då det framförallt är i denna miljö som lösningsförslagen kräver förändring av partiet. Att det är just vänsterpartierna som kommer uppmärksamma #Metoo är en hypotes som går i linje med annan tidigare forskning (e.g. Wide 2006 och Matland och Strudlar 1996). Wide, Matland och Strudlar diskuterar kvinnors representation inom politiken vilket i detta fall kopplas till jämställdhet och kvinnans institutionella representation. Wide (2006: 37) menar att partiers ideologi är av stor vikt för kvinnors representation i politiken och menar vidare att partier vars ideologi grundas i
strukturella diskriminering arbetar vänsterorienterade partier hårdare för att stödja kvinnligt deltagande, enligt Matland och Strudlar.
Genom argumenten kring vilka partier som kommer uppmärksamma rörelsen mer än andra så upplevs det även vara intressant för denna studie att se till hur de olika partierna ramar in rörelsen. Josefina Erikson (2011) har uppmärksammat just inramning av ämnen i politiken med hjälp av Dynamisk Frameanalys som grundar sina idéer i socialkonstruktivismen och menar att närmandet av problem endast är möjligt då det blivit accepterat som problem av människor i den sociala kontexten och om detta sker har problemet blivit institutionaliserat varpå politisk förändring möjliggjorts (Erikson 2011:10). Dessutom påverkar inramningen ett fenomen tillgodoges dess inverkan på eventuella åtgärder, jurisdiktion och aktörers handlingsutrymme gällande frågan. Inom politiken ligger den mest essentiella inramningen i hur problemet formuleras samt vilka lösningar som föreslås, men inramningar bör analyseras utifrån tre synsätt:
1. Problembeskrivningen - vad problemet är och varför. 2. Orsaken till problemet.
3. Lösningsförslag - vad som bör göras åt problemet (Erikson 2011: 38).
Den dynamiska frameanalysen ligger till grund för den andra hypotesen som denna studie kommer kretsa kring. Nämligen att vänsterorienterade partier kommer rama in rörelsen på ett sett som uppmärksammar problem, orsak och lösningsförslag till #Metoo i högre utsträckning.
3. Material och metodologiskt tillvägagångssätt
3.1 Disposition av material
Eftersom studien använt sig av olika material kommer först ett förtydligande av strukturen kring materialet att presenteras. Först påvisas bakgrunden till valet av fall tillsammans med en
som också används som material till denna studie så är inlägg på hemsidor mindre formella och hypotesen är att hemsidorna med hjälp av denna informella ton kan nå fler väljare än andra plattformar som upplevs formellare. En av hypoteserna till denna studie är vänsterorienterade partier i högre grad kommer uppmärksamma #Metoo i den institutionella miljön i riksdagsdebatten, då det är här väljarna framförallt förväntar sig att partiet kommer agera. Detta motiverar ytterligare valet av material.
3.2 Val av fall
Sverige har idag ett proportionellt valsystem vilket gör att antal röster partierna erhåller i valet reflekteras i hur många röster de får i de folkvalde församlingarna. Valen infaller vart fjärde år och resultatet i form av mandat i Riksdagen från det senaste valet, 2014 presenteras följande (Riksdagen 2018 A):
* Socialdemokraterna med 113 mandat * Moderaterna med 83 mandat
* Sverigedemokraterna med 42 mandat * Miljöpartiet med 25 mandat
* Centerpartiet med 22 mandat * Vänsterpartiet med 21 mandat * Folkpartiet med 19 mandat
* Kristdemokraterna med 16 mandat (Riksdagen 2018 B).
Anledningen till att riksdagspartierna varit studiens fall är för för att dessa upplevs ha mest inflytande hos svenska folket och därmed är rörelsens största chans till att erhålla politisk genomslagskraft i sina frågor.
3.3 Politiska partiers struktur i Sverige
tillfället utan driver sin politik på egen hand (Sveriges Radio 2018). Inför valet 2006 utförde SCB en undersökning där de svenska väljarna fick placera partierna på höger- och vänsterskalan beroende på vart man uppskattade att de befann sig. Även om två val passerat sedan
undersökningen utfördes upplevs den fortfarande ge en god bild av det politiska klimatet i Sverige då ingen senare undersökning genomförts och därför kommer den användas i detta fall.
Resultatet av SCBs undersökning var att Vänsterpartiet ligger längst till vänster på skalan enligt väljarna, därefter kommer Socialdemokraterna följt av Miljöpartiet. På högra sidan av skalan ligger Moderaterna längst bort, följt av Sverigedemokraterna. Därefter kommer Kristdemokraterna, Folkpartiet och närmast mitten på högerskalan placeras Centerpartiet (SCB 2007).
3.4 Material från svenska riksdagspartiers hemsidor
Då studien ämnar undersöka hur politiska partier, som aktörer, reagerat på #Metoo och deltagit i problemformuleringen av rörelsen har material i form av inlägg från partiernas hemsidor (dessa finns listade under ”Bilagor”) mellan 15 oktober 2017 och 17 april 2018 använts. Tidsperioden var en medveten avgränsning då det var efter Alyssa Milanos twitterinlägg som nämnts i inledningen som rörelsens spridning ökade, och detta publicerades den 15 oktober 2017. Den 17 april 2018 var datumet materialet för denna studie insamlades, och då inläggen sparades så att de inte skulle försvinna från partiernas hemsidor under arbetets gång. Vidare har inlägg från både riks- och lokalnivå hos partierna använts (exempelvis både Vänsterpartiets huvudhemsida vansterpartiet.se såväl som Vänsterpartiet Haninges hemsida) beroende på vilken hemsida som lyft #Metoo. Det finns anledning att tro att partierna kan ha uppmärksammat rörelsen olika beroende på vilken politisk nivå inlägget kommer ifrån då exempelvis en viss kommuns väljare kan vara mer eller mindre angelägna om frågan, men detta är ingenting denna studie tagit hänsyn till.
Insamlingsmetoden var en ”avancerad sökning” på Google där tidsavgränsning inkluderades och där sökorden (#Metoo site:partietshemsida) användes. Detta applicerades för att avgränsa
Vidare val som utfördes under materialinsamlingen var att endast sökträffar som direkt ledde till inlägget rörande #Metoo användes, inte i något fall användes inlägg som endast innefattade länkar till annat material rörande #Metoo. Dessutom avgränsades materialet att inte innefatta podcaster eller filmer, även fast dessa stundtals innefattade innehållet i sökträffarna. Detta tillvägagångssätt var genomgående för all insamling av material och därmed konsekvent för alla partier.
Tabell 1. Antal inlägg på partiernas hemsidor.
Parti Steg 1 (st) Steg 2 (st)
Vänsterpartiet 78 25 Miljöpartiet 8 2 Socialdemokraterna 3 2 Centerpartiet 13 8 Liberalerna 4 4 Kristdemokraterna 19 3 Moderaterna 1 1 Sverigedemokraterna 1 1
Antal inlägg i inbördes ordning
1. Vänsterpartiet - 25 inlägg 2. Centerpartiet - 8 inlägg 3. Liberalerna - 4 inlägg
4. Kristdemokraterna - 3 inlägg
5. Miljöpartiet och Socialdemokraterna - 2 inlägg 6. Moderaterna och Sverigedemokraterna - 1 inlägg
Någonting uppseendeväckande med detta resultat är att exempelvis Kristdemokraternas material förändras avsevärt mellan steg 1 och steg 2 i materialinsamlingen. En anledning till detta är att flera inlägg som fick sökträff på #Metoo endast innefattade ordet i länkar i en sidoruta vid namn
Miljöpartiets resultat förändras mycket efter Steg 2 och partiet förlorar en stor del av sitt material efter en närmare anblick. Här beror det på att en träff innefattade en podcast, vilken typ av material konsekvent för samtliga partier valdes att inte inkluderas. Dessutom innefattas samma orsak som i Kristdemokraternas material gällande att flera inlägg som fick sökträff på #Metoo innefattade ordet i länkar i sidorutor där aktuella ämnen uppmärksammats.
3.5 Material från riksdagsdebatt angående #Metoo
Utöver material från partiernas hemsidor analyseras även en riksdagsdebatt som ägde rum 11 december 2017 på initiativ av Vänsterpartiet med anledning av #Metoo-uppropen. Materialet agerar som komplement för inläggen i syfte att erhålla en nyanserad bild av partiernas reaktion på #Metoo. Att analysera material som dels erhålls från partiernas hemsidor där deras egen plattform tillåter dem att publicera begärlig information samt en riksdagsdebatt som sker i en institutionell miljö varpå inbjudan krävts samt deltagande förväntas, ansågs intressant. Likväl som inläggen på partiernas hemsidor kommer debatten analyseras utifrån ett utformat analysverktyg som är gemensamt för alla partier och presenteras senare i studien.
3.6 Analysverktyg
Genom analys av materialet är förhoppningen att positiva respektive negativa inramningar av #Metoo hos de politiska partierna uppmärksammas. En belysning av implicita antaganden eller värderingar utförs och förhoppningen är att utvinna en tydlighet gällande ifall partiet
uppmärksammar rörelsen som ett problem, hur orsaker till rörelsen presenteras samt eventuella lösningsförslag som presenteras av partierna i materialet. Problemformuleringen och
lösningsförslag till #Metoo.
3.6.1 Rörelsens problembeskrivning och orsaksbeskrivning
Elisabet Widlund, ordförande för uppropen inom musikbranschen beskriver hur vittnesmål om trakasserier och sexuella övergrepp förgrenas i flertal branscher i svenska samhället och hur ofredanden, sexism och trakasserier förekommer i hennes bransch.
”Vi har stora problem med ojämställdhet och sexuella trakasserier i musikbranschen”. (Dagens Nyheter 2017).
Hon tror att trakasserierna är ett symptom på ett större strukturellt problem i samhället.
”Det är jag helt övertygad om, jag tror alla känner det när vi ser vittnesmålen från alla delar i samhället. Varje bransch kanske har sina specifika förutsättningar, men mekanismerna är
desamma. Det blir särskilt tydligt när man nu ser vilka nya upprop som skapats, och vilka som är på gång: problemen finns överallt.” (Dagens Nyheter 2017: 4).
Fler upprop lyfter liknande orsaker till #Metoo och deras mobilisering. #Tystnadtagning grundas i sexuella trakasserier och övergrepp inom teater-och filmbranschen och Morgan Alling som är en del av branschen uttrycker:
"Vi har vetat om det här i 30 år... det är en kultur som råder där manliga genier tillåtits härja fritt".
(Dagens Nyheter, 2017: 4).
3.6.2 Rörelsens lösningsförslag
Följande presenteras sju lösningsförslag på #Metoo som initiativtagare och administratörer från 65 #Metoo-upprop presenterat med mål att uppnå ett tryggare och mer jämställt samhälle och med förhoppningen att politiker ska ta an dessa som vallöften.
1.#Metoo-uppropens expertis ska användas i statliga utredningar då de önskar bidra med sin breda och samlade kompetens genom att agera referensgrupper i relevanta utredningar kopplade till problematiken bakom #Metoo.
2.Satsningar på sex- samlevnads- och samtyckesundervisning ska vara krav enligt läroplanerna i skolan samt utbildning av personal som ämnar arbeta på skola eller förskola. Undervisningen ska röra frågor kopplade till sexualitet, kön, jämställdhet och relationer.
3.Införande av nationell visselblåsarfunktion för landets skolor dit elever samt personal kan vända sig för assistans gällande anmälningar av skolor där sexuella övergrepp eller trakasserier
förekommer.
4.Obligatoriska utbildningsmoment rörande sexuellt våld ska ingå på utbildningar där yrket innefattar att möta sexualbrottsoffer. Utbildningen ska röra frågor kring sexism, destruktiva könsroller, samtycke, sexuellt våld och korrekt bemötande av utsatta och de som redan är verksamma inom dessa yrken bör delta i en obligatorisk vidareutbildning.
5.Ökad satsning på stöd och behandling där anslag till vård och kvinnojourer ges. Detta ska hjälpa personer utsatta för sexualbrott, våld i nära relationer och förtryck i hederns namn, och förslaget bör även inkludera ökat stöd till utsatta då brist på pengar aldrig bör agera hinder för frihet från övergrepp.
6.Skärpning av krav på aktiva åtgärder och rapportering i arbetslivet där alla arbetsgivare arbetar förebyggande för att förhindra risk för sexuella trakasserier. Diskrimineringsombudsmannen bör dessutom erbjuda bättre material för stöttning för att hjälpa företag gällande detta.
3.6.3 Operationalisering av analysverktyg
I syfte att studera hur partierna uppmärksammar #Metoo-rörelsens argument kommer studien använda dynamisk frameanalys som tidigare använts för liknande sammanhang. Den kommer användas som ett metodologiskt tillvägagångssätt i utformningen av analysverktyg som används för att analysera materialet som studeras.
Josefina Erikson, som utformat dynamisk frameanalys, lyfter likt tidigare nämnt tre synsätt utifrån vilka inramningar bör analyseras:
1. Problembeskrivningen - vad problemet är och varför. 2. Orsaken till problemet.
3. Lösningsförslag - vad som bör göras åt problemet.
Dessa sammankopplas då problemformuleringen synligör orsaken bakom problemet samt att orsaken möjliggör identifiering av vilka åtgärder som krävs politiskt. Om specifika aktörer uppmärksammas som orsak till problemet tydliggörs vilka beteenden som kräver förändring samt hur eventuella straff bör fördelas (Erikson 2011: 38).
I denna studie har dessa tre synsätt identifierats i materialet enligt följande: Problembeskrivningen erhåller kod 1 ifall #Metoo identifieras som ett problem i materialet eller kod 0 ifall sådant inte är fallet. Här avses inte undersöka huruvida rörelsen i sig ramas in på ett positivt sätt utan snarare att kraften som står bakom rörelsen problematiseras. Positiv framing erhåller kod 1 ifall #Metoo lyfts som problem som kräver förändring, likt rörelsen själv anser, eller kod 0 ifall sådant inte är fallet. Negativ framing erhåller kod 1 ifall #Metoo anses vara störande moment som inte kräver förändring alternativt utgör problem i sig som rörelse i samhället, eller kod 0 ifall sådant inte är fallet. Orsak erhåller kod 1 om en orsak till #Metoo som går i linje med vad uppropen uppmärksammat som orsak till rörelsen presenteras i materialet, eller kod 0 ifall sådant inte är fallet. Att orsaken anses gå i linje med rörelsens tolkas relativt fritt, vilket exempel på kommer presenteras senare i studien, men fokus har legat på kravet att lyfta fram sexuella trakasserier, kränkningar och övergrepp mot kvinnor och icke-binära utförda av män. Partiet kan dock erhålla kod 1 under kolumnen ifall
eller inte. Sedan kan kolumnen erhålla upp till kod 8 beroende på hur många av materialets lösningsförslag som anses överensstämma med de lösningsförslag uppropen presenterar. Anledningen till att åtta koder är möjliga för partiet att erhålla är för att rörelsen presenterar sju lösningsförslag, samt att den åttonde koden erhålls ifall partiet presenterar övriga lösningsförslag. Koderna partiets inlägg fått presenteras tydligt i tabellen som finns i bilagor till studien där riksdagsdebatten innehåller text som förklarar kodningen, medan inläggen på hemsidorna inte innehåller förklarande text då detta inte rymdes i tabellen. Men i beskrivningen av data har detta resultat presenterats i procentform, där antal koder som partiet erhållit under respektive kolumn divideras med antalet totala koder partiet hade kunnat erhåller under respektive kolumn. Om ett parti exempelvis har erhållit 100 % under en kolumn innebär detta att partiet erhållit samtliga koder möjliga för denna kolumn.
Trots ett noga utformat analysverktyg var det i vissa fall svårt att avväga vad som räknades under en viss kategori och därför finns även problematiska fall. Särskilt svårt var detta gällande att identifiera orsaker och lösningar i inläggen samt hur dessa överensstämmer med rörelsens tankar kring
kategorierna. Här krävdes tydliga men konsekventa avvägningar vid flertal tillfällen men för att ha ett transparent tillvägagångssätt samt uppmärksamma eventuella subjektiva tolkningar kommer exempel på övervägningar presenteras.
Likt tidigare nämnt kodas lösningsförslagen i olika steg, där kod 1 innebär att partiet presenterat lösningar i inlägget, men att lösningarna inte stämmer överens med lösningarna som #Metoo-rörelsen själv föreslår. I flertal inlägg var det problematiskt att göra avvägningen kring vilka lösningar som faktiskt tolkas överensstämma med rörelsens lösningsförslag, då lösningarna sällan presenteras med precis samma förklaring eller kräver en viss tolkning. Dock gjordes en avvägning i analysen av lösningar, där lösningsförslagen behövde vara av en konkret natur för att räknas som en lösning i linje med rörelsens förslag. Ett av Vänsterpartiets inlägg utger ett tydligt exempel på detta, nämligen inlägget med titel: ”Viktig diskussion om #Metoo och feministiskt självförsvar på
kommunfullmäktige”, där inlägget lyfter följande:
Även om inlägget lyfter hur man ska arbeta förebyggande i skolan, likt rörelsens andra
lösningsförslag också föreslår, anses detta inte vara konkret nog för att räknas. Liknande avvägning skedde i Centerpartiets inlägg ”Valplattform 2018”, där det presenterades tre lösningar men där dessa inte upplevdes vara konkreta nog för att tolkas gå i linje med rörelsens lösningsförslag
(Centerpartiet 2018). Ytterligare exempel på där lösningar presenterades men där de inte gick i linje med rörelsens lösningsförslag och därmed fick kod 1, var då inläggen handlade om internt
förbättringsarbete inom partierna. Dock analyserades även inlägg där lösningarna indirekt gick i linje med rörelsens lösningsförslag, vilket gjorde att trots att dessa inte fläckfritt stämde överens så kodades de därefter på grund av sin konkreta natur. Exempel på detta är Miljöpartiets ”Miljöpartiets budget för 2018” där konkreta förslag för stärkt elevhälsa och skolans arbete för att motverka icke jämställda normer presenteras (Miljöpartiet de gröna Solna 2018). Dessa tolkas därmed gå i linje med förslag nummer 2 som presenteras av rörelsen.
Vissa inlägg var av mer informativ natur, exempelvis där partiet informerar om en kommande debatt angående #metoo eller ett event som åsyftar uppmärksamma problematiken rörelsen grundas i. Här krävdes en tolkning under lösningar vilken resulterade i att inläggen i sig själva räknas som en lösning och därmed erhöll kod 1 på lösningsförslag.
Vidare fanns även svårtolkade situationer där inläggen innehöll ordet #Metoo och därmed erhöll en sökträff enligt materialinsamlingen, men i själva verket berörde någonting annat. De inlägg som var av denna natur kodades med 0 under ”orsak” eftersom ingen tydlig presentation av #Metoo skedde och därmed är dessa inlägg lätta att hitta i presenterat analysmaterial.
4. Beskrivning av data
4.1 Introduktion och disposition
#Metoo har framförallt fått utrymme i icke-institutionaliserade kanaler som sociala medier men samhället har påvisat behovet av politiskt utrymme för frågan. Partierna upplevs vara eniga gällande debattens allvarliga bakgrund, men det som skiljer partierna sinsemellan är det utrymme rörelsen upplevs få i dess partiprogram, i deras kanaler samt kommande budget. Det är i
Kommande avsnitt syftar till att se hur riksdagspartierna presenterat #Metoo, framförallt gällande positiv respektive negativ inramning, orsaksbeskrivning och med fokus i lösningsförslag. Analysen inleds med en tydlig resultatbeskrivning där materialet analyserats med hjälp av analysverktyget, därefter diskuteras svårtolkade samt typiska fall i respektive kolumn. Avslutningsvis tolkas resultatet utifrån teoretiska ramverk och slutsatser dras.
4.2 Presentation av #Metoo i inlägg på partiernas hemsidor
Följande presenteras resultatet av analysen av inläggen som partierna publicerat på sina hemsidor och som handlar om #Metoo alternativt innefattar ordet #Metoo. Först var tanken att utöver en presentation av antal inlägg på respektive partis hemsida, så skulle även inläggens längd i antal ord presenteras. Antal ord upplevdes dock inte påverka resultatet eller bidra till intressanta analyser, och därmed valdes den aspekten att exkluderas från resultatbeskrivningen.
Tabell 2. Analysverktyg och resultat från inlägg på partiernas hemsidor.
Lösningsandel i procent i inbördes ordning 1. Centerpartiet - 28% lösning 2. Socialdemokraterna - 25 % lösning 3. Liberalerna - 16 % lösning 4. Vänsterpartiet - 15 % lösning 5. Miljöpartiet - 13 % lösning 6. Kristdemokraterna - 8 % lösning
7. Moderaterna och Sverigedemokraterna - 0 % lösning
Materialet som presenteras i Tabell 2 var i viss mån svårtolkat och krävde tydliga samt konsekventa avvägningar vid flertal tillfällen. Ett generellt mönster genomgående för materialet var att partierna lyft #Metoo-rörelsen på avsevärt skilda sätt på sina hemsidor, vilket anses intressant. Exempelvis har Vänsterpartiet nämnt rörelsen i betydande högre omfattning än resterande partier i form av 25 inlägg. Partiet upplevs ha nämnt rörelsen dels i mån om att tala om problemet och presentera lösningar, men även i mån om att bjuda in till event eller diskutera kring rörelsen som fenomen i sig. Detta tillvägagångssätt anses speciellt med partiet och skiljer sig från den generella analysen av alla partiers inlägg gällande #Metoo.
Gällande problembeskrivning och negativ framing var resultatet detsamma för samtliga partier, där alla partier erhöll 100 % på problembeskrivning och alla erhöll 0 % negativ framing. Därav har detta resultat inte innefattats i tabellen. Samtliga partier är dessutom ense om att #Metoo är en positiv rörelse med en positiv inramning. Anledningen till att Vänsterpartiet inte erhåller 100% i denna kolumn är på grund av att två inlägg som analyseras för partiet inte presenterat någon inramning av #Metoo alls. Dessa inlägg var ”Synen på yttrandefrihet” där inläggets huvudsakliga fokus inte innefattar #Metoo även om det upplevs problematisera rörelsen samtidigt som en upplevd problematik kring synen på yttrandefrihet lyfts (Vänsterpartiet 2018). Dock upplevs ingen framing av #Metoo lyftas fram och inlägget har erhållit kod därefter. Dessutom kodades inlägget
”Verksamhetsberättelse” utan inramning. Inlägget innefattar en del av Vänsterpartiets
inramningen enkelt kunnat urskiljas var ”Ett tryggt Sverige-för alla” skriven av Centerpartiet där meningar som
”De senaste månadernas våg av berättelser från modiga kvinnor runt om i Sverige får inte gå förlorad” (Centerpartiet 2017 A)
användes vilket tydligt påvisar en positiv framing. Dessutom Vänsterpartiets ”inrätta kriskommission för kvinnor som vittnat i metoo”. I inlägget uttrycks:
”men samtidigt som det finns en sorg i att se allt lidandet och hur kvinnor har hållits nere, så finns det i den rörelse som nu vuxit fram också något otroligt hoppingivande. Där finns en väldig kraft. Låt oss se till att det leder till varaktig förändring”, (Vänsterpartiet 2017 B)
vilket gör den positiva inramningen tydligt identifierbar.
Gällande kolumn ”Orsak” har samtliga partiers inlägg presenterat orsaker till #Metoo-rörelsen som tolkas överensstämma med orsakerna rörelsen själv lyfter. Emellertid handlar fyra av
Vänsterpartiets inlägg inte huvudsakligen om #Metoo, vilket även gjort att dessa inlägg inte presenterar någon orsak till rörelsen. Här har partiet inte erhållit någon kodning på orsak i fyra fall vilket givit avdrag på totala resultatet för partiet på denna kolumn. De inlägg som berörs är
”Nyhetsbrev nr 1 2018” (Vänsterpartiet Kronoberg 2018), ”Håkan Svennling till Riksdagen och Anna Hammar blir Vänsterpartiet Värmlands nya Regionskandidat” (Vänsterpartiet Värmland, 2017), ”Verksamhetsberättelse” (Vänsterpartiet 2017) och ”Synen på yttrandefrihet” (Vänsterpartiet 2018). Beträffande Miljöpartiets kodning under denna kolumn är det ett inlägg av partiets två totala som inte presenterar någon orsak till rörelsen då denna inte har sitt fokus i just #Metoo. Detta inlägg är ”Regeringen tar fram en samtyckeslag”, som i huvudsak handlar om just det nya lagförslaget och därmed endast nämner #Metoo-rörelsen men inte presenterar någon orsak till den (Miljöpartiet de gröna 2017).
Likt nämnt under rubriken ”analysverktyg” tolkas ett inläggs presenterade orsak gå i linje med rörelsens orsaksbeskrivningar relativt fritt även om några tydliga exempel som gjorde kodningen av kategorin enkel existerar. Exempelvis inlägget ”Efter #Metoo #Killmiddag för medlemmar i
”Den senaste tiden har tusentals svenska flickor och kvinnor modigt delat med sig av berättelser om sexuella ofredanden och övergrepp på sociala medier genom användandet av hashtaggen #MeToo. Samtidigt har män lyst med sin frånvaro. Bakom varje sexuellt ofredande och övergrepp finns det en gärningsman. Det är pojkarna och männen som begår sexualbrotten som är roten till problemet med sexuellt våld. Inte flickorna och kvinnorna som blir utsatta.” (Liberalerna 2017).
Presentation av orsak bakom rörelsen anses överensstämma med rörelsens beskrivning då även den lyfter övergrepp och ofredanden samt indikerar på ett större strukturellt problem i samhället där kvinnor upplevs underordnade män. Miljöpartiets inlägg ”Miljöpartiets budget 2018” lyfter en liknande orsak bakom rörelsen, nämligen
”Detta är ett enormt samhällsproblem vilket inte minst visats av #MeToo-kampanjen. Mängder av främst kvinnor och flickor utsätts för allt från sexuella kränkningar i vardagen till grovt fysiskt och sexuellt våld. Det är speciellt viktigt att stärka det förebyggande arbetet, varför fokus behöver ligga på hur skolorna kan arbeta för att motverka machokultur.” (Miljöpartiet de gröna 2018).
Även här lyfts agerande som kvinnor utstår av män, exempelvis sexuella kränkningar och sexuellt våld och det lyfts även hur en machokultur i samhället behöver motverkas, vilket indikerar på ett bakomliggande strukturellt problem.
Beträffande kategorin ”Lösning” upplevs en tydlig spridning mellan partierna angående hur konkreta lösningar som presenteras samt hur dessa går i linje med rörelsens lösningsförslag. Likt tidigare upplevs det existera svårtolkade fall där en genomgående övervägning krävdes.
Vänsterpartiets inlägg med rubrik ”Folktomt i Riksdagen när #Metoo skulle debatteras” är ett exempel på detta där inga lösningar presenteras utan inlägget snarare fokuserar på problematiken i att få riksdagsledamöter deltog i en debatt som av partiet ansågs vara så viktig (Vänsterpartiet 2017 C). Ytterligare ett inlägg som tydliggör problematiken i tolkningen är ”Internationella kvinnodagen 2018” där inlägget är en inbjudan till event med utgångspunkt i #Metoo (Vänsterpartiet
2017 D) av Vänsterpartiet samt ”Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2017” av Centerpartiet (Centerpartiet 2017 B).
Vissa inlägg presenterar lösningar som inte upplevs konkreta nog för att tolkas överensstämma med rörelsens lösningsförslag. Exempelvis Kristdemokraternas ”Skolan ska vara fredad från sexuella trakasserier” där lösningar som exempelvis ”mer tid för barnen” och ”fler vuxna i skolan” presenteras (Kristdemokraterna 2018). Här tolkas ingen lösning i inlägget överensstämma med rörelsens förslag, däremot erhöll inlägget kod 1 under lösningar eftersom lösningar till problemet på ett generellt plan presenteras.
Vidare finns även fall som anses vara typiska för kolumnen ”Lösningar” och där tydliga kodningar kunde erhållas. Exempelvis Centerpartiets inlägg ”Så skapas trygghet för alla” där totalt sju
lösningar presenteras i inlägget varav tre lösningar tydligt överensstämmer med de lösningar rörelsen själv föreslår . De tre förslagen som överensstämmer innefattar sex-och
samlevnadsundervisning i skolan, förenkling gällande uppsägning av personal som begår sexuella övergrepp eller trakasserar sina kollegor samt utökade resurser till kvinnojourers arbete
(Centerpartiet Dalarna 2018).
Avslutningsvis upplevs det av vikt att uppmärksamma Sverigedemokraternas inlägg ”Kaos i Göteborgs kommunstyrelse, sandlådefasonerna fortsätter” som svårtolkat i allmänhet i analysen. Partiet presenterar både problem, orsak och positiv framing tydligt, men övergick sedan från att diskutera #Metoo till att diskutera uteslutning av det egna partiet i debatten samt hur brist på
inkludering inom politiken påminner om det som skett under #Metoo-rörelsen. Inga lösningsförslag presenteras och partiet upplevs endast uppmärksamma #Metoo som verktyg för en dold agenda innefattande försök till att driva igenom åsikter gällande partiets utsatthet i politiken
4.3 #Metoo i riksdagsdebatt
Följande presenteras resultatet av hur partierna uppmärksammade #Metoo i riksdagsdebatten gällande #Metoo som representanter från samtliga partier närvarade vid. Värt att uppmärksamma är att det var Vänsterpartiet som tog initiativ till debatten, vilket i sig påvisar partiets intresse i frågan.
Tabell 3. Analysverktyg och resultat från Riksdagsdebatten.
Parti Positiv framing (%) Negativ framing (%) som rörelsen (%)Lösning - samma
V 100 0 50 MP 100 0 38 S 100 0 50 C 100 0 50 L 100 0 25 KD 100 0 25 M 100 0 25 SD 50 50 13
Lösningsandel i procent i inbördes ordning
1. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet - 50 % lösning 2. Miljöpartiet - 38 % lösning
3. Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna - 25 % lösning 4. Sverigedemokraterna - 13 % lösning
negativ inramning av rörelsen. Med bakgrund i detta delades partiets resultat upp i två delar med 50 % på vardera kolumn. Det som huvudsakligen skiljer sig mellan partierna i debatten är presenterade lösningar till #Metoo och detta resultat presenteras i kolumnen längst till höger i tabellen.
I kolumn ”Positiv Framing” lyfter Socialdemokraternas Åsa Regnér
”Framför allt vill även jag rikta ett stort tack till alla de flickor och kvinnor som har delat med sig av erfarenheter av trakasserier och övergrepp. Om det inte hade varit för er hade vi varken haft denna debatt eller den nödvändiga samhällsdebatt som fortfarande pågår.” (Riksdagen 2017).
och Centerpartiets Annika Qarlsson lyfter hur:
”Sorg och ilska är några av de känslor som har väckts genom vittnesmålen om kvinnors utsatthet och metoo. Tack till alla som orkat vittna om det ni har varit med om!” (Riksdagen 2017).
Detta uttalande anses vara typiskt för de positiva inramningar som partierna presenterat under debatten. Ett parti som, likt tidigare nämnt, stod ut i debattens framing av rörelsen var
Sverigedemokraterna. Paula Bieler, Sverigedemokraternas representant för debatten presenterar både positiv och negativ inramning av rörelsen. Bieler lyfter exempelvis att
”Det är ett oerhört allvarligt ämne som vi diskuterar i dag. De senaste månaderna tror jag har lämnat få oberörda, om ens någon.” (Riksdagen 2017).
Vilket tolkas som en positiv inramning där #Metoo uppmärksammas som ett problem i behov av förändring samt någonting av vikt att lyfta för debatt. Däremot lyfts även uttalanden som tolkas ha en negativ inramning av rörelsen i den mån att rörelsen presenteras som problematisk för samhället.
”Det talas om som en självklarhet att det alltid har att göra med män och patriarkatet, som
förtrycker kvinnor generellt. Såvitt vi vet och som de flesta av oss känner igen är det utan tvekan så att de flesta kvinnor, precis som jag själv lyfte fram tidigare, kan känna igen sig i det faktum att sexism, kommentarer och skämt, men även ovälkomna tafsningar, händer på ens kropp och betydligt grövre än så, förekommer i betydligt högre grad riktat mot oss.” (Riksdagen 2017).
”Men det finns en fara i att öka polariseringen. Som jag tidigare nämnde var det min initiala reaktion. Vi har sett en uppdelning i att man talar om det som en fråga om män kontra kvinnor.” (Riksdagen 2017).
Kommentarerna påvisar en problematik som rörelsen medför i form av polarisering mellan könen där rörelsen anses medföra problem ifall den fortsätter hanteras på liknande sätt. Vidare lyfter anföranden även problematik kring den samtyckeslagstiftning som många tidigare anföranden diskuterat i debatten. Kommentarerna tolkas vara negativa till vad #Metoo kommer medföra gällande exempelvis rättssäkerheten i landet.
”En samtyckeslagstiftning är något som jag personligen länge har tyckt varit vettigt, inte minst för den normerande effekt den ska ha. Det ska vara självklart att om du ligger med någon är det för att den vill ligga med dig och inget annat. Men det finns också risker om man lyfter fram detta som lösningen på problematiken: att detta kommer att göra att alla som i dag inte blir dömda blir dömda. Vi vill ju bevara rättssäkerheten. Åtminstone jag vill bevara en rimlig
bevisbörda.” (Riksdagen 2017).
”Jag hoppas att metoo-rörelsen äntligen har lyft fram frågan så att vi vågar svara ärligt på frågorna så att man kan samla in ordentlig statistik. Men vi ska nog akta oss för att ta enskilda vittnesmål som sanningar i alla lägen.” (Riksdagen 2017).
Då lösningar presenteras av partierna under debatten anses dessa skilja sig åt i desto högre utsträckning. Vissa partier, exempelvis Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet föreslår konkreta lösningar som tydligt går i linje med de lösningar rörelsen syftar åstadkomma. Vänsterpartiet och Centerpartiet lyfter sex-och samlevnadsundervisning i skolan, ökade resurser till bland annat polisen och förebyggande arbete samt ökade resurser till kvinnojourer som stöd till de utsatta. Socialdemokraterna är överens med dessa gällande sex-och samlevnadsundervisningen samt ökade resurser till polisen och förebyggande arbete men anser även att diskrimineringslagstiftning på arbetsplatser bör förstärkas. Andra partier, exempelvis Moderaterna presenterar flertal lösningar på problemet, men endast en av lösningarna går i linje med vad rörelsen syftar åstadkomma och därmed blir resultatet under lösningskolumnen relativt lågt för partiet. Angående
Sverigedemokraterna, som fått lägst resultat under lösningskolumnen presenteras ingen lösning i linje med rörelsens förslag, däremot uppmärksammas andra lösningar så som exempelvis ny lagstiftning kring sexualbrott (Riksdagen 2017).
5. Diskussion
Studien avser även koppla det resultat som presenterats ovan till tidigare hypoteser som
uppmärksammades i början av studien. Dessa hypoteser var att vänsterorienterade partier förväntas uppmärksamma #Metoo i högre utsträckning än högerorienterade partier, att vänsterorienterade partier förväntas rama in rörelsen på ett sätt som uppmärksammar problembeskrivning,
orsaksbeskrivning och lösningsförslag till #Metoo som går i linje med rörelsens beskrivningar och förslag i högre utsträckning än högerorienterade partier. Dessutom att det framförallt är i materialet från riksdagsdebatten gällande #Metoo som vänsterorienterade partier kommer uppmärksamma problembeskrivning, orsaksbeskrivning och lösningsförslag till #Metoo som går i linje med
rörelsens beskrivningar och förslag. De parametrar från resultatet som analysen ämnar undersöka är de som upplevs mest intressanta i förhållande till studiens syfte. Därmed kommer studien lyfta vilka partier som lyft #Metoo mest i inlägg på sina hemsidor samt hur detta överensstämmer med
hypoteserna. Dessutom kommer antal lösningar som partierna presenterade i inläggen och hur dessa gick i linje med rörelsens lösningsförslag analyseras samt kopplas till hypoteserna. Avslutningsvis kommer även lösningarna i debatten för respektive parti att analyseras samt kopplas till
hypoteserna.
pass lite material som faktiskt fanns att studera gällande partiernas reaktioner på #Metoo. Inledningsvis planerades att utföra slumpmässigt urval för att maximalt analysera 50 inlägg per partihemsida för att studien skulle ha en rimlig omfattning. I och med att inte tillräckligt många inlägg från varje parti existerade behövde inget sådant urval utföras, vilket även uppmärksammade hur begränsad mängden inlägg rörande #Metoo som faktiskt fanns. Rörelsen har enligt mig upplevts vara massiv i och med alla inlägg och all den uppmärksamhet den fått i sociala medier i Sverige, men faktumet att partierna inte uppmärksammat rörelsen så mycket som det förväntades påvisar ett visst misslyckande för rörelsen på det institutionella planet utifrån tidigare forskning (e.g. Piccio 2016).
Den första hypotesen som presenterades i studien avsåg i vilken mån partierna skulle
uppmärksamma #Metoo, där resultatet som förväntades var att vänsterorienterade partier skulle uppmärksamma #Metoo i högre utsträckning än högerorienterade partier utifrån motivering från tidigare forskning (e.g. Wide 2006 och Matland och Strudlar 1996). Denna parameter kan endast analyseras utifrån inläggen då det är i detta material kvantiteten syns. Visserligen var det tydligt Vänsterpartiet som lyfte rörelsen mest på sin hemsida, med 25 inlägg, vilket var väntat. Dock följde tre partier med mer högerorienterad politik därnäst, nämligen Centerpartiet med 8 inlägg,
Liberalerna med 4 inlägg och Kristdemokraterna med 3 inlägg. De andra vänsterorienterade partierna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna hade endast lyft #Metoo i två inlägg var, vilket var näst svagast resultat. De partier som nämnt #Metoo minst på sina hemsidor var de högerorienterade partierna Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Den andra hypotesen som presenterades i studien avsåg partiernas lösningar, där hypotesen innebar att vänsterorienterade partier skulle komma att presentera fler lösningar i linje med rörelsens egna lösningsförslag än högerorienterade partier utifrån motivering från tidigare forskning (e.g. Wide 2006 och Matland och Strudlar 1996). Denna parameter kan analyseras utifrån både inläggen på partiernas hemsidor och riksdagsdebatten då båda material innehöll lösningar från partierna. Gällande inläggen på partiernas hemsidor så var det Centerpartiet som presenterat flest lösningar procentuellt jämfört med antal inlägg som överensstämde med rörelsens lösningsförslag. Därefter var det Socialdemokraterna, följt av Liberalerna. De som presenterade minst lösningar i
överensstämmelse med rörelsen var Moderaterna och Sverigedemokraterna. Gällande debatten hade Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet mest överensstämmande lösningar i
Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Hypoteserna som formulerades i början upplevs därmed stämma något bättre överens vid analysen av debatten än inläggen. Detta kan grundas i flera anledningar, exempelvis att inläggen blir något missvisande i den mån att resultatet presenteras procentuellt vilket blir problematiskt framförallt för Vänsterpartiet i den mån att partiets totala möjliga resultat blir mycket högre än för de andra
partierna. Denna problematik finns inte i debatten eftersom alla partier erhålls samma utrymme i denna. En annan tolkning kan vara att de vänsterorienterade partierna presenterar ett starkare medhåll för rörelsen på ett institutionaliserat plan där förändringarna i regel sker, än högerpartierna. Ytterligare en slutsats som kan dras utifrån analysen av materialet är att hypotesen framförallt verkar stämma gällande att högerorienterade partier generellt tycks lyfta rörelsen mindre än vänsterorienterade partier, vilket blir tydligt då framförallt Moderaterna och Sverigedemokraterna har utvunnit minst kodning i alla parametrar som undersökts.
Någonting som upplevs intressant är hur Centerpartiet erhållit mycket högt resultat både gällande uppmärksammande av rörelsen på sin hemsida, samt lösningsförslag som går i linje med rörelsen, trots att partiet traditionellt räknas som ett högerorienterat parti enligt uppdelningen gällande Rödgröna och Alliansen vilket därmed motvisar hypotesen. Enligt undersökningen utförd av SCB som presenterades i bakgrunden av studien påvisas dock hur Centerpartiet är det parti i Alliansen vars partipolitik upplevs utspelas mest åt vänster av de högerorienterade partierna, vilket i någon mån ändå går i linje hypotesen (SCB 2007).
Vidare forskning och avslutande diskussion
Denna studie fokuserade framförallt på agendasättningen rörelsen lyckats genomföra hos riksdagspartierna i Sverige med hjälp av teori om agenda setting av Vliegenthart och Walgrave (2010). Dock hade det varit intressant att se vilket resultat en liknande studie hade fått ifall den fokuserat på institutionaliseringen av rörelsen enligt Piccios (2016) teori. I så fall hade studien kunnat se till hur rörelsen integrerat mer politiken, exempelvis genom att starta
paraplyorganisationer, egna partier eller kommunicerat mer för ökad chans till förändring och institutionalisering.
En annan intressant studie hade varit att jämföra #Metoos uppmärksamhet hos de svenska partierna (likt denna studie undersökt) med politiska partier i andra länder för att se till eventuella skillnader. Ett fördelaktigt tillvägagångssätt hade varit att jämföra #Metoos uppmärksamhet bland
riksdagspartierna i Sverige med partier i andra nordiska länder som har liknande politisk struktur som Sverige. Exempelvis partier från Stortinget i Norge.
Ytterligare ett alternativ till studie som applicerar mest på denna och bygger vidare på resultatet från denna studie är att undersöka hur resultatet faktiskt blir efter det nya riksdagsvalet som sker hösten 2018. Att då undersöka hur utfallet av #Metoo blir bland partierna samt vilka som eventuellt genomför de lösningar som presenterats i relation till rörelsen.
Då denna studie ämnar undersöka hur en social rörelses påverkan av politiken i Sverige sett ut så innefattas den i ett större sammanhang där man ser till sociala rörelsers inverkan på ett
Slutsats
Denna studie har genom att analysera inlägg på riksdagspartiernas hemsidor mellan 15 oktober 2017 och 17 april 2018 samt en riksdagsdebatt gällande #Metoo försökt finna svar kring hur de svenska riksdagspartierna reagerat på #Metoo. Utifrån dynamisk frameanalys av Josefina Erikson där fokus läggs på materialets problembeskrivning, orsaksbeskrivning och lösningsförslag har analysverktyg utformats för att analysera materialet och med syfte att finna vilka partier som uppmärksammat #Metoo mest samt vilka partiers uppmärksammande mest överensstämmer med rörelsens. Utifrån tidigare forskning om sociala rörelsers relation till politiska partier samt agenda sättning i politiken har studien utformat hypoteser kring hur resultatet kommer utmynna, där vänsterorienterade partier i regel förväntas uppmärksamma samt rama in #Metoo mer än
högerorienterade partier utifrån tidigare forskning (e.g. Wide 2006 och Matland och Strudlar 1996). De förväntas även göra detta mer i linje med rörelsens egen inramning av #Metoo samt att deras uppmärksammande av rörelsen blir mest tydligt i det mer institutionaliserade materialet.
Slutsatser som kan dras från studien är att generellt sett har inte #Metoo uppmärksammats hos de svenska riksdagspartierna så mycket som det förväntades, vilket tyder på ett i någon mån bristfälligt institutionellt fäste utifrån tidigare forskning (e.g. Piccio 2016). Dock upplevs det att samtliga partier är eniga gällande att #Metoo är ett problem, men det som skiljer sig mellan partierna är det utrymme rörelsen upplevs få hos partierna samt att det är i lösningsförslagen skillnaderna
framförallt framhävs. Vänsterorienterade partier har totalt sett uppmärksammat rörelsen mest i inlägg på sina hemsidor, vilket går i linje med studiens första hypotes. Vidare var det generellt så att de mest högerorienterade partierna lyfte rörelsen minst, samt att dessa presenterade minst
lösningsförslag i linje med rörelsens lösningsförslag, vilket går i linje med studiens andra hypotes. Gällande den tredje hypotesen kring att det är i den institutionella miljön i riksdagsdebatten som vänsterorienterade partiers förslag påvisar starkast enighet med rörelsens egna, så upplevs även denna stämma. I resultatet av debatten upplevs det tydligt att rörelsen i starkare mån lyckats influera de rödgröna partierna, till skillnad från alliansen. Ett parti som däremot står ut i samtliga
resultatbeskrivningar är Centerpartiet. Partiet hamnar högt upp i resultatet både gällande hur många inlägg partiet presenterat angående #Metoo, samt i vilka problem, orsak och lösningsförslag som går i linje med rörelsens både gällande riksdagsdebatten och inläggen på hemsidan. Detta
6. Referenslista
Tryckta källor
Amenta, E., Caren, N., Chiarello, E., Su, Y., 2010. The Political Consequences of Social Movements. Annual Review of Sociology, Vol. 36.
Bosi, L., Giugni, M., Uba, K., 2016. The Consequenses of Social Movements, 1 uppl, Cambridge: University press.
Erikson, Josefina. 2011. Strider om mening. Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala.
Matland, Richard E., Studlar, Donald T., 1996. The Contagion of Women Candidates in Single-Member District and Proportional Representation Electoral Systems: Canada and Norway. The journal of politics, vol 58, nr 3.
Piccio, D. 2016. The impact of social movement on political parties, i Bosi, Giugni, Uba (eds.) The consequenses of social movements, Cambridge University press.
Vliegenthart, R. och Walgrave, S. 2010. When the media matter for politics: Partisan moderators of the mass media’s agenda-setting influence on parliament in Belgium. Party Politics. vol: 17, no: 3. Wide, Jessika. 2006. Kvinnors politiska representation i ett jämförande perspektiv.
Statsvetenskapliga institutionen, Umeå Universitet.
6.2 Elektroniska källor
Dagens Nyheter. 2017. Nu mobiliserar kvinnor i bransch efter bransch. https://www.dn.se/arkiv/ kultur/nu-mobiliserar-kvinnor-i-bransch-efter-bransch/ Ahlström, Kristofer. (Hämtad: 2018-04-16) DN Debatt: 5. 2018. ”Här är vallöftena som vi i metoo-uppropen vill se”. https://www.dn.se/debatt/ har-ar-valloftena-som-vi-i-metoo-uppropen-vill-se/ Öhman, Nils. (Hämtad 2018-04-10)
Expressen. 2017. 30 dagar som förändrat Sverige – och det har bara börjat. Expressen. https:// www.expressen.se/nyheter/30-dagar-som-forandrat-sverige-och-det-har-bara-borjat/. Robert Börjesson. (Hämtad 2018-03-25)
Retriever. 2017. Enormt genomslag för #metoo i media. https://www.retriever.se/metoo/. (Hämtad 2018-05-13)
Riksdagen. 2017. Aktuell debatt med anledning av metoo-uppropen. https://www.riksdagen.se/sv/ webb-tv/video/aktuell-debatt/aktuell-debatt-med-anledning-av-metoo-uppropen_H5C120171211ad. (Hämtad 2018-04-17)
Riksdagen, 2018. Ledamöter och partier. http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ (Hämtad 2018-05-14) (Kodad A i löpande källhänvisning)
Riksdagen, 2018. Val till riksdagen. http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/val-till-riksdagen/. (Hämtad 2018-05-14) (Kodad B i löpande källhänvisning)
SCB. 2007. Allmänna valen 2006, del 4. https://www.scb.se/statistik/_publikationer/ ME0106_2006A01_BR_00_ME04BR0801.pdf. (Hämtad 2018-04-09)
SvD. 2017. Jurister slutar: fick inga uppdrag efter att jag blev gravid. https://www.svd.se/jurister-slutar-fick-inga-uppdrag-efter-jag-blev-gravid. (Hämtad 2018-05-16)
Sveriges Radio. 2018. Det är jämt mellan Alliansen och de rödgröna partierna. https:// sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4916&artikel=6896114. (Hämtad 2018-04-09)
6.3 Inlägg på partiernas hemsidor
Centerpartiet
Centerpartiet Dalarna. 2018. Så skapas trygghet för alla. https://www.centerpartiet.se/lokal/dalarna/ startsida/nyheter/nyheter/2018-01-09-sa-skapas-trygghet-for-alla. (Hämtad: 2018-04-17).
Centerpartiet. 2017. Annie Lööfs jultal, december 2017. https://www.centerpartiet.se/annie-loof/tal/ tal---arkiv/2017-12-12-annie-loofs-jultal-december-2017. (Hämtad: 2018-04-17).
Centerpartiet. 2018. En verksamhet som är trygg för alla. https://www.centerpartiet.se/download/ 18.3ebc896a160b99834802035/1516198363182/Policy%20trygg%20verksamhet_inkl%20f %C3%B6ljebrev_DEF.pdf. (Hämtad: 2018-04-17)
Centerpartiet. 2017. Ett tryggt Sverige-för alla. https://www.centerpartiet.se/download/ 18.6ec93a8d16029729a2414a5/1513079543822/Rapport%20Ett%20tryggt%20Sverige%20f %C3%B6r%20alla.docx. (Hämtad: 2018-04-17). (Kodad A i löpande källhänvisning)
Centerpartiet. 2017. C: Fördubbla anslagen till tjej- och kvinnojourerna. https://
www.centerpartiet.se/press/pressmeddelande/nyhetsarkiv-2017/2017-12-11-c-fordubbla-anslagen-till-tjej--och-kvinnojourerna. (Hämtad: 2018-04-17).
Centerpartiet. 2018. Valplattform 2018. https://www.centerpartiet.se/var-politik/valplattform-2018. (Hämtad: 2018-04-17).
Centerpartiet. 2017. Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2017. https://www.centerpartiet.se/ download/18.2e0c64b5161fb6dd122612e/1522244692034/Verksamhetsbera%CC%88ttelse
%202017.pdf. (Hämtad: 2018-04-17). (kodad B i löpande källhänvisning) Kristdemokraterna
Kristdemokraterna Värnamo. 2017. #Metoo handlar om respekt. http://wp.kristdemokraterna.se/ varnamo/2017/10/31/metoo-handlar-om-respekt/. (Hämtad: 2018-04-17).
Kristdemokraterna. 2018. Skolan ska vara fredad från sexuella trakasserier. https://
kristdemokraterna.se/skolan-ska-vara-fredad-fran-sexuella-trakasserier/. (Hämtad: 2018-04-17). Kristdemokraterna. 2017. Tal av Ebba Busch Thor vid Rikstinget 2017. https://kristdemokraterna.se/ tal-av-ebba-busch-thor-vid-rikstinget-2017/. (Hämtad: 2018-04-17).
Liberalerna
Liberalerna Vallentuna. 2017. Sexuella trakasserier i Ekebyskolan. https://vallentuna.liberalerna.se/ sexuella-trakasserier-ekebyskolan/. (Hämtad: 2018-04-17).
Liberalerna. 2017. Efter #Metoo #Killmiddag för medlemmar i Liberalerna Stockholms Län. https:// stockholm.liberalerna.se/efter-metoo-killmiddag-medlemmar-liberalerna-stockholms-lan/ (Hämtad: 2018-04-17).
Liberalerna. 2017. #Metoo i maktens korridorer. https://www.liberalerna.se/nyheter/metoo-maktens-korridorer/. (Hämtad: 2018-04-17).
Liberalerna. 2017. #Metoo #imaktenskorridorer. https://stockholm.liberalerna.se/metoo-imaktenskorridorer/. (Hämtad: 2018-04-17).
Miljöpartiet
Miljöpartiet de gröna Solna. 2018. Miljöpartiets budget för 2018. https://www.mp.se/sites/default/ files/mp_solna_budget_2018.pdf. (Hämtad: 2018-04-17).
Miljöpartiet de gröna. 2017. Regeringen tar fram en samtyckeslag. https://www.mp.se/just-nu/ regeringen-tar-fram-ny-samtyckeslag. (Hämtad: 2018-04-17).
Moderaterna
Moderaterna. 2017. Jultal - jämlikhet, gemenskap och individualism: social rörlighet är vår tids välfärdspolitik. https://moderaterna.se/sites/default/files/page_attachments/2017-12/tal
Socialdemokraterna Lerum. 2017. Anmäl övergrepp och sexuella trakasserier. http://
www.socialdemokraternailerum.se/aktuellt/anmal-overgrepp-och-sexuella-trakasserier/. (Hämtad: 2018-04-17).
Socialdemokraterna Norrbotten. 2018. Metoo ger avtryck i vårbudgeten. http://
socialdemokraternanorrbotten.se/aktuellt/metoo-ger-avtryck-i-varbudgeten/. (Hämtad: 2018-04-17). Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna Göteborg. 2017. Kaos i Göteborgs kommunstyrelse, sandlådefasonerna
fortsätter. https://goteborg.sd.se/kaos-i-goteborgs-komunstyrelse-sandladefasonerna-fortsatter/.
(Hämtad: 2018-04-17)
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet Borås. 2017. Kvinnors organisering - nödvändig för feministisk förändring!. http:// boras.vansterpartiet.se/2017/11/11/kvinnors-organisering-nodvandig-for-feministisk-forandring/. (Hämtad: 2018-04-17).
Vänsterpartiet Gävleborg. 2018. Kan du vara Vänsterpartist men inte feminist?. http://
gavleborg.vansterpartiet.se/2018/02/15/kan-du-vara-vansterpartist-men-inte-feminist/. (Hämtad: 2018-04-17).
Vänsterpartiet Göteborg. 2018. Distriktsårskonferens och valkonferens 2018. http://
goteborg.vansterpartiet.se/files/2017/12/Kallelse-1-sammanfogad.pdf. (Hämtad: 2018-04-17). Vänsterpartiet Haninge. 2017. Viktig diskussion om #Metoo och feministiskt självförsvar på kommunfullmäktige. http://haninge.vansterpartiet.se/2017/12/15/viktig-diskussion-om-metoo-och-feministiskt-sjalvforsvar-pa-kommunfullmaktige/. (Hämtad: 2018-04-17).
Vänsterpartiet Haninge. 2018. Motion från Vänsterpartiet - inför en jämställdhetsmiljon. http:// haninge.vansterpartiet.se/2018/03/08/motion-fran-vansterpartiet-infor-en-jamstalldhetsmiljon/. (Hämtad: 2018-04-17).
Vänsterpartiet Kalmarlän. 2017. Landstinget har ett ansvar att bekämpa mäns våld mot kvinnor. http://kalmarlan.vansterpartiet.se/2017/11/25/landstinget-har-ett-ansvar-att-bekampa-mans-vald-mot-kvinnor-2/. (Hämtad: 2018-04-17).
Vänsterpartiet Kronoberg. 2018. Nyhetsbrev nr 1 2018. http://kronoberg.vansterpartiet.se/ 2018/01/18/nyhetsbrev-nr-1-2018/. (Hämtad: 2018-04-17).
Vänsterpartiet Motala. 2017. #Metoo. Äntligen slut på tystnaden. http://motala.vansterpartiet.se/ 2017/11/25/me-too-antligen-slut-pa-tystnaden/. (Hämtad: 2018-04-17).
Vänsterpartiet Norrköping. 2018. Aldrig #Metoo. Demonstration på 8 mars. http://
