Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

(1)

Kartläggning av förstelärare (grundskola)

inom Göteborgsregionen

(2)

Innehållsförteckning Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 8 Kungsbacka 9 Kungälv 11 Lerum 12 Mölndal 13 Stenungsund 14 Tjörn 15 Västra Göteborg 16 Öckerö 17 Sammanställning 18

(3)

Bakgrund

Inom Grundskolenätverket genomfördes det under 2014/2015 en kartläggning gällande förstelärare inom Göteborgsregionen. Elva av tretton kommuner deltog i kartläggningen.

Kommunerna som deltog: Ale, Alingsås, Göteborgs Stad, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

Kartläggningen genomfördes med hjälp av en enkät som innehöll följande tio frågor: • Hur många förstelärare har er kommun i grundskolan?

• Hur många lektorer har er kommun i grundskolan?

• Hur ser arbetstidsavtalet ut gällande förstelärare/lektorer? Samt är de visstidsanställda eller fastanställda?

• Har förstelärarna/lektorerna avsatt tid för att arbeta med andra uppgifter än undervisning?

• Hur använder rektorerna förstelärarna/lektorerna ute på skolorna?

• Har det varit en central påverkan var tjänsterna är förlagda? I så fall på vilket sätt?

• Hur har samverkan med facket varit gällande reformen med förstelärare/lektorer?

• Vilka resultat ser du att satsningen på förstelärare/lektorer har genererat? • Vad tar kommunen/ för sikte framåt gällande förstelärare/lektorer inom

grundskolan?

Kontaktperson gällande kartläggningen: Fredrik Åkerlind

GR Utbildning 0766-346383

fredrik.akerlind@grkom.se

(4)

Ale

1. Hur många förstelärare har er kommun/sektor i grundskolan? - 30

2. Hur många lektorer har er kommun/sektor i grundskolan? - 0

3+4. Hur ser arbetstidsavtalet gällande era förstelärare/lektorer? Samt är de visstidsanställda eller fastanställda?

- Ingen förändring jämfört med tidigare. Ferietjänster fortsätter vara ferie och semester fortsätter vara semester. De är fastanställda.

5. Har förstelärarna/lektorerna avsatt tid för att arbeta med andra uppgifter än undervisning?

- En del har det medan andra har det inte. Den andra gruppen blev klara under läsåret 14/15 och där har de generellt inte avsatt tid. Från läsåret 15/16 planeras en mer sammanhållen styrning av deras uppgifter.

6. Hur använder rektorerna förstelärarna/lektorerna ute på skolorna?

- Det är olika utifrån de förutsättningar som har givits. Vissa har tydliga uppdrag medan andra inte har det. Från läsåret 15/16 planeras en mer sammanhållen styrning av deras uppdrag.

7. Har det varit en central påverkan var tjänsterna är förlagda? I så fall på vilket sätt? - Ja, det har varit en helt central styrning där sektorn har tagit ansvar för hela

ansökningsförfarandet och tillsättning. Ambitionen har varit att ha minst en förstelärare per skola, men det uppnåddes inte fullt ut.

8. Hur har samverkan med facket varit kring reformen med försteläreare/lektorer? - De har varit med under processen att ta fram utformning av ansökning och

utformning av urval.

9. Vilka resultat ser du att satsningen på förstelärare/lektorer har genererat? - Än så länge mer på enskilda områden, såsom enskilda skolor och enskilda

frågeområden.

10. Vad tar kommunen/sektorn för sikte framåt gällande förstelärare/lektorer inom grundskolan?

- Inventering görs mot att möjligen utöka den handledning som finns idag till en gemensam fortbildning för förstelärarna. Förstelärarna kommer mer att riktas mot utvecklingsområden som framkommer i analys av resultat för enskilda skolor och för kommunens skolor i stort.

(5)

Alingsås

- 35 h arbetsplatsförlagt, 10h förtroendetid. De är visstidsanställda.

- Nej

- De ges pedagogiska uppdrag, leda arbetsgrupper, vara kontakter med lärarutbildning i sammanhang där speciella projekt gäller, handleder andra lärare.

7. Har det varit en central påverkan var tjänsterna är förlagda? I så fall på vilket sätt? - Ja. "Geografisk" spridning. Spridning över de olika skolåren

8. Hur har samverkan med facket varit kring reformen med försteläreare/lektorer? - Fungerat bra när det gäller uttagandet av dem. AG har velat driva 40 timmars

arbetsvecka för förstelärarna. Där har LR och Lärarf. inte haft samma uppfattning. Det har inte varit möjligt att teckna kollektivavtal eftersom parterna är så skilda i uppfattning.

9. Vilka resultat ser du att satsningen på förstelärare/lektorer har genererat?

- Svårt att se ännu. För de som fått uppdragen har det inneburit mycket. De har svarat upp mycket bra på uppdraget. Detta leder förhoppningsvis till bättre resultat på skolorna.

- Vi avvaktar statliga direktiv. Vi önskar få möjlighet att förbättra förutsättningarna för förstelärarna att utföra uppdraget.

(6)

Göteborgs Stad

- Förstelärare/lektorer arbetar med arbetstidsförläggning enl. AB, Bil. M. Detta med undantag för de förstelärare som arbetar på en skola där kollektivavtal tecknats om enl. HÖK 12, Bil. 6 om annan arbetstidsförläggning för lärare. Tjänster som

förstelärare resp. lektor är tillsvidareanställningar i Göteborgs stads förvaltningar. Några få visstidsförordnanden finns dock kvar sedan tidigare rekrytering.

- Förstelärare/lektorer har enligt kravprofilen för resp. tjänst vissa uppgifter (i enlighet med förordningen). I uppdragsdialogen ska rektor och berörd förstelärare/lektor göra bedömningen av tidsåtgången för olika delar med hänsyn tagen till det totala

uppdraget för försteläraren/lektorn. I rekvisitionen har för 51 % angivits att tidsåtgång inte kan skattas, av övriga 49 % har 58 % skattat mer än 10 %. 6. Hur använder rektorerna förstelärarna/lektorerna ute på skolorna?

- Se bilaga i mail

7. Har det varit en central påverkan var tjänsterna är förlagda? I så fall på vilket sätt? - Fördelning av antalet tjänster mellan förvaltningarna har samverkats och beslutats

kommuncentralt. Fördelning utifrån elevantal (utom när det gäller

utanförskapsområden som tilldelas fler tjänster). Omfördelning har varit möjlig vid behov.

8. Hur har samverkan med facket varit kring reformen med förstelärare/lektorer? - Vissa frågor har samverkats kommuncentralt:

o principer för fördelning av antalet tjänster mellan förvaltningarna; o övergripande ang. kravprofil för tjänsterna

o anställningsform och princip för löneökning o principer för och arbetsformer vid rekryteringen. - Varje förvaltning har samverkat

o inriktning och organisatorisk placering av tjänsterna o former för genomförande.

(7)

- För tidigt att avgöra resultat/effekter då inriktning och faktiska uppgifter utgår från respektive skolas behov. Uppdraget bör dock enligt övergripande kravprofil innebära att:

o försteläraren bidrar till skolutveckling och elevernas måluppfyllelse samt stärker det vetenskapliga förhållningssättet i verksamheten

o försteläraren stödjer andra lärare i olika sammanhang och på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå

o försteläraren på ett övergripande sätt stödjer skolutvecklingen inom stadens tre strategiska områden

o pedagogiskt ledarskap, systematiskt kvalitetsarbete och skolans kompensatoriska uppdrag.

- Intentionen är att utöka antalet lektorstjänster och att fler förstelärare anställs inom s k utanförskapsområden.

(8)

Härryda

- Inget annat än ordinarie läraravtal. Visstid på 3 år

- Inte kontinuerlig tid, däremot ges arbetstid för de uppdrag de får att genomföra på enheten, i området eller kommuncentralt.

- I utvecklingsarbetet på den egna enheten och i det pedagogiska området i ett 1-16 års perspektiv

7. Har det varit en central påverkan var tjänsterna är förlagda? I så fall på vilket sätt? - De första 11 förstelärarna valdes ut genom en central pott där en grupp rektorer och

vc deltog. Då fanns inga krav på vilka områden som förstelärarna skulle utveckla. 8. Hur har samverkan med facket varit kring reformen med försteläreare/lektorer?

- God, men oro kring mandat, tidsomfattning och i viss mån att de kommer att utnyttjas för mycket till annat än undervisning.

- Ett aktivare utvecklingsarbete ute på enheterna. Man har börjat se förstelärarna som en resursförstärkning. En egen oro för att förstelärarna får ta ett stort ansvar för enheternas kompetensutveckling och att rektor backar och inte är lika aktiv. Har sett tecken på det i kommunen.

- Funderar kring att gå ut med tjänster externt och söka förstelärare till kommunen. I dagsläget är de flesta förstelärare "fast" i sina kommuner och deltar inte på den öppna arbetsmarknaden då det annonseras efter lärare.

(9)

Kungsbacka

1. Hur många förstelärare har er kommun/sektor i grundskolan? - 45 - ska bli c:a 90 vid årets utgång

2. Hur många lektorer har er kommun/sektor i grundskolan? - 1+5 på gång - ska bli totalt 9

- Förstelärare: rekommenderat 20% av total arbetstid läggs på uppdraget. Rektor avgör tillsammans med FL hur utlägget ska se ut. I kontrakt mellan FL och R ställs upp följande för officiell presentation: 1. Vad uppdraget innebär. 2. Hur det ska utföras 3. När det ska utföras 4. hur uppföljning/utvärdering sker. Lektor: har tredelat uppdrag; 1. egen undervisning 2. forskningsanknytning på eget skolområde/

kommunövergripande 3. forskningsanknytning till akademi. Utgående från heltid. Följer lokalt kollektivavtal på skolan. Förstelärare visstidsanställs med treårs kontrakt. Lektor erbjuds tillsvidare anställning. Följer lokalt kollektivavtal.

- Ja - samtliga har särskilt uppdrag enligt kontrakt - se ovan. Samtliga FL ska också genomgå utbildning för uppdraget. Lektor har särskilt uppdrag att koppla akademi till skolvardagen med praxisnära forskning.

- FL: Samtliga tjänster är upplagda med lokal skola /skolenhet som bas. I annonsen beskrivs uppdrag och inriktning. Rektor avgör vilken inriktning som ska annonseras. Lektor: redan då kommunen tillstyrker att en lärare påbörjar sin forskarutbildning görs upp hur man lokalt och centralt ska kunna ta bruk av lic-/doktoranden. Där ges också ett "löfte" om lektorat vid skolan då läraren licat / doktorerat.

7. Har det varit en central påverkan var tjänsterna är förlagda? I så fall på vilket sätt? - Huvudmannamässigt strävar vi efter en rimlig fördelning av tjänsterna mellan skolor.

Meritering för att komma ifråga till tjänst som förstelärare, genomförs

kommuncentralt med gemensam process. Kommunen lägger ut samlingsannons - till vilken knyts resp skolas lokala annons(-er). Efter lärare blivit godkänd vid

meriteringen - gör rektor val mellan de sökanden som godkänts.

8. Hur har samverkan med facket varit kring reformen med försteläreare/lektorer? - Före införandet av karriärtjänster hade kommunen en lång process med de

lärarfackliga organisationerna. Denna process utmynnade i en skrivning kring

meriteringsprocess, tillsättning, upplägg och innehåll. Lektorat infördes i förskola och grundskola före den nationella satsningen.

(10)

- Kommunen ser att det håller på att växa fram olika lokala satsningar på

skolenheterna. Rektor använder FL i det kollegiala lärandet samt inordnar FL i skolans utvecklingsprocess. Beroende på inriktning skaer detta på olika sätt. Lektor har särskilt uppdrag att koppla akademi till skolvardagen med praxisnära forskning. 10. Vad tar kommunen/sektorn för sikte framåt gällande förstelärare/lektorer inom grundskolan?

- Kommunen ser enbart fördelar med karriärtjänster. Vi avser utöka dessa så långt möjligt. Generellt utgör FL och lektorer delar i satsningen på ökad måluppfyllelse. Karriärtjänster fyller en viktig funktion i möjligheten att göra karriär i förskola/ skola - utan att vara tvungen att satsa på skolledarkarriär. Vidare är dessa tjänster också en möjlighet att koppla akademi och vardagspraktik närmare varandra.

(11)

Kungälv

- Ferietjänst för alla utom de som jobbar på en skola som har eget avtal - 40+5,5. Dock är frågan om annan arbetstid aktuell. Nu har de tillsvidare (fast) - men de var de inte från början.

- En del - inte alla.

6. Hur använder rektorerna förstelärarna/lektorerna ute på skolorna? - Varierar. Några har också kommunövergripande uppdrag.

7. Har det varit en central påverkan var tjänsterna är förlagda? I så fall på vilket sätt? - Ja. När vi fick fler tjänster eftersträvade vi en spridning så att det skulle finnas minst

en förstelärare på varje skola. I grunden är det förstås kompetensen som avgjort. 8. Hur har samverkan med facket varit kring reformen med försteläreare/lektorer?

- Vi har samverkat kring former för rekrytering, arbetstid och i viss mån uppdrag. De har ej varit med i uttagningen.

- Synligast resultat i matematiken där vi använt dem till att vara med och forma en kommunövergripande matematikplan - pågående arbete. Vi kommer nu att göra en större satsning för att ta ett gemensamt grepp kring hur vi ska använda dem i skolutvecklingssyfte på ett tydligare sätt. tyvärr har det också genererat en del negativt - jante. det finns andra lärare som inte klarar reformen och vill avsluta sin lärarkarriär för att de tycker att detta är så fel.

- De ingår som en del i grundskolans kompetensutvecklingsplan där de kommer att få olika roller för att bidra till ökat lärande hos andra lärare. Som lärledare eller

(12)

Lerum

1. Hur många förstelärare har er kommun/sektor i grundskolan? - 56, varav 41 i grundskolan och resten på gymnasiet

- Vanlig ferietjänst för de förstelärare som arbetar på skolor med ferieanställning, 40 +5 på den skolan som arbetar så och semestertjänster med årsarbetstid på de skolor som har det avtalet. Lerums förstelärare har visstidsanstälning på 2 år.

- Rektor planerar uppdraget inom ramen för den tjänst förstelärarna har, vilket innebär att det ser olika ut med avsatt tid. Beror på uppdraget och förutsättningar. 6. Hur använder rektorerna förstelärarna/lektorerna ute på skolorna?

- Till att utveckla undervisningen utifrån olika preciserade behov.

7. Har det varit en central påverkan var tjänsterna är förlagda? I så fall på vilket sätt? - Nej. Dock har rekrytering skett gemensamt i kommunen utifrån specifika kriterier.

Samordning kring rekryteringen är gjord av utvecklingschef och genomförd av utvecklingschef och rektorer.

8. Hur har samverkan med facket varit kring reformen med försteläreare/lektorer? - Resonemang med facket förs kontinuerligt.

- Vi håller på att utvärdera just nu i syfte att se eventuella resultat. Frågor att besvara är skickade till både rektorer och förstelärare. Rektor får stöd i arbetet med att utveckla undervisningen.

- Det beror på hur det hela utvecklas på nationell nivå. Fortsatt kommer vi att rekrytera utifrån identifierade behov på enheterna och i syfte att öka kvaliteten på undervisningen.

(13)

Mölndal

1. Hur många förstelärare har er kommun/sektor i grundskolan? - 16 omg1, 57 omg 2

- Omgång 1 16 förstelärare avtal 35 plus 5timmar. Omgång 2 57 förstelärare läraravtal. Visstidsanställda 2 år

- Ja, de 16 förstelärarna har centrala uppgifter på sina 5 timmar 6. Hur använder rektorerna förstelärarna/lektorerna ute på skolorna?

- Ingår i enhetens ledningsgrupp, kvalitetsgrupper, processledare

7. Har det varit en central påverkan var tjänsterna är förlagda? I så fall på vilket sätt? - Inte omgång 1, Omgång 2 minst en förstelärare/enhet

8. Hur har samverkan med facket varit kring reformen med försteläreare/lektorer? - Mkt diskussioner omg 1 i och med lokalt kollektivavtal men en god samverkan,

Omgång 2 God samverkan

- På sikt en ökad likvärdighet. Ökad kvalitet på skolans processer. Gott stöd i skolans ledning med pedagogiska utvecklingen på enheten och i området detta i samverkan 10. Vad tar kommunen/sektorn för sikte framåt gällande förstelärare/lektorer inom grundskolan?

- Vi ska öka likvärdigheten. Vässa det systematiska kvalitetsarbetet. Anställa en lektor till ny enhet som byggs upp av hela eller delar av tre befintliga enheter. En skola på vetenskaplig grund.

(14)

Stenungsund

- Ferietjänst. Visstidsanställda tre år.

- I en del fall, dock inte alla.

- Alla har en gemensam uppdragsbeskrivning för förstelärare. Sedan har varje

förstelärare något eller några specifika uppdrag. Det kan tex. vara utvecklingsledare. 7. Har det varit en central påverkan var tjänsterna är förlagda? I så fall på vilket sätt?

- Nej.

8. Hur har samverkan med facket varit kring reformen med försteläreare/lektorer?

- Samverkan har förekommit men då jag inte varit med där kan jag inte exakt redovisa hur diskussionerna förts.

9. Vilka resultat ser du att satsningen på förstelärare/lektorer har genererat? - På respektive skola har det inneburit

(15)

Tjörn

- Arbetstidsavtalet som för övriga. De 5 första, som rekryterades 2013, har ett treårigt förordnade. De övriga 12, som rekryterades 2014, har ett ettårigt förordnande. 5. Har förstelärarna/lektorerna avsatt tid för att arbeta med andra uppgifter än undervisning?

- Nej.

6. Hur använder rektorerna förstelärarna/lektorerna ute på skolorna? - Som representanter i skolornas lokala utvecklingsgrupper.

7. Har det varit en central påverkan var tjänsterna är förlagda? I så fall på vilket sätt? - Ja. Två förstelärare skulle rekryteras till varje F-5 enhet. Tre förstelärare skulle

rekryteras till varje 6-9 enhet.

8. Hur har samverkan med facket varit kring reformen med försteläreare/lektorer? - Lärarfacken har informerats på de centrala samverkansmötena.

9. Vilka resultat ser du att satsningen på förstelärare/lektorer har genererat? - Detta ska utvärderas under våren.

(16)

Västra Göteborg

- Ingen förändring av avtal i samband med tillträde som förstelärare utan alla går på det avtal de haft sedan tidigare. Läraravtal.

- Styrs helt av rektor på den enhet där försteläraren är anställd. Vår uppfattning är att de flesta inta har avsatt tid men vi vet att några har det.

- På valfritt sätt. Många rektorer använder FL som pedagogiska ledare och inspiratörer. Handledning förekommer i vissa fall och kollegial utveckling är också en vanlig

uppgift.

7. Har det varit en central påverkan var tjänsterna är förlagda? I så fall på vilket sätt? - Viss påverkan för att jämna ut fördelningen över stadsdelen. Många skolor hade

många sökande och andra väldigt få. Placering på annan skola än den man ”tillhörde när man sökte tjänsten” har inte tillämpats.

8. Hur har samverkan med facket varit kring reformen med försteläreare/lektorer?

- Mycket bra. Samverkansgruppen inom skola har deltagit i en transparent process och deltagit i beslut om inriktning på tjänster så väl som annonsutformning och

rekryteringsförfarande.

- Svårt att ge ett sammanhållet svar. Lönespridning, viss statusökning men också en viss förvirring i vad uppdraget innebär och vilka krav/förväntningar som kommer med det.

- Vi ställer oss positiva till ett ökat antal förstelärare. Stadsdelen vill verka för att förtydliga uppdragets innebörd. Stadsdelen kommer att lägga kraft på att undersöka vilka kompetenser vi behöver förstärka och utveckla. Detta för att kunna prioritera inriktning på den kommande tjänsterna som förstelärare.

(17)

Öckerö

- De har 35/45, av de fem som varit med från början så håller de på att ändra sina avtal från 40 till 35.Fast anställda

- Nej

6. Hur använder rektorerna förstelärarna/lektorerna ute på skolorna? - Inte helt klart ännu, nu är de mer knutna till sina skolor.

7. Har det varit en central påverkan var tjänsterna är förlagda? I så fall på vilket sätt? - Ja, tittade på samtliga sökande och tittade främst på kompetens, men var de

likvärdiga försökte vi sprida tjänsterna på olika skolor.

8. Hur har samverkan med facket varit kring reformen med försteläreare/lektorer? - Det har varit uppe på FSG.

9. Vilka resultat ser du att satsningen på förstelärare/lektorer har genererat? - Än så länge inget tydligt resultat, mer än osämja på enheter.

(18)

Sammanställning

1. Hur många förstelärare har er kommun/sektor i grundskolan?

- Stor variation mellan lägsta och högsta antalet, från 17 (Tjörn) och 18 (Öckerö) till 380 (Göteborg). Övriga ligger i spannet 24-57.

2. Hur många lektorer har er kommun/sektor i grundskolan?

- Majoritet har 0 (10/12). Göteborg 2. Kungsbacka 6 på gång, ska bli 9

- En majoritet av svaren indikerar ingen större förändring mot ordinarie lärartjänster. Ett fåtal svar visar på en uppdelning av arbetstiden där en del läggs på det särskilda uppdraget. Fem svarar att förstelärarna är fastanställda (eller tillsvidareanställda) och sex svarar visstid. Kungsbacka erbjuder förstelärare visstid och lektorer tillsvidare. Även Göteborg erbjuder lektorer tillsvidare.

- Tre svarar nej medan sex svarar att det varierar. Tre svarar ja och anger även på vilket sätt tiden avsätts.

- De flesta svarar att förstelärare/lektorer används inom exempelvis utveckling, olika ledande roller eller handledning. Andra exempel är inspiratörer, medlemmar av kvalitetsgrupper samt kommunövergripande uppdrag.

7. Har det varit en central påverkan var tjänsterna är förlagda? I så fall på vilket sätt? - En majoritet svarar ja eller att viss påverkan skett (10/12). Som anledning anges ofta

önskemål om spridning mellan olika enheter och geografiskt.

8. Hur har samverkan med facket varit kring reformen med förstelärare/lektorer?

- Alla svarar att någon sorts samverkan skett. En respondent svarar att det varit svårt att teckna kollektivavtal pga. motstridiga åsikter mellan fackrep. Annars god

(19)

- Ett flertal (7/12) svarar att det än så länge är oklart. Positiva svar gällande exempelvis förbättrade möjligheter till skolutveckling, kompetensutveckling och måluppfyllelse. De negativa svaren gäller att rektor inte är lika aktiv längre, kritik och osämja från övriga lärare samt förvirring kring vad uppdraget innebär.

- En majoritet (9/12) indikerar en tydlig positiv inställning till att utveckla rollerna och utöka antalet förstelärare/lektorer. Övriga anger att det inte går att svara på idag eller att det ska utvärderas.