Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar

utveckling

www.skolverket.se/hallbarutveckling

Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se

Skolans namn: Kattfotens förskola

Skolans verksamhetsform: förskoleverksamhet

Skolans län: Skåne

Skolans kommun: Lunds kommun Skolans kommunkod: 212000-1132 Skolans gatuadress: Kattfotsgränden 2 Skolans postnummer: 247 56

Skolans postort: Dalby

Skolans telefonnummer: 046 35 94010

Skolans e-post: ragnhild.holmgren@lund.se Skolans hemsida:

Kontaktperson

Namn: Ragnhild Holmgren Telefon: 046 35 79 89

E-post: ragnhild.holmgren@lund.se

Rektor/förskolechef

Namn: Ragnhild Holmgren Telefon: 046 35 79 89

E-post: ragnhild.holmgren@lund.se

1 Delaktighet

Hur är verksamheten organiserad så att all personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet för en hållbar utveckling.

(Skriv i det gula fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.)

Så här arbetar vi med delaktighet:

Inom förskolan vill vi göra all personal delaktig och ansvarstagande i hela verksamheten. Detta sker genom regelbundna arbetsplatsträffar, veckomöten där alla får komma till tals.

Det finns också underliggande arbetsgrupper som har ansvar för olika områden i verksamheten, såsom utvecklingsgrupp, biblioteksgrupp, ateljégrupp etc

Arbetsplatsträffarna tar upp frågor som rör personalfrågor, arbetsmiljöfrågor, verksamhetsfrågor, ekonomi, samt livstils- och hälsofrågor.

Utöver detta arbetar all pedagogisk personal med ett utvecklingsarbete i form av kollegialt lärande.

Skolledningen inom verksamhetsområdet har valt ut gemensamma utvecklingsområden som all pedagogisk personal deltar i, i BFL-form, Bedömning för Lärande. Innevarande läsår och även nästa, arbetar alla med OECD´s nyckelstrategier för Innovativt lärande.

På våra förskolor har vi valt litteratur som all pedagogisk personal läser, samtalar kring och därefter använder sig av i någon form på sin egen avdelning. Varje område omfattas av två mötestillfällen, två

”hållplatser”. På det första mötet diskuteras den litteratur eller filmklipp som man tagit del av och vilka tankar och idéer som det gett var och en. Nästa gång som gruppen träffas berättar alla om vad de har provat/utvecklat och hur det utföll. Varje grupp leds av en samtalsledare som följer processen och skriver ner ett underlag till förskolans kvalitetsarbete.

Vad har fungerat bra?

APT möten fungerar bra, de sker på kvällstid och tillfällena ligger fördelade på olika veckodagar med ca 1 månads mellanrum. Första timmen är APT-tid och då deltar all personal. Efter första timmen är det endast pedagogerna som arbetar vidare med BFL-arbete. Protokoll från APT skickas vidare till fackliga organisationer som kan ta upp ärenden i samverkansgruppen i Dalby/Torna Hällestad.

Vi har ett kalendarium för varje termin där de olika ansvarsgrupperna kan ligga in egna mötestider och vissa tider lägger jag in som gäller grupper där jag som chef ingår.

Projektarbetet har utvecklats mycket under de två senaste åren. Personalen på de olika avdelningarna kan inspireras av varandra, dels vid val av projekt med också enskilda inslag som man har arbetat med.

Alla vågar öppna upp och bjuda in kolleger i sitt projekt, både det som blev bra och det som kanske behöver omformas och utvecklas. Det kan också ske genom att kolleger kommer med förslag på förbättringar eller delar med sig av sina erfarenheter.

Vad kan utvecklas?

Från och med hösten har vi öppnat ett digitalt moln, GAFE, där vi lättare kan skicka protokoll direkt till fackliga företrädare och undvika att de tappas bort på mejl-vägar.

Ansvarsgrupperna måste bli bättre på att själva boka in tider för deras möten.

Vi behöver bli tydligare med att få med projektarbete, dokumentation av lärandet och hur vi utvecklar processerna i vårt BFL-arbete. Detta är inget som skall göras ”extra”, utan BFL skall spegla det dagligar arbetet i verksamheten. Personalen vill ha en ”hållplats” till där avdelningarna träffas, delger varandra vilket resultat det blivit samt hur arbetslaget skall driva arbetet vidare på sin avdelning

2. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i arbetet med hållbar utveckling.

(Skriv i det gula fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.)

Barnen på Kattfotens förskola är delaktiga i verksamheten genom att påverka vad avdelningen skall arbeta med i projektform. Dessa olika projektarbeten skall ligga inom ramen för Läroplanens mål.

Tillsammans med en pedagogista dokumenterar varje avdelning sitt projektarbete och hur man arbetar för att stimulera och utveckla barnens lärande. Barnens lärande dokumenteras på UNIKUM där varje avdelning kan visa på gruppens projektarbete och där varje barns vårdnadshavare kan följa sitt barns utveckling.

Så här arbetar vi med barnens och elevernas delaktighet i arbetet med hållbar utveckling?

När verksamheten startar på hösten inleds en process där varje avdelning väljer ett projekt område utifrån barnens intresse och funderingar. Detta ligger sedan till grund för ett långvarigt arbete med läroplanens mål som en ram. Barnens behov och intresse styr hur lärandet sker. Pedagogerna ansvarar för att utveckla varje barns lärande så långt som det är möjligt och utmana dem i deras lärprocesser. För att göra detta behöver man locka fram barnens lust att lära

.

Vad har fungerat bra?

Barnen känner glädje i sitt lärande och att få utvecklas med sina kamrater och detta uppmuntrar vi mycket. Vi tränar barnen på att lyssna och lära av och med varandra.

Vad kan utvecklas?

Vi skulle vilja få in mera kunskap kring mat och näringsriktig kost. Hur kan man arbeta med detta utan att alla barnen skall bli kockar i vårt tillagningskök?

Den pedagogiska personalen behöver öka sin kunskap kring kost och kostens betydelse, samt hur vi hanterar den på ett bra sätt. Detta för att ännu bättre använda resurserna så effektivt och riktigt som möjligt.

3. Ny personal

Vilka rutiner finns för hur ny personal informeras och involveras i arbetet för en hållbar utveckling.

(Skriv i de gula fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.)

Så här arbetar vi med ny personal:

Redan vid anställningstillfället tar vi upp vårt sätt att arbeta. Detta för att ny personal skall få möjlighet att veta vilket uppdrag man tackar ja till. Som nyanställd blir man ytterligare introducerad i vårt sätt att arbeta.

Man är en del av sitt arbetslag och där uppmuntras alla att vara delaktiga i arbetet. Inom förvaltningen och även inom kommunen blir man kallad till ett introduktionsmöte där man får information om vår förvaltning och strukturer i vår kommun.

All nyanställd pedagogisk personal kallas även till en introduktion i BFL-arbete och vad som förväntas av den personen.

Vad har fungerat bra?

Ny personal har varit nöjd med sin introduktion i sitt nya arbete. Då man redan från startdatum har tillgång till digital uppkoppling och till all nödvändig information känner man sig trygg, välkommen och sedd på sin nya arbetsplats.

Vad kan utvecklas?

Vi kan informera nyanställd personal ännu bättre och tydligare, både skriftligt och muntligt. Att avsätta tid för att introducera en ny arbetskamrat är både önskvärt och värdefullt.

4. Kompetensutveckling

Vilken kompetensutveckling får personalen som stöd för att kunna delta i arbetet för en hållbar utveckling.

(Skriv i de gula fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem. ) Så här arbetar vi med kompetensutveckling:

All personal har möjlighet till fortbildning och kan till viss del välja ett specifikt område. Förvaltningen anordnar också gemensam fortbildning som knyter an till ny forskning och utvecklingsledare och förskolechefer bestämmer.

Metoden att arbeta med kollektivt lärande, BFL, ger också möjligheter att ta del av forskning och aktuell litteratur. All pedagogisk personal läser gemensam litteratur och diskuterar detta därefter.

Gruppen med samtalsledare inom förvaltningen har träffats några gånger för att vidareutvecklas deras BFL-arbete.

Samtalsledare och förskolechefer i Dalby/Torna Hällestad väljer ut litteratur eller film som skall användas.

När året är slut har personalen haft 8-10 gemensamma samtal inom specifika områden. Efter utvärdering gör samtalsledarna en analys av årets utvecklingsarbete.

Samtalsledarna driver diskussionerna i sina grupper. Vid verksamhetsårets slut gör de en sammanställning av årets gemensamma kvalitetsarbete som utgör underlag för förskolechefens kvalitetsrapport.

Vad har fungerat bra?

Personalen som deltar i BFL-arbetet upplever att det är bra metod, där man dels kan utveckla det kollegiala lärande men även prova egna idéer och även utmana sig själv och sina tankar. Bra

nyfikenhetsfrågor är viktigare än ”rätt svar”. Eftersom vi är inspirerade av Reggio Emilia pedagogik är vi medvetna om att det finns många olika sätt att lära.

Vad kan utvecklas?

De diskussioner som den enskilda pedagogen har i sin samtalsgrupp återförs inte alltid till resten av arbetslaget, eftersom arbetslaget sitter i olika samtalsgrupper. Detta gör det svårt att driva avdelningens arbete framåt om man inte stämt av i arbetslaget och hittat en gemensam linje framåt. Till detta behöver vi mer samtalstid för arbetslaget.

5. Samverkan med omvärlden

Hur informerar och delar verksamheten med sig av sina erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och samarbetet med andra verksamheter och aktörer

utanför verksamheten.

(Skriv i de gula fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här arbetar vi med samverkan:

Vår förskola tar emot studenter från Malmö Högskola under deras verksamhetsförlagda perioder. Det brukar vara mycket uppskattat bland studenter att ha sin VFT hos oss.

Vi erbjuder också plats för praktikanter från Lunds gymnasieskolor.

Alla barn går på regelbundna besök på Dalby bibliotek.

Personalen uppmuntras till studiebesök utanför vårt område, till exempel Kulturen, Botaniska trädgården eller på Vattenhallen i Lund där barnen får prova olika fysikaliska experiment. Dessa besök brukar vara kopplade till barens projektarbete, för att särskilt locka till nya upplevelser.

Lunds kommun har tagit fram en studie- och yrkesvägledningsplan som gäller alla skolformen inom kommunen. Varje verksamhet har tagit fram en handlingsplan för att uppfylla den. Vår förskola har också fokuserat på att introducera barnen i en framtida yrkesroll. Vår förskola har också fokuserat på att introducera barnen i en framtida yrkesroll. Redan på förskolan vill vi öppna barnens ögon för vad de skulle kunna tänka sig att arbeta med. Här finns yrken som vi vuxna inte vet om än, de ligger i en spännande framtid och vi måste uppmuntra barnen att tänka ”stort” här.

Vad har fungerat bra?

Besök utanför vår egen verksamhet är uppskattade av både barn och föräldrar. Det är viktigt med kontakt med olika områden inom vårt samhälle, besök på bondgårdar såväl som besök i Lund.

I vårt lilla förskolebibliotek har vi samlat dockor med olika ”yrkesuniformer” för att uppmuntra till prat om vad man kan arbeta med. Vi har även samlat på litteratur som handlar om lika yrken.

Vad kan utvecklas?

Personalen måste bli bättre på att fånga tillfället att få syn på yrkeskunskapen i flykten; när man möter olika representanter för yrken/yrkesområden så måste man passa på att visa barnen, att fråga, eller att berätta om dessa.

6. Måluppfyllelsen

Vilka mål har ni och på vilket sätt är ert lärande för hållbar utveckling kopplat till aktuella styrdokument.

(Skriv i de gula fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.)

Vårt första mål:

kompetent och med möjligheter till att använda många olika uttryckssätt

.

Så här har vi arbetat med målet:

Vi använder oss av den metoden i dag och är nöjda med det och övertygade om att det gagnar barnen och deras utveckling och lärande. Vi anser att det svarar mot läroplanen och dess mål för verksamheten.

Vad har varit bra?

Både personal, barn och föräldrar upplever att det stimulerar och stärker både det enskilda barnet och även hela barngruppen.

Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det?

Vi behöver utveckla vårt arbete med stationerna. Detta för att våra lärmiljöer skall bli bättre och mera inspirerande för barnens lärande. Varje station skall tydligt visa barnen vilka möjligheter de har att utvecklas i enlighet med styrdokumentens direktiv.

Vårt andra mål:

Så här har vi arbetat med målet:

Metoden att arbeta med kollektivt lärande, BFL, ger också möjligheter att ta del av forskning och aktuell litteratur. All pedagogisk personal läser gemensamt artiklar böcker eller filmavsnitt och diskuterar därefter Samtalsledarna driver diskussionerna i sina grupper. Vid verksamhetsårets slut gör de en samman- ställning av årets gemensamma kvalitetsarbete som utgör underlag för förskolechefens kvalitetsrapport.

Vad har varit bra?

Personalen som deltar i BFL-arbetet upplever att det är bra metod, där man dels kan utveckla det kollegiala lärande men även prova egna idéer och även utmana sig själv och sina tankar

Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det?

De diskussioner som den enskilda pedagogen har i sin samtalsgrupp återförs inte alltid till resten av arbetslaget, eftersom arbetslaget sitter i olika samtalsgrupper. Detta kräver mer samtalstid till arbetslaget.

Vårt tredje mål: Vi behöver fundera mera på hur vi på förskolan ska uppmärksamma hur vi bemöter pojkar och flickor för att förhindra de skillnader i deras lärande som avspeglas i slutbetygen i åk 9

.

Så här har vi arbetat med målet:

Vi har inte arbetat specifikt med frågan, men uppmärksammat den efter möte med förvaltningens utvecklingsledare och deras redovisning av betygsstatistik för vårt skolområde. Pedagogerna har tangerat frågeställningen i BFL-arbetet.

Vad har varit bra?

Detta ingår i ett av våra utvecklingsområden för OECD´s nyckelstrategier för Innovativt lärande , nämligen principen ”Ta tillvara individuella skillnader”.

Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det?

Om vi tror att vi utmanar alla barnens lust att lära, gör vi verkligen det? Med både pojkar och flickor?

Begränsar vi pojkarna och deras sätt att lära och utvecklas? Uppmuntrar vi flickorna att vara duktiga, tysta och ”göra sin plikt”?

Detta är en arbetsplats med få män och många kvinnor. Har vi en ”kvinno-norm” som råder?

Vårt fjärde mål: Vi skall fortsätta vårt påbörjade arbete med barnråd på Kattfotens förskola.

Så här har vi arbetat med målet:

Under föregående verksamhetsår startade vi ett barnråd på Kattfotens förskola. Det bestod av två representanter från varje storbarnsavdelning, dvs 6 barn, och förskolechefen som höll i mötet.

Frågor har tagits upp i barnrådet och sedan tagit tillbaka till varje avdelning. Där diskuterar varje

barngrupp hur det ställer sig eller vad de vill lyfta upp. Därefter ses man i barnrådet igen och har med sig ett svar från varje avdelning. Minnesanteckningar skrivs vid varje möte och dessa behöver också

pedagogerna ta del av.

Vad har varit bra?

Barnen har känt sig lyssnade på, börjat förstå demokratiska processer att de var representanter för hela sin avdelning.

Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det?

Avdelningarna gjorde barnen förberedda på väldigt olika sätt och i olika grad. Vi behöver förbereda personalen på de tre avdelningarna så att barnen kommer ungefär lika väl förberedda till mötet.

Vi vuxna behöver fokusera mera på det som tas upp och bestäms på barnrådet

Vårt femte mål:

Så här har vi arbetat med målet:

Vad har varit bra?

Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det?

Bifoga gärna dokument som stöd för er ansökan

Ifylld ansökan med ev. bilagor skickas via e-post till skolverket@skolverket.se Ytterligare information kan fås via e-post av eva.engdell@skolverket.se